Syftet med studien är att - utifrån ett elevhälsoperspektiv – undersöka hur personal inom elevhälsa ser hur barn och ungas identitet och mentala hälsa kan påverkas vid användandet av sociala medier. Samt belysa hur den växande digitala världen tenderar att ta sig in i den fysiska världen och vad som händer med den sociala interaktionen till följd av användandet av sociala medier.  Studien utgår från en kvalitativ metod och bygger på fem informanter som arbetar inom skolan med elever och deras hälsa. Informanternas erfarenheter och upptäckter analyseras vidare med hjälp av tidigare forskning samt Goffmans dramaturgiska perspektiv. Social interaktion har i föreliggande studie utgjort en betydande roll då individen ständigt befinner sig i situationer som delas med andra. Även identitetsskapande och rollomfattning samt regionbeteenden med främre och bakre regioner används som analysverktyg. Resultatet av föreliggande studie visar att sociala medier är en stor del av barn och ungas vardag och används dagligen till mångt och mycket, på både gott och ont. Den huvudsakliga slutsatsen av resultatet är att sociala medier utgör ett verktyg som - när det används på rätt sätt - fyller en avgörande roll för individen. Vidare påvisar resultatet att den sociala interaktionen sker i mindre utsträckning ansikte mot ansikte men att sociala medier som verktyg även möjliggör interaktion med andra. Det finns en tydlig koppling mellan ökad användning av sociala medier och den ökade mentala ohälsan, men återigen - när det används på rätt sätt -kan utgöra en viktig roll för individen. Användandet av sociala medier har under senare år ökat markant samtidigt som användandet går ner i åldrar vilket påverkar rollomfattning och identitetsskapande i hög grad.

Denna uppsats behandlar ämnet musik i webbserier där en kvalitativ audiovisuell analys har gjorts av kapitel 131 ur webbserien Cursed Princess Club publicerad på hemsidan och appen vid namn Webtoons. Frågeställningen är följande: På vilket sätt samspelar ljud och bild för att skapa en upplevelse av händelser och atmosfär i webbserien Cursed Princess Club kapitel 131? Analysen av materialet gjordes med hjälp av ljud, filmtekniska, seriebegrepp och visuellanalys gällande färg. I analysen kunde det konstateras att ljudet och bilden i serien skapade upplevelser om storyns händelser och atmosfär genom en rad av olika tekniker. Musik och bild förmedlade ett visst känslotillstånd till läsaren, visade på karaktärernas känslomässiga processer, samt gav läsaren förförståelse av handlingen och skapade en verklighetskänsla i serien. Sammanfattning av MedieproduktionMedieproduktionen handlar om barns mentala hälsa och hur man ger dem verktyg för att bibehålla god mental hälsa med hjälp av serier. Medieproduktionen består av en broschyr ämnat till barn i åldrarna 8–10 år samt ett informationsblad till skolpersonal som EHT, fritidspedagog eller lärare. Den fiktiva avsändaren för medieproduktionen är Bris. Broschyren till barnen innehåller en serie om tacksamhet och hur man kan upptäcka de bra sakerna i livet, diskussionsfrågor, övningar och information om hur man kan komma i kontakt med Bris. / The main topic of this thesis is webcomics containing music. A qualitative audio-visual analysis has been conducted on chapter 131 of the webcomic Cursed Princess Club published on the website and app called Webtoons. The research question is: How do sound and illustration interact to create an experience of events and atmosphere in the web series Cursed Princess Club Chapter 131? An analysis of the material was made with the help of sound and film technical terms, comic terms and visual analysis terms concerning colour. From the analysis it can be concluded that sound and illustration create experiences about the events and atmosphere of the narrative through a range of different techniques. Sound and illustration convey a certain emotional state to the reader, show the emotional processes of the characters, provide the reader with pre-understanding of the plot and create a certain sense of realism in the comic.

Bakgrund - Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd som kan orsaka lidande och påverka funktionsförmåga i varierande grad. Vid depressiva- och stressrelaterade symtom, samt vissa ångestrelaterade symtom, har tidigare forskning visat god effekt av fysisk aktivitet både som prevention och behandling. Personer med psykisk ohälsa har en lägre nivå av fysisk aktivitet än den generella befolkningen och att öka aktivitetsnivå är ofta en utmaning eftersom en del av sjukdomsbilden ofta innebär tendenser för passivitet, tillbakadragande och bristande motivation. Trots att levnadsvanor är välkända faktorer som kan påverka både fysisk och psykisk hälsa har det tidigare observerats att personer med psykiatriska diagnoser får för lite stöd till att ändra sina levnadsvanor via t.ex. ordination av fysisk aktivitet (FaR). Utifrån detta, öppnade ett projekt två FaR-mottagningar som erbjudit personer med psykisk ohälsa utökat stöd till att uppnå ordinerad fysisk aktivitet. Syfte - Att utvärdera potentiella effekter på hälsa och fysisk aktivitet genom utökade stödinsatser via FaR-mottagningar för personer med psykisk ohälsa. Metod – Kvantitativ metod användes för att analysera insamlad prospektiv, longitudinella data. Data inhämtades från enkäter som samlats in vid tre olika tillfällen: vid första kontakt med FaRmottagningen, vid avslutande kontakt med FaR-mottagningen samt 6 månader efter avslutad kontakt. Resultat – Det fanns ett stort bortfall av deltagare vid uppföljande enkäter. Vid uppföljning B kvarstod 66% av deltagarna och vid uppföljning C kvarstod 23%. Hos de personer som fyllt i uppföljande enkäter observerades en förbättring av upplevd psykisk- och fysisk hälsa samt en ökning av skattad fysisk aktivitet som verkar bibehållas även 6 månader efter avslutad kontakt. På kort sikt observerades ett minskat skattat stillasittande och förbättring av upplevd hälsa jämfört med för ett år sedan. Det observerades ingen skillnad i personernas ursprungliga aktivitetsnivå mellan dem som valt att fortsätta delta i uppföljande enkäter och dem som fallit bort. Slutsats – Utökat stöd i form av FaR-mottagning vid behandling av psykisk ohälsa kan ha en positiv effekt på upplevd psykisk och fysisk hälsa, fysisk aktivitet och stillasittande men storleken på bortfall indikerar risk för bias och det behövs mer studier för att bedöma om resultatet är representativt.

Syftet med studien var att undersöka om könsfördelningen i arbetsgrupper kan predicerasexuella trakasserier, samt om medarbetares upplevelser av sexuella trakasserier kan korrelera med medarbetarnas psykiska välbefinnande. Enkäten lades ut på sociala medier och inbjudan nådde ut till 569 personer, varav 47 enkätsvar samlades in och 44 av dem var fullständiga. Resultatet visade ett måttligt positivt samband mellan andelen män i arbetsgruppen och upplevda sexuella trakasserier. Resultatet visade även ett starkt negativt samband mellan upplevd psykiskt välbefinnande och upplevda sexuella trakasserier. Andelen män i arbetsgruppen visade sig vara en riskfaktor för upplevda sexuella trakasserier på arbetsplatsen, där fler män i arbetsgruppen kan ge en ökad utsatthet. Exponering för sexuella trakasserier kan öka risken för försämrad psykiskt välbefinnande.

Antalet elever med psykisk ohälsa har ökat. En tredjedel av skolsköterskors arbetstid ägnas åt elever med symtom på psykisk ohälsa. Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter i mötet med elever i årskurs fyra till nio som visar symtom på psykisk ohälsa. Metoden var en integrativ litteraturstudie för att kunna förstå och förklara ett fenomen. Skolsköterskors erfarenheter i mötet med elever var att de förvaltade ett förtroende, att inte räcka till och att kunna göra skillnad. Studien visade att skolsköterskor upplevde en rädsla för att inte räcka till för elever med psykisk ohälsa. Detta kunde bero på en bristande kunskap i att hantera dessa elever och det fanns en rädsla av att inte nå de elever som verkligen behövde hjälp. Skolsköterskor kunde känna en otillräcklighet i att hjälpa eleverna att själva förstå och hantera sin situation. Mer forskning behövs för att undersöka hur skolmiljön kan förändras för att minska risken för psykisk ohälsa. Fler kvalitativa studier behövs som belyser skolsköterskors men även elevers upplevelser av psykisk ohälsa i skolmiljön.

Bakgrund: Övervikt är en folksjukdom som ökar globalt, vilket ökar risken för andra sjukdomar. Det finns flera olika operationsmetoder som genomförs för att hjälpa patienter att gå ner i vikt när det inte klarar av detta på egen hand. Efter operationen kan det uppstå konsekvenser som patienterna inte har räknat med. Det är därför viktigt som sjuksköterska att känna till dessa för att förbereda patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva den vuxna personens psykosociala upplevelser efter en överviktskirurgi, samt vilka datainsamlingsmetoder som användes i de valda artiklarna. Metod: Studien utformades efter en deskriptiv design och sammanställdes från 13 vetenskapliga artiklar, med åtta kvantitativa och fem kvalitativa artiklar som hämtades från databasen PubMed. Artiklarna granskades av båda författarna och sedan sammanställdes. Huvudresultat: Studien visade att personer erfarar positiva upplevelser efter överviktskirurgin men även många negativa, som de inte hade räknat med. Deltagarna upplevde ett bättre psykiskt välbefinnande, de kände sig attraktiv och mer socialt accepterad i samhället, men de upplevde även negativa förändringar med kroppen som påverkade dem psykosocialt. Slutsats: Viktnedgången efter överviktskirurgin upplevdes både positivt och negativt. Personerna i studien visade ett beroende av omgivningens åsikter om deras utseende. Detta upplevdes som ett problem och skapade en sämre psykisk hälsa och hämmade personerna psykosocialt. / Background: Obesity is an endemic disease that increases globally, and it brings risk for other diseases. There are differently surgical methods implement to help patients to lose weight when they can't handle it by themselves. There are some complications that can arise after the surgery that the patients have not seen before surgery, that's why it is important for the nurse to give the patients information before they decide to go through with the surgery. Aim: The aim of the study was to describe adult’s psychosocial experiences after gastric bypass and find the data collection methods that was used in the selected articles. Method: The study was formed after a descriptive design and compiled by 13 scientific articles, eight quantitative and five qualitative articles retrieved from the database PubMed. The articles have been reviewed by the two authors and then compiled. Main Results: The study showed that people felt positive experience after the obesity surgery but many had negative experience, that they did not expect. The participants experienced improved mental wellbeing and felt attractive again and they felt more socially accepted in the society. They also felt negative changes with the new body that affects them psychosocial. Conclusion: Weight loss after an obesity surgery experienced in both positive and negative ways. People in this study was dependent of what other people thought about their body image. These experiences was a problem and it creates an even worse mental health and it inhibits people psychosocially.

Bakgrund: Depression är en folksjukdom som drabbar omkring en tredjedel av alla individer någon gång under livet och ungdomar verkar vara speciellt utsatta. Traditionell behandling består av terapi och, i svårare sjukdomsfall, antidepressiva läkemedel. Det har även diskuterats huruvida fysisk aktivitet skulle kunna lindra eller förhindra symptom, här är dock forskarna av delade åsikter. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på om det finns något vetenskapligt stöd för att fysisk aktivitet hjälper mot depressiva symptom hos ungdomar samt, i så fall, på vilket sätt. Metod: Fjorton originalartiklar som undersöker sambandet mellan fysisk aktivitet och depression hos ungdomar har granskats, jämförts och sammanfattats i en review-artikel. Studierna publicerades mellan åren 2012-2016, undersöker inga andra sjukdomar än depression och är konsekvent utförda på människor. Sökdatorn som använts är PubMed. Resultat: Nio av studierna (64,3%) tyder på att fysisk aktivitet kan ha en behandlingseffekt eller förebyggande effekt mot depression hos ungdomar. Fem studier (35,7%) visar inget sådant samband. Slutsats: Majoriteten av de granskade studierna tyder på ett samband mellan ökad fysisk aktivitet och minskad depression hos ungdomar. Sambandet är dock inte statistiskt signifikant då oenigheten mellan forskargrupperna är stor. / Background: Depression is a widespread disease that affects about one third of all individuals at some point in life and adolescents seem to be particularly vulnerable. Traditional treatment consists of therapy and, in more severve cases of illness, antidepressants. It has also been discussed if physical activity could relieve or prevent symptoms, about which many scientists do not share the same opinions. Aim: The aim of the study is to find out if there are any scientific support for that physical activity helps against depressive symptoms in adolescents and, if so, in what way. Methods: Fourteen original articles that examine the relationship between physical activity and depression in adolescents has been reviewed, compared and summarized. The studies were published between the years 2012-2016, examines no diseases other than depression and is completely performed on humans. The database that has been used is PubMed. Results: Nine of the studies (64.3%) suggests that physical activity may have a treatment effect or preventive effect against depression in adolescents. Five studies (35.7%) shows no such connection.  Conclusion: The majority of the articles suggesting a link between increased physical activity and reduced depression in adolescents. However, the relationship is not statistically significant because of the disagreement between the studies.

This study aims to examine the mental well-being and physical activity among university students. And to examine whether it is possible to determine whether there is a significant correlation between these.The sample of the research consists of 55 volunteering students (n=37 female and n=18 male) who study at a state university in Sweden. A quantitative method in the form of a questionnaire has been used in this study in order to gather data regarding mental health and physical activity. the questionnaire contained 14 questions with different types of questions such as self-scaling and open questions. The result indicated that most of the participants of this study is quite active and is generally quite healthy-minded. The programme SPSS was used for the statistical analysis of the data collected for the present research. According to the findings of the statistical analysis is that there is a weak positive correlation between the variable’s mental health and physical activity. / Denna studie ämnar att undersöka det mentala välmåendet och fysisk aktivitet hos universitetsstudenter. Samt att undersöka om det går att fastställa om det finns en signifikant korrelation mellan dessa. Datamängden för denna studie består av 55 volonterade studenter från ett statligt svenskt universitet. En kvantitativ metod i form av en enkätundersökning nyttjades i denna undersökning i ändamål att samla in data kring mental hälsa och fysisk aktivitet. Enkäten bestod av 14 frågor med olika sorter av frågor som självskattning och öppna frågor. Resultatet indikerade att majoriteten av deltagarna i denna studie är rätt aktiva och generellt vid god mental hälsa.​Programmet SPSS användes för att genomföra den statistiska analysen av den insamlade datan för denna undersökning. Enligt den statistiska analysen finns en svag positiv korrelation mellan variablerna mental hälsa och fysisk aktivitet.

Följande studie utgår från fenomenet att främja psykisk hälsa hos medarbetarna på arbetsplatsen. Det är en kvalitativ forskningsstudie med deduktiv forskningsansats och hermeneutisk forskningsdesign. Med detta menas att det läggs stor vikt vid tolkning och förståelse samt att studien utgår från tidigare kända teorier, Herzbergs tvåfaktorsteori och mental hälsa. För att samla in det empiriska underlaget sker semistrukturerade intervjuer med tre respondenter som jobbar med personalfrågor inom detaljhandeln som rör motivation och mental hälsa.  Frågorna som besvaras är: Vilka faktorer främjar medarbetarnas psykiska hälsa på arbetsplatsen? Vilka olikheter och likheter finns mellan dessa faktorer och Herzbergs tvåfaktorsteori?  Enligt respondenterna är de faktorer som främjar medarbetarnas psykiska hälsa; hållbart ledarskap, bekräftelse, delaktighet, god kommunikation, utbildning, interpersonella relationer samt företagskultur. Det visar sig finnas betydligt fler olikheter än likheter mellan respondenternas och Herzbergs syn på faktorerna och den främsta skillnaden är att respondenterna lyfter att behov är individuella och att det handlar om att förstå varje enskilds medarbetares individuella behov.

<p>Syftet med denna examensuppsats var att undersöka och beskriva svenska stridspiloters upplevda mentala hälsa. En enkät utformades bestående av ett skattningsbatteri med frågor om sömn och trötthet, OSLO-3, CAGE, HADS, frågor om fysiska symptom, GHQ-12 och SRE. Enkäten skickades ut till 129 JAS 39 piloter i ordinarie tjänst vid flygdivisioner i Försvarsmakten och Förvarets Materielverk (FMV). Resultatet visade att 77% av piloterna i studien bedömdes ha symptom på mild depression och 46% hade symptom på mild ångest. De flesta av de deltagande piloterna hade inte några alkoholrelaterade problem och 83% uppgav att de hade lätta fysiska besvär.</p><p>ANOVA-analysen visade att de deltagande piloterna på utbildningsförbandet i medeltal hade signifikant högre poäng på GHQ-12 än piloterna på insatsförbanden. ANOVA visade också att utbildningsförbandets piloter hade signifikant fler fysiska symptom än utvecklingsförbandens. Pearson-korrelationer mellan bakgrundsfaktorerna och de olika självskattningsdelarna i enkäten samt korrelationer mellan de olika delarna i skattningsformuläret uppvisade relativt svaga samband varav några var signifikanta. </p><p>Slutsatsen är att de svenska stridspiloterna i studien mådde sämre än vad man kunde förvänta sig med tanke på det gedigna uttagnings- och uppföljningsförfarandet. Det kan därför finnas anledning att se över den nu icke anonyma hälsouppföljningen av svenska stridspiloter eftersom den inte bedöms vara tillräcklig för att upptäcka personer med symptom på psykisk ohälsa. Detta är viktigt för att i ett tidigt skede minska och förebygga mental ohälsa inom denna yrkesgrupp, inte bara ur ett flygsäkerhetsperspektiv utan också på grund av att tidiga interventioner ger bättre resultat.</p> / <p>The purpose of this study was to investigate and describe the mental health among Swedish fighter pilots. A questionnaire comprising questions concerning sleep and fatigue, OSLO-3, CAGE, HADS, physical symptoms, GHQ-12 and SRE was presented. The questionnaire was distributed to 129 JAS 39 pilots on regular flying duty in the Swedish Air Force and the Swedish Defence Material Administration. The results indicated that 77% of the respondents were found to have mild depression and 46% had symptoms of mild anxiety.</p><p>ANOVA-analysis indicated that the pilots at the training unit on average scored significantly higher on GHQ-12 than the pilots at the fighter squadrons. ANOVA also indicated that the pilots at the training unit had significantly more physical symptoms than the pilots at the development units. Pearson correlations between background factors and the different self-evaluation parts of the questionnaire in addition to correlations between the different parts of the evaluation questionnaire were relatively weak although some of them were significant.</p><p>These findings imply that the Swedish fighter pilots, considering the rigorous selection and evaluation processes, were not as free from mental health problems as expected. Thus there is a reason to revise the follow-up study on the pilots’ mental health. It is important to detect any mental health vulnerability early, not only for maintaining high flight safety standards, but also because of the advantage of implementing early therapeutic intervention.</p>