Syftet med studien är att undersöka kvinnliga polisers upplevelser av sin menstruation i relation till deras arbete. Fokuset i denna studie riktas mot att undersöka hur sociala konstruktioner kan ha en inverkan på sambandet mellan menstruation och arbete. Med en abduktiv ansats och med utgångspunkt i en kvalitativ metod har resultatet samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer via verktyget Zoom. En tematisk analys har använts för att analysera resultatet såväl som tre sociologiska teorier om könsmaktsordningar i organisationer, sociala konstruktioner och stigma. Av resultatet kan det konstateras att kvinnor påverkas av sin menstruation i sitt arbete, både psykiskt och fysiskt. Resultatet visar att alla kvinnliga poliser reflekterar och hanterar sin menstruation främst på egen hand men tycks inte tala om det särskilt mycket i grupp. Följande framkommer det från respondenterna att de antar att menstruation är accepterat inom Polismyndigheten. Det tycks däremot vara motsägelsefullt eftersom alla kvinnliga poliser berättar att menstruation faktiskt inte är något som talas om från organisationens sida. Med hjälp av resultatet och de valda teorierna kan det konstateras att sociala konstruktioner och interaktioner har en inverkan på hur och vad som talas om inom organisationen, på grund av detta ses menstruation som något stigmatiserat. / The purpose of the study is to investigate female police officer’s experiences of their menstruation and how it might have an impact in their work. The focus of this study is directed towards investigating how social constructions could have an impact on the relationship between menstruation and work. With an abductive approach and based on a qualitative method, the results have been collected through eight semi-structured interviews via Zoom. The results have been analyzed through a thematic analysis as well as with three sociological theories based on gendered organizations, social constructions and stigmatization. From the results, it can be stated that women are affected by their menstruation in their work, both psychologically and physically. The results show that all female police officers reflect and deal with their menstruation mainly on their own, but do not seem to talk about it a lot within groups. As follows, it appears from the respondents that they suppose that menstruation is accepted within the Swedish Police Authority. However, all the female police officers state that menstruation is not actually something that is spoken about by the organization, which seems contradictory. Through the results and the chosen theories, it can be stated that social constructions and interactions do have an impact on how and what is talked about within the organization, because of this, menstruation is seen as something stigmatized.

Till stor del har historien om menstruation skapat strukturer och normer i samhället som bidragit till stigmatisering kring kvinnors menstruation. Kvinnor behöver hantera sin menstruation i arbetslivet, vilket kan orsaka påfrestningar för arbetsmiljön. Åtgärder som arbetsgivaren delvis kan införa för att främja kvinnors arbetsmiljö är en mensvänlig arbetsplats, som underlättar menshanteringen. En del av en mensvänlig arbetsplats är implementering av fria mensskydd. Om arbetsgivare tar ställning till att erbjuda fria mensskydd på arbetsplatserna kan uppfattningen delvis resultera i att implementeringen anses vara en överdriven rättighet som kvinnor drar fördel av på grund av biologiska skillnader. Samtidigt anses åtgärden som en självklar rättighet för att underlätta menshanteringen på arbetsplatsen. Rättigheterna skulle vidare kunna vara ändamål för bildandet av ett framtida ramverk inom lagstiftningen. Studien har undersökt arbetsgivarens motiv till skapandet av en mensvänligare arbetsplats, utifrån en institutionell teori. Vidare har studien analyserat skapandet baserat på feministisk teori. Åtta kvalitativa intervjustudier genomfördes, intervjuerna resulterade i material som sedan analyserades för att vidare kopplas samman med den teoretiska referensramen, vilket har omfattats av institutionell-, och feministisk teori samt ett arbetsmiljöperspektiv. Reaktionerna från arbetsgivarna kring studiens frågeställning: Vilka motiv ligger till grund för arbetsgivarens införande av en mensvänlig arbetsplats?, har varit tudelade men majoriteten visade ett motiv utifrån den institutionella teorin. / Largely, the history of menstruation has created structures and norms in society that have contributed to stigma around women's menstruation. Women need to manage their menstruation in working life, which can cause strain on the work environment. Measures that the employer can partly introduce to promote women's work environment is a menstrual-friendly workplace, which facilitates menstrual management. Part of a period-friendly workplace is the implementation of free menstrual protection. If employers decide to offer free menstrual protection in the workplace, the perception may partly result in the implementation being considered an exaggerated right that women take advantage of due to biological differences. At the same time, the measure is considered a self-evident right to facilitate menstrual management in the workplace. The rights could also serve as a purpose for the formation of a future framework within the legislation. The study has investigated the employer's motives for creating a more menstrual-friendly workplace, based on an institutional theory. Furthermore, the study has analyzed the creation based on feminist theory. Eight qualitative interview studies were conducted, the interviews resulted in material that was then analyzed to be further connected with the theoretical frame of reference, which has been covered by institutional and feminist theory as well as a work environment perspective. The reactions from the employers regarding the study's question: What motives are the basis for the employer's introduction of a menstrual-friendly workplace?, have been divided, but the majority showed a motive based on the institutional theory.

The advertisement of menstrual products has traditionally been characterised by shame, discretion and euphemisms (Block Coutts and Berg 1993; Waschek 1995, Simes and Berg 2001). In the past few years, the theme of menstruation appears increasingly in the public eye and prompts the question of whether those qualities are still the dominant descriptors for advertising menstrual products. In order to study this, a critical discourse analysis was performed using the discourse-historical approach of Wodak and Reisigl (2016). The intention was to investigate – both qualitatively and quantitatively – how product descriptions of pads, tampons and menstrual cups are normatively and predicatively constructed, and which arguments, linguistics means and realizations are utilized for this purpose. The results suggest that qualities such as cleanliness, discretion and absence of smell as well as euphemisms (e.g. Flüssigkeit, leichte/stärkere Tage) are still quite prevalent in use. The focus on protection is also emphasized in various ways, both in the product names as well as in the frequency analysis of the adjoining texts. However, other qualities, such as comfort, indicate that progressive tendencies also exist in the advertisements of menstrual products.

Dysmenorré är ett av de vanligaste gynekologiska tillstånden bland unga kvinnor med en prevalens kring 67%- 90% världen över. Tillståndet är uppdelat i primär- och sekundär dysmenorré och definieras som smärtsamma muskelkramper från nedre buken i kombination med bland annat illamående och diarré som uppkommer under menstruationen. Vid primär dysmenorré anses smärtan grunda sig i överproduktion av prostaglandiner i livmodern varpå det medför kontraktion i kärl och muskulatur. För behandling av dysmenorré avses smärtlindring genom inhibering av prostaglandinsyntesen det primära syftet vilket åstadkoms med icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID). Många kvinnor avstår från behandling med NSAID på grund av medförda biverkningar, kulturella anledningar eller utebliven effekt, som uppskattas till en fjärdedel av fallen. Detta har väckt intresse för icke syntetiska behandlingar som både är effektiva och har minimala biverkningar, såsom det växtbaserade läkemedlet ingefära. Syftet med arbetet är att värdera om ingefära är lika effektivt som NSAID avseende smärtlindring, hos kvinnor med primär dysmenorré. Denna litteraturstudie är baserad på fem randomiserade kontrollerade studier där två utav dem jämför NSAID med ingefära på primär dysmenorré, för bedömning om deras effektivitet i förhållande till varandra; två artiklar som jämför ingefära med placebo vid primär dysmenorré, för en säkerställning på ingefäras verkan; och en artikel som jämför NSAID med placebo på primär dysmenorré för styrkande av befintlig effekt. Studierna erhölls via databasen PubMed. Sammanställningen av resultaten påvisar att ingefära är effektivt som smärtlindring vid behandling av primär dysmenorré. I studierna som jämförde ingefära med placebo indikerade båda en signifikant skillnad avseende den smärtlindrande effekten (p<0.05). Däremot konstaterades ingen signifikant skillnad på smärtreduktionen mellan NSAID och ingefära (p>0.05). Det sammantagna resultatet av denna litteraturstudien är att ingefära är lika effektivt som NSAID vid primär dysmenorré avseende smärtlindring. Även fast ingefäras verkan har indikerats, krävs fler utförda högkvalificerade studier med höga deltagarantal för att säkerställa effekten av ingefära vid primär dysmenorré. Det kan även vara av intresse att analysera de specifika koncentrationerna av de verksamma komponenterna i ingefära, utvidga jämförelsen av ingefäras effekt med flera olika NSAID samt andra växtbaserade läkemedel och metoder som påvisat smärtlindring vid primär dysmenorré. / Dysmenorrhea is one of the most common gynecological condition reported by women with an estimated prevalence of 67% to 90% around the world. The condition is divided into primary and secondary dysmenorrhea and is defined as painful menstrual cramping in the abdominal region in combination with nausea, vomiting, insomnia, fatigue and diarrhea. The cause of the pain in primary dysmenorrhea is believed to result from an excessive increase in prostaglandin synthesis in the endometrium during the ovulatory cycle, which further causes vasoconstriction of the blood vessels in the uterine and increased uterine muscle contractions. The decrease of blood supply will result in ischemia and therefore induce pain. The treatments for dysmenorrhea include prostaglandin synthesis inhibitors such as Non -Steroidal Anti -Inflammatory Drugs (NSAID). NSAIDs are used as the first line therapy for pain relief of primary dysmenorrhea. In addition, one fourth of the patients don’t experience an effect of the drugs and some women don’t prefer the usage because of the lack of benefit, the adverse side effects or due to cultural reasons thus left with alternative treatments. Alternative non-synthetic treatments, such as herbal drugs, with effectiveness and low toxicity have been of high interest. Ginger, which is a herbal compound, have been reported to have beneficial effects on primary dysmenorrhea by inhibiting the prostaglandin synthesis and subsequent decrease of the pain. The aim of this study was to compare the effectiveness of ginger with NSAID on pain management in primary dysmenorrhea. This study is a literature review where five randomized controlled trials has been evaluated and analyzed. Two of them compared the pain management between NSAID and ginger in primary dysmenorrhea, two studies compared the pain management between placebo and ginger in primary dysmenorrhea and one study compared the pain management between NSAID and placebo in primary dysmenorrhea. All the studies where collected from the database PubMed. Overall the result showed that ginger influences pain relief in primary dysmenorrhea. In the two studies that evaluated gingers effect with placebo, both of them indicated a statistically significant difference in pain reduction (p<0.05). The treatment with ginger resulted in a pain reduction around 61% in the first study respectively around 34% in the second. In the studies which compared NSAID with ginger, the highest reduction NSAID could achieve was 56.5% whereas ginger achieved 60.1%. However, there were no statistically significant reduction in pain between them (p>0.05). The conclusion is that ginger as well as NSAID are effective in relieving pain in women with primary dysmenorrhea. Although the effect of ginger has been observed, further studies are necessary to establish gingers efficacy for the treatment of primary dysmenorrhea. Furthermore, it’s suggested that in the future extend the studies of ginger by comparing with multiple NSAID, other herbal compounds and methods used for primary dysmenorrhea with larger number of patients.

Although menstruation is a biological process that occurs for women of a sexually mature age, many cultures associate it with symbols that shape and affect women's lives within these societies. This thesis examines orthodox Hindu beliefs about the origin and meaning of menstruation, which is fundamentally viewed negatively (i.e., adharmically). Drawing upon sources from the earliest to more recent Dharmasastra literature, the thesis demonstrates that orthodox Hindu menstrual taboos derive from menstruation's adharmic associations, which in turn affect attitudes towards women. The Dharmasastras also attempt to realign women with dharma by prescribing appropriate roles for them and act in tandem with the Hindu goddess tradition. Orthodox interpretations of Hindu goddesses configure these deities to serve as dharmic models "for" and " o f women, thereby transmitting dharma to women in ways that are perhaps more meaningful, accessible, and effective than the sastric literature alone. iv / viii, 102 leaves , 3 leaves of plates : ill. ; 29 cm

Problemet jag valde att utgå ifrån var att en stor del av de produkter vi använder marknadsförs på ett väldigt stereotypt sätt till män eller kvinnor, vilket resulterar i att de som inte passar in i tvåkönsnormen utesluts. Mitt syfte under projektets gång blev därför att undersöka och i slutändan belysa och kritisera problemet på ett passande sätt. Produktkategorin jag senare gick in på närmare var mensskydd, specifikt deras förpackningar. Dessa är genom marknadsföringen endast riktade till kvinnor och agerar därför uteslutande mot dem som inte är ciskvinnor. Dessutom är mens ett laddat och aktuellt ämne inom vissa kretsar som de flesta har någon känsla eller åsikt kring vilket jag hoppades skulle hjälpa projektet att väcka uppmärksamhet. Arbetet startade i att samla ihop en bred grund av teori att bygga resterande delar av projektet på. All fakta och information kring normer, stereotyper, genus, förpackningar, transpersoner, mens och mensskydd blev något jag alltid kunde gå tillbaka till för att backa upp mina val under projektets gång. Även kontakten med användarna genom enkäter har skapat en stor förståelse för andras upplevelse av dessa förpackningar samt vad som väcker uppmärksamhet och känslor, vilket har varit värdefullt i arbetet mot att belysa ett problem genom kritisk design. Förpackningen är framtagen som en kontrast till dagens mensskyddsförpackningar. Här får mensen ta plats med illustrationer av mensskydd i en blodröd färg och med genomskinliga sidor som visar innehållet. Typsnittet är en blandning av det hårda maskulina och det tunna runda feminina för att skapa en könsneutralt uttryck. Företagsnamnet ”har du mens eller” är valt efter frasen som ofta sägs av män i syfte att trycka ner och nedvärdera kvinnors åsikter och känslor, men i detta fall skrivet i ett typiskt feminint typsnitt som är så vanligt inom den valda produktkategorin. Förhoppningen är att de olika delarna och förpackningen i stort ska väcka uppmärksamhet och eftertanke kring hur produkter omkring oss är marknadsförda och hur det påverkar oss. / The problem I chose to base my project on is the fact that a big portion of the products we use daily are marketed against either men or women. The result of that is an exclusion of the people who do not fit inside the norm, which states that there are only two genders. My purpose during the project was to investigate this problem and in the end also criticize it in a suitable way. Later on, my focus was shifted towards a specific category of products - menstrual hygiene products. More specifically their packaging. They are marketed only towards women and exclude all who are not cis-women. The subject of menstruation is also a loaded one and at the moment frequently discussed within certain circles. Most people seem to have a lot of feelings and opinions regarding the subject, which will hopefully get my project into the public eye. My process started in collecting a broad range of facts and theories surrounding the subject, which the remaining parts of my project is based on. The information about norms, stereotypes, gender, packaging, transpersons, menstruation and menstrual hygiene products was something I could always go back to whenever I needed help in decision making during the project. The contact I had with the consumers through the surveys were an important part in building my understanding of what creates attention and feelings, which has been valuable in working towards critical design. The packaging is created as a contrast against the packaging for menstrual hygiene products existing today. The period is allowed to take up space in the form of illustrations of the menstrual product as well as the color red, which symbolizes menstrual blood. This is also combined with clear plastic on two sides which show the containing products. The font used on the majority of the packaging is a combination of hard shapes, often considered masculine, and thin round shapes, often considered feminine. Together they create a gender neutral appearance. The name of the company ”har du mens eller?” is chosen after a phrase commonly used by men to disparage women’s feelings and opinions. In this case, it is written in a typically feminine font which is very common in this category of products. With the different parts of the packaging, my hope is to rise attention and bring awareness to how the products surrounding us are marketed and how this affect us.

Kvinnor världen över menstruerar och sjuksköterskor möter dagligen menstruerande kvinnor i sitt arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av menstruation. Studien var utformad som en allmän litteraturstudie baserad på kvinnors berättelser kring menstruation. Genom analys av datamaterialet kunde olika nyckelord identifieras för att sedan skapa två huvudteman: Menstruationens hälsa och Menstruationens ohälsa. Utifrån dessa två huvudteman kunde sex subteman utformas: Kvinnlighet, Samhörighet, Acceptans, Fysiska besvär, Den dömda kvinnokroppen och Att känna sig smutsig. Menstruation som hälsa var ett bevis på en fungerande och fertil kropp samt ett attribut till kvinnlighet. Menstruation som ohälsa präglades av negativa erfarenheter. Detta var ofta baserat på okunskap kring den kvinnliga kroppen samt upplevelsen av menstruation som skamfull. Kopplat till menstruation har sjuksköterskan en viktig roll i att ge stöd och utbildning. Då forskning gällande kvinnors upplevelser av menstruation i Sverige är begränsad, behövs vidare forskning inom ämnet i denna del av världen. / Women all over the world menstruate and nurses meet menstruating women in their daily work. The purpose of this literature study was to describe womens' experiences of menstruation. The design of this study was a general literature study based on womens' stories about menstruation. By analyzing data, different key words were identified to create two main themes, The Menstrual Health and The Menstrual Illness. Of these two main themes, six different subthemes could be formulated: Femininity, Cohabitation, Acceptance, Physical discomfort, The condemned female body and Feeling dirty. Menstruation was a proof of health and evidence of a functioning and fertile body and as an attribute to femininity. Menstruation like ill health was characterized by negative experiences. This was often based on ignorance of the female body as well as the perception of menstruation as shameful. Linked to menstruation, nurses have an important role in providing support and education. As research on womens' experiences of menstruation in Sweden is limited, therefore further research is required regarding the subject in this part of the world.

This bachelor thesis is based on a field study conducted in Nairobi, Kenya, and intends to elucidate the systematic crimes against humanity that the inability to handle menstruation properly causes every day. Women who live under poor circumstances and lack access to basic needs, such as sanitary facilities and running water are the ones who suffer the most. Menstruating women are victims of not only physical and mental abuse, but also the stigma and neglect pervading the subject. This leads to the exclusion of women, both in school and at work, which in turn causes negative economic effects for the whole society. Besides elucidating the substantial economic and health consequences that menstruation can result in, the purpose of the thesis is to examine the market conditions in Nairobi and suggest sustainable solutions for menstrual cups. The menstrual cup is a durable product that might improve the situation for both women and the society, because of its suitable features. The study focuses on the informal settlements of Nairobi, and the purpose is not to examine other informal settlements or rural areas in Kenya.  This is a qualitative study, primarily based on a field study, profound interviews, as well as a limited survey. To achieve the purpose, we have tried to answer questions concerning the fundamental conditions for the current market of menstrual cups; the conditions for an increase in demand; and what a well-functioning structure for the menstrual cup would be. Besides answering these research questions, the methods were necessary in order to get an understanding of the conditions in Nairobi. The interview respondents represent both the consumers and the producers, with the purpose of getting a wider perspective regarding the market conditions. The questionnaire targeted the parents and caretakers, whom are the economic decision makers in the households. The aim was to get a comprehension about the life situations and economic conditions characterising the informal settlements, but also to get a general idea about the attitude towards the menstrual cup, since the product is rather unfamiliar.  The current market structure is characterised by charity organisations who distribute the menstrual cups for free. Their main concept is to educate young girls and secure a better future for them by securing the supply of menstrual management products. The study has shown the biggest challenge to overcome is the inability to pay, however, the result shows there are different possible solutions for producers and distributors to approach the market of menstrual cups. Instalments, price discrimination, Multi-Level Marketing, governmental subsidies and sponsoring from global organisations are some of the proposed strategies discussed in this thesis.  A sustainable market solution is necessary to utilise the positive externalities that emerges from menstrual cup usage, and satisfy the need for good quality menstrual management products in Nairobi in the long run. Today, because the cup usage is low, the positive externalities are lost, resulting in deadweight losses.  In conclusion, there are several possible market strategies for both incumbents and potential new entrants. The study has also found that menstrual health does not get enough recognition by neither national authorities, nor global actors, like the United Nations. This matter needs to be acknowledged in order to improve the conditions for millions of women suffering from menstrual related problems today.

För att öka användandet av återbrukbara sanitetsskydd under menstruation inkontinensproblematik och som trosskydd i både utvecklade- och utvecklingsländer krävs det att sanitetsskyddet förutom att uppfylla sitt syfte, även sitter på plats och känns tryggt. För att uppnå detta krävs en komfortabel fästanordning som håller skyddet på plats. För att jobba mot en mer hållbar värld genom reducering av engångsartiklar i plast och mot ett samhälle utan mensfattigdom kan återbrukbara sanitetsskydd vara ett steg i rätt riktning. Branschstandard för återbrukbara sanitetsskydd är idag en binda med en tryckknapp som fästanordning. Tidigare studier framhäver dock en viss problematik med att fästanordningen inte håller sanitetsskyddet på plats utan att skyddet åker åt sidan under användning. För att ta fram en optimal fästanordning för återbrukbara sanitetsskydd, har tre stycken nya fästanordningar tagits fram i denna studie. Dessa fästanordningar var en silikonbeläggning applicerad under skyddet, ett ruggat polyestertyg applicerad på skyddets undersida och två stycken silikonband fastsydda i underbyxans gren för sanitetsskyddet att fästas mellan. Dessa tre kom sedermera att jämföras med den redan etablerade fästanordningen med tryckknapp. Studien baserades på en kvalitativ undersökning som genomfördes av sex kvinnor mellan 25-63 år som förde logg om sina upplevelser av de fyra olika fästanordningarna. Den kvalitativa studien fördes parallellt med en kvantitativ studie i form av ett tvätt-, kraft- och friktionstest för att mäta och jämföra de olika fästanordningarnas hållbarhet i relation till tvätt och användning. Det kvalitativa testet visade på att fästanordningen med tryckknapp och fästanordningen med silikonband integrerade i underbyxa var mest komfortabla och kändes säkrast. Från de kvantitativa testerna presterade silikonbanden integrerade i underbyxa bäst och bekräftar den kvalitativa undersökningen. Däremot riktades kritik från respondenterna kring långsiktigt användande, hygien, utseende och hållbarhet mot fästanordningen med silikonband. Efter resultatanalys kan slutsatsen dras att känslan av psykisk komfort är viktig och att känslan av trygghet infinner sig när sanitetsskyddet är ordentligt fast i underbyxan. Med kritiken i beaktning samt tvättestets resultat som visade på en antydan till slitage av polyesterns kanter, kan en kombination med tryckknapp och silikonbeläggning rent hypotetiskt vara en optimal fästanordning. / In order to encourage the use of reusable sanitary pads for: incontinence problems, panty liners and menstruation in both developed and developing countries alike, a sanitary pad which feels secure and sits in place, whilst also maintaining its functionality, is required. To achieve this a convenient fastening device that holds the sanitary pad in place is necessary. This in turn, helps create a more sustainable planet by reducing single-use plastic items, whilst simultaneously reducing menstrual poverty. Today, the industry standard for reusable sanitary protection is a pad with a press stud as its fastening device. However, previous studies highlight a particular problem with this pad, in which the fastening device does not hold the sanitary protection properly in place. Instead the press stud design has been shown to consistently move to the side for the user, therefore causing discomfort. In order to develop an optimal fastening device for reusable sanitary pads, this study developed three new fasteners: a sanitary pad with a silicone coating applied underneath the pad, a sanitary pad with a coarse polyester fabric on its underside, and a pair of regular underpants with silicon bands sewn in to allow for a pocket for the sanitary pad. These three designs have been developed to compare with the already established press stud fastener. The study was based on a qualitative survey of six women between the ages of 25-63 who kept a log of their experiences testing the four different fasteners that were applied to a reusable pad. The qualitative study was carried out in parallel with a quantitative study in the form of a: washing, force and friction test to measure and compare the durability of the various fasteners in relation to washing and use. The qualitative test showed that the fastener with a press stud and the fastener with silicone bands sewn into the underpants, were the most comfortable and felt the most secure. From the quantitative tests, the silicone bands sewn into the underpants performed best and confirmed the qualitative investigation. After analyzing the results, a conclusion can be drawn that the feeling of psychological comfort is of upmost importance for users. Based on the qualitative and quantitative results, silicone bands integrated into underpants performed best for its purpose. On the other hand, criticism from the respondents regarding long-term use, hygiene, aesthetics and durability was directed at this fastening device. Taking the criticism into account and the results of the washing test where signs of wear and tear were shown on the polyester fabric, a combination with a press stud and silicone coating could hypothetically be the optimal fastening device.

With the digitization of healthcare, there has been an increase in self-tracking technologies for health. One group of self-tracking technologies is FMTs, fertility- and menstruation technologies. By gathering information on users’ menstruation and fertility, these technologies have access to intimate and sensitive data that requires secure protection. Previous research has criticized FMTs for lacking in data security and several risks with this data being shared have been identified. Risks of lacking data security include discrimination against the user in the workplace, and being targeted by cyber-criminals. This thesis explores how users perceive trust and data privacy in fertility- and menstruation technologies by conducting a user study. Participants (n=18) were interviewed in pairs about their experiences of FMTs, data privacy, and trust. Based on the interview findings, seven design guidelines were created to enhance user trust and ensure data privacy. Additionally, an Android application was developed as a high-fidelity prototype to visualize and discuss the guidelines. The research contributes to the field by identifying design aspects that can be used by creators of FMTs to improve their privacy practices and generate trust among their users. / Med digitalisering har det skett en ökning av självspårande teknologier inom hälsa. En typ av självspårande teknologier är FMT:er, fertilitet- och menstruationsteknologier. Genom att samla information om användares menstruation och fertilitet har de här teknologierna tillgång till intim och känslig data som kräver ordentligt skydd. Risker med bristande datasäkerhet inkluderar att användaren diskrimineras på sin arbetsplats, blir offer för cyberbrottslingar, och blir kontrollerad av en familjemedlem eller partner. Tidigare forskning har kritiserat FMT:er för bristande datasäkerhet och har identifierat flera risker med detta. Den här uppsatsen utforskar hur användare uppfattar tillit och datasäkerhet till fertilitet- och menstruationsteknologier genom en användarstudie. Deltagare (n=18) intervjuades parvis om deras erfarenhet av FMT:er, datasäkerhet och tillit. Utifrån intervjuresultaten har sju riktlinjer för design av FMT:er för ökad tillit och datasäkerhet tagits fram. Dessutom utvecklades en Android applikation som prototyp för att visualisera riktlinjerna. Denna uppsats bidrar till forskningsområdet genom att identifiera designaspekter som kan användas av FMT utvecklare för att förbättra deras sekretesspraxis och påverka deras användares tillit till deras produkt.