1 |
Boye och "jag" : En grammatisk analys av en litterär personaLindström, Elina January 2015 (has links)
I denna uppsats använder jag den interpersonella metafunktionen inom systemisk-funktionell grammatik för att undersöka sex av Karin Boyes dikter, detta med syfte att se huruvida en sådan här analys kan säga något av intresse om diktjaget. Analysen genomfördes enligt Holmberg och Karlssons modell i Grammatik med betydelse, där subjekt och finit tagits ut varpå språkhandlingar markerats och modalitet kommenterats. Dikterna är hämtade ur Boyes Samlade dikter. Av min analys framgår att jaget behandlar sig självt som visare och mer klarsynt än en vanlig människa, men samtidigt är slav under ett mänskligt känsloliv. Jaget framställer sig självt som en auktoritet på lidande och en konstnär med kontroll över sin penna. Min slutsats blir därför att den systemisk-funktionella modellen kan vara till nytta vid lyrikstudier.
|
2 |
Facebook, Google, användarna och språket : En interpersonell analys av språket i Facebooks och Googles användarvillkor / Facebook, Google, the users and the language. : An interpersonal analysis of the language in Facebook's and Google's terms of service.Johansson, Sandra January 2021 (has links)
I den här uppsatsen har tre interpersonella aspekter av språket i Facebooks och Googles användarvillkor undersökts med ett övergripande syfte att öka kunskapen om språket i användarvillkor. Analysen har gjorts utifrån den systemisk-funktionella grammatiken, och de aspekter som har undersökts är språkhandlingar, modalitet samt tilltal och omtal. Av analysen av språkhandlingar framkommer bland annat att påståenden är den dominerande språkhandlingen i båda användarvillkoren, och att uppmaningar i form av uppmaningssatser är ovanliga och främst fungerar läsarvägledande. Frågor förekommer inte alls i användarvillkorens brödtext, och erbjudanden förekommer men är långt ifrån lika vanligt förekommande som påståenden. Modalitet förekommer i Facebooks användarvillkor främst genom modala verb, men också i form av modalitetsmetaforer. Båda dessa varianter förekommer även i Googles användarvillkor men där är fördelningen något jämnare, och även modala satsadverbial förekommer. Användarvillkoren präglas i stort av att mottagaren tilltalas som du, och avsändaren som vi. Dock förekommer även andra sätt att omtala både mottagare och avsändare. Facebook är mer konsekventa i sitt vi-omtal, medan Google är mer konsekventa i sitt du-tilltal. Även om det finns vissa skillnader de två användarvillkoren emellan visar resultatet att texterna har stora likheter, bland annat genom det personliga tilltalet och att uppmaningar främst uttrycks i modifierad form vilket ger en lägre grad av förpliktelse. Detta kan tyda på att Facebook och Google medvetet försöker bygga en relation till användarna genom hur språket används i användarvillkorstexterna.
|
3 |
Vem förändrar egentligen klimatet? : En analys av hur mänskligt handlande framställs i läromedel om klimatförändringarMeijer, Inga January 2021 (has links)
Tidigare forskning på läromedel om klimatförändringar visar att människans roll i processerna döljs på olika sätt i den grammatiska realiseringen. Ett av syftena med ämnet hem- och konsumentkunskap är att elever ska utvecklas som konsumenter utifrån ett hållbarhetsperspektiv. I läromedel för hem- och konsumentkunskap finns således fakta om klimatförändringar. Syftet med undersökningen är att synliggöra hur den språkliga realiseringen i läromedelstexter om klimatförändringar påverkar förutsättningarna att genom texterna se samband mellan mänskligt handlande och klimatpåverkan. Materialet för studien utgörs av sex texter hämtade från två olika läromedel i hem- och konsumentkunskap. Undersökningen har både sin teoretiska och metodologiska grund i systemisk-funktionell grammatik. Resultaten visar att det i böckerna finns två undertyper av texter som i olika grad hämtar språkliga resurser från ett vetenskapligt register. De texter som beskriver klimatförändringar allmänt har fler drag från ett vetenskapligt register; de har mycket få mänskliga förstadeltagare och en hög andel abstrakta fenomen, delvis bestående av grammatiska metaforer, som förstadeltagare. Texterna med en mer praktisk inriktning skriver i större utsträckning ut mänskliga förstadeltagare och skapar en tydligare koppling mellan människans handlande och påverkan på klimatet.
|
4 |
Barnen och våldskapitalet : En kritisk diskursanalys av svensk nyhetsrapportering om tvångsvård / Children and the violence in news media : A critical discourse analysis of swedish news reporting about children in compulsory careBerkal, AnnaCarin January 2021 (has links)
I denna kritiska studie undersöks nyhetsrapportering om de svenska sis-hemmen genom att analysera hur sis-hem och tvångsvård för barn och unga beskrivs i nyhetstexter. Syftet är att blottlägga vilka som kommer till tals i nyhetsrapporteringen samt vilka diskurser, normer och ideal som realiseras språkligt. På sis-hem tvångsvårdas barn och unga mellan 12-21 år med problematiska hemförhållanden och psykosociala problem, men även de som dömts för lagbrott. Tvångsvården av barn och unga kan beskrivas som en komplex verksamhet då den existerar i gränslandet mellan socialtjänst och rättssystem. Undersökningen visar att den svenska regeringen och andra politiska företrädare är de grupper somfrämst får komma till tals. Nyhetsredaktionerna verkar tillsammans med de politiska företrädarna vara de som sätter agendan för vad som ska diskuteras omkring sis-hem och barn i tvångsvård under den undersökta tidsperioden. När barn som tvångsvårdas på institutioner deltar i nyhetsrapporteringen blir det främst som omständigheter. De påverkas av åsikter, händelser och handlingar men ges ingen plats som aktiva deltagare i nyhetsrapporteringen. Undersökningen visar vidare att det verkar ha skett en förändring de senaste decennierna i synsättet på frågor som berör barn, unga och brott. Från att handla om vård och behandling verkar diskussionen alltmer fokusera på straff, säkerhet och andra kriminalpolitiska frågor.
|
5 |
Den språkliga konstruktionen av prostitution och sexköp : En kritisk diskurs analys om hur de som säljer och köper sex konstrueras språkligt av svenska myndigheter och RFSUAghed Luterkort, Ellen January 2023 (has links)
Studien har som syfte att undersöka hur regeringen, Socialstyrelsen, Jämställdhetsmyndigheten och RFSU språkligt konstruerar bilden av prostitution och sexköp. Studien gör detta genom att analysera vilka språkliga benämningar aktörerna använder sig av för att beskriva prostitution och sexköp, och hur de språkligt konstruerar de som säljer och köper sex. Studien använder sig av den kritiska diskursanalysen och den ideationella metafunktionen som teoretiska utgångspunkter. I analysen görs en transitivitetsanalys utifrån den ideationella metafunktionen där texter från aktörerna utgör analysmaterialet. Studiens resultat visar att aktörerna frekvent använder ett könsneutralt språk när de konstruerar de som säljer och köper sex, och det finns en marknadsdiskurs som dominerar i den språkliga konstruktionen av prostitution och sexköp. Det finns också en övergripande feministisk diskurs och nyliberal diskurs som kommer fram i texterna. Studiens övergripande slutsats är att de som säljer sex borde konstrueras som kvinnor och de som köper sex som män i större utsträckning, för att synliggöra hur prostitution och sexköp hänger samman med den ojämställda maktordningen mellan män och kvinnor.
|
6 |
Du bestämmer själv... Eller? : En SFG-analys av maktförhållandet mellan avsändare och mottagare i provkontexter / You decide yourself… or? : A SFG Analysis of the Power Dynamics Between Sender and Receiver in Test ContextsMohamadali, Mohamad January 2024 (has links)
This study examines speech acts, modalities, and the use of the informal “you” in the instructions for the national tests in Swedish and Swedish as a second language, as well as teachers’ own instructions for written assignments. The study also aims to explore whether the usage of the components show a power relationship between the instructions and the students. The intention is then to use these linguistic components as markers of power and to investigate how the power relationship unfolds between sender and receiver. The interpersonal metafunction in systemic functional grammar is employed as the method for this study, where each sentence in the instructions is broken down, analyzed based on its language acts, modalities, and use of “you.” These are then discussed in relation to systemic functional grammar and previous research. In summary, the results of the study indicate a power relationship between sender and receiver where the receiver, in more cases, ends up in a position of inferiority compared to the sender. The instructions and assertions provided cannot be counted or opposed by the student without risking their performance on the examination. The results also indicate that the questions available to the students were sometimes leading, where the sender already had an idea of the answer they were looking for. Despite sometimes being leading, the questions can serve as guidance for students' thought process, thus functioning as a support for their writing, which also applies to offers and aids.
|
Page generated in 0.0708 seconds