<p><p> Tidigare studier visar att elevers möjlighet till harmonisk utveckling i skolan samverkar med lärarens välbefinnande (Iselau, 2006). Därmed anser jag det motiverat att försöka identifiera och undersöka ett antal faktorer som kan tänkas bidra till att främja lärares välbefinnande och hållbarhet, vilket är syftet med denna studie.</p></p><p><p><p>Jag har i denna studie genomfört två kvalitativa undersökningar med hjälp av dels helt öppna intervjuer samt riktade öppna enkätfrågor. Genom att intervjua 4 lärare som varit verksamma inom skolan minst 40 år identifierade jag ett antal faktorer, vilka lärarna ansåg vara de mest betydelsefulla i främjandet av deras hälsa och hållbarhet. Därutöver undersökte jag sambandet mellan ett antal hälsofrämjande faktorer med lärarens välbefinnande och hållbarhet, där 16 lärare och 3 skolledare besvarade riktade öppna enkätfrågor.</p><p>Genom lärare och skolledares svar framkommer främst tre huvudfaktorer som samverkar med deras hälsa och välbefinnande. Den ena är den egna livsstilen, den andra är det sociala klimatet och den tredje är skolledaren.</p><p>Det visar sig att hälsofrämjande arbete är en process som pågår på dessa tre nivåer. Min förhoppning är att detta arbete kan vara med och skapa en ansats till en framkomlig väg där skolledare, lärare och elever ges goda förutsättningar till harmonisk utveckling, sida vid sida.</p></p></p>

Syftet med denna examensuppsats var att undersöka och beskriva svenska stridspiloters upplevda mentala hälsa. En enkät utformades bestående av ett skattningsbatteri med frågor om sömn och trötthet, OSLO-3, CAGE, HADS, frågor om fysiska symptom, GHQ-12 och SRE. Enkäten skickades ut till 129 JAS 39 piloter i ordinarie tjänst vid flygdivisioner i Försvarsmakten och Förvarets Materielverk (FMV). Resultatet visade att 77% av piloterna i studien bedömdes ha symptom på mild depression och 46% hade symptom på mild ångest. De flesta av de deltagande piloterna hade inte några alkoholrelaterade problem och 83% uppgav att de hade lätta fysiska besvär. ANOVA-analysen visade att de deltagande piloterna på utbildningsförbandet i medeltal hade signifikant högre poäng på GHQ-12 än piloterna på insatsförbanden. ANOVA visade också att utbildningsförbandets piloter hade signifikant fler fysiska symptom än utvecklingsförbandens. Pearson-korrelationer mellan bakgrundsfaktorerna och de olika självskattningsdelarna i enkäten samt korrelationer mellan de olika delarna i skattningsformuläret uppvisade relativt svaga samband varav några var signifikanta. Slutsatsen är att de svenska stridspiloterna i studien mådde sämre än vad man kunde förvänta sig med tanke på det gedigna uttagnings- och uppföljningsförfarandet. Det kan därför finnas anledning att se över den nu icke anonyma hälsouppföljningen av svenska stridspiloter eftersom den inte bedöms vara tillräcklig för att upptäcka personer med symptom på psykisk ohälsa. Detta är viktigt för att i ett tidigt skede minska och förebygga mental ohälsa inom denna yrkesgrupp, inte bara ur ett flygsäkerhetsperspektiv utan också på grund av att tidiga interventioner ger bättre resultat. / The purpose of this study was to investigate and describe the mental health among Swedish fighter pilots. A questionnaire comprising questions concerning sleep and fatigue, OSLO-3, CAGE, HADS, physical symptoms, GHQ-12 and SRE was presented. The questionnaire was distributed to 129 JAS 39 pilots on regular flying duty in the Swedish Air Force and the Swedish Defence Material Administration. The results indicated that 77% of the respondents were found to have mild depression and 46% had symptoms of mild anxiety. ANOVA-analysis indicated that the pilots at the training unit on average scored significantly higher on GHQ-12 than the pilots at the fighter squadrons. ANOVA also indicated that the pilots at the training unit had significantly more physical symptoms than the pilots at the development units. Pearson correlations between background factors and the different self-evaluation parts of the questionnaire in addition to correlations between the different parts of the evaluation questionnaire were relatively weak although some of them were significant. These findings imply that the Swedish fighter pilots, considering the rigorous selection and evaluation processes, were not as free from mental health problems as expected. Thus there is a reason to revise the follow-up study on the pilots’ mental health. It is important to detect any mental health vulnerability early, not only for maintaining high flight safety standards, but also because of the advantage of implementing early therapeutic intervention.

Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hälsan hos unga religiösa kristna och muslimska kvinnor. Syftet kommer undersökas utifrån följande frågeställningar: Hur ser unga religiösa kristna och muslimska kvinnors hälsa ut kopplad till rekommendation för fysisk aktivitet och definitioner för social och psykisk hälsa? Hur upplever unga religiösa kristna och muslimska kvinnor att religionerna påverkar deras hälsa?  Vilka likheter och skillnader finns det mellan unga religiösa kristna och muslimska kvinnor då det gäller hälsan och den upplevda påverkan av religionerna? Metod Studien är en kvalitativ jämförande studie som är baserad på sex halvstrukturerade intervjuer. Respondenterna var tre religiösa kristna kvinnor och tre religiösa muslimska kvinnor mellan 22 och 28 år och boende Stockholm. Intervjuerna var djupgående och mellan 30 och 60 minuter långa. De spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan noggrant analyseras. Resultat Samtliga respondenter levde upp till definitionerna för social och psykisk hälsa. Dock levde endast en av muslimerna men samtliga kristna upp till rekommendationen för fysisk aktivitet. Båda religionerna upplevdes påverka hälsan övervägande positivt. Den sociala hälsan påverkades av gemenskap, den fysiska hälsan genom uppmuntran till att sköta om sin kropp och den psykiska hälsan genom att respondenterna upplevde meningsfullhet, trygghet samt hjälp och stöd. Endast små skillnader kunde ses i hur religionerna upplevdes påverka hälsan. Slutsats Denna studie visar på att kristendom och islam erbjuder samma positiva påverkan av hälsan. Om man endast såg till sätten religionerna främjade hälsa på skulle det vara svårt att avgöra vilken religion som var vilken. / Aim The overall purpose of this study is to examine the health of religious young Christian and Muslim women. The aim is explicated through the following questions: What is the state of young religious Christian and Muslim women's health linked to recommendation for physical activity and definitions for social and mental health? How do young religious Christian and Muslim women perceive that the religions affect their health? What similarities and differences are there between young religious Christian and Muslim women regarding health and the perceived affects from the religions? Method The study is a qualitative comparative study based on six semi-structured interviews. The group of respondents consisted of three religious Christian women and three religious Muslim women, all between 22 and 28 years and living in Stockholm. The interviews were profound and between 30 and 60 minutes. They were recorded and went through verbatim transcription as well as careful analysis. Results All respondents lived up to the definitions of social and mental health, however, only one of the Muslims but all Christians lived up to the recommendation for physical activity. The perceived influence both religions had on their health were, all in all, positive. The social health was influenced by solidarity, the physical health through encouragement to take care of the body and the mental health by receiving meaningfulness, safety and help and support. Only small differences could be found in how the religions perceived to influence their health. Conclusions This study indicates that Islam and Christianity offer the same positive health effects. If one only were to see the ways the religions promoted health, it would be hard to tell the difference.

Tidigare studier visar att elevers möjlighet till harmonisk utveckling i skolan samverkar med lärarens välbefinnande (Iselau, 2006). Därmed anser jag det motiverat att försöka identifiera och undersöka ett antal faktorer som kan tänkas bidra till att främja lärares välbefinnande och hållbarhet, vilket är syftet med denna studie. Jag har i denna studie genomfört två kvalitativa undersökningar med hjälp av dels helt öppna intervjuer samt riktade öppna enkätfrågor. Genom att intervjua 4 lärare som varit verksamma inom skolan minst 40 år identifierade jag ett antal faktorer, vilka lärarna ansåg vara de mest betydelsefulla i främjandet av deras hälsa och hållbarhet. Därutöver undersökte jag sambandet mellan ett antal hälsofrämjande faktorer med lärarens välbefinnande och hållbarhet, där 16 lärare och 3 skolledare besvarade riktade öppna enkätfrågor. Genom lärare och skolledares svar framkommer främst tre huvudfaktorer som samverkar med deras hälsa och välbefinnande. Den ena är den egna livsstilen, den andra är det sociala klimatet och den tredje är skolledaren. Det visar sig att hälsofrämjande arbete är en process som pågår på dessa tre nivåer. Min förhoppning är att detta arbete kan vara med och skapa en ansats till en framkomlig väg där skolledare, lärare och elever ges goda förutsättningar till harmonisk utveckling, sida vid sida.

Barn och ungdomar är mindre fysiskt aktiva vilket kan ge påverkan på den mentala hälsan, med minskat välbefinnande som följd. Syfte: Att belysa vilka effekter fysisk aktivitet har på barn och ungdomars mentala hälsa. Metod: En litteraturstudie där artikelsökning utförts i Pubmed, PsycINFO, Cinahl och ELIN@Kalmar. Sammanlagt inkluderades 8 artiklar i arbetet. Dessa kvalitetsbedömdes med stöd av bedömnings- och analysmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. Artiklarnas resultat kodades, kategoriserades och sammanställdes utifrån huvudkategorierna mental hälsa och fysisk aktivitet. Resultat: Det övervägande resultatet är att fysiskt aktiva barn och ungdomar har en bättre mental hälsa. Slutsats: Den övervägande slutsatsen är att fysisk aktivitet påverkar den mentala hälsan och att intensitet, duration och typ av aktivitet inverkar på resultatet. Dessutom betonas aktiviteten som viktig i sig för den mentala hälsan.

Det finns en problematik i att avbilda ett sinnestillstånd och enskilda känslor med illustration utan att vara abstrakt eller specifik. För att informera om känslor till en målgrupp med en bild, bör studier om det specifika sinnestillståndets utföras.  I detta arbete studeras sinnestillståndet mental ohälsa och dess inflytande på individen som resulterar i ansiktsuttryck och kroppsspråk. Arbetet innefattar teorier om trovärdighet, uppmärksamhet och bildmanér. Studieobjektet är organisationen Läkare utan gränsers hemsida, koncentrerat på deras information om mental hälsa/ohälsa. Syftet med arbetet är att förtydliga informationen på Läkare utan gränsers hemsida med en illustration. För att skapa illustrationen har tidigare forskning studerats och en bildanalys och omvärldsanalys har sammanställts. Illustrationens manér har beslutats utifrån en enkätundersökning med fokus på den enskilda individen.  I arbetet är den enskilda individens upplevelse betydelsefull. Samhällets värderingar och förutfattade meningar har uteslutits. / There is a dilemma in creating an image that depicts a state of mind or an individual feeling whitout being abstract or specific. Informing a target audience about a feeling using an image requires studies on the specific mental state. This study focuses on the state of mind of the mental illness and its influence on the human body that results in facial expressions and body language. This report includes theories on credibility, attention and image manners. The object for this study is the website of the organization Mèdecins sans frontières, with focus on their information about mental health/illness. The aim of this study is to clarify the information about mental health/illness with an illustration on the organization´s website. In creating the illustration, studies on previous work has been conducted and an image analysis as well as an external analysis have been compiled. Illustration´s mannerisms have been decided on the basis of a survey, with focus on the individual. In this report the individual experience has been paramount. Society´s values and preconceptions has been excluded.

<p>Barn och ungdomar är mindre fysiskt aktiva vilket kan ge påverkan på den mentala hälsan, med minskat välbefinnande som följd.</p><p>Syfte: Att belysa vilka effekter fysisk aktivitet har på barn och ungdomars mentala hälsa.</p><p>Metod: En litteraturstudie där artikelsökning utförts i Pubmed, PsycINFO, Cinahl och ELIN@Kalmar. Sammanlagt inkluderades 8 artiklar i arbetet. Dessa kvalitetsbedömdes med stöd av bedömnings- och analysmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. Artiklarnas resultat kodades, kategoriserades och sammanställdes utifrån huvudkategorierna mental hälsa och fysisk aktivitet.</p><p>Resultat: Det övervägande resultatet är att fysiskt aktiva barn och ungdomar har en bättre mental hälsa.</p><p>Slutsats: Den övervägande slutsatsen är att fysisk aktivitet påverkar den mentala hälsan och att intensitet, duration och typ av aktivitet inverkar på resultatet. Dessutom betonas aktiviteten som viktig i sig för den mentala hälsan.</p>

Bakgrund: Patienter med en allvarlig psykisk störning isolerades tidigare från samhället. En historisk sammanfattning belyser detta och en beskrivning ges av den psykiatriska behandlingen från medeltiden fram till idag. Begreppen psykisk sjukdom, psykisk störning, allvarlig psykisk störning samt psykiskt funktionshinder beskrivs. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete och omvårdnadsproblem inom psykiatrin återges i en resumé. Syfte: Syftet är att belysa patienters upplevelser av att leva med allvarlig psykisk störning. Metod: En litteraturöversikt där resultatdelen baseras på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar och en kvantitativ vetenskaplig artikel, publicerade mellan 2002-2012. Resultat: Resultatet mynnade i sex teman: ensamhet, vardagen, omgivningens attityder, självstigma och skam, vårdpersonals bemötande och patientrollen. Diskussion: Resultatdelens olika teman diskuteras. Ett resonemang förs med anknytning till Kari Martinsens omsorgsfilosofi gällande ensamhetens konsekvenser, gemenskapens betydelse, samt hur attityder gällande psykisk störning påverkar självbilden. Interaktionen mellan nämnda områden belyses, slutligen debatteras personliga erfarenheter gällande faktorer som är betydelsefulla för ett ökat välbefinnande. / Background: Patients with serious mental disorder have through history been isolated from the rest of the society. An historical summary of psychiatric treatment from The Middle Ages until today are presented. Concepts such as mental illness, psychiatric disorder, serious mental illness and mental disabilities are described. A recap of the nursing in psychiatric care is given as well as problems attached to nursing in this field. Aim: The aim is to illuminate patients´ experiences of living with serious mental disorder. Methods: A literature review based on nine qualitative scientific articles and one quantitative scientific article published between the years 2002-2012. Results: The result showed six themes: loneliness, every-day, surrounding attitudes, self stigma and shame, the response from health professionals and the role as a patient. Discussions: Themes that emerged in the result are here discussed. The authors connect the themes to Kari Martinsen´s philosophy of caring and a reason is held about the consequences of loneliness, the importance of being part of a community and the impact that attitudes surrounding mental illness have on the self-image. The interaction between the areas is illustrated and finally we debate which factors who are of importance for increased well-being.

Bakgrund: Depression är ett folkhälsoproblem som ökar i Sverige och därmed ökar även behovet av fysioterapeuter som har kunskap inom psykosomatisk och psykiatrisk fysioterapi inom vården. En fysioterapeut kan erbjuda en mängd olika behandlingsmetoder vid depression. Det saknas en studie som beskriver vilka fysioterapeutiska behandlingsmetoder som använts kliniskt 2017 inom vuxenpsykiatrin i Sverige med fokus på egentlig depression. Detta är viktigt att klargöra för att bibehålla fysioterapeuter uppdaterade om arbetet som utförs kliniskt inom området fysioterapi och mental hälsa. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka fysioterapeutiska behandlingar som användes vid behandling av egentlig depression inom vuxenpsykiatrin. Metod: Det var119 personer inom sektionen för Fysioterapeuter inom Mental Hälsa som deltog i studien och nåddes via en webbenkät. Resultat: Denna studie kartlade 47 behandlingsmetoder. Utifrån dessa var det 26 som klassificerades som regelrätta fysioterapeutiska behandlingsmetoder. De behandlingsmetoder som majoriteten av försökspersonerna använde i det kliniska arbetet var fysisk aktivitet 90 %, basal kroppskännedom 79 % och träning 61 %. Majoriteten 92 % svarade att de grundar sina val av behandlingsmetoder på både vetenskaplig grund och klinisk erfarenhet. Konklusion: Det finns många behandlingsmetoder som fysioterapeuten kan erbjuda en patient med depression och som ibland kombineras behandlingsmetoderna. Det fodras en större kartläggning för att täcka den fysioterapeutiska populationen som behandlar diagnosen egentlig depression.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdslagen har slagit fast att den patient som har störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Av denna anledning måste någon form av prioritering göras så fort det finns fler än en patient på en akutmottagning. I Sverige finns det idag ingen nationellt fastställd triageskala. Vald teoretisk referensram utgjordes av Antonovskys salutogena perspektiv, KASAM, Känsla Av SAMmanhang. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma patienter med psykisk ohälsa på en akutmottagning för vuxna. Metod: Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Åtta artiklar valdes ut för analys efter kvalitetsgranskning och diskuterades mot vald teoretisk referensram. Resultat: Resultatet utgjordes av fyra kategorier; vikten av att kunna kommunicera för att skapa en vårdrelation, stöd genom bedömningsinstrument, miljön på akutmottagningen och kompetensutveckling. Resultatet lyfte fram att sjuksköterskans förmåga att kommunicera var avgörande för möjligheten till en god bedömning, triageskala kunde vara ett stöd i bedömningsarbetet, miljön på akutmottagningen påverkade bedömningsarbetet och att kompetensutveckling var mycket önskvärt. Slutsats: Vår systematiska litteraturstudie visar att sjuksköterskans förmåga att kommunicera är avgörande för möjligheten att göra en god bedömning. En triageskala kan vara ett stöd i bedömningsprocessen. Som blivande sjuksköterskor skulle vi önska att det fanns riktlinjer och bedömningsstöd inom den psykiatriska akutsjukvården.