Spelling suggestions: "subject:"edvetenhet"" "subject:"enmedvetenhet""
121 |
En undersökning av sambandet mellan morfologisk medvetenhet och avkodningsförmåga / An investigation of the relationship between morphological awareness and decoding abilityGripenrot, Isabelle, Tjernström, Leona January 2024 (has links)
Many students struggle with their reading development and according to the curriculum, the school has a responsibility to find methods that support and develop all students learning. Morphological awareness and how it contributes to reading development has got more attention in research lately. However, not so many studies have explored the role of morphology when learning to read in a Swedish context. Hence, the purpose of this study is to investigate the relationship between morphological awareness and word reading ability in a group of students in grade 2 and 4, and to investigate what distinguishes students with weak and typical word reading regarding morphological awareness, letter knowledge and phonological processing skills. Pearson’s product moment correlation and an independent t-test were used to answer the research questions. The results showed that there was a significant correlation between morphological awareness and word-reading ability, especially with orthographic sight-word reading. The results also showed a significant difference between students with weak and typical word reading skills in grade 2, in terms of phonological awareness, RAN and morphological awareness. The study can give special education teachers some more knowledge of the importance of morphology for word reading ability and the advantage of allowing morphology to take a larger part in reading instruction in primary school.
|
122 |
Morfologisk träning på gruppnivå : En interventionsstudie i årskurs 4 om rotmorfemVestman, Mikael, Ottosson, Marie January 2022 (has links)
Syftet med interventionen var att undersöka om 20 undervisningstillfällen inom rotmorfem kunde öka elevers kunskaper inom stavning i årskurs 4. Det didaktiska genomförandet utfördes på två olika landsbygdsskolor och kommuner där 60 elever deltog. Olika teoretiska utgångspunkter präglade studiens utformande. Uppgifterna hämtades från boken Rotfrukt som handlade om rotmorfem, ord. Lektionerna började alltid med en kort genomgång och repetition. Därefter arbetade eleverna i par- eller olika gruppkonstellationer för att senare ha en gemensam genomgång av uppgifterna i helklass. Vår pedagogiska roll var en kombination av undervisare och handledare. Intresset var att se om interventionen kunde höja elevernas stavningsförmåga på kort sikt det vill säga sex veckor, men även om effekten var långvarig efter 3 månader. På båda skolorna fanns en experiment- samt en jämförelsegrupp. Mätningen av lektionernas effekt gjordes med hjälp av pre- och posttester. På den kortsiktiga mätningen användes diktamensprovet Rotmorfem ur boken Rotfrukt. Till den långsiktiga mätningen användes testet Rättstavning 1 från Diagnostiska Läs- och skrivproven (DLS) för årskurs 4-6. Studiens resultat visade att den kortsiktiga mätningen från diktamensprovet Rotfrukt gav en stor effektstorlek medan den longitudinella mätningen från DLS Rättstavning 1 låg under gränsen för en liten effektstorlek hos experimentgruppen.
|
123 |
Läsutvecklande undervisning i F-3 : En kunskapsöversikt / Early reading development in primary school : A literature reviewAli, Esra, El-Merhi, Joelle January 2024 (has links)
I skolans tidiga år är läsning ett av de mest centrala i undervisningen. Särskilt har läsundervisningen en betydande roll för elevers läsinlärning och läsutveckling. Syftet med kunskapsöversikten är att analysera samt sammanställa vad som kännetecknar forskning om läsutvecklande undervisning för elever i årskurs F-3. Kunskapsöversikten utgörs av en systematisk litteratursökning där sökningen skett i två olika databaser, ERIC och Swepub samt söktjänsten Primo. I kunskapsöversikten redogörs metodansatsen grundligt följt av en presentation av samtliga studier som fick ligga till grund för arbetet. Kunskapsöversikten belyser olika metoder och interventioner som har använts för att främja läsfärdigheter. Resultatet som framkommer indikerar att det finns faktorer som forskningen anser som framgångsrika för elevers tidiga läsinlärning. Å ena sidan visar forskningen att tidig fonologisk träning har en betydande effekt på hur eleverna utvecklar sin avkodningsförmåga. Å andra sidan lyfts att insatser och bedömningsverktyg för att identifiera läsbehov hos elever är främjande för en läsutvecklande undervisning. Detta visades särskilt framgångsrikt för elever som befinner sig i riskzonen. Vidare genomförs en fördjupad analys av de aspekter som återkommande lyfts som särskilt viktiga i en läsutvecklande undervisning. I den fördjupade analysen beskrivs fonologisk medvetenhet som en central aspekt och dess effekt för läsutveckling hos elever i årskurs F-3. Den andra aspekten som analyseras är bedömningsverktyg och träningsprogram och dess effekt på läsutvecklande undervisning.
|
124 |
Hittar "Hitta språket" språket? : Identifiering av riskfaktorer för sen läsinlärning i förskoleklass - en metodjämförelse / Does"Hitta språket" assess linguistic ability? : Identification of risk factors for delayed reading acquisition in pre-schoolHolmgren, Martin, Ekström, Lizette January 2020 (has links)
The purpose of this study was to investigate to which extent the criterion-related national assessment aid, ”Hitta språket” for preschool classes, identifies students with weak phonological awareness, in comparison with norm-related screening materials. The study also conducted a survey to examine how preschool teachers conducted their observations, how they interpreted the results and to what extent they considered the assessment aid purposeful. The results of the study show that the low set requirements of ”Hitta språket” in combination with unclear instructions for implementation and results analysis, means that students in need of adjustments and / or special support regarding their reading development are at risk of being missed. The majority of the teachers in the study questioned the assessment aid’s ability to identify students with weak phonological awareness.
|
125 |
Fonemisk och multisensorisk läsinlärningsmetodik : En interventionsstudie i åk 1 / Phonemic and multisensory reading methodology : An intervention study in the first school yearHolgersson, Sara January 2016 (has links)
This study analyses the effects of an intervention using "FonoMix Munmetoden" for phonemic and multisensory training. Its focus was studying the effects on phonological awareness, letter/sound connection, and decoding. Eight children with limited phonological awareness, in first grade, were selected on the basis of screening test results and were divided into two groups. The intervention group received phonemic and multisensory training; five days a week, 30 minutes each time, for six weeks. The control group only received their usual classroom-based training. Both groups were tested before and after the intervention to determine the results. The results show that the intervention group increased their phonological awareness, especially their phonemic awareness, compared to the control group. Both groups increased their letter/sound connection. Neither group increased their non-word reading, but the intervention group performed better at reading words than the control group did. The conclusion is that phonemic and multisensory training with "FonoMix Munmetoden" increases phonological awareness and decoding ability.
|
126 |
Läsinlärning : Lärares metoder och medvetenhetSvensson, Elisabeth January 2007 (has links)
<p>Den språkliga medvetenheten börjar utvecklas så snart en människa har förmåga att ta intryck från omvärlden och utvecklas genom samtal,språklekar och sagor. Språklig medvetenhet är en förutsättning för att kunna lära sig läsa och skriva. Läsutvecklingen sker i flera steg och startar långt innan den verkliga läsningen. Jag ville genom mitt examensarbete få veta mera om hur jag som lärare kan hjälpa barn att lära sig läsa och skriva. Det är en nödvändig kunskap i mitt framtida yrkesliv som lärare. Genom litteratur och kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma lärare har jag skaffat kunskap om ämnesområdet.</p><p>Min undersökning visar att det är viktigt att första mötet med skriftspråket blir positivt, då är förutsättningarna att lyckas med läsning och skrivning goda. Det är betydelsefullt att utgå från barnens olika förkunskaper för att alla skall utvecklas och lära. Barn lär sig läsa på olika sätt och behöver därför olika läsinlärningsmetoder. Läsning och skrivning går hand i hand och utvecklar varandra. De lärs in bäst då de ingår i för barnen meningsfulla sammanhang. För att utveckla en automatiserad läsning behövs mycket träning. Av den orsaken är det särskilt viktigt att på olika sätt inspirera barns läsintresse.</p> / <p>As soon as the child experience the world through conversation, language games and fairy tales the linguistic awareness begins. This awareness is prerequisite for the development of reading and writing abilities. Developing the abilty to read is a process in several steps and starts early in the childhood. The purpose with my graduate work is to gain knowledge about how to help children in their reading and writing acquisition process. This leads me to my interest in different methods of teaching reading and writing. This knowledge is necessary for my future profession as a teacher. Through the literature and interviews with professional teachers I have gained knowledge about the examined subject.</p><p>The result of this examination show that it is important that the first contact with the written language is positive. This will enhance the possibility to succeed in the reading and writing acquisition process. It is important that the teacher takes the children`s pre knowledge in consideration. Furthermore the teacher may use different teaching methods since children learn how to read in different ways. Reading and writing abilities cooperate and develop each other. It is important that the children experience meaningfullness. To develop an automatic reading ability a lot of reading is needed and it is particularly important to encourage the children`s own interest in reading in different ways.</p>
|
127 |
Talträningens roll i skolan : - en studie om elevers upplevelser och lärares sätt att stärka demMyrestam, Agneta, Stenman, Maria January 2006 (has links)
<p>Rapportens syfte är att ta reda på hur elever i år 6 upplever att tala inför andra i skolan, främst i klassrummet. Samtidigt undersöks hur medvetna deras lärare är om vad just deras elever tänker och tycker om att uttrycka sig muntligt. Dessutom studeras vilka arbetssätt som pedagogerna använder för att stärka eleverna inför det muntliga framträdandet. Fem klasser och lärare har deltagit i undersökningen. Eleverna har svarat på enkät och pedagogerna har intervjuats. Resultatet visar att majoriteten av eleverna tycker om att tala inför andra. Pedagogernas medvetenhet om att eleverna behöver stärkas är stor. Lärarna tror generellt sett mer på vad eleverna klarar av än vad eleverna själva uppskattar sig göra. Betydande skillnader finns mellan skolor när det gäller arbetssätt och återkoppling efter muntligt framträdande.</p>
|
128 |
Blixten & Ida, två elever med synnedsättning möter läs- & skriftspråketSundqvist, Ingrid, Truedsson, Susanne January 2010 (has links)
<p>By studying recent literature and following current research we know that language awareness and a rich language is important to all children when learning reading and writing and that decoding and understanding of the words are the fundamental processes in reading. How do pupils with visual impairment learn how to read and write? What strategies do they use in their contacts with reading and writing? What are the advantages do pupils with visual impairment have when learning to read and write? These questions have been the starting points in a study we have done by following two pupils with visual impairment. By meeting and discussing with the children, their parents, teachers, and lowvisiontherapists we have got a deeper knowledge in how these children meet the language in reading and writing. We have also come to an understanding regarding people surrounding the children have to make reading and writing comprehensive, enjoying, and meaningful.</p><p>The problem for a child with visual impairment is the decoding, to catch letters and pictures of words good enough with the sight. It requires energy and takes longer time with poor sight and they get not as good overview of the text as children with good visual skills. From our observations and from the interviews we have learned a lot regarding how the children think and work in the reading and writing processes.</p><p>Parents and teachers have described how they support the children in the development of their language understanding as well as the advantages they can see the children have in reading and writing by having visual impairment. One advantage they can see is that the children use listening, feeling and the language to understand their environment and their tasks. Another advantage the teachers emphasize in the interviews is that the pupils are extremely focused when reading and writing.</p><p>Different ways of thinking are necessary to give children with visual impairment good possibilities when reading and writing. Enchanced texts as well as pictures, bright contrasts, short reading distance and closeness facilitate the meeting with the written language. The children also need magnifying television systems, audio books, computers to get through all text they meet in the culture of written language in school.</p> / <p>Med stöd av litteratur och forskning vet vi att språklig medvetenhet och ett rikt språk är viktigt för alla barn när de ska lära sig läsa och skriva, och att avkodning och läsförståelse är de fundamentala komponenterna i läsprocessen. Problemet för en elev med synnedsättning är själva avkodningen, att uppfatta bokstäver och ordbilder tillräckligt bra med synen. Det är energikrävande och tar längre tid att läsa och skriva med nedsatt syn och det innebär en sämre överblick över texten. Hur lär sig elever med synnedsättning att läsa och skriva? Vilka strategier använder de i sitt möte med läs- och skriftspråket? Vilka fördelar har elever med synnedsättning i mötet med läs- och skriftspråket? Dessa frågor har varit utgångspunkten i en studie som vi gjort genom att följa två elever med synnedsättning under en tid.</p><p>Genom att möta eleverna, föräldrar, pedagoger och synpedagoger har vi fått en fördjupad kunskap om dessa elevers möte med skriftspråket. Vi har förstått vilken betydelse människor kring eleven har för att elevernas läs- och skrivinlärning ska bli begriplig, lustfylld och meningsfull. En tydlig organisation och samverkan mellan de som ansvarar för elevens skolsituation är också mycket viktig. Föräldrarna och pedagogerna har beskrivit hur de stödjer barnet i språkutvecklingen och vilka fördelar som de kan se hos barnet när det möter läs- och skriftspråket. De nämner bland annat att eleverna använder hörseln, känsel och språket för att kompensera det de inte ser och att de är fokuserade när de arbetar med läs- och skrivinlärning. Det krävs ett lite annorlunda sätt att tänka för att ge elever med synnedsättning goda förutsättningar när de ska läsa och skriva. Förstorad text och bild, kontraster, kort läsavstånd och närhet underlättar för elever som läser svartskrift. De behöver också hjälpmedel som förstorande TV-system, talböcker, dator med talsyntes och punktskriftsmaskin för att det ska bli möjligt att ta till sig all text som de möter i skolans läs- och skrivkultur.</p>
|
129 |
Teknik på webben : ett undervisningsmaterial för förskoleklassHalvarsson, Emma January 2009 (has links)
Syftet med detta arbete har varit att ta fram en hemsida med teknikövningar som pedagoger verksamma inom förskoleklass skall kunna ha användning av i sin undervisning i teknik. En strukturerad intervju har genomförts för att få svar på frågeställningarna. Resultatet beskriver pedagogernas syn och medvetenhet innan de tagit del av övningarna och hur deras syn förändrats efter de genomfört övningarna. Som slutsats kan man i förhållande till frågeställningarna i detta examensarbete se att pedagogernas medvetenhet och syn på teknik har förändrats efter slutfört arbete med övningarna.
|
130 |
CSR- hur mycket bryr vi oss egentligen? : En jämförande studie om attityder inom kläd- och livsmedelsbranschen utifrån ett konsumentperspektivNelander, Lisa, Stenling, Nicole January 2014 (has links)
Det inte är förrän på senare tid forskning inriktat sig på vad för effekter Corporate Social Responsibility (CSR) får på konsumenter och deras attityd. Dock finns endast ett fåtal studier som ägnat sig åt detta forskningsområde varför det existerar ett behov av att, i större utsträckning, studera konsumentattityder till CSR. Denna studie syftar därmed till att undersöka hur konsumenters attityd gentemot etiska köp ser ut och om dessa kan skilja sig åt beroende på vilken bransch företagen är verksamma inom. För att undersöka detta har en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer genomförts. Den empiriska redogörelsen kopplas sedan samman med vedertagen teori med utgångspunkt från Carrigan och Attallas (2001) attitydmodell. Resultatet av underökningen visar tydliga skillnader i attityderna mellan branscherna. Det fanns både en högre köpavsikt och medvetenhet inom livsmedelsbranschen än i klädbranschen. Sammanfattningsvis visade det sig finnas indikationer på att en attityd kunde skilja sig åt beroende på sammanhanget, vilket påvisar svårigheterna att kategorisera attityder utifrån den valda modellen.
|
Page generated in 0.0624 seconds