No description available.

Musikindustrin förändras ständigt och ställer nya krav på dem som arbetar inom den. Med denna undersökning vill jag ta reda på hur musikarbetare från tre olika generationer känner kring sitt arbete med musik. Vad är enligt dem en framgångsrik karriär, vad innebär ”att lyckas” och vad är viktigt för att hålla i längden. Fokuset i undersökningen är tre psykologiska behov: känsla av kompetens, tillhörighet och kontroll över sina handlingar som enligt arbetets teori anses avgörande för välbefinnande och motivation (Deci & Ryan. 2000). Resultaten visar i denna undersökning att tillhörighet är den mest avgörande faktorerna till hur trygg, glad och motiverad man är i arbetet. De som arbetar i grupp verkar vara mindre stressande än de som arbetar ensamma eller ser sig som solofigurer då de som arbetar i grupp delar på ansvar och förväntan att prestera. Säker inkomst framkommer som viktigt för att anse att man har lyckats med musiken. Förhoppningen med forskningen är att skapa en förståelse och lätta på pressen (för de utanför men även i branschen) att behöva bevisa sig, om det så är på sociala medier eller i fysiska samarbeten. Genom arbetet framgår det att oavsett hur framgångsrik man är jämför alla sig i någon mån och alla har toppar och dalar. De med stora offentliga prestationer är inte nödvändigtvis gladare än någon annan och genom undersökningen får man en förståelse för att de offentliga piedestalerna och glamoriserade fasaderna har helt vanliga personer bakom sig.

Tidigare studier visar att musiker i hög utsträckning drabbas av psykisk ohälsa, men få har undersökt hur förhållandena ser ut i Sverige. Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen och kunskapen om svenska musikers upplevelser av deras psykiska hälsa. Metoden som används är en kvalitativ intervjustudie av åtta musiker, fyra män och fyra kvinnor, där tre har fast anställning som musiker och fem arbetar som frilans- eller independentmusiker. De icke-anställda respondenterna upplevde att ekonomisk osäkerhet, oförutsägbar framtid, samt bristande struktur och kontinuitet i musikarbetet påverkade deras psykiska hälsa negativt. Vilket skiljer sig mot de anställda musikerna som inte upplevde att deras yrke hade en negativ påverkan på deras psykiska hälsa. Resultatet står därmed delvis i likhet med resultat från tidigare studier inom området. Framtida forskning kan eventuellt inkludera yngre musiker och musiker inom mindre populära genrer såsom jazz, folkmusik eller metal.

This work examines the direct effect of yoga on the singing voice. Is it possible to notice a difference in the voice right after a yoga session? I put together a method to test this by singing right before and right after practicing yoga and thoroughly documenting this in writing and by recording. I was amazed by the difference that could be noticed in my voice after yoga. Not only did it help to release tension but I also consistently experienced more freedom and better high notes after my workouts. During this study I became more certain of how important my yoga practice is going to be for my career.

Research shows that AI-driven chatbots have the potential to effectively support the management of stress-related mental health issues by offering easily accessible, resource-efficient, and non-stigmatized therapy. To optimize their effectiveness and usability, a deeper understanding of users' needs and preferences is required, along with a design tailored to these factors.  This study explores the use of AI-driven chatbots to address study-related stress among university students and identifies a research gap by integrating research on the therapeutic use of chatbots, stress management, and students' specific needs. The research question "How should an AI-driven chatbot be designed to assist students in managing study-related stress?" is used to investigate how to optimize chatbots to effectively support student well-being. By applying thematic analysis to 11 semi- structured interviews, the study examines the needs and preferences of Swedish university students and identifies key design features for this type of service.  The results indicate that students prefer the chatbot's role as a planning tool over therapeutic support, which differs from previous research. The findings also show that users prefer a communication style that is straightforward and focused on practical functions, and that the chatbot should be able to assume different roles, such as friend, study buddy, and mentor. Transparency regarding data protection and privacy is highlighted as a crucial factor for users' trust in the chatbot. The study contributes to the development of effective support systems to facilitate the university study environment by taking into account students' needs and preferences. / Forskning visar att AI-drivna chatbots har potential att effektivt stödja hanteringen avstressrelaterade psykiska problem genom att erbjuda lättillgänglig, resurseffektiv ochicke-stigmatiserad terapi. För att optimera deras effektivitet och användbarhet krävs endjupare förståelse för användarnas behov, samt en design som är anpassad efter dennaförståelse.Denna studie utforskar användningen av AI-drivna chatbots för att hanterastudierelaterad stress bland universitetsstudenter och identifierar en forskningsluckagenom att integrera forskning om terapeutisk användning av chatbots, stresshanteringoch studenters specifika behov. Forskningsfrågan "Hur bör en AI-driven chatbotdesignas för att hjälpa studenter att hantera studierelaterad stress?" används för attundersöka hur man kan optimera chatbots för att effektivt stödja studentersvälbefinnande. Genom att tillämpa tematisk analys på 11 semistrukturerade intervjuerundersöker studien behov hos svenska universitetsstudenter, samt identifierar viktigadesignegenskaper för denna typ av tjänst.Resultaten visar att studenter föredrar chatbotens roll som ett planeringsverktyg framförterapeutiskt stöd, vilket skiljer sig från tidigare forskning. Resultaten visar även attanvändarna föredrar en kommunikationsstil som är rak och fokuserad på praktiskafunktioner samt att chatboten bör kunna anta olika roller, såsom vän, studiekamrat ochmentor. Transparens kring dataskydd och integritet lyfts fram som en viktig faktor föranvändarnas förtroende för chatboten. Studien bidrar till utvecklingen av effektivastödsystem för att underlätta studiemiljön för universitetsstudenter genom att ta hänsyntill deras behov.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka mentala effekter av fysisk aktivitet bland en grupp gymnasieelever. Hur upplever gymnasieeleverna att den fysiska aktivitet de ägnar sig åt påverkar deras: 1. Sociala gemenskap? 2. Mentala hälsa? 3. Förmåga att vara självstyrande? Metod Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade fyra fysiskt aktiva elever på en gymnasieskola där eleverna spelade fotboll, innebandy och gymnastik på fritiden. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån en teoretisk modell bestående av tre kategorier som relaterar till studiens tre frågeställningar; social gemenskap, mental hälsa och förmåga att vara självstyrande. Resultat och slutsatser Det resultat vi kom fram till var att fysisk aktivitet ansågs ge en förbättrad mental hälsa, en bidragande faktor till att ha förmågan till att vara självstyrande- och en tydlig aspekt till social gemenskap. Gymnasieeleverna påpekade även att det var viktigt att ha en balans mellan den fysiska aktiviteten och resterande delar i vardagslivet för att den fysiska aktiviteten skulle leda till något positivt inom de ovan givna områdena. Vid en obalans, oavsett om det förekom för lite eller för mycket fokus på den fysiska aktiviteten så kunde detta resultera i en försämring av de givna aspekterna snarare än en förbättring. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Lindahl Waldenström, Simon (2016). Ledarskap, kreativitet och mental hälsa, Förändringsorienterat ledarskap och självskattad kreativitet ur ett arbetshälsovetenskapligt perspektiv. Projektkurs arbetshälsovetenskap, Högskolan i Gävle. Bakgrund: Den mentala ohälsan toppade listan för orsaker till sjukskrivningar i Sverige år 2015, samtidigt som den allt mer snabbföränderliga arbetsmarknaden ställer krav på kreativitet följt av innovation och i sin tur förändringsorienterat ledarskap inom organisationer. Typ av ledarskap är en viktig faktor gällande den mentala hälsan och möjlighet till kreativitet för medarbetare inom en organisatorisk kontext. Då kreativitet och förändringsorienterat ledarskap redan är vitt erkända faktorer för organisationers finansiella framgång hoppas studien kunna belysa dessas roll ur ett arbetshälsovetenskapligt perspektiv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur förändringsinriktat ledarskap och kreativitet är associerat med mentala hälsan hos anställda. Metod: En tvärsnittsstudie utfördes. Alla deltagare(N=147) arbetade inom en organisation i Uppsala län, Sverige. För att mäta typ av ledarskap, mental hälsa och kreativitet användes tre väletablerade formulär; Cange-, produktion-, and employee-oriented leadership, The Hospital Anxiety and Depression scale och Epstein creativity competencies inventory. Två logistiska regressioner utfördes för att besvara syfte och frågeställningar. Resultat och slutsats: Resultatet från genomförd studie indikerar förändringsorienterat ledarskap som en positiv faktor i motverkande av ångest hos medarbetare inom en organisatorisk kontext. Det indikerar emellertid att det inte är förändringsorienterat ledarskap i sig som är av störst vikt att beakta i analyser av personalens upplevda ångest utan snarare möjlighet till kreativitet. Resultatet påvisar således framförallt vikten av möjligheten till kreativitet ur ett arbeteshälsovetenskapligt perspektiv men även förändringsorenterat ledarskap då studien visar på ett samspel faktorerna emellan. / Lindahl Waldenström, Simon (2016). Leadership, creativity and mental health. Change oriented leadership and opportunity for creativity from an occupational health science perspective. Project work in Health at work 15 credits, University of Gävle. Background: Mental illness topped the list of factors causing sick leave in Sweden in 2015 and is together with the opportunity for creativity highly affected by the type of leadership an employee is exposed to. Since creativity and change-oriented leadership already are recognized factors affecting organizations’ financial success this study will highlight their role from an occupational health perspective. Objective: The purpose of the study is to examine how change-oriented leadership and creativity is associated with mental health of employees. Methods: A cross-sectional study was conducted within an organization (N=147) to identify type of leadership, mental health and creativity. Three well-established methods were used; Change-, production, and employee -oriented leadership, The Hospital Anxiety and Depression Scale and Epstein Creativity Competencies Inventory. Results and Conclusion: The results indicated an association between change-oriented leadership and anxiety, where lack of change-oriented leadership increased risk of anxiety among employees. Furthermore, the results indicated that the opportunity for creativity play a crucial role in the association between change-oriented leadership and anxiety, thus indicating change -oriented leadership and creativity as important factors for mental health in organizational contexts.

Inaktiviteten är ett stort problem idag samtidigt som intresset för att resa och uppleva världen är stort. Syftet med denna studie var att undersöka en möjlig hälsosam balans mellan fysisk aktivitet och mental hälsa i vardagen. Det görs utifrån fokus på hur träningsresor kan påverka motivationen för ny träningsrutin i hemmiljö. Mer specifikt varför väljer individer att åka på träningsresor och anser de att resan infriar deras förväntningar? Studien har gjorts utifrån en kvalitativ undersökningsmetod med intervjuer. Urvalet är genomfört utefter en specifik arrangör för träningsresor genom bekvämlighets- och tillgänglighetsurval, men även ur ett snöbollsurval. Totalt har sex respondenter intervjuats varav fem är deltagare från träningsresan och ytterligare en som är en deltagande arrangör. Samtliga respondenter hade en fysiskt aktiv bakgrund och därmed visade resultatet inte en förhöjd motivation till/eller ökad fysisk aktivitet efter träningsresan. Däremot så kan resultaten tolkas som att träningsresorna har en positiv inverkan på motivationen och att konceptet med förbestämda aktiviteter, motiverande coacher och att naturen främjar deltagarnas fysiska, mentala hälsa och motivation. Mängden olika träningsformer som utövas under träningsresorna har visats ge inspiration till deltagarna som de kan ta med hem till vardagen. Gällande möjligheten om det finns en balans mellan fysisk aktivitet och mental hälsa i vardagen, kan inte styrkas men den kan inte heller förbises. Mycket tyder på att den hälsosamma balansen finns men frågan är på vilket sätt, vilket kan vara en fråga för kommande studier att undersöka. / The interest for travelling and exploring the world is huge and at same time a large population of the world is struggling with inactivity. The aim of this study is to examine a possible healthy balance between physical activity and mental health in our everyday life. It is made through a focus of how exercise-travels may affect motivation to a new training routine in the home environment. More specifically of why individuals are choosing to travel on exercise-travels and if they consider it to fulfil their expectations. This study is made by a qualitative method theory made through interviews. The selection of respondents is made of a specific exercise-travels organizer through comfort and accessibility, but also through a snowball selection. There are six respondents in total whereof five are participant of the exercise-travels and one is the one who organize them. All respondents had a physically active background and therefore the result did not show an increased motivation to/or increased physically activity after coming home. Although the results can be interpreted to mean that exercise-travels have a positive impact on motivation and that the concept of predetermined activities, motivating coaches and nature promotes the participants' physical, mental health and motivation. The amount of different types of exercise that are planned in the exercise-travels has been shown to give inspiration to the participants that they may add to their everyday life. The study of whether there is a healthy balance between physical activity and mental health in everyday life cannot be substantiated, but it cannot be denied either. There are many indications that the healthy balance exists, but the question is in what way, which may be for future studies to investigate.

With the emerging of digital tools that track personal data, more humans start to explore these tools for self-discovery and self-exploration. There are still lack of proper instructions, to the public, how to use these tools to aid and efficiently benefit people. The aim of this research was to find out why individuals use digital tools to collect data about their bodies, and how they use this data to expand their knowledge about their body and mind. The research was based on a semi-structured interview where 10 participants was interviewed about their daily use of self-tracking data with the help of digital tools. During the research we found four different themes of how the participants were using their data generated by their activity trackers. By understanding activities that goes on inside of them, the participants have been able to adapt different techniques to optimize their training and expand the understanding of their body and mind. The study shows there are many different reasons why tracking yourself is a wildly considered option; motivation, measurability, self-awareness, willingness to improve and prosperity, are among these reasons. Our findings show that a lot of people don’t reflect on their own usage, and further shows how different attitudes towards tracking yourself differentiates between a positive or negative outcome. It then boils down to the importance of reflecting on how and why you are using self-tracking, if used in the correct way, self-understanding via digital tools can help individuals to become more self-conscious and enjoy the journey to a more active life.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva patienters upplevelser av livskvalitet i samband med genomförd bariatrisk kirurgi utifrån aspekterna mental och fysisk hälsa, samt att granska och redovisa valda vetenskapliga artiklar. Metod: Författarna utförde en beskrivande litteraturstudie vilken baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Eftersökningar utfördes på databaserna Cinahl, PubMed via Medline och Mosby´s index. Huvudresultat: Flertalet studier påvisade att övervikt och fetma påverkade deltagarnas upplevelser av livskvalitet på ett negativt sätt. Livskvalitetssänkande faktorer utgjordes av bl.a. brist på självförtroende, skamkänslor samt rädslor för följdproblematik. Bariatrisk kirurgi sågs för flertalet deltagare som en chans till förbättrad mental och fysisk hälsa, där exempelvis självförtroende, ett mer socialt aktivt liv och förbättrad rörelseförmåga var motiverande faktorer, vilka även förbättrade deltagarnas upplevelser av livskvalitet postoperativt. Trots flertalet positiva resultat, framkom även negativa upplevelser bland deltagarna. Negativa effekter, såsom smärta och kosmetiska defekter bidrog för dessa deltagare till försämrad upplevelse av livskvalitet. Slutsats: Bariatrisk kirurgi bidrog i de flesta fall till förbättrad mental och fysisk hälsa samt förbättrad upplevelse av livskvalitet i jämförelse med innan utförd kirurgi. För att uppnå fler resultat som skildrar patienters subjektiva upplevelser beskrivna med ord finns ett behov av vidare forskning av kvalitativ ansats. / Aim: The aim of this literature review was to by scientific articles describe patient’s experiences in conjunction with undergone bariatric surgery and to examine and report on selected scientific articles. Method: The authors performed a descriptive literature review that was based on 12 scientific articles research by databases Cinahl, PubMed through Medline and Mosby´s index. Main result: Several studies showed that overweight and morbid obesity had negative influence on the participant’s experience of quality of life. Factors that caused this experience were for example lack of self-esteem, feelings of shame and fears of consequential problems. Bariatric surgery were seen as a chance to improve mental and physical health, where self-esteem, a active social life and improved mobility were motivating factors that also improved the participant’s quality of life postoperative. Despite several positive outcomes, negative experiences were also revealed among the participants. Negative effects, such as pain and cosmetic defects, contributed for these participants to increased experiences of quality of life. Conclusion: Bariatric surgery in most cases contributes to improved mental and physical health and improved experiences of quality of life, then before undergone surgery. To achieve more results that in words, describes patient’s subjective experiences there is a need of further research with a qualitative approach.