Pandemin som utlöstes av covid-19 har påverkat den psykosociala arbetsmiljön och välmående för medarbetare och personal vid särskilda boenden för äldre i Sverige. Det finns flera faktorer som kan relateras till det ökade antalet personer som upplever mental ohälsa i samband med den psykosociala arbetsmiljön, såsom arbetsbelastning, stress på arbetet, brist på återhämtning, oro och rädsla för att smittas eller för att föra smitta vidare till anhöriga och andra boende. Syftet med uppsatsen är att uppnå ökad förståelse för medarbetare inom särskilda boenden och deras upplevelse av den nuvarande psykosociala arbetsmiljön jämfört med perioden före och under pandemins utbrott. Studien använder uppsatta hypoteser och jämför samband mellan mentalt välmående och psykosocial arbetsmiljö utifrån självbestämmandeteorin. En kvantitativ forskningsansats har använts och undersökningen har skett via en digital enkät till en population av medarbetare inom särskilt boende i en västsvensk kommun. Svaren från den digitala undersökningen jämfördes med en tidigare enkät som utförts vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och resultatet stödjer inte hypoteserna om en förbättring i den psykosociala arbetsmiljön efter covid-19 pandemin. Tvärtom tycks andelen negativa svar ha ökat även om det inte bör jämföras rakt av. För ytterligare kunskap i området krävs fler och framtida studier. / The pandemic of covid-19 has affected the psychosocial work environment and well-being for workers and staff of elderly care homes across the country of Sweden. There are a various number of factors that can be related to the increased number of workers experiencing mental health problems due to changes in the psychosocial work environment such as workload, jobstrain, stress, worry or fear of being infected by the virus either spreading it to patients or family members. The purpose of this thesis is to achieve an increased understanding about eldercare in the form of home care staff and their experiences of the present psychosocial work environment compared with the peak of covid-19. The study uses assumptions in the form of hypotheses and explores connections between mental well-being and psychosocial work environment by the theory of self-determination. A quantitative research approach was used, and the study was carried out in the form of a digital survey by email to a population of workers. The data provided by the home care staff was compared to a previous survey at the University Hospital of Sahlgrenska, and the result does not support the hypothesis that the psychosocial work environment has improved as the pandemic restrictions lessen. On the contrary, the comparison between the two surveys shows that the experienced psychosocial work environment has further decreased in score, even if a straight comparison is questionable. Further research is necessary to achieve more knowledge in the subject.

Insikt, en app med målet att minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa samt främja mental hälsa hos unga vuxna genom de tre delarna psykiskt, fysiskt och socialt. Lösningen riktar sig till både personer som själva lever eller har levt med psykisk ohälsa samt någon som aldrig själv upplevt det. Användaren interagerar med appens tre primära delar varje dag för att skapa sitt eget känslomönster som senare kan delas med andra för att visa en mer rättvis bild av måendet. Därigenom har jag valt att utforska mitt område med hjälp av följande frågeställningar: “Hur kan jag med hjälp av grafisk design skapa ett första steg till att motarbeta stigmatiseringen av psykisk ohälsa?”, “Hur kan jag med hjälp av beteendedesign och informationsdesign få fler unga vuxna att vilja lära sig mer om psykisk ohälsa?” och “Hur kan visuella hjälpmedel sprida kunskap som leder till förbättrad mental hälsa?”.  Med hjälp av informations- och beteendedesign har jag utforskat projektet tillsammans med visuella utforskningar, marknadsanalys, design thinking, design sprint och användartester för att målgruppsanpassa lösningen. / Insikt, an app with the goal of reducing the stigma surrounding mental illness and promoting mental well-being among young adults through the three dimensions of psychological, physical, and social aspects. The solution targets individuals who either currently live with or have experienced mental health issues, as well as those who have not personally experienced it. Users interact with the app’s three primary components every day to create their own emotional patterns, which can later be shared with others to provide a more accurate picture of their well-being. Thus, I have chosen to explore my field through the following questions: ”How can I use graphic design to create an initial step in combating the stigma of mental illness?”, ”How can I use behavioral design and information design to encourage more young adults to learn about mental illness?”, and ”How can visual aids disseminate knowledge that leads to improved mental health?”. With the help of information and behavioral design, I have explored the project along with visual research, market analysis, design thinking, design sprints, and user testing to tailor the solution to the target audience.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett omfattande begrepp som innefattar såväl diagnoser, tillstånd och symtom. Behandlingen är idag psykologisk samt farmakologisk men även fysisk aktivitet rekommenderas. Främst beskrivs betydelsen av fysisk aktivitet i grupp. Exempel på fysioterapeutiska behandlingar gentemot patientgruppen är anpassad fysisk aktivitet och olika former av kropps-och medvetandeträning. Vidare kan fysioterapeuter med ett beteendemedicinskt synsätt arbeta med att integrera biologiska, psykologiska och sociala faktorer.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters erfarenheter av gruppträning för patienter med mild till måttlig psykisk ohälsa. Metod: Deskriptiv kvalitativ design. Med ett ändamålsenligt urval och snöbollsurval rekryterades sex fysioterapeuter inom mellersta Sverige. Vidare tillämpades en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Studien resulterade i fem kategorier: ”Viktiga faktorer för deltagande”, ”Barriärer för följsamhet”, ”Upplevda effekter av rörelse i grupp”, ”Flera träningsformer och strukturer kan fungera” och ”Ledarens personliga egenskaper och yrkesskicklighet gynnar medverkan”.  Slutsats: Studien bidrar till en ökad förståelse av faktorer som fysioterapeuten anser vara betydande för patienters deltagande, motivation och följsamhet till gruppträning. I resultatet framkommer också erfarenheter av att gruppträning är ett bra behandlingsalternativ och att den gruppdynamiska processen är fördelaktig för patientgruppen. / Background: Mental illness is a comprehensive concept that includes both diagnoses, conditions, and symptoms. Treatment is currently psychological and pharmacological, but physical activity is also recommended. Mainly the importance of physical activity in a group is described. Examples of physiotherapeutic treatments for the patient group are adapted physical activity and various forms of body and mind training. Furthermore, physiotherapists with a behavioral medicine approach can work to integrate biological, psychological, and social factors. Aim: The aim of the study was to describe physiotherapists experiences of group exercise for patients with mild to moderate mental illness. Method: Descriptive qualitative design. Based on a purposive sampling and snowball sampling were six physiotherapists recruited in central Sweden. Furthermore, a qualitative content analysis with an inductive approach was applied. Results: The study resulted in five categories: “Important factors for participation”,” Barriers to compliance”, “Perceived effects of movement in a group”, “Several training forms and structures can work”, and “The leader's personal characteristics and professional skills favor participation”. Conclusion: The study contributes to an increased understanding of factors that the physiotherapist considers to be significant for patients' participation, motivation, and adherence to group training. The results also reveal experiences that group training is a good treatment option and that the group dynamic process is beneficial for the patients rehabilitation.

The primary aim of this investigation was to evaluate a seven-week multidisciplinary rehabilitation programme, with emphasis on musculoskeletal disorders, for working-age people, by assessments at the start and end of the rehabilitation programme, and at follow-up examinations 6, 12 and 24 months after completion of the programme. A further aim was to explore the experiences of people not returning to work during a period of six years after participation in an extensive multidisciplinary rehabilitation programme. Sixty participants, 40 women and 20 men (mean age 46.8 ± SD 7.9), with musculoskeletal disorders, mainly neck and back pain, participated in a 7- week rehabilitation programme which was based on a combination of theoretical and practical education, physical activities, relaxation and individual guidance. Before and after the programme and at the follow-up occasions all participants were evaluated with the Global Self-Efficacy Index (GSI), Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD), and Stress test (Study I). A group of participants who were still full-time sick-listed (Group I) at the end of the study period were compared with participants who were part-time or not sick-listed (Group II) at the end of the study period (II, III, IV). They were evaluated with the Disability Rating Index (DRI), with the Pain Intensity Rating Index on a visual analogue scale (VAS) (II, III)), mobility tests (III), GSI (III), HAD, and a stress test (IV). Seven women (median age 48 years) and three men (53 years) (Group I) were interviewed and the interviews were analysed by manifest content analysis (V). At the 2-year follow-up full-time sick leave, anxiety, depression and selfexperienced stress had decreased in both sexes. They also showed increased quality of life (QoL) (I). In participants with full-time sick leave (Group I), self-experienced physical disability and pain ratings were high and showed no decrease up until the 2-year follow-up. In participants with part-time or no sick leave (Group II), physical disability and pain ratings decreased gradually throughout the 2-year follow-up period (II). Cervical and thoracolumbar spine range of motion (ROM) was lower in Group I than in Group II from the start of rehabilitation to a 2-year follow-up. Only Group II showed a temporal improvement in ROM. No changes in DRI, VAS or GSI were found in parallel with corresponding temporal changes in any of the ROM (III). Group I experienced no change in anxiety or depression during the study period, in contrast to Group II, in which this decreased. Decreased stress was found in both groups (IV). Group I described perceived barriers to and possibilities of returning to work, and also gave information on what strategies they used, to cope with everyday life (V). The majority of the participants improved and they continued to be physically active, their QoL improved, and most participants returned to work. Ten of the participants, however, were on full-time sick leave throughout the whole study period, with high self-experienced physical disability, high pain rating and no improvement in anxiety and depression. They experienced barriers to re-entering the labour market as consequences of physical symptoms and fatigue. But they also believed in possibilities of returning to work if they could get a modified job adapted to their own capacity. Thus, persons with severe disability and pain did not improve by rehabilitation in this project. New methods of treatment have to be developed for improvement of symptoms resulting in reduction of functional impairment and a consequent need for sick leave. / Huvudsyftet med undersökningen var att utvärdera ett 7-veckors multidisciplinärt rehabiliteringsprogram inriktat på muskuloskeletala besvär, för arbetsföra kvinnor och män, vid start och efter rehabiliteringsprogrammets slut samt vid 6, 12 och 24 månader. Vidare var syftet att undersöka deltagares upplevelse av att inte återgå i någon form av arbete sex år efter deltagande i rehabiliteringsprogrammet. Sextio deltagare, 40 kvinnor och 20 män (medelålder 46.8 ±7.9), med muskuloskeletala besvär, framför allt nack- och ryggbesvär, deltog i ett 7- veckors rehabiliteringsprogram som innehöll en kombination av teoretisk och praktisk undervisning, fysisk aktivitet, avslappning och individuell vägledning. Deltagarna testades före och efter rehabiliteringsprogrammet samt vid uppföljningstillfällena med Globalt Självskattnings Index (GSI), Hospital Anxitey and Depression Scale (HAD) och stress test (Studie I). En grupp deltagare som fortfarande var helt sjukskriven (Grupp I) i slutet av studieperioden, jämfördes med deltagare som var delvis eller inte alls sjukskriven (Grupp II) vid studieperiodens slut (II, III, IV). De utvärderades med Disability Rating Index (DRI), smärtskattning med visuell analog skala (VAS) (II,III), rörlighetsmätning (III), GSI (III), HAD, och stress test (IV). Sju kvinnor (median ålder 48 år) och tre män (53 år) (Grupp I) intervjuades och intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys (V). Vid två års uppföljning hade heltidssjukskrivning, ångest/oro, depression och självupplevd stress minskat hos båda könen. De visade också ökad livskvalitet (I). Deltagarna som var helt sjukskrivna (Grupp I) hade hög självskattad funktionsnedsättning samt smärtskattning och visade ingen förändring vid två års uppföljning. Deltagarna som var delvis eller inte alls sjukskrivna (Grupp II) visade en gradvis förbättring av fysisk funktion och smärtskattning under studieperioden (II). Cervical och thoracolumbar rörlighet var mindre i Grupp I jämfört med i Grupp II från start till två års uppföljning. Endast Grupp II visade en temporär förbättring av den aktiva rörligheten. DRI, VAS och GSI förändrades inte parallellt med förändringarna i den aktiva rörligheten (III). Grupp I upplevde ingen förändring i ångest/oro eller depression under studie perioden jämfört med Grupp II, som minskade ångest/oro och depression. Båda grupperna skattade mindre stress (IV). I studie V beskrevs deltagarnas upplevelser av hinder och möjligheter för att återgå i arbete. De beskrev vidare vilka strategier som användes för att hantera vardagslivet. Majoriteten av deltagarna förbättrades och de fortsatte att vara fysiskt aktiva, livskvaliteten förbättrades och de flesta deltagarna återgick i arbete. Tio av deltagarna var helt sjukskrivna under hela studieperioden, med hög självskattad fysisk funktionsnedsättning, hög smärtskattning och ingen förbättring i ångest/oro eller depression. De upplevde hinder för återgång i arbete, en konsekvens av de fysiska symtomen och trötthet. De trodde också på möjlighet till återgång i arbete om de kunde få ett arbete anpassat till deras egen arbetsförmåga. Alltså, personer med stor funktionsnedsättning och hög smärta förbättrades inte av rehabilitering i det här projektet. Nya metoder av behandling behöver utvecklas för att förbättra symtomen och därmed minska funktionell försämring och behovet av sjukskrivning.

I dagens samhälle är användningen av sociala medier större än någonsin och den ökar för varje år. Med den stora användningen följer många positiva effekter som till exempel sociala interaktioner, lättillgänglig information, samt nytta och nöje. Det finns också negativa effekter som till exempel att användarnas välmående påverkas. Tidigare forskning visar på att det finns både psykiska och fysiska negativa följder vid överdriven användning av sociala medier. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar digital natives beteende och användarupplevelse vid användning av sociala medier, samt hur ett verktyg kan utvecklas för att öka användarens upplevda beteendekontroll. Studien grundar sig i ett teoretiskt ramverk bestående av användarupplevelse, Theory of planned behavior och Persuasive technology, vilka tillsammans bidrar till en djupare förståelse av användarna. Med ett kvalitativt arbetssätt genomfördes fyra dagboksundersökningar och sex semistrukturerade intervjuer med deltagare som identifierar sig som kvinnor. Tidigare forskning visar på att kvinnor i större omfång än män drabbas av negativa effekter vid användning av sociala medier, vilket är anledningen till att urvalet endast bestod av kvinnor i denna studie. Alla studiedeltagare var även digital natives, det vill säga personer som vuxit upp med teknologi och besitter stora tekniska kunskaper. Resultatet visade på att användning av sociala medier till stor del påverkas av attityder gentemot dem, subjektiva normer och av den upplevda beteendekontrollen. Den sociala pressen av användningen, påverkan av vänner och familj samt den egna upplevda kontrollen över användningen var starka mönster som framkom i undersökningarna. Ett automatiserat beteende där användningen inte alltid skedde medvetet var en återkommande faktor som togs i beaktande vid utvecklingen av gränssnittet. Med hjälp av termen användarupplevelse samt Theory of planned behavior kunde studiedeltagarnas beteende och upplevelser förstås och tolkas. Denna förståelse tillsammans med Persuasive technology bidrog till ett förslag på ett hjälpmedel i form av ett gränssnitt där fokus ligger på att försöka förbättra användarupplevelsen och den upplevda beteendekontrollen, vilket i sin tur kan minska de negativa effekter som kan uppstå vid användning av sociala medier. / In today's society the use of social media is greater than ever and it increases every year. With this extensive use there are some positives, such as social interactions and easily accessible information, as well as uses for business and pleasure. There are also negative effects such as the well-being of users being compromised. Previous research shows that there are both negative psychological and physical consequences associated with excessive use of social media. The aim of the study was to examine what factors influence digital natives’ behavior and user experience when using social media, as well as how to develop a tool that increases the user’s perceived behavioral control. The study is based on a theoretical framework consisting of User Experience, Theory of Planned Behavior and Persuasive Technology, that together contribute to a deeper understanding of the users. With a qualitative approach, four diary studies and six semi-structured interviews were carried out with participants identifying as women. Previous research shows that women to a greater extent than men suffer from adverse effects following the use of social media, which is why the participants consisted of women in this study. All participants were digital natives, that is, people who grew up with technology and hold great technical knowledge. The results indicated that the use of social media was largely influenced by attitudes towards it, subjective norms and perceived behavioral control. The social pressure of usage, the influence of friends and family as well as the perceived control of use were strong patterns found in the surveys. An automated behavior where usage was not always a conscious choice was a recurring factor that was taken into account in the development of the interface. With the help of the term user experience and Theory of planned behavior, the behavior and user experiences of the informants could be understood and interpreted. This understanding, along with Persuasive technology, contributed to a proposal for an interface focusing on trying to improve user experience and perceived behavioral control, which in turn can reduce the negative effects that may occur when using social media.

Corona-pandemin har inneburit ett paradigmskifte när det gäller distansarbete. Många företag ser över hur de ska organisera arbetet och fördelningen mellan kontor eller distansarbete. Denna studie undersöker kvaliteten i samspelet mellan chef och medarbetare, arbetstillfredsställelse, rapporterad arbetsprestation samt mental hälsa bland 291 tjänstemän inom sex olika branscher i den privata sektorn i Sverige efter ett års distansarbete. Resultatet av denna studie visar att det inte finns något samband mellan andel hemarbete och kvalitet i samspel med chef, arbetstillfredsställelse, rapporterad arbetsprestation eller mental hälsa hos medarbetarna. Däremot finns det ett tydligt positivt samband mellan hur nöjd en medarbetare är med att arbeta på distans, oavsett hur mycket, och kvalitet i samspel med chef, arbetstillfredsställelse, rapporterad arbetsprestation och mental hälsa. Resultatet är i linje med tidigare forskning som har visat positivt samband mellan högkvalitativt samspel med chef och arbetstillfredsställelse, rapporterad arbetsprestation och mental hälsa hos medarbetarna. Denna studie stödjer att dessa samband gäller även vid distansarbete. / The Corona pandemic has meant a tremendous change when it comes to remote work. Most companies evaluate how to organize work in regards of working from office or remotely. This study has examined the quality of the relationship between leader and follower (LMX), job satisfaction, work performance and level of mental health among 291 white collar employees from six different lines of business in the private sector in Sweden after one year of remote work. The results show no correlation between amount of remote work and quality of LMX, job satisfaction, work performance nor mental health among the employees. However, significant correlations are found between how satisfied the employees are with working remotely, regardless of how much they work remote, and the quality of LMX, job satisfaction, work performance and their mental health. The results from this study are in line with earlier research showing that there are significant correlations between high quality LMX and high levels of job satisfaction, work performance and mental health among the employees. The results support that these correlations are also valid for remote workers.

The aim of this study was to explore how women who were diagnosed with autism spectrum disorder as adults described their existence before and after the diagnosis. The study was conducted by analysing four women’s autobiographical texts. The texts deal with their experiences growing up without awareness of their disability, how they got diagnosed as adults and how the diagnosis impacted their lives. The study used a qualitative approach and a theoretical framework consisting of social constructionism and crip-theory. Through a thematic analysis of these women’s stories this study found that women who are diagnosed late in life experience challenges such as mental health problems, feelings of exclusion and confusion around one’s own identity. Findings also highlight the importance of early diagnosis to prevent previous mentioned challenges. Further research should be made to explore how new national guidelines for support and treatment impact individuals with autism spectrum disorder.

Introduktion/Bakgrund: Covid-19 var ett nytt fenomen i samhället och har medfört nya erfarenheter och upplevelser inom vårdrelaterade yrken. Genom att ta del av tandhygienisternas upplevelser i arbetet under pandemin erhålls ökade kunskaper om Covid-19 inom tandvården. Detta medför en förbättrad förståelse inför framtida pandemier. Syfte: Syftet med intervjustudien var att beskriva tandhygienisters arbete och välmående inom privat tandvård respektive Folktandvård i Värmlands region med fokus på KASAM. Metod: Studien var en kvalitativ metod med induktiv ansats. Totalt genomfördes sex semistrukturerade intervjustudier med tandhygienister inom Folktandvård och privat tandvård i Värmlands region. Intervjuerna analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk som omfattar Sense Of Coherence (SOC).  Resultat: Resultaten av intervjustudien kunde genom en innehållsanalys delas in i två kategorier. Kategorierna redogör tandhygienisternas upplevelser när det gäller Covid-19 pandemins påverkan i deras yrkesutövande och välmående. Slutsats: Den slutsats som baseras på tandhygienisternas upplevelser under Covid-19 pandemin har visat att perioden varit utmanande och trots psykisk påfrestning har tandhygienisterna en relativt hög känsla av sammanhang. Det betonar att begriplighet och hanterbarhet varit viktiga faktorer för att tandhygienisterna ska kunna upprätthålla ett gott kvalitativt omhändertagande. Det kan även vara värdefullt att implementera åtgärder i arbetsmiljön som främjar tandhygienisternas välbefinnande och utveckling under utmanande perioder med likheter som Covid-19 pandemin. / Introduction/Background: Covid-19 is a new phenomenon in society and has led to new experiences in healthcare related professions. By taking part in the dental hygienists' experiences of working during the pandemic, increased knowledge of Covid-19 in dentistry is obtained. This leads to an improved understanding in future pandemics. Method: The study was a qualitative method with an inductive approach. A total of six semistructured interview studies were conducted with dental hygienists in public and private dental care in the Värmland region. The interviews were analyzed based on a theoretical framework that includes Sense Of Coherence (SOC). Results: Through content analysis, the results of this interview study could be divided into two categories. The categories describe the experiences of dental hygienists regarding the impact of the Covid-19 pandemic on their professional practice and well-being. Conclusion: The conclusion based on the dental hygienists' experiences during the Covid-19 pandemic has shown that the period has been challenging and despite the psychological strain, the dental hygienists have a relatively high sense of coherence. This emphasizes that comprehensibility and manageability have been important factors for dental hygienists to be able to maintain good quality care. It may also be valuable to implement measures in the work environment that promote dental hygienists' well-being and development during challenging periods with similarities to the Covid-19 pandemic.

Denna studie undersöker betydelsen av sociala nätverk och rekreationsaktiviteter för välbefinnandet hos ett urval skandinaviska sjöfarare, med särskilt fokus på hur dessa aktiviteter påverkar deras psykosociala hälsa ombord på fartyg. Studien belyser sambandet mellan mental ohälsa och tillgängligheten till rekreationsmöjligheter, samt analyserar effekterna av internet och socialt stöd för att hantera isolering och stress. Genom en kvalitativ metodologi med semistrukturerade intervjuer och användning av Social Network Theory, analyseras dynamiken och interpersonella relationer ombord. Resultaten tyder på att sjöfararna starkt värderar rekreationsaktiviteter såsom fysisk träning och social interaktion, vilka bidrar till en känsla av normalitet och minskar känslor av isolering. En kritisk faktor är behovet av stark social sammanhållning, främjad av gemensamma aktiviteter, men studien identifierar även utmaningar såsom bristen på djupgående relationer och behovet av att balansera socialt umgänge med individuella behov. Studien understryker vikten av fortsatta undersökningar för att förbättra sjöfararnas arbetsförhållanden och välbefinnande, och erbjuder insikter för strategiutveckling. / This study explores the significance of social networks and recreational activities for the well-being of a group of Scandinavian seafarers, with a particular focus on how these activities impact their psychosocial health aboard ships. The research highlights the relationship between mental health issues and the availability of recreational opportunities and analyzes the effects of internet and social support in managing isolation and stress. Employing a qualitative methodology with semi-structured interviews and using Social Network Theory, the dynamics and interpersonal relationships aboard are analyzed. The results suggest that seafarers highly value recreational activities such as physical exercise and social interaction, which contribute to a sense of normality and reduce feelings of isolation. A critical factor is the need for strong social cohesion, promoted by shared activities, but the study also identifies challenges such as the lack of deep relationships and the need to balance social engagement with individual needs. The study underscores the importance of continued investigations to improve the working conditions and well-being of seafarers and provides insights for developing strategies that support these goals.

Paternal postnatal depression has begun to receive attention during the last decade. Studies have shown that the consequences of paternal and maternal postnatal depression are equally serious. There are currently no validated instrument for screening of paternal postnatal depression. In this cross-sectional study a self-report questionnaire, the Edinburgh Gotland Depression Scale (EGDS) is validated against the clinical interview SCID-CV as gold standard, and is further developed. A convenience sample of Swedish fathers (N = 95) who had children in the past year, answered an online questionnaire and a subsample (n = 52) of them were later interviewed with the SCID-CV. The revised EGDS showed improved criterion-related validity, sensitivity and specificity. The scale has problems disciminating between mildly and non-depressed fathers. A cut-off score of ≥8 on the revised EGDS results in sensitivity of 91.7 per cent and specificity of 85.0 per cent. This study should be replicated and cross-validated to provide further evidence of validity. / Postnatal depression hos fäder har börjat uppmärksammas under det senaste decenniet. Studier har visat att konsekvenserna av postnatal depression hos fäder och mödrar är lika allvarliga. Det finns för närvarande inga validerade instrument för screening av postnatal depression hos fäder. I denna tvärsnittsstudie har självskattningsformuläret, Edinburgh Gotland Depression Scale (EGDS) valideras mot den kliniska intervjun SCID-CV som gold standard, och vidareutvecklas. Ett bekvämlighetsurval av svenska fäder (N = 95) som fått barn under det senaste året, besvarade en webbenkät och en undergrupp (n = 52) av dem blev senare intervjuade med SCID-CV. Det reviderade EGDS visade förbättrad kriteriumrelaterad validitet, sensitivitet och specificitet. Skalan har problem med att diskriminera mellan milt och icke-deprimerade pappor. En cut-off poäng ≥8 för den reviderade EGDS resulterar i sensitivitet på 91,7 procent och specificitet på 85,0 procent. Denna studie bör replikeras och korsvalideras för att ge ytterligare belägg för validiteten.