I dagsläget transporteras stora mängder schaktmassor till deponier istället för att återanvändas för ändamål i projekt. Detta är på grund av att det är svårt att avgöra vilka massor som är godtagbara för återanvändning enligt lagsstiftningen. Lagstiftningen och kraven är juridiskt komplexa och leder i många fall till missförstånd. Syftet med denna rapport är att få en inblick i hur det arbetas med återanvändningen av schaktmassor ur ett hållbarhetsperspektiv i olika kommuner samt hur lagstiftningen påverkar återanvändningen av schaktmassor. För att undersöka detta har intervjuer med tre mindre kommuner samt en litteraturstudie genomförts och bidragit till att få en djupare inblick i problematiken. Byggledningssidan upplever att lagstiftningen är komplex vilket leder till att många projektledare/ byggledare väljer att inte återanvända schaktmassor. Byggledningssidan får oftast stöd och hjälp av miljöenheterna på kommunerna när det gäller frågor som berör återanvändning av schaktmassor men även när det gäller de olika kraven som finns i miljöbalken. Miljöenheten i samtliga kommuner är mer insatta i lagstiftningen men flera av dem upplever problem med tillgång till information och kommunikation mellan olika avdelningar och projekt inom kommunerna. Samtliga respondenter anser att en tydligare lagstiftning hade möjliggjort en ökning av återanvändningen av schaktmassor. De huvudsakliga slutsatserna som rapporten presenterar är att bristen på kommunikation är en bidragande faktor till att schaktmassor inte återanvänds samt att lagstiftningen försvårar arbetet med återanvändningen av schaktmassor. En begräsning i arbetet är att enbart tre mindre kommuner har undersökts. / At present, large quantities of excavated masses are transported to landfills instead of being reused for purposes in projects. This is because it is difficult to determine which masses are acceptable for reuse under the legislation. The legislation and requirements are legally complex and, in many cases, lead to misunderstandings. The purpose of this report is to gain an insight into how the reuse of excavated masses is worked on from a sustainability perspective in different municipalities and how the legislation affects the reuse of excavated masses. To investigate this, interviews with three smaller municipalities and a literature review were conducted and contributed to gaining a deeper insight into the problem. The construction management side feels that the legislation is complex, which leads to many project managers and construction managers choosing not to reuse excavated masses. The construction management department usually receives support and help from the environmental units with regards to issues concerning the reuse of excavated masses. Additionally, they acquire assistance with regard to the various requirements contained in the Environmental Code. The environmental unit in all communities is more familiar with the legislation, but several of them have experienced problems.These include access to information, communication between different departments as well as differences within projects of the community. All respondents believe that clearer legislation would have made it possible to increase the reuse of excavated masses.The main conclusions presented by the report are, that the lack of communication is a contributing factor to the fact that, excavated masses are not reused and that the legislation complicates the work with the reuse of excavated masses. A limitation in the work is that only three smaller municipalities have been examined.

Syftet med studien är att öka förståelsen kring vädringsrelaterade beteenden i Sverige samt illustrera vad det har för betydelse för energianvändningen. Ge-nom att samla in enkätsvar från hushåll över hela Sverige samt beräkna ener-giförluster från dessa svar tas förslag fram på vädringstillägg för olika bo-stadstyper.Resultatet visar att småhus berörs betydligt mindre av vädring jämfört med lägenhetshus. Slutsatsen från studien är att alla bostadsbyggnader inte bör ha samma vädringstillägg.

Traditionell betong används i majoriteten av broar som byggmaterial. Om byggnadsmaterialet skulle kunna ersättas av en betong med mindre miljöpåverkan, kan stora delar av miljöpåverkan minskas. I denna avhandling, ska NCC:s samverkansbro utredas, där tre olika betongtyper ska testas i dess olika konstruktionsdelar. Samverkansbron kommer att jämföras i tre olika scenarier av byggmaterial: traditionell betong, traditionell betong innehållande 5 % slagg och injekteringsbetong. Jämförelsen kommer att utföras genom en livscykelanalys (LCA) med hjälp av programvaran GaBi 6.5. Resultatet av modelleringen i GaBi presenteras på samma sätt som i en miljövarudeklaration (EPD). I presentationen av resultatet kommer diagram och tabeller visualisera de resultat som erhållits i livscykelanalysen. Det erhållna resultatet visar att vid jämförelse av de tre scenarierna ger injekteringsbetong en mindre klimatpåverkan i majoritet av resultaten. / Traditional concrete is used in the majority of bridges as a building material. If the building material could be replaced by a concrete with less environmental impact, large parts of the environmental impact could be reduced. In this dissertation, NCC Composite Bridge is to be investigated, where three different concrete types are to be tested in its various design elements. The composite bridge will be compared in three scenarios: traditional concrete, traditional concrete with slag as part of binder and prepact concrete. The comparison will be carried out by a Life Cycle Assessment (LCA) using the software GaBi. The outcome will be in form of an Environmental Product Declaration (EPD) table. (NCC has implemented the EPD system into the company with the ambition to easier and more thorough provide a legit evaluation of the environmental impact.) In the presentation of the result, diagrams and tables visualizes the results obtained in the EPD. The result obtained has shown that comparing the three scenarios; prepact concrete provides a less environmental impact and if replacing traditional concrete with prepact, savings of the environment can be made.

Today, the concrete industry stands for a very large amount of the world’s total carbondioxide emissions. In order to accomplish the goal in the Paris agreement, to limit the global temperature increase to 2°C, the search for environment friendly concrete mixes has begun. One of the solutions, that has proven to reduce the carbon dioxide emissions of concrete, is the replacement of parts of the cement with limestone powder. The purpose of the thesis is to contribute to the research regarding how the substitution of cement with limestone powder affects its properties. In this thesis, a total of 8 different concrete types have been mixed, 4 containing superplasticizer and 4 without. Furthermore, in each mix, a gradual 5 % substitution of concrete with the limestone powder Limus 40 has been made. The different mixes’ slump losses, strength, air content and evaporation have been tested. The results showed that the use of limestone powder lowered the concrete’s strength and air content. However, the limestone powder did not show any significant effect on the slump loss, the pH value nor the evaporation. The extent of the results however seemed to depend on other factors as well, such as whether the mixes contained superplasticizer or not. The conclusion of the thesis was that the limestone powder affected some of the concretes’ properties, but that the extent of the effects could be mitigated by other properties such as the w/c ratio, as well as the use of superplasticizer.

Bygg och anläggningssektorn står för en stor del av Sveriges totala miljöpåverkan. År 2021 stod sektorn för 21 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, vilket efter inrikes transporter är störst i Sverige. Efter att IVA och Sveriges Byggindustrier släppte en rapport år 2014, infördes en lag 2022 där krav ställdes på klimatdeklaration för nya byggnader. Även om samma krav inte än gäller för anläggningssektorn, har Upphandlingsmyndigheten publicerat klimatkrav 2021 som kan användas vid upphandlingar av anläggningsprojekt. Företag inom branschen räknar också med att hållbarhetskrav kommer ställas för de flesta anläggningsprojekt inom en snar framtid.  För att få en bild av ett projekts totala miljöpåverkan, används ofta metodiken hos en livscykelanalys. Livscykelanalys, även kallat LCA, är ett verktyg som beräknar miljöpåverkan under en produkts, ett systems eller ett materials hela livscykel, från vagga till grav. Det kan användas för att se i vilket skede av ett projekts livscykel miljöpåverkan är som störst och vilka ingående material/massor/produkter som är värst sett ur en miljösynpunkt. Miljöpåverkan innefattar en rad olika faktorer såsom försurning och eutrofiering, dock läggs fokus på global uppvärmningspotential (GWP) i den här rapporten. Resultatet kan sedan användas för att projektera och bygga med mindre miljöpåverkan. Det här projektet syftar till att göra en livscykelanalys på ett genomfört vägbygge i ett tätbebyggt område. Vägbygget består av vägkroppen med tillhörande gång- och cykelbana samt VA-ledningar. En genomsnittlig vägsektion på 100 m valdes ut från projektet, som skalades upp 10 gånger till 1 km för att kunna jämföras med andra studier där den funktionella enheten var densamma. Livslängden på vägen sattes till 100 år, där de olika ingående delarnas livslängd i vägen varierade. Beräkningarna utgick från en mängdförteckning över projektet med ingående mängder, och beräkningsprogrammet som användes var One Click LCA.  Resultatet av projektet visade på att markförstärkning med kalk-cementpelare (KC) var värst sett ur en miljösynpunkt. När KC-pelare inklusive användningen av KC-pelarmaskin under byggfasen inkluderades ökade projektets totala miljöpåverkan med ca 200 %, och orsakade 1437 ton CO2 -Ekvivalenter av 2167. Utan markförstärkning var projektet ansvarigt för 729 ton CO2-Ekvivalenter i utsläpp. När KC-pelare exkluderades utgjorde asfaltmaterialet 41 % av projektets totala miljöpåverkan. Om resultaten från studien ska kopplas till Upphandlingsmyndigheten krav från 2021 syns det tydligt att störst miljövinster kan göras tidigt i projektering genom uppförande av livscykelanalys, samt att välja rätt val sett ur en miljösynpunkt. Bara genom att använda en grön asfalt till slitlagret kan projektets miljöpåverkan minska från 729 ton till 660 utan markförstärkning, en minskning med 9 %. Resultaten visar på att konstruktionsfasen A1-A3 orsakade störst miljöpåverkan, där stora möjligheter till förbättring finns.  Fortsatt undersökning skulle behöva inkludera kostnadsaspekten, då även om ett material är bättre ur en miljösynpunkt kan det vara ekonomiskt oförsvarbart att välja det. Inom projektets systemgränser exkluderades bland annat trädplantering och vegetationsförberedning. Dessa kan ha en positiv inverkan på projektets totala miljöpåverkan då träd kan lagra koldioxid under sin livslängd, och marken kan användas som biobädd alternativt inkludera biokol. / The building- and construction sector accounts for a large amount of Sweden’s total environmental impact. The year 2021 it was responsible for 21 % of Sweden’s total emission of GHG:s, which is the second largest sector after domestic transport. After a report made by IVA and Sveriges Byggindustrier was released 2014, a new law was enacted where the construction of new buildings had to be climate declared, with small exceptions. Even if the same demands don’t apply for the building- and construction sector, the Procurement Authority published climate requirements to be used in procurement’s and design. Companies within the business is counting on that climate requirements will be mandatory within construction projects in a near future.  To get a picture of a projects total environmental impact, a life cycle analysis is often used. Life cycle analysis, in short LCA, is a tool to calculate the environmental impact of a project/material/product from cradle to grave. It can be used to see hot-spots where a projects life cycle has the largest environmental impact. Environmental impact includes a number of factors like acidification and ozone depletion potential, although focus will be on global warming potential (GWP) in this study. The results can be used to plan and build with a reduced environmental impact.  The aim with this study was to make a life cycle analysis on a implemented road construction in a densely populated area. The analysis includes a walk- and cycle-path and water and sewage pipes beneath the road. An average road-section of 100 m was chosen from the project, where it was scaled up 10 times to easier be compared with previously conducted studies. The service life was set to 100 years, where the service life for the components in the road varied. The calculations originated from a quantity list from the project, and the calculation program used was One Click LCA.  The results from the project showed that ground reinforcement with lime cement pillars was worst from an environmental standpoint. The inclusion of ground reinforcement increased the projects total environmental impact with approximately 200 %, and was responsible for 1437 ton CO2-Equivalents of a total of 2167. Without ground reinforcement the projects total environmental impact was 729 ton CO2-Equivalents. Asphalt showed to be the most contributing part in the project, with 41 % of the projects total environmental impact.  If the results of the study is to be linked to the demands of the Procurement Authority from 2021, it is clear that environmental profits can be made early in the design phase. By making a LCA, the right choice can be made from an environmental standpoint. Just by choosing Green asphalt on the wear layer of the road, the environmental impact can be lowered 9 % while ground reinforcement is excluded. The results shows clearly that the construction phase A1-A3 caused the greatest environmental impact, and had great possibilities for improvement within the chain.  Regarding future investigations, the cost aspect need to be included. Even if a material is better seen from an environmental standpoint, it can be economically indefensible to choose it. Within the projects system boundaries planting of trees and vegetation was excluded, which could have a positive effect on the projects total environmental impact.

The GRP 5000 is a track measuring trolley capable of collecting track geometry data and performing clearance analyses based on laser scanning technology. The obtained laser data can also be used for as-built documentation, and the track recording functionality makes applications such as surveying, tamping assistance and slab track construction possible. The accuracy, huge data amount and time efficiency by which the system operates sets a new standard in railway surveying, and outdates traditional methods of manual and visual inspection. This thesis is a case study of the GRP 5000 with several objectives: a functional and technical description of the system is given; the accuracy of the system is evaluated, showing overall good values except for one of the sensors used; comparisons are made to other railway surveying techniques, such as track recording vehicles, manual devices and other track recording trolleys; possible improvements are pointed out, both based on comparison results as well as testing results. Finally, new and innovative ways of using the trolley, such as offtrack usage, as well as for the obtained laser data, such as GIS, maintenance aspects and CFD aspects, are examined.

This is a futures study based on the citizen initiative HS2020 in Hammarby Sjöstad, Stockholm. The initiative has the vision to “Renew a new city”, and further develop Hammarby Sjöstad’s environmental profile towards a sustainable development until 2020. The aim of this study is to explore the possibilities for HS2020 to also work with Collaborative Consumption, which involves the sharing of goods, services, and space, as a contributing factor to the sustainable development of Hammarby Sjöstad. This study uses an explorative scenario approach together with backcasting, a normative scenario approach to create future images of Hammarby Sjöstad in 2020. These images explore the possibilities for HS2020 to also work with Collaborative Consumption in six of their sub-projects. The futures images were generated based on three workshops with participants connected to HS2020’s work, and also on the literature study and the collected background information. The future images of Hammarby Sjöstad mediate how HS2020 could further develop the existing sub-projects, by focusing more on Collaborative Consumption. The solutions presented in the theory could be implemented in Hammarby Sjöstad. They could be for anyone, restricted to members, within an apartment building or a small group of people that could also own and maintain the sharing solution. Other important actors are private companies, the municipality and non-profit organization that could initiate, own and maintain these sharing solutions. The future images show that they could contribute to increased sustainability in different ways.

Hållbart byggande är en viktig förutsättning för att byggsektorn ska minimera klimatavtrycket. Sektorn har implementerat olika åtgärder för att ta sikte mot en mer hållbar bransch med olika certifieringssystem. Ett av dessa certifieringssystem är Miljöbyggnad som säkerställer hållbarhet genom hela byggprocessen. Systemet utgår från Boverkets byggregler och fokuserar på de tre huvudområdena inomhusmiljö, energi och material där sexton olika indikatorer bedöms. För att uppfylla den lägsta betygsnivån Brons krävs att byggnaden klarar kraven som ställs i Boverkets byggregler. För betygsnivåerna Silver och Guld är kraven högre. I Växjö kommun finns idag krav på att alla kommunala nybyggnader ska projekteras för att nå certifieringsnivån Miljöbyggnad Silver. Certifieringsnivån Guld tillämpades för två kommunala byggnader, Pär Lagerkvistskolan och Växjö stations- och kommunhus, som studerats som fallstudieobjekt i detta examensarbete. Kommunhuset har nyligen slutbesiktats och befinner sig i ett tidigt förvaltningsskede. Den kommande utmaningen för fastighetsägaren är att säkerställa att samtliga indikatorer överensstämmer under de tre kommande åren med den preliminära certifieringen för att sedan kunna verifieras. I studien undersöks det hur de bästa förutsättningarna ges för att kunna upprätthålla certifieringen. Certifieringssystemet Miljöbyggnad sätter krav för alla inblandade aktörer inte minst i förvaltningen. Byggnaden ska leva upp till kraven som satts efter en lång tids projektering och uppförande av byggnaden. Syftet med denna studie är att klarlägga problem och identifiera eventuella förtydliganden för att underlätta förvaltningsarbetet för Miljöbyggnader. Dessutom undersöker studien hur fastighetsägaren ska säkerställa att certifieringen Miljöbyggnad Guld upprätthålls över tid. För att kunna identifiera svårigheter i förvaltningsarbetet har det i studien intervjuats personer som varit involverade i Pär Lagerkvistskolan och kommunhuset. Dessutom har intervjuer gjorts med andra aktörer som är verksamma inom förvaltning men som inte har någon medverkan i dessa projekt. Resultaten från intervjuerna kopplades till dokumentation från fallstudieobjekten och även till forskningsläget. Skillnaderna mellan en byggnad certifierad enligt Miljöbyggnad och en byggnad som inte har detta certifikat, utgörs av att mätningar och uppföljningar blivit tydligare för den certifierade byggnaden. Kraven som ställs utifrån certifieringssystemet är att certifierade byggnader måste redovisas i större utsträckning än byggnader som inte har något certifikat. Utifrån intervjuerna klarläggs gemensamma problem som upplevs av olika aktörer. Ett problem är dokumentationen som gäller vid överlämnande. Ett förtydligande stöddokument för Miljöbyggnader behövs för att undvika efterarbete och bortfall av information. Fastighetsägaren behöver även ges rätt förutsättningar från början för att kunna arbeta strategiskt vid upprätthållandet av certifieringen. Utifrån ett av Miljöbyggnads huvudområden, material, har det visat sig vara viktigt att noggrant dokumentera och bevaka i både produktion och förvaltning. Riskerna att slarva med detta kan vara kostsamma, vilket har visat sig från tidigare projekt med system som Miljöbyggnad. I studien lyfts även fram avsaknaden av tydligare arbetsrutiner i förvaltningsskedet. Rutiner är dessutom en av punkterna som ingår i en förvaltningsplan. Vad som exakt ingår i denna plan tycks inte vara tydlig. Dessutom konstateras i denna studie att enkäter som utförs av hyresgästen är en riskfylld metod för certifieringen Miljöbyggnad Guld. / This study is focused on the management process for the certification system Miljöbyggnad. It has been investigated which difficulties there are with Miljöbyggnader during the management work and which measures are required to meet the requirements. Case studies have been conducted for two buildings, Pär Lagerkvistskolan and Växjö stations- och kommunhus. In the collection of data for the thesis, interviews were held with people who have been involved in projects for the studied objects as well as with people who works with the management. Documentation from case studies has been used and previous research in the chosen area was examined. The most valuable content of the results came from interviews. In the study, problems presented by interviewed persons from different organisations have been analysed. One of the identified problems is the hand over from entrepreneurs to the management. In order to be able to ensure that Miljöbyggnad Guld maintain the requirements this hand over have to be more clarified. Even the product journal has to be constantly monitored during the whole management process. Additionally, in this study it is pointed out that surveys directed to the tenants could be a risk factor with the certification system Miljöbyggnad Guld.

Building Information Management and Digital Twin technology with help of Smart lights can optimizethe built environment impacting our health and well-being, by providing the right amount of light at theright time of day. Lighting simulation is challenging, due to the strict requirements to represent reality. Digitaltwin technology will provide a more dynamic two-way feed-back between the physical and the virtual environmentto optimize the lighting environment giving real-time sensor data. The main problem that currently occurswhile evaluating a lighting design made in photorealistic computer visualization is using the appropriate formof their model presentation. However, validation of light simulations has been done multiple times but not manystudies are based on DT-driven light environment evaluation in which not only the realistic representation butalso the exchange of information plays a crucial role. Therefore, the aim is to develop a strategy for demonstratingthe data exchange between a physical and real environment, for a scenario in which an optimal interactionbetween daylight and electric light derives an optimized realization of a given light demand curve. Basedon a quantitative experiment, validation of a Digital Twin was done between a virtual and a physical twin onan existing room using the light simulation tool DIALux evo. Data exchange was optimized for three levels ofgeometrical complexity. The light environment was optimized for interaction between the Digital and RealTwin. Counter to expectations, the results showed that the coarse model is more accurate representation of thephysical counterpart and generates faster data exchange. Defining DT usage purpose reduces time and effortdone on the process of creation. Knowing what data to exchange and how often avoid developers any limitationsor delaying in the process. Future studies can investigate how optimization of data exchange and light environmentcan be achieved with programming and parametric generative design.

Climate change is one of man´s greatest challenges today and will have major consequences if no action is taken. Limited climate impact is one of Sweden’s environmental quality goals and means that Sweden’s net emissions of greenhouse gases must be zero in 2045, and then achieve negative emission. In 2018, the construction and real estate sector accounted for 20 % of Sweden´s total greenhouse gas emissions. In order to reach the government´s goal of net zero emissions by 2045 the construction sector aim to halve 2015 greenhouse gas emissions by 2030. To reduce a building´s climate impact, the already implemented measures of energy efficiencies need to be supplemented with the development of more climate friendly and ecologically sustainable materials. A new legal requirement on climate declarations for new buildings will be introduced in January 2022. The climate declaration demand that the climate impact of the building materials is calculated using life cycle analyses. The aim of the study was to halve the climate impact from the materials in a multi-family building by the year 2030 and see how close to net zero it is possible to reach. The consulting firm WSP assisted with material data for a 4-storey building with a load-bearing element of concrete. The climate footprint for the product phase was calculated for the foundation, load-bearing elements, building enclosure and interior walls. Simulations were performed in the BM calculation program to compare emission levels with the building´s current situation and find materials that reduce the climate impact the most. The study is based on two basic scenarios, one with concrete in the foundation and load-bearing elements, together with climate-improving measures of the materials. In the second scenario, CLT-wood is used in the load-bearing elements. The results show that climate-improved concrete and reinforcement will reduce the climate impact in 2030 by 52 % compared with 2015. A load-bearing element of CLT-wood with cellulose insulation and climate-improved foundation gives a reduction of 62 %. Both scenarios meet the goal of halving the climate footprint by 2030. The alternative that gives the lowest climate impact in 2045 is the scenario with CLT-wood including carbon storage, but it is not permitted to credit carbon storage in the climate declaration. Thus, the scenario for the year 2045 with concrete will be the best alternative with an emission of 145 tonnes CO2e, closely followed by the scenario with CLT-wood with 159 tonnes of CO2e. In order to achieve the 2045 goal, a larger overall picture and compensatory measures will be required. But also, that the smaller components, such as plaster and insulation, are developed to minimize the climate impact.