Försvarsmakten skall enligt riktlinjerna internationaliseras för att uppnå ökad interoperabilitet med andrasamarbetspartners väpnade styrkor. Syftet med uppsatsen är att bedöma om svenska chefer uppfattarbetydelsen av centrala element inom militärteorin på liknande sätt som utländska chefer.Först introduceras teori om manöverkrigföring, som utgör grunden för Sverige och NATO/EU-länder iallmänhet. Ett analytiskt verktyg skapas för att analysera inslag av manöverkrigföring. I resultatanalysenbesvaras först fyra delfrågor om graden av manöverkrigföring i doktriner och respondenters egnabeskrivningar samt hur cheferna uppfattar olika principer och funktioners relativa betydelse i olika typer avfredsfrämjande operationer.De enskilda resultatslutsatser som dras är att utländska chefer värderar överraskning högre ifredsframtvingande operationer än vad svenska chefer gör. Samma förhållande gäller också rörlighet ifredsbevarande operationer, medan svenska chefer värderar skydd signifikant högre än utländska ifredsbevarande operationer. Utländska chefer bedöms ha större vana att behandla manöverkrigföringi teoretisk framställning. Säkerheten i slutsatserna begränsas av brister i antalet svar, särskilt bland deutländska cheferna. Sammantaget kan ingen större skillnad styrkas mellan svenska och utländskachefers uppfattningar. / The Swedish Armed Forces have the recent years started a tour along theroad of Peace Support Operations. The political masters have pointed out theneed for increased interoperability with other countries. The success oftechnical interoperability is relative easy to measure.The purpose of this essay is to assess if Swedish Commanders have similaropinions as their foreign counterparts about the importance of central keywordswithin Military Theory when it comes to Peace Support Operations. This hasbeen analysed with a comparative method.The essay begins with an introduction to Maneuver Warfare and a creation ofan analytic tool. In the following the used method is presented. To sampledata for the analysis an inquiry was created and distributed to Swedish andforeign Commanders. The answers of those have been analysed by either theanalytic tool for open questions or a statistic tool for closed questions. Theanalytic tool has also been used to analyse Swedish and NATO Allied JointDoctrine.The results from the different analysis of Swedish and foreign Commandershave been brought together in a final analysis. The main conclusion from theanalysis is that Swedish Commanders have the same view as theircounterparts regarding the importance and meaning of central keywordswithin the Military Theory.The essay points out some differences when it comes to individual keywords.The foreign Commanders expressed Surprise more important in Peace-Enforcement Operations than Swedish Commanders. The same pattern wasfound for Mobility in Peace-Keeping Operations whereas SwedishCommanders expressed Protection as more important in Peace-KeepingOperations. Foreign Commanders appeared also to handle writing aboutManeuver Warfare in an easier manner.All conclusions were seen, and moderated, in the light of the quite fewanswers that were analysed, especially among the Foreign Commanders. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Våra internationella insatser är resurskrävande. Logistikföreträdare har uppgifter före,under och efter en insats. Har vi tillräckligt många logistikofficerare med rätt kvalitet föratt tillgodose framtida behov?Syftet med denna uppsats är att undersöka om utbildningen av logistikofficerare är rätt,dvs. om den är utformad för att Sverige ska kunna fullfölja de logistiskakraven/direktiven. Vidare skall uppsatsen undersöka om någon form av anpassning avutbildningens utformning och/eller omfattning är nödvändig. Undersökningen bygger påen induktiv argumentationsteknik, där en kvalitativ undersökningsmetod har används.NATO:s logistikdoktrin (AJP-04) har använts som teorianknytning.Slutsatserna i uppsatsen visar att viss del av logistikutbildningen bör anpassas, främst föratt klara de legala och kommersiella aspekterna av internationell logistik. / Swedish national security policy has shifted focus to the international arena.Swedish Armed Forces’ units have been in Bosnia and Kosovo for several years,and have also recently deployed to Afghanistan. Sweden’s active participation inthe PfP and EU Rapid Reaction Force processes also places new demands on theSwedish Armed Forces. The fact that Sweden has increased her number ofcommitments so dramatically will, amongst other factors, mean that the currentsystem of logistics will need to be reviewed. The agreed PfP objectives are to beimplemented by 2006. At the same time there is pressure to review officertraining in order to meet the increased demands of posting more officers forservice abroad. Logistics are and will remain a key function for the SwedishArmed Forces if they are to fulfil their commitments. One of the crucialquestions that must be answered is whether Sweden will be able to provideadequate logistic support for her international commitment. The question as towhether the training of logistics officers is right, that is to say, if it designed toensure that Sweden will be able to fulfil the logistic requirements or whether thescope or content of the training needs to changed, has been considered from twoangles. Firstly, the logistic directives, the agreed PfP logistic objectives and theformal training and manning requirements necessary for Sweden to fulfill herinternational commitments have been collected together and analyzed. Secondly,training has been examined, not only the formal training conducted by theArmed Forces but also the training that logistics officers have received beforeinternational deployment and the experience gained on operations. Bycomparing these two aspects it has been possible to identify the discrepancies,e.g. if officer training is adequate or if changes need to be made.In this paper an inductive approach to the question has been adopted. Themethod used has been to compare the replies received in interview firstly on theformal requirement/directives and secondly on the formal training provided bythe National Defense College (NDC). The results of these comparisons havebeen analyzed parallel with theory, in order to establish whether training needsto be changed. Theory has been based on AJP-04 (Allied Joint LogisticDoctrine), NATO’s main logistics doctrine document. The main principles inAJP-04 are: superior planning, co-operation and co-ordination, flexibility andsimplicity, and economy and synergy. Theory has been compared with theresults of interviews with officers who have held logistics appointments oninternational service.It can be concluded from the final analysis that, within Profiling and Logisticsand Man/ Log education at NDC, the discrepancies identified in this paper havebeen taken into consideration, but that changes are still needed. Changes areconsidered necessary to the teaching of the commercial and legal aspects ofinternational logistics. In addition more detailed training in NATO logistics isrequired within the Man/Log and main Staff course programmes. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Syftet med uppsatsen är att belysa den principiella förändringen av svenska försvarsmaktensprestationsform från krigsförberedelser till aktiva militära operationer mot bakgrund av Clausewitzstrategiska teori. Författaren har använt hypotetisk – deduktiv slutledningsmetod.Följande resultat framkom av undersökningen: Sveriges strategiska ledning skiljer sig mycketavseende organisatoriska förutsättningar i fred från Storbritannien och Frankrike. Sverige haren erfarenhet av att i första hand styra försvarsmakten som strategiskt medel först i krig, vilkethar resulterat i ad hoc lösningar i kriser, exempelvis U 137-krisen. Vidare framkom avundersökningen att försvarsmakten har fyllt sin strategiska effekt genom att göra krigsförberedelserså att den strategiska ledningen har blivit underordnad den förvaltningsmässiga styrningen,vilken i huvudsak har täckt regeringens behov. Detta förhållande bör beaktas införframtiden om militära operationer skall användas i en ökad omfattning för krishantering. / The purpose of the essay was to analyse the principal change of strategic performance frompreparation for war to operations in the light of Clausewitz strategic theory. The method usedin the essay is hypothetic – deductive.The results of the survey showed that Swedish strategic command differs a great dealconcerning organizational conditions compare to UK and France in peacetime. That is mainlybecause of the Swedish strategic experience not to use the Armed Forces in peacetime as astrategic instrument. In time of crises, for example the soviet submarine crisis in 1981,showed that strategic command used ad hoc solutions instead of the ordinary chain ofcommand.The survey showed further that the Armed Forces has fulfilled their strategic effect by makingwar preparations with the consequences of making strategic command of secondaryimportance to defence management, which has covered the governments main purpose. Thiscondition is important to recognize in the future for extended use of military operations incrisis management. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Syftet med denna uppsats är att undersöka det som i militära sammanhang samlas under denengelska termen ”Medical Intelligence” eller med den svenska översättningen ”medicinskaunderrättelser”. Med uppsatsen avses att, ur ett militärt perspektiv, undersöka medicinskaunderrättelsers inverkan att lösa uppgifter såväl nationellt som internationellt, tyngdpunkten liggervid de internationella insatserna. För att få ytterligare ett djup och dimension i uppsatsen undersöksinverkan på olika militära ledningsnivåer, d.v.s. hur de medicinska underrättelserna inverkar påmilitärstrategisk, operativ respektive taktisk nivå.För uppsatsen har övergripande en kvalitativ deskriptiv arbetsmetod använts. Som teorianknytninghar valts NATO Allied Joint Doctrine (AJP 01).Uppsatsens viktigaste resultat är följande: Medicinska underrättelser ska stödja beslutsfattare,planerare och de som genomför insatser. Den viktigaste slutsatsen är att stridsvärdet är den mestavgörande faktorn i dessa underrättelser, d.v.s. möjligheterna att lösa de tilldelade uppgifterna. Omstridsvärdet är högt ökar även möjligheterna att lösa beordrade uppgifter och tvärt om. Enframgångsfaktor för medicinska underrättelse är en centraliserad ledning. USA har, som en globalaktör, valt en sådan lösning genom skapandet av AFMIC som en nationell strategisk resurs. MedSveriges Försvarsmakts ökade internatio nella engagemang, bl. a. genom EU:s krishantering bördenna funktion utvecklas. Inom alla ledningsnivåer bör rådgivare med både underrättelse- ochmedicinska kunskaper finns i syfte att stödja chefen. De hälso- och sjukvårdsrelaterade problemenär lika transnationella som den globala organiserade kriminaliteten och terrorismen. / The aim of this essay is to examine the definition of ”Medical Intelligence”.The essay will examine, from a military point of view, the medicalintelligence impact on military operations, national and international. Themain focus will be on multinational operations. Delving deeper I willexamine the impact on different command and control (C2) levels, howmedical intelligence can effect the military strategic, operational and tacticallevels.The main method for this essay has been a qualitative descriptive method.I have worked with the NATO Allied Joint Doctrine (AJP 01) for thetheoretical connections.The essay’s most important results are as follows:Medical intelligence must support decision makers, planners and operationalpersonnel on all levels. The most important conclusion is that fightingefficiency is the key factor. That means the possibility to achieve theobjectives in the planned or ongoing operation. If the fighting efficiency ishigh it is more likely to achieve the objective or vice versa.Another key factor for these types of intelligence is a centralised commandand control function. The United States of America have, as a global actor,chosen such a solution, by creating the Armed Forces Medical IntelligenceCentre (AFMIC) as a national strategic resource.With the Swedish Armed Forces´ increasing international engagements, e.g.through The European Union Crises Management, the function of medicalintelligence ought to be more developed. On all command levels, advisorswith both intelligence and medical knowledge should and must support thecommanders. The problems connected to the healthcare and medical fieldsare as transnational as those of global organised crime and terrorism. Wecannot afford to underestimate these threats. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Denne oppgave handler om anvenderlogistikk. Oppgaven tar utgangspunkt i følgendespørsmålsstilling; Hvilken betydning har logistikk for opprettholdelse av tempo i et manøverkonseptog etter hvilket prinsipp bør den logistiske understøttelse gjennomføres ?Förste del av oppgaven beskriver logistikk som en integrert del av manøverkrig. Fordi den er enintegrert del av krig, er logistikk også underlagt krigens karakteristika som ikke-linearitet, friksjon,usikkerhet og dynamikk. Samtidig utvides operasjonsrommet og skaper ikke-lineæreavdelingsformasjoner med betydlig separasjon mellom enheter og en blanding av egne ogmotstanderens styrker. Disse faktorer vil tilsammen utsette logistikksystemet for mer belastning ogleveranse av forsyninger kan aldri garanteres. Manøverkrigføring fokuserer voldsomt på tempo, bådesom et middel for å utnytte muligheter og som et våpen i seg selv. Første del av oppgaven analysererlogistikk som en kritisk funksjon for generering og opprettholdelse av tempo.Andre del av oppgaven fokuserer primært på distribusjonsprosessen på det taktiske nivå. Diskusjonrundt logistikkens ulike nivåer, kombinert med eksempler fra Gulfkrigen, illustrerer kompleksitetenog sammenhengen, og viser at logistikksystemet må fungere effektivt på alle nivåer for effktivt åkunne støtte taktiske sjefer. Under analysen av logistikksystemet fant jeg at distribusjonsprosedyreneer en nøkkelfaktor. Det finnes to grunnleggende måter distribusjon kan gjennomfører på. Den førstemetoden, ”pull” (sug) plasserer for en stor del ansvaret hos enheten som behøver støtte. Den andremetoden, ”push” (skyv) plasserer en stor del av ansvaret hos logistikksystemet som sådan. Oppgavenkonkluderer med at en hær må kunne anvende en kombinasjon av begge metoder, selv om ”push”metoden er mest velegnet i et manøverkonsept. Endelig viser oppgaven at manøverfilosofien vilkreve at enheter innehar større grad av organisk forsyningssikkerhet for å kunne utnytte”mulighetsvinduer” som oppstår og oppretholde tempo. / This paper deals with operational logistics. The transition from a static conceptbased on attrition, to a consept based on tempo and maneuver, put newdemands on the logistic system. It is therfore interesting to look closer into theconnection between tempo and logistical support. This is done by describingand anlysing possibilities and limitations regarding support of tactical armyunits, with the aim of gaining a deeper understanding of the significance oflogistics in a maneuver concept. The basic question is how logistics cansupport tempo in army operations and what kind of distribution procedureshould be used in logistical support? The method used is qua litative textualanalysis and I use the perspective of general systems theory.The first part of the paper examines logistics as an integral part of maneuverwarfare. Because it is an integral part of war, logistics is also subject tocharacteristics of war, as non- linearity, friction, uncertainty and fluidity. At thesame time the battlespace is expanding and creating an non linear array offorces with conciderable separation between units and an intermixing offriendly and enemy forces. This factors will together put more strain on thelogistic system and delivery of resources can never be taken for grantedManeuver warfare depends heavily upon the use of tempo, both as a means ofexploiting opportunities and as a weapon on its own right. This first part of thepaper focuses upon analyzing logistics as a critical contributor for thegeneration and maintenance of tempo.The second part of the paper focuses primarily upon the distribution process atthe tactical level. The discussion of the levels of logistics, combined withexamples from the Gulf War, illustrates the complexity and interrelationship oflogistics and shows that the system must be able of operating at all three levelsog logistics in order to fully support the commander. In examining the make upof the logistic system, I identified the procedures being used as a key element.Basically there are two types of procedures that can be employed to effectdistribution. The first, pull, places almost total responsibility on the needingunit. The second, push, places most responibility on the logistic system itself.My key findings are that an army must use a combination of push and pullprocedures, although the push procedure seem to be the best system in amaneuver warfare concept. Finally I found that the maneuver warfarephilosophy will demand units to be self sufficient for longer periods in order tobe able to exploit opportunities and maintain tempo. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Uppsatsen analyserar om perioden 1992-2001 kännetecknades av jämvikt eller förändring avseende Sverigesinternationella engagemang. Syftet med uppsatsen är att belysa hur den svenska inställningen till den internationellatjänsten har utvecklats under perioden 1992-2001.Problemformulering:- Vad kännetecknade perioden 1992-2001 avseende Sveriges internationella engagemang.Som ett led till att finna svar på problemformuleringen kommer jag att använda mig av följande delfrågor:- Vilken var Sveriges ståndpunkt till internationell verksamhet under de tre försvarsbeslutsperioderna 1992-2001?- Vilka avvikelser och likheter mellan perioder kan påvisas?- Vilka större förändringar har skett från Försvarsbeslutet 1992 till regleringsbrevet 2001?Författaren kommer att jämföra den svenska säkerhetspolitiska inställningen vid tiden för tre olika Försvarsbeslut1992, 1996 och 2000 och tillsammans med regleringsbreven från 1994, 1997 och 2001 komma fram till dels vilkenståndpunkt Sverige intog under respektive period och dels vilka likheter och olikheter som finns.Uppsatsens svar på problemställningen och de viktigaste sluts atserna är att:Det har funnits överensstämmelse mellan policydokumenten inom och mellan perioderna. Det finns en tydlig tendenstill utvidgning av Sveriges säkerhetspolitiska intresse, från norra Europa, till internationellt och till globalt. Underperioden skjuts också fokus från Mellanöstern och mellanstatliga konflikter till Europa och inomstatliga konflikter.Det säkerhetspolitiska hotet utökades från att enbart varit militärt till att även gälla global demokrati och hot mot vårtsamhälles funktioner. Det har under hela perioden skett en utökning av Sveriges ambitionsnivå, denna har dock intealltid effektualiserats. Det har under perioden skett en förskjutning från nationell nivå till en acceptans av ett meröverstatligt inflytande.Det finns en tydlig tendens till ökande ambitioner vad avser Försvarsmaktens internationella förmåga, frånfredsbevarande i FN: s regi till fredsframtvingande operationer tillsammans med andra länder. Även om det underperioden skett förändringar så har dessa hela tiden gått i riktning mot ökad internationalisering och det har inte funnitsnågra accentuerade policysvängningar inom den undersökta perioden. Detta talar för att perioden har kännetecknats avett ”jämviktsförhållande”. / The essay will analyse if the period 1992-2001 is characterised by equilibrium or changesbecause of Swedish international involvement. The purpose of the essay is to highlight how theSwedish political attitude has developed during the year 1992-2001.Questions:- What characterised the period 1992-2001 and how did this affect Swedish internationalcommitment?As a way of answering this, it is separated into the following parts:- What point of view did Sweden take during the three defence periods?- What similarities and differences can be shown?- What major changes have occurred between the defence period 1992 and the Letter ofRegulation 2001?The author will compare the Swedish view of security defence policy at the time of threedifferent defence periods 1992, 1996 and 2000, together with the Letter of Regulation from1994, 1997 and 2001. This is done in order to clarify what point of view the Swedishgovernment claimed to have during these periods and what similarities and differences therewere to be found.The result of the questions and the most significant conclusions are as follows:There has been agreement between the policy documents within and between periods. Therehas been a significant tendency to enlarge Sweden’s security interest area from the north ofEurope to the whole of Europe and globally. During the mentioned periods, focus is movedfrom the Middle East and conflicts between states towards Europe and conflicts within states.The security political threat has enlarged from being just a military one to encompassing evenglobal democracy and becoming a threat to our society’s functions. During the entire periodthere has been an enlargement of Sweden’s level of ambition, though it has not always beenfulfilled. During the named period a displacement from national level towards moresupranational influence has occurred.There is a significant tendency towards growing ambitions regarding the Swedish Defenceinternational capacity, from peacekeeping in the name of UN towards peace enforcementoperations together with other countries. Even if changes occurred during the mentionedperiods, these changes have followed the same direction towards increasing internalisation andthere have not been any accentuated policy changes during this era. This is strong evidence thatthe period was characterised by a state of equilibrium. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Uppsatsen analyserar den tyska planeringen av Ardenneroffensiven med hjälp avNATO:s planeringsprocess, GoP 99. Inledningsvis så beskrivs planeringsprocessen ochdess koppling till militärteorin. Därefter så analyseras den tyska planeringen införArdenneroffensiven med hjälp av de olika stegen i planeringsprocessen i syfte att hittaskillnader och likheter. Slutligen så förs en diskussion kring planeringsprocessensanvändbarhet som analysinstrument. Resultatet av analysen visar att den tyskaplaneringen i huvudsak har haft samma innehåll som de olika stegen i GoP 99. Enviktig skillnad i den tyska planeringen har dock varit avsaknaden av en tydlig kopplingtill militärteorin och att operationen till del planerats på fel nivå. NATO:splaneringsprocess har genom sin militärteoretiska koppling en tidlöshet som gör att denfungerar som instrument för analyser av historiska operationer. / This essay analyses the German planning of the attack in the Ardennes usingthe NATO guidelines operational planning as help. Firstly the planning processand its interaction with military theory is described. Then the German planningof the Ardennes offensive is analysed by using the different steps of theplanning process in purpose to find differences and similarities. Finally adiscussion is being brought up about the planning process as an instrument foranalyses. The result of the analysis shows that the German planning in generalhas had the same contents as the NATO planning process. An importantdifference in the German planning have been the absence of a clear connectionto the military theory and also that the operation partly was planned on thewrong level. The NATO planning process has by its military theory connectiona timeless shape that makes it work as an instrument for analyses of historicaloperations. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02 / Ardennes, Battle of the 1944-1945

Uppsatsen syftar till att diskutera motivationsfaktorer som utgör grund för officeren att delta eller attinte delta i internationell tjänst i förband. Behovsparametrar utvecklade från Maslow, Hertzberg ochMcClelland utgör grund för studien av det empiriska underlaget. Genom enkätundersökningundersöks 155 officerare, en grupp vid FHS Stabsprogram och en grupp bestående av kompanilagfrån tre armébrigader. Undersökningen svarar på vilken betydelse motivationsparametrar har förställningstagandet och vilka förändringar som efterfrågas för att motivera officerare att delta iinternationell tjänst i förband. Undersökningen bekräftar inte vissa resultat av tidigare forskn ing.Undersökningen visar att armén har en klart högre grad av villighet att delta i internationell tjänst ochatt bara en tredjedel av de år 2002 blivande majorerna och örlogskaptenerna avser delta i internationellaenheter. De sociala behoven anförs av huvuddelen som skäl att inte delta och viktigastemotiven för att delta är behoven av utveckling och meningsfullheten i arbetet. De i första handefterlysta förändringarna för att motivera officeren är ekonomisk ersättning, flexiblare och förändratrotationssystem och bättre stöd till anhöriga. / After the fall of the Berlin Wall, the Swedish Armed Forces are undergoing amajor reorganisation and downscaling of materiel and personnel. At the sametime, international commitments are increasing as well as the need for officersin the Swedish international units. The earlier Swedish units, for example, inBosnia and the present units in Kosovo have already shown difficulties whenrecruiting officers. That problem might become even bigger in the near future.The purpose of this essay is to discuss and reflect upon the officers’ motivationfor taking part in units aimed for international duties.In the essay, answers are given to the following questions:- What importance do motivation factors have on the officers’ decision oftaking part, or not taking part in the units for international duties?- What changes do the officers want to obtain in order to motivatethemselves to take part in the units for international duties?The theoretical framework in common motivation theories and especially thehuman needs and motivation theories is by Maslow, McClelland andHertzberg. Based on their theories, a tool for analysis consisting of sixmotivation factors has been created. The method is qualitative with a deductiveapproach including a quantitative, descriptive presentation of the result.The investigation includes 155 officers, second lieutenants to majors. Theprocurement of empiri has taken place by using mail questionnaires and writtensources.The empirical research provides some results and the main conclusions are,that the most important motivation factor for those who choose not to joininternational units is social needs. It is one of the reasons for approximately 80% in that group. The main motivation factors for those who decide to apply forinternational duty are the desire for growth in individual development andlearning and the need for meaningfulness in work. The most important factorsto change, in order to increase the level of motivation are economical benefits,a more flexible and changed rotation system and better support to the next ofkin.The conclusion shows that only one third of this year’s graduated majors arewilling to join the international units and that it is possible to change most ofthe motivation factors in order to increase the willingness of the officers. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Sverige befinner precis som många andra länder i en omstrukturering av sin försvarsmakt, där syftet är att reducerastorleken samt anpassa Försvarsmakten mot de nya uppgifter som den förändrade omvärlden kräver. En av deuppgifter som har fått ett större fokus är det ökade deltagandet i internationell verksamhet. Men hur ser relationen utmellan officerskåren och de villkor som FM ställer med anledning av den ökade internationaliseringen?Denna uppsats kommer genom dokumentstudier och enkät undersökning att ge svar på följande frågor.Min övergripande frågeställning är: Skiljer sig officerskårens syn på den egna professionen markant frånFörsvarsmaktens syn?Resultaten i arbetet visar att officerskårens syn i de flesta fall väl stämmer överens med den syn som Försvarsmaktenhar.Den första delfrågan som jag ställer i uppsatsen för att svara på den övergripande frågeställningen är:Finns det skillnader mellan de som har skrivit kontrakt som förbinder dem till utlandstjänstgöring, dvs. de undersöktaMHS eleverna, och officerarna från FHS ChP som ursprungligen utbildades mot invasionsförsvaret, och därmed intehar skrivit kontrakt som förbinder dem till utlandstjänstgöring?Svaret är att det föreligger flera olika signifikanta skillnader mellan de undersökta MHS eleverna och officerarna frånFHS ChP.Nästa delfråga som jag ställer lyder enligt följande:Påverkar det land som missionen genomförs i samt tiden för tjänstgöring viljan att tjänstgöra i internationell tjänst?Svaret på frågan är att det land som missionen genomförs i påverkar viljan till tjänstgöring, däremot är intetjänstgöringstidens längd något som påverkar viljan att tjänstgöra.Den sista del fråga som jag ställer lyder:Finns det skillnader i de undersökta populationerna som inte går att härleda till MHS respektive FHS tillhörighet?Inom de undersökta populationerna föreligger det flera olika signifikanta skillnader som inte går att härleda till MHSrespektive FHS populationen. / As the world situation is changing, the Swedish Armed Forces, like those of many other countries,are in a phase of structural reorganization, with the purpose of downsizing and also adapting theArmed Forces to new tasks. One of the tasks that has higher priority today is participation ininternational military operations. What is the attitude of officers to these new commitments?This essay, by analysing documents and interviewing officers, attempts to bring clarity to thecomprehensive issue:Is there a striking difference between the officers’ view of their own profession and the ArmedForces’ view?The results show that the view of the officers in most cases closely matches that of the ArmedForces.To more closely examine the comprehensive issue the following three questions are posed:Firstly:Are there differences between students at the Military Academy (in whose contracts serviceabroad is compulsory) and those in the Swedish National Defence College‘s Advanced CommandProgramme (who were educated for Cold War situations and in whose contracts service abroad isnot compulsory)?Several significant differences are found when comparing the responses of students at the MilitaryAcademy and those in the Swedish National Defence College‘s Advanced Command Programme.Secondly:Is the willingness to participate in an international mission influenced by the country of themission and the length of the mission?The country of the mission affects the willingness to participate in an international mission,whereas the length of the mission does not.Thirdly:Can the differences in the answers be attributed to the fact that the interviewees are students atthe Military Academy or at the Swedish National Defence College?Significant differences in opinion are encountered that cannot be attributed to the fact that theinterviewees are students at the Military Academy or at the Swedish National Defence College. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 04-06

I Doktrin för Gemensamma operationer från 2020 introduceras svensk operationskonst som består av byggstenarna manövertänkande, uppdragstaktik, flexibilitet och integrationstänkande. Införandet och accentueringen av integrationstänkande som en grundläggande princip för militära operationer signalerar tydligt betydelsen av Försvarsmaktens integrering med andra aktörer, nationellt som internationellt.  Tankarna om integration i denna nya allomfattande bemärkelse är ur svenskt perspektiv nya, där både teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter kring begreppet uppfattas vara mycket begränsade vilket kan leda till att begreppet missförstås alternativt inte kommer till sin rätt med följd att de eftersökta synergieffekterna inte uppnås. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i Codners interoperabilitetsteori undersöka i vilken omfattning svenska officiella politiska och militära styrdokument stödjer eller skapar förutsättningar för integration och integrationstänkande. Denna kunskap skapar förståelse för olika dimensioner av integration och dess roll i en praktiknära kontext då det belyser relevanta aspekter som behöver omhändertas för att främja integrering av förmågor, aktiviteter och metoder.  Uppsatsens resultat har påvisat att begrepp och sammanhang som indikerar former av integration och integrationstänkande i inriktande och styrande publikationer förekommer i hög grad. Huvudsakligen uttrycks detta genom olika beskrivningar av samarbeten, samverkan och samordning där strävan till integration ska förstås som en avsikt att skapa och finna gynnsamma synergier tillsammans med andra relevanta aktörer.