Syftet med studien är att uppmärksamma fonologiska medvetenhet under lågstadiet samt lärarens arbetssätt och läromedel som lärare anser främja elevers utveckling med fokus på fonologisk medvetenhet. Studien baserades på en flermetodsforskning där kvalitativa och kvantitativa metoder har an­vänts. Femtiofyra elever och fyra klasslärare från årskurs 3 deltog i undersökningen.  Materialet bestod av ett fonologiskt test som genomfördes med de undersökta ele­ver­na och intervjuer med klasslärare från årskurs 3 från svenska skolor. I den proximala utvecklingszonen lär sig barnet med stöd av andra med mer kompetens att komma vidare i en situation. Fonologisk medvetenhet är en färdighet som barn behöver utveckla med stöd av andra för att senare självständigt kunna behärska färdigheten. Resultatet visade att de undersökta eleverna har en hög fonologisk med­vet­enhet i årskurs 3. Resultatet av intervjuerna förklarade arbetet med fonologisk medvetenhet i årskurs 3.

Lärare behöver ha goda kunskaper om språkets uppbyggnad för att kunna undervisa om stavning där kunskaper om ords innebörd och struktur, stavningsregler, morfologi och fonologi är viktiga byggstenar. Utbildning i språket och dess struktur blir därmed viktigt för verksamma eller framtida F-3 lärare. Denna litteraturstudie har genomförts för att belysa forskningsresultat gällande lärares viktiga kunskaper för att kunna undervisa om stavning och språkets struktur i de tidiga skolåren samt hur lärare tillämpar en god stavningsundervisning som främjar elevers utveckling mot en automatiserad stavning. Genom elektroniska sökningar i databaserna ERIC, Unisearch och Swepub har 11 vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling inkluderats i studien utifrån olika kriterier. Därefter har en innehållsanalys genomförts för att leta reda på gemensamma teman i de empiriska studierna, som sedan kunnat strukturera litteraturstudiens resultat. Studiens resultat visar bland annat att fonologi, morfologi, stavningsregler, strategier och ords innebörd behöver explicit undervisning för att eleverna ska kunna tillämpa kunskaperna i mötet med nya ord. Att uppmärksamma elevers stavfel är även viktigt för att lärare utifrån dessa kan planera stavningsundervisningen på ett sätt som tillgodoser varje elevs individuella behov. Individanpassning är oerhört viktigt för att möjliggöra varje elevs förutsättning till att utveckla en morfologisk-ortografisk stavning. Dessutom är en tidig stavningsundervisning grundläggande för elevers fortsatta stavningsutveckling, och därmed skrivutveckling.

The aim of the study was to explore primary school teachers´ conceptions regarding the mapping material Hitta språket’s influence on phonological awareness instruction in Swedish language education. Therefor it was examined what obstacles and opportunities teachers consider this mapping material to have in practice. The study is a phenomenographically inspired interview study taking a sociocultural perspective, where four primary school teachers’ conception linked with the material were analysed. The findings show that all teachers perceived that the mapping material affected the education in phonological awareness. Nonetheless, the effect on content was smaller than that on structure and time. All four teachers perceived various opportunities for education mainly regarding adaptability, structure and opportunities for special efforts. The largest obstacles perceived were that the mapping material was time consuming and the timing somewhat awkward regarding the implementation of certain subject content. / Studien syftar till att undersöka vilka uppfattningar lärare i förskoleklass har om hur kartläggningsmaterialet Hitta språket påverkar svenskundervisningen i fono-logisk medvetenhet. Därför undersöktes vilka hinder och möjligheter lärare uppfattar att kartläggningen bidrar till. Studien är en fenomenografiskt inspirerad intervjustudie som utgår från ett sociokulturellt perspektiv där fyra lärares uppfattningar om kartläggningsmaterialet har sammanställts. Resultatet visar att samtliga lärare uppfattar att materialet har påverkat undervisningen i fonologisk medvetenhet. Dock var den innehålls-mässiga påverkan mindre än den strukturella och tidsmässiga. Samtliga lärare kunde uppfatta olika möjligheter för undervisningen vilka i stora drag handlade om anpassningsbarhet, strukturering och möjlighet till insatser. Lärarna uppfatttade att de största hindren som uppstått var kartläggningens tidsåtgång och tidpunkten för genomförandet av kartläggningen gällande visst ämnesinnehåll.

<p>Under inriktningen Grundläggande färdigheter på lärarprogrammet väcktes ett intresse hos mig angående språklig medvetenhet och dess betydelse för barns läs- och skrivinlärning. I det här examensarbetet har det behandlats närmare med hjälp av en empirisk och teoretisk studie. Genom att koppla vad framstående forskare inom språklig medvetenhet anser om vad just språklig medvetenhet är, till hur verksamma pedagoger arbetar och upplever språklig medvetenhet i praktiken, ges en bild av begreppets innebörd och betydelse. Svårigheter, oklarheter och fördelar med begreppet språklig medvetenhet redovisas.</p><p>I examensarbetets teoretiska del framkommer olika definitioner och benämningar av begreppet språklig medvetenhet. Att begreppet är innehållsrikt och svårdefinierat tydliggörs ytterligare i den empiriska delen. Där har även pedagogerna svårt att definiera vad språklig medvetenhet är. Dock upplever pedagogerna att arbetet med språklig medvetenhet medför många vinster vilket även stärks av den teoretiska delen. I många nationella och internationella studier har det framkommit att medveten träning av språklig medvetenhet är av betydelse för barns läs- och skrivinlärning. I det här examensarbetet förtydligas det ytterligare.</p>

<p>Forskning visar att det är viktigt för barn i förskoleklass att få språklig stimulering i sin vardag. I vår studie jämförde vi två pedagogers språkstimulerande arbete i två förskoleklasser. Vi ville se om pedagogerna arbetade efter samma metoder som de förespråkade. Därför observerade vi naturliga situationer i två förskoleklasser samt intervjuade en pedagog ur varje klass. Jämförelsen visade att pedagogerna hade kunskap om den språkliga medvetenheten och arbetade medvetet för att stimulera detta hos barnen. De arbetade båda enligt Bornholmsmodellen som är en komplett metod för att öka barns språkliga medvetenhet. Den ena pedagogen arbetade även efter en ny metod kallad FonoMix, en metod som kopplar ihop munrörelser och bokstavsljud. Den andra pedagogen arbetade medvetet med tecken som stöd, då hennes förskoleklass var en språkförskoleklass för barn med språkliga avvikelser.</p>

Forskning visar att det är viktigt för barn i förskoleklass att få språklig stimulering i sin vardag. I vår studie jämförde vi två pedagogers språkstimulerande arbete i två förskoleklasser. Vi ville se om pedagogerna arbetade efter samma metoder som de förespråkade. Därför observerade vi naturliga situationer i två förskoleklasser samt intervjuade en pedagog ur varje klass. Jämförelsen visade att pedagogerna hade kunskap om den språkliga medvetenheten och arbetade medvetet för att stimulera detta hos barnen. De arbetade båda enligt Bornholmsmodellen som är en komplett metod för att öka barns språkliga medvetenhet. Den ena pedagogen arbetade även efter en ny metod kallad FonoMix, en metod som kopplar ihop munrörelser och bokstavsljud. Den andra pedagogen arbetade medvetet med tecken som stöd, då hennes förskoleklass var en språkförskoleklass för barn med språkliga avvikelser.

Fonologisk medvetenhet är grundläggande för avkodning och därmed för läsinlärning. Lärare behöver kunskaper inom fonologisk medvetenhet samt hur undervisning ska utformas för att främja elevers fonologiska medvetenhet. Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om utformandet av undervisning i fonologisk medvetenhet som syftar till att stötta elever i årskurs F-3 som uppvisar lässvårigheter. Följande frågeställningar formulerades efter syftet:  Vilka kunskaper behöver svenskläraren för att bedriva en undervisning i fonologisk medvetenhet som stöttar de elever som uppvisar lässvårigheter?  Hur bör svensklärare utforma undervisning i fonologisk medvetenhet för att stötta elever med deras läsförmåga?  Studien är en litteraturstudie, alltså har vetenskapliga publikationer bearbetats och analyserats. Materialet som analyserats består främst av vetenskapliga artiklar varav både nationell och internationell forskning. Materialet inkluderades efter satta inklusionskriterier. Utöver att vara vetenskapliga skulle materialet bland annat svara mot frågeställningarna samt behandla didaktiska implikationer. Materialet analyserades med stöd av färgkodning av kategorier relevanta för frågeställningarna vilka synliggjorde teman. Resultatet och dess rubriker är strukturerat efter dessa teman. Studien antar ett sociokulturellt perspektiv men innefattar studier med olika teoretiska utgångspunkter och metoder. Litteraturstudiens resultat belyser att svenskläraren behöver goda kunskaper i fonologisk medvetenhet och viktiga begrepp inom området. Vidare kan dessa kunskaper omsättas i praktiken för att stötta elevers läsförmåga. Undervisningen bör vara systematisk, behandla en till två förmågor samtidigt och genomföras i mindre grupper för att elever ska dra störst nytta av undervisningen. Slutsatsen av resultatet är att lärares kunskaper i kombination med didaktiska kunskaper samt en undervisning som är systematisk och målmedveten gynnar alla elevers läsinlärning oavsett lässvårigheter.

Syftet med denna studie var att undersöka Skolverkets kartläggningsmaterial Hitta språket och dess uppbyggnad. För att kunna undersöka hur Hitta språket är uppbyggt har vi genomfört eninnehållsanalys med utgångspunkt i de syntetiska och analytiska synsätten på språkutveckling. Vi har undersökt vilka tal-, läs- och skrivutvecklande aktiviteter som framkommer i materialet samt hur de båda synsätten synliggörs. Vi har noggrant studerat materialet och valt ut vissa så kallade nyckelbegrepp från respektive synsätt, vilka har fungerat som verktyg för analysen. Resultatet visar att både det analytiska och syntetiska synsättet kommer till uttryck i Hitta språket på olika sätt i respektive aktivitet. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

Att inneha fonologisk medvetenhet är grunden i att utveckla läsning. Fonologisk medvetenhet innebär förmågan att urskilja de ljud som finns representerade i språkets ljudsystem. Fonologisk medvetenhet har en underkategori som kallas fonemisk medvetenhet. Det innebär att barnet kan urskilja språkljud eller fonem i ett ord. För lärare i årskurs F–3 är det intressant att ta del av vilka undervisningsmetoder som lärare i förskoleklass använder för att främja fonologisk medvetenhet. Studien har en kognitiv utgångspunkt och resultaten analyseras efter modellen Phonological awareness intervention beyond the basics (Schuele &amp; Boudreau, 2008). Studiens insamlade material består av fyra intervjuer med förskoleklasslärare. Intervjusvaren har tematiserats under rubrikerna undervisning, möjligheter och utmaningar. Resultatet visar att lärarna använder undervisningsmetoderna FonoMix och Läsresan, men komplettera med Bornholmsmodellen. Lärarna använder konkret material som stöd för att hjälpa eleverna att lära in språkljuden. Lärarna anser att deras fonologiska undervisning är positiv för nyanlända elever och elever med svårigheter att uttala språkljud. Slutsatsen är att undervisningsmetoderna ger ett bra underlag för undervisning inriktad på fonologisk medvetenhet. Som lärare bör man dock vara uppmärksam på att ingen dessa undervisningsmetoder är fonologiskt komplett, utan bör kombineras med andra metoder för att få en mer omfattande fonologisk undervisning.

Arbetet med den tidiga läs- och skrivundervisningen hos sex intervjuade lärare skildras i denna studie. Syftet är att redogöra för idag verksamma lärares undervisning av tidig läs- och skrivutveckling samt bringa klarhet i huruvida de använder sig av specifika metoder som stöd i arbetet. Vilka metoder är i sådana fall aktuella och arbetar samtliga lärare på samma sätt? Studien avser även ta del av hur elevers individuella behov bemöts i undervisningen samt hur lärarna i studien arbetar för att möta eleverna på den kunskapsnivå de befinner sig. Empirin grundar sig i semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att få djup och helhet inom undersökta företeelser. Studiens resultat visar att det inte finns någon specifik uttalad metod de intervjuade lärarna arbetar efter, detta gäller såväl den tidiga läsutvecklingen som den tidiga skrivutvecklingen. Dock kan gemensamma synsätt på undervisningen och inlärning skönjas då samtliga verksamma lärare ser fonologisk medvetenhet och formaliserad bokstavsträning som grundstenar i undervisningen.