Covid-19 tog världen med storm, samhället förändrades och social distansering blev ett faktum. Men anställda i livsmedelsbutiker måste arbeta, de har ett samhällsviktigt arbete som de skakänna sig stolta över, dock utsätts de dagligen för risken att smittas av viruset. Kunder som inte tar hänsyn till eller följer de åtgärder som finns för att minska smittspridningen är en del av vardagen för personalen i livsmedelsbutiker, samtidigt känner personalen oro för att smittas. Uppsatsen baseras på en kvantitativ enkätstudie som genererat 286 svar från arbetstagare i livsmedelsbutiker runt om i Sverige. Vi har analyserat svaren och dragit slutsatser som besvararvåra frågeställningar och är relevant för syftet med undersökningen. Vilket är att belysa och uppmärksamma läsaren om hur arbetstagare som arbetar inom livsmedelsbutiker i Sverige har påverkats av covid-19-pandemin i sitt dagliga arbete. I den teoretiska referensramen presentera vi relevanta teorier och informerar läsaren om vad covid-19 är samt vilken betydelse rådande pandemi kan ha på anställda i allmänhet. Vi tar också upp ämnet ”mental hälsa” och ”oro”. Sedan introduceras läsaren till Karaseks krav- och kontrollmodell samt Johnson och Halls utvidgade krav/kontroll/stödmodell. I slutet av den teoretiska referensramen kan återfinns våra frågeställningar. Därefter, i nästkommande kapitel, följer en presentation av undersökningens metodval. I resultat och analys går vi igenom de resultat vi kunnat utläsa från undersökningen med hjälp av tabeller och diagram. Bland annat att arbetskraven ökat under pandemin, kunder som inte visar hänsyn och ett förändrat arbetssätt i livsmedelsbutikerna. Vi redovisar också om uppfattningen skiljer sig något mellan respondentgrupperna. I undersökningen framkom det också att de flesta känner sig stolta över att arbete inom ett samhällsviktigt arbete under pandemin men att nästan alla känner sig oroliga för att smittas av coronaviruset när de befinner sig på arbetsplatsen. Oron grundar sig i att anställda känner sig oroliga för att föra smittan vidare till närstående. Avslutningsvis redovisas undersökningens slutsatser och således svar på våra frågeställningar samt en diskussion om fortsatt undersökning och vad vi hade kunnat göra annorlunda.

I mars 2020 drabbades världen av en pandemi kopplat till viruset Covid-19 (SARS-CoV-2). I Sverige som i resten av världen har sjukvårdspersonalen varit tvungna att jobba under hög belastning i stressiga arbetssituationer som resultat av denna pandemi. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som spelade roll för att vårdpersonalen skulle orka med det stressiga jobbet under en ovanlig situation som covid-19 pandemin. Till denna studie valdes kvalitativ design med en tematisk induktiv analys. Resultatet visade att kollegornas stöd, tydliga instruktioner från närmaste chefer, känslan av stolthet för att kunna klara av situationen tillsammans med andra samt personliga strategier var positiva faktorer som hjälpte vårdpersonalen att kunna klara av arbetet. Medan sjukvårdspersonalen upplevde att stöd från högre ledningen och samhällets ansvar inte var tillräckligt. / In March 2020, the world was hit by a pandemic linked to the Covid-19 (SARS-CoV-2) virus. In Sweden, as in the rest of the world, healthcare professionals had to work under high load in stressful work situations as a result of this pandemic. The purpose of this study was to investigate what factors played a role in the care staff being able to cope with the stressful job during an unusual situation such as the pandemic. For this study, qualitative design with a thematic inductive analysis was chosen. The results showed that the colleagues' support, clear instructions from immediate managers, the feeling of pride in being able to cope with the situation together with others and personal strategies were positive factors that helped the care staff to cope with the work load. While the health care staff felt that support from senior management and the responsibility of society was not enough.

Poliser är en yrkesgrupp som mer ofta drabbas av psykisk och fysisk ohälsa än den generella befolkningen, däremot är kunskapen om polisstudenters hälsa begränsad. Syftet med denna undersökningen var att undersöka polisstudenters självskattade hälsa, men även att analysera om självskattad hälsa påverkar tilltro till polisiär förmåga. Det teoretiska ramverket utgörs av tidigare forskning om poliser såväl som polisstudenter och olika aspekter av deras hälsa. I denna studien tillfrågades polisstudenter vid två olika universitet i södra Sverige att delta i enkätundersökningen. Totalt 121 polisstudenter slutförde frågeformuläret och deltog i studien. Frågeformuläret är en omarbetad version av folkhälsoenkäten och bestod av 60 items vilka delades upp i sju övergripande kategorier som behandlade olika aspekter av hälsa. Utifrån enkätens frågor konstruerades tre variabler: hälsa; fysisk aktivitet; och tilltro till polisiär förmåga. Studieresultaten indikerar på att polisstudenter har goda fysiska aktivitetsvanor och allmän hälsa. Fysisk aktivitet (träning) och god psykisk hälsa påverkade främst studenternas tilltro till polisiär förmåga. / Police officers often suffer more often from mental- and physical illness than the average person, yet the health of police recruits remains unexamined. The aim of this study was to map how police students perceive their mental- and physical health and to investigate whether there is a relationship between self-esteemed health andtheir confidence in police profession ability. The theory consists of previous studies that has explored police officers as well as police trainers and different aspects of their health. Respondents studied at two different universities in southern Sweden. A total of 121 police trainees completed the questioner and were included in the study. The questioner had 60 items further divided into seven overriding categories regarding different aspects of health. Three main variables, health, physical activity and confidence in police profession ability were constructed from the questioner. This study results indicate that police recruits have good physical activity habits and general good health. Moderate physical activity and good mental health had the most impact on the recruits confidence in future police employment.

Denna studie undersöker hur en applikation för mental hälsa skulle se ut om den var skapad utifrån studenternas behov med fokus på användbarhet. Syftet med denna studien var att förstå studenters behov och krav de har på en applikation som skulle kunna förbättra deras mentala hälsa och möta dessa krav genom att använda prototyper och modeller för användbarhet. Metoderna som använts i denna studie är kvalitativa intervjuer, användartester samt prototyputveckling som en metod. Intervjuerna utfördes med sex studenter och en kurator på Malmö universitet för att förstå studenters mentala hälsa och behov. Resultatet från intervjuerna implementerades i en första version av prototypen som fick namnet LUGN. LUGN fick därefter utvärderas genom användbarhetstestet som sex andra studenter deltog i, responsen från detta test resulterade i den sista versionen av LUGN. Den sista versionen av LUGN är inte komplett på det sättet att den inte kan illustrera fullt ut hur den slutgiltiga applikationen skulle se ut. Den presenterar dock ett viktigt resultat från denna studie vilket är att anpassa utefter studenters mångfald när det kommer till vad som får dem att må bra. För att få ett mer detaljerat resultat, behöver ett flertal tester och iterationer av prototypen utföras. / This study examined how a mental health application would look like if it was created together with students and focused on usability. The purpose of this study was to understand the needs and demands that students have of an application that could have the ability to improve their mental health while using prototyping and usability models to meet these demands. The methods used were qualitative interviews, usability testing and prototyping. The interviews were conducted with six students and a counselor at Malmö university to understand student’s mental health and their needs. The results from the interviews were implemented in a first version of the prototype the authors named LUGN. LUGN were evaluated through the usability test that six other students participated in, the feedback from this resulted in the final version of LUGN. The final version of LUGN is not complete in the sense that it is not an accurate portrayal of how the finished application would look like. It does however portray an important result from this study and that is to cater to student’s diversity when it comes to what makes them feel better. To achieve a more detailed result, further tests and iterations of the prototype has to be made.

This paper explores how the mechanics and the narrative of the game Hades compare to theories and methods of the proven psychotherapies Cognitive Behavioral Therapy (CBT) and Behavioral Activation Therapy (BA), specifically in treatment of depression symptoms. The research was done by conducting a partial close reading of the game, followed by an overview of threads on the social media site Reddit relating to Hades and depression symptoms. The results were further analysed through examining how they compare to the previously aforementioned treatments. The research found several of the game's mechanics could be mapped to methods of both CBT and BA, and noteworthy connections could be drawn between how Hades could impact its players and the ideal outcomes of the said psychotherapies. The results open possibilities for further interesting studies within the area. / Detta dokument utforskar hur mekaniken och berättelsen i spelet Hades kan jämställa sig med teorier och metoder för de beprövade psykoterapierna kognitiv beteendeterapi (KBT) samt beteendeaktiveringsbehandling (BA) specifikt vid behandling av symptom till depression. Undersökningen gjordes genom att genomföra en delvis närläsning av spelet, följt av en översikt över trådar på den sociala mediasidan Reddit om Hades och depressiva symptom. Resultaten analyserades vidare genom att undersöka hur de jämför sig med de tidigare nämnda behandlingarna. Forskningen fann att flera av spelets mekaniker kunde kartläggas till metoder för både KBT och BA och att anmärkningsvärda kopplingar kunde dras mellan hur Hades kan påverka sina spelare och de idealiska resultaten av de nämnda psykoterapierna. Resultaten öppnar möjligheter för ytterligare intressanta studier inom området.Nyckelord: datorspel, underhållningsspel, Hades, depression, mental hälsa,

The research objectives were (1) to explore how coaches and youth golfers perceive a healthy coach-athlete relationship and (2) what they do to facilitate such a relationship. A qualitative small-q study was done by interviewing five experienced coaches and five competitive youth-golfers using two semi-structured interview guides in order to get both coaches’ and athletes’ perspectives. This resulted in a definition of a healthy coach-athlete relationship, reflecting the (1) objective, which was that a healthy coach-athlete relationship is the relationship that is coach-athlete centered, characterized by open and honest communication, mutual trust and respect, work-fun balance and caring- altogether ensuring positive influences on athletes’ and coaches’ mental health and well-being, professional/athletic and personal development. The interviews further resulted in a set strategies to create and maintain such a relationship, thus reflecting the (2) objective. These strategies could be connected to the 4C framework by (Jowett, 2017; Jowett & Shanmugam, 2016). Both coaches and athletes shared strategies that facilitated the 4Cs, such as closeness (e.g., - mutual care and trust), commitment (e.g., - do what is agreed), complementarity (e.g., - having coach-athlete dialogues), and co-orientation (e.g., - being attentive to each other’s needs on and off the season). In the discussion the results were related to the previous research, and methodological reflections, practical implications, and future research directions were provided. Keywords: Coach-athlete relationship, mental health, well-being, youth athlete, golf. / Studies syfte var (1) att undersöka hur tränare och ungdomsgolfspelare uppfattar en hälsosam tränare-ungdomsgolfspelare relation samt (2) vad de gör för att främja en sådan relation. En kvalitativ small-q studie genomfördes. Fem erfarna golftränare och fem tävlande ungdomsgolfspelare intervjuades med hjälp av två semistrukturerade intervjuguider för att samla perspektiv från både tränare och spelare. Detta resulterade i en definition av en hälsosam tränare-spelare relation, som besvarade frågeställning (1), vilket var att en hälsosam tränare-spelare relation är en centrerad tränare-spelare relation som karaktäriseras av öppen och ärlig kommunikation, ömsesidig tillit och respekt, professionell och vänskaplig balanssom positivt influerar tränarens och spelarens mentala hälsa och välmående, professionella/idrottsliga och personliga utveckling. Vidare resulterade intervjuerna i strategier som kan användas för att främja och bibehålla en sådan relation, som besvarar frågeställning (2). Dessa strategier kunde kopplas till 4C modellen av (Jowett, 2017; Jowett & Shanmugam, 2016). Tränare och spelare delade med sig av strategier som främjande 4C,closeness (t.ex. ömsesidig ombry och tillit, commitment (t.ex. genomföra det som är planerat), complementarity (t.ex. ha tränar-spelar dialoger), och co-orientation (t.ex. vara uppmärksam om varandras behov under och efter säsongen). I diskussionen kopplades resultaten till tidigare forskning, reflektioner kring metoden, samt presentation av praktiska implikationer och framtida forskning.

TikTok har blivit en populär plattform under de senaste åren, särskilt bland unga kvinnor. Tidigare forskning har visat att med användningen av sociala medier, särskilt visuella plattformar som TikTok, kan påverka mental hälsa hos kvinnor. TikToks algoritm översvämmar användare med riktat innehåll som fokuserar på utmaningar och trender relaterade till utseendeförändringar genom kosten, träning och försköningsfilter. För unga kvinnor kan detta leda till ökad oro över kroppen och försämrad mental hälsa. Denna studie syftar till att undersöka innehållet som publiceras på TikTok och dess potentiella inverkan på mental hälsa. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes för att undersöka unga kvinnor i åldrarna 15-25 år och deras attityder till TikTok och kroppsideal. Genom en kvalitativ tematisk videoanalys av hashtaggen #bodypositivity identifierades strukturer för hur kroppspositivitet framställs på plattformen. Studien har funnit både negativa och positiva effekter av applikationen och vilket innehåll användarna exponeras för i relation till kroppspositivitet. Det framkom att hashtaggen #bodypositivity ibland kan missbrukas. Användarna har en viss grad av kontroll över vilket innehåll de konsumerar, vilket påverkar deras upplevelse och känsla av plattformen. Trots medvetenheten om detta har användare emellertid ibland svårt att distansera sig från negativa påverkningar och fortsätter att exponera sig för innehåll som påverkar dem negativt. / TikTok has become a popular platform in recent years, especially among young women. Previous research has shown that the use of social media, especially visual platforms such as TikTok, can affect the mental health of women. TikTok's algorithm floods users with targeted content that focuses on challenges and trends related to appearance changes through diet, exercise and beautification filters. For young women, this can lead to increased anxiety about the body and deteriorating mental health. This study aims to examine the content posted on TikTok and its potential impact on mental health. A quantitative survey was conducted to investigate young women aged 15-25 and their attitudes towards TikTok and body ideals. Through a qualitative thematic video analysis of the hashtag #bodypositivity, structures were identified for how body positivity is presented on the platform. The study has found both negative and positive effects of the application and the content the users are exposed to in relation to body positivity. It emerged that the hashtag #bodypositivity can sometimes be misused. Users have a certain degree of control over what content they consume, which affects their experience and feel of the platform. However, despite awareness of this, users sometimes find it difficult to distance themselves from negative influences and continue to expose themselves to content that affects them negatively.

Bakgrund   Våld i nära relation är ett globalt folkhälsoproblem vilket leder till ett flertal negativa hälsokonsekvenser för kvinnor. Våldet påverkar kvinnor både fysiskt och psykisk, i form av direkta skador och ett stort psykiskt lidande. Den psykiska misshandeln leder både till somatiska sjukdomar samt en rad olika psykiska sjukdomar såsom depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom. Konsekvenserna av det fysiska och psykiska våldet leder även till en försämrad livskvalitet. Grunden i att stoppa våld i nära relationer globalt är kunskap, utbildning och ekonomiska resurser. Sjuksköterskan har en viktig roll i detta arbete då hen kommer i kontakt med utsatta kvinnor genom sin profession men även har en möjlighet att sprida kunskap inom området. Syfte Syftet med studien är att belysa de negativa hälsokonsekvenserna som kan drabba kvinnor som utsätts för våld i nära relation. Metod Detta är en icke-systematisk litteraturöversikt vilken grundar sig i 19 vetenskapliga artiklar som inhämtats från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Kvalitetsgranskning gjordes utifrån Sophiahemmet högskolas protokoll för kvalitetsbedömning efter detta genomfördes en integrativ analys. Några huvudteman visade sig genom analysen och dessa skapade grunden för resultatet Resultat Resultatet visade på att det psykiska våldet var utbrett och ledde till de flesta negativa hälsokonsekvenserna. Det allvarligaste fysiska skadorna som uppkom till följd av våldet var traumatisk hjärnskada, vilket i sig bidrog till bland annat kognitiva problem. Social isolering var något som alla studier tog upp och den sociala isoleringen skapade en starkt försämrad självkänsla hos de drabbade kvinnorna. Slutsats Våld i nära relation kan ta sig i uttryck på flera olika sätt och därför är det viktigt att sjuksköterskan och andra professioner som möter dessa kvinnor förstår komplexiteten kring våldet. Utbildning, kunskap och ekonomiska resurser krävs för att få ett slut på våldet. / Background Intimate partner violence is a global public health problem, which leads to several negative health consequences for women. Violence affects women both physically and mentally, in the form of direct injuries and great mental suffering. The mental abuse leads to both somatic diseases and several different mental illnesses such as depression, anxiety and post-traumatic stress disorder. The consequences of physical and psychological violence also lead to a reduced quality of life. The basis for stopping violence in close relationships globally is knowledge, education and financial resources. The nurse has an important role in this work as she comes into contact with vulnerable women through her profession but also has an opportunity to spread knowledge in the field. Aim The purpose of the study is to shed light on the negative health consequences that can affect women who are exposed to intimate partner violence.  Method This is a non-systematic literature review based on 19 scientific articles obtained from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. Quality review was performed based on Sophiahemmet University's protocol for quality assessment, after which an integrative analysis was carried out. Some main themes emerged through the analysis and these created the basis for the result. Results The results showed that psychological violence was widespread and led to most negative health consequences. The most serious physical injury that occurred as a result of the violence was traumatic brain injury, which in itself contributed to, among other things, cognitive problems. Social isolation was something that all studies addressed, and the social isolation created a greatly impaired self-esteem among the affected women.  Conclusions Intimate partner violence can manifest itself in several different ways and therefore it is important that the nurse and other professionals who meet these women understand the complexity of the violence. Education, knowledge and financial resources are required to end the violence.

Introduktion: Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga i Sverige. Sedan mitten av 1980-talet har unga som har återkommande psykosomatiska symtom fördubblats, och ungefär hälften av 15-åringarna har besvär. Användning av datorer, surfplattor och smartphones har ökat bland 13- och 15-åringar under 2000-talet. De flesta ungdomar använder sociala medier såsom Facebook, Tiktok, Instagram och Snapchat, något som också har ökat markant under de senaste åren. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sambandet mellan användning av sociala medier och psykisk hälsa för barn och ungdomar mellan 12 - 17 år. Metod: Litteratursökningen gjordes med hjälp av vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL som var från år 2017 eller senare och som analyserades med en tematisk analys. Resultat: Användning av sociala medier uppvisar både negativa och positiva samband med barns och ungdomarnas psykiska hälsa men de negativa dominerar. För mycken användning av sociala medier kan orsaka ohälsa i form av depression, ouppmärksamhet, hyperaktivitet/impulsivitet, ångest och självmordstankar, beroendeframkallande och sömnbrist som har direkt effekt på prestation under dagtid och svårigheter att gå upp på morgonen. Sociala medier har också positiva effekter eftersom den är en plattform där man har interaktioner med kamrater på nätet då det inte finns möjlighet att umgås fysiskt, vilket bidrar till att lindra känslor av tristess och ensamhet. Positiva effekterna kan även innebära utvidgning av sociala nätverk och möjligheter att träffa nya människor samt att upprätthålla kontakt med gamla vänner utanför skolan och familjemedlemmar utomlands. Slutsats: Studien uppvisade både negativa och positiva samband mellan användningen av sociala medier och barns / ungdomars psykiska hälsa men de negativa effekterna dominerade. / Introduction: Prevalence of mental illness is increasing among children and young people in the world. The use of computers, tablets and smartphones has increased among adolescent during the 2000s. Most young people use social media such as Facebook, Tiktok, Instagram and Snapchat, something that has also increased significantly in recent years. Aim: The aim of the study is to explore the association between use of social media and mental health in children and young people between the ages of 12 to 17 years. Method: The literature review was carried out by searching original scientific articles from the data bases PubMed and CINAHL from the year 2017 onwards which were analysed with a thematic analysis. Results: The literature study show that use of social media sows both negative and positive associations with young people's mental health, where the negative ones are predominating. Excessive use of social media can cause depression, inattention, hyperactivity/ impulsivity, anxiety and suicidal thoughts, addiction and lack of sleep that have a direct effect on performance during the day and difficulties in getting up in the morning. Social media also has positive effects on young people's health as it is a platform where you interact with friends online when there is noopportunity to socialize otherwise, which helps to alleviate feelings of boredom and loneliness. The positive effects can also involve expanding social networks and meeting new people as well as maintaining contact with old friends outside school and family members abroad. Conclusion: The study showed both negative and positive effects of use of social media on young people's mental health but the negative ones were predominating.

Mental disorders are now the most common disorders for sick leave benefit and the second most common for long periods of sick leave. They are also the most common reason for receiving disability pensions. Long term work-stress or burnout is a prevalent cause of mental disorders and since it’s causes could be clinical or societal, there is a need to systematically address it from different perspectives. The aim of this thesis is to construct an overarching model that encompasses more than the medical side to help local authorities develop a mental health strategy for work-stress mental health illnesses. The work-stress mental health situation in Stockholm is addressed using a systems mapping approach to visualize the effect of future strategies of relevant institutions. Literature is reviewed to understand the national context of mental health in Sweden, identify relevant actors which affect work stress mental health and highlight their roles. This is then presented in a systems map through which the impact of policies can be shown across sub-systems. It is presented to several experts for validation which results in agreement on the accuracy and relevance of the model, identification of more sub-systems, actors that can be added to the model and the limitations of important actors such as occupational health centres and primary care. The exercise also entailed insights on how national and local level mental health policies could factor in the individuals’ resources and support employers with wellness and rehabilitation to counteract stress at workplace. / Psykiska störningar är nu de vanligaste sjukdomarna för sjukfrånvaro och de näst vanligaste under långa sjukperioder. De är också det vanligaste skälet för att få invaliditetspension. Långvarig arbetstress eller utbrändhet är en vanlig orsak till psykiska störningar och eftersom orsakerna kan vara kliniska eller samhälleliga finns det ett behov av att systematiskt ta itu med det ur olika perspektiv. Syftet med denna avhandling är att konstruera en övergripande modell som omfattar mer än den medicinska sidan för att hjälpa lokala myndigheter att utveckla en mentalhälsostrategi för psykiska sjukdomar i arbetet. Arbetsstressens mentalhälsosituation i Stockholm behandlas med hjälp av en systemkartläggningsmetod för att visualisera effekten av framtida strategier för relevanta institutioner. Litteraturen granskas för att förstå den nationella kontexten för psykisk hälsa i Sverige, identifiera relevanta aktörer som påverkar arbetsstress mental hälsa och belyser deras roller. Detta presenteras sedan i en systemkarta genom vilken effekterna av policyer kan visas över delsystemen. Det presenteras för flera experter för validering som resulterar i en överenskommelse om modellens noggrannhet och relevans, identifiering av fler delsystem, aktörer som kan läggas till modellen och begränsningarna för viktiga aktörer som arbetshälsocentraler och primärvård . Övningen innehöll också insikter om hur psykisk hälsopolitik på nationell och lokal nivå skulle kunna påverka individens resurser och stödja arbetsgivare med wellness och rehabilitering för att motverka stress på arbetsplatsen.