Bedömning har en stor roll i skolan och inom matematikämnet. Forskning indikerar att bedömning i matematik ofta är traditionella. Forskningen pekar däremot på att bedömning bör vara mycket mer än traditionella prov. Elever ska enligt läroplanen få undervisning med varierade metoder – uttrycksformer. Det upplevs däremot inte att det används i bedömningsprocessen. Hur bedöms elevers kunskap i matematikklassrummen? Detta är en undran som resulterat i denna semistrukturerade enkätstudie med svar från 60 respondenter. Den data som samlades in analyserades med univariat och bivariat metod för kvantitativ analys och tematisering och summering som metod för kvalitativ analys. Det gjordes med hjälp av textuella och ideationella metafunktioner i åtanke. Det framkom att elever får möjlighet att använda sig av varierade metoder när lärarna ska bedöma deras matematiska kunskap – inte bara traditionella prov. Slutsatsen av arbetet är att lärare låter elever använda många olika uttrycksformer för att visa sina kunskaper i matematik och att där är flera faktorer – exempelvis lärarnas intresse och de läromedel som används –som påverkar lärarnas val av uttrycksformer.

Syftet med denna studie är att analysera utformningen av två texter hämtade från fortbildningsprojektet Läslyftet. Texterna hämtas från modulen Tidig läsundervisning och berör läsförståelse. Analysen har för avsikt att besvara tre forskningsfrågor: “Vilken bild ges av vad som är viktigt i läsförståelseundervisning?”, “Vilka strategier används i texterna för att möta läsaren?” och “På vilka sätt synliggörs sammanhanget i texten?”. För att besvara dessa forskningsfrågor används en analysmetod inspirerad från Hellspong och Ledins (1997) metod för brukstextanalys med en teoretisk utgångspunkt i socialsemiotik. Metoden grundas i tanken att alla brukstexter innehåller tre huvudsakliga strukturer: ideationella, interpersonella och textuella. I det här arbetet eftersöks komponenter ur dessa strukturer som är relevanta för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet av brukstextanalysen visar att Skolverket framhåller lärarens roll som mycket viktig i undervisning och utvecklandet av elevers läsförståelse. Textens uppbyggnad visar att lärare bör vara väl insatta i läsförståelsens komponenter och hur dessa bör arbetas med i undervisningen. I texten används olika strukturer för att möta läsaren i den tilltänkta mottagarollen genom exempelvis instruktioner. I de analyserade texterna synliggörs situationskontexten skolvärlden på flera plan. Däribland finner vi verksamhetsdiskursen fortbildning för lärare.

Den här uppsatsen undersöker hur vida två olika läromedel (”En läsande klass” och Läsförståelse start”) använder sig av text och bildsamspel och ifall detta kan främja elevernas inlärning. Med hjälp av multimodala verktyg såsom ideationell, interpersonell och textuell så undersöks dessa aspekter. Studien undersöker också vilka läsförståelsemöjligheter som dessa läromedel erbjuder. Bägge läromedlen har använt bilder som ett visuellt understöd för att förtydliga textens innehåll. De använder också bilderna för att förmedla detaljer som inte nämns i texten. De läsförståelse möjligheter som läromedlen används sig av är gemensam diskussion i klassen angående texten utifrån fem olika dockor/områden (”En läsande klass”). Det andra läromedlet har använt sig av ett flertal olika texttyper där eleven sedan svara på frågor och påstående utifrån det lästa.

Studiens syfte var att undersöka hur bilder förhöll sig till verbaltexten samt hur bild och text fungerade som stödstrukturer i läromedel för svenska och svenska som andraspråk kurs 1, 2 och 3. I studien, som utgick ifrån det sociokulturella perspektivet, utfördes en kvalitativ analys där en analysmodell sammanställdes utifrån två tidigare modeller för kategorisering av bild-textfunktioner. Läromedlen valdes ut efter aktuell läroplan (Lgy 11). Analysen utgick från att de multimodala resurserna kan betraktas som stödstrukturer och resultatet visade att det förekom olika förhållanden mellan bild och verbaltext i läromedlen Sätt full fart (SVA) och Guldspår i språket (SV). Merparten av bild-text-förhållandena var kompletterande och symmetriska, alltså typer av förhållanden som kan fungera som stödstrukturer vilket underlättar förståelsen. Men det förekom även motstridiga förhållanden vilka kan försvåra förståelsen. Detta belyser vikten av att bilder i läromedel används genomtänkt och att det kan finnas ett behov av metasamtal om stödstrukturerna.

”I ett litet förråd i Värmland hittades nyligen några tavlor som visat sig haft ett verkligt inflytande i utvecklingen av modernismen.”Detta är ett citat från inledningen av den fiktiva dokumentärfilm jag skapade som konstnärligt forskningsprojekt, vilket ingick i mitt avslutande självständiga arbete på IBIS, Konstfack. Filmen med titeln ”Autoismens Apostlar” som blev under 20 min lång visades rullande i en TV-monitor i samband med Konstfacks vårutställning. Filmen handlar om upptäckten av en hittills okänd konströrelse som florerade i Paris i början 1900-talet och som påverkade futurismen och kubismen genom sin fascination över och ockulta dyrkan av, olika motordelar. Några gånger visades den på stor duk och vid ett tillfälle anordnade jag ett samtal efter visningen där en moderator från Konstfack och konstexperten från Lund samtalade. Av frågorna från publiken förstod jag att en del personer tolkade filmen som en sann berättelse.Vilka berättarmässiga och filmiska grepp bidrar till att den aktuella filmen framstår som trovärdig? Forskningen kring att skapa dokumentärfilmen gjordes mot bakgrund av att vi lever i en tid när behovet av mediekompetens och källkritiskt kunnande ökar. Med hjälp av socialsemiotiska analysmetoder och multimodala begrepp analyserade jag filmen. På så sätt fick jag syn på hur filmens verklighet kan representeras, hur aktörerna i filmen positionerar sig, (vilket indirekt visar hur betraktaren positioneras) och hur filmen inom den här specifika genren organiserar mediets olika modes för att skapa trovärdighet och begriplighet. Vilka mediepedagogiska möjligheter framträder ur undersökningen? Min undersökning kan ses som en diskurs-analys av dokumentärfilmsgenren. Att göra elever medvetna och kritiska genom att arbeta med att skapa fiktiva berättelser i en viss genre ser jag som ett möjligt mediepedagogiskt projekt i skolan. Detta skulle kunna ge bättre förutsättningar för elever att tolka och kritiskt granska budskap i de medier de omger sig med.

The present study examines power relations, textual genre and attitudes to the matching process in the labor market in the employment office’s opinion articles in the period 2009–2014.      The power relations that emerge in the debate articles between employers, job seekers and private employment constitute the study's main question. The theoretical starting points are taken from Fairclough’s critical discourse analysis (1992, 2001, and 2010), where the discursive practice consists of the employment office’s production of opinion articles during a recession. The social practice consists of the laws and regulations that make its actions to reduce unemployment in the society. The method is derived from Halliday’s (1994, 2002) systemic functional linguistics. The analysis is based on the theory of his three metafunctions, with the analysis performed on interpersonal, ideational and textual levels.      The result shows that the employment office has a clear agenda that it wants to convey to the receivers of the polemical articles. The employment office seeks legitimacy for its work by explaining reasons for the lack of results. The employment officealso makes replicas of critical debate by leading politicians and commentators, where they defend their current practices. The polemical articles also describe how unemployment can be reduced in the community if employers and job seekers follow their instructions. The employment office operates their own agenda to the causes of unemployment that they want to convey through its debate articles. / Föreliggande studie undersöker maktrelationer, textuell genre och attityder till matchningsprocessen på arbetsmarknaden i Arbetsförmedlingens publicerade debattartiklar under perioden 2009–2014. De maktförhållanden som framkommer i debattartiklarna mellan arbetsgivare, arbetssökande och privata arbetsförmedlare utgör studiens huvudsakliga fråga.      Studiens teoretiska utgångspunkter är hämtade från Faircloughs kritiska diskursanalys (1992, 2001, 2010), där den diskursiva praktiken består av Arbetsförmedlingens produktion av debattartiklar under en pågående lågkonjunktur. Den sociala praktiken utgörs av de lagar och författningar som utgör statens åtgärder för att minska arbetslösheten i samhället. Metoden är hämtad från Hallidays (1994, 2002) systemisk-funktionella lingvistik. Analysen bygger på teorins 3 metafunktioner, där analysen görs på interpersonell, ideationell och textuell nivå.      Resultatet visar att Arbetsförmedlingen har en tydlig agenda som de vill förmedla till debattartiklarnas mottagare. De söker legitimitet för sitt arbetssätt genom att förklara orsaker till de bristande resultaten. De gör även repliker på kritiska debattinlägg från ledande politiker och debattörer, där de försvarar sitt nuvarande arbetssätt. Debattartiklarna redogör också för hur arbetslösheten kan minska i samhället om arbetsgivare och arbetssökande följer deras instruktioner. Arbetsförmedlingen driver en egen agenda till orsakerna bakom arbetslösheten som de vill förmedla genom sina debattartiklar.

This paper presents dilemmas that arose in the process of translation to Swedish of parts of a French book on children’s emotional development and parenting.  Three specific domains are discussed: 1) The choice of pronoun for child. A new genderneutral personal pronoun that has gained ground in Swedish in recent years presents a practical solution, but implies some editing in order not to be too salient and repetitive. 2) The relationship between author and readers created by an inclusive and personal language. 3) The need in the target text to add « hedges », a form of metadiscourse markers defined by Hyland (1998 :1) as « any linguistics means used to indicate either a) a lack of complete commitment to the truth value of the accompanying proposition, or b) a desire not to express that commitment categorically ».    The problems and the choices made have been put into the context of the functionalist approach to translation presented by Ingo (2007). The feelings of the target text readers have been in focus in all three instances of discussion and the need for translators to be aware of metadiscourse and rhetorical conventions have been explored.