Folkhälsa och folkhälsomål är ämnen som vid en första tanke tycks ligga långt bort från stadsplanering. Faktum är dock att människors vardag påverkas av hur staden planeras, viket är logiskt. Hur en individ väljer att förflytta sig från en målpunkt till en annan påverkas exempelvis av vilken infrastruktur som finns, vilka avstånd det handlar om, vilken aktivitet individen är på väg till eller från samt vilken tid på dygnet som förflyttningen sker. Flertalet resor sker idag med bil eller kollektivtrafik, vilket innebär att människan transporteras stillasittandes. Många arbeten utförs idag stillasittande och flertalet fritidsaktiviteter innebär ännu mer stillasittande. Utvecklingen till en mer stillasittande livsstil, i kombination med energität mat leder till att folkhälsosjukdomar eller så kallade livsstilssjukdomar. En relevant fråga, är vad folkhälsa har med stadsplanering att göra? Genom att skapa förutsättningar för exempelvis aktiv transport, som innebär att människan transporteras genom fysisk aktivitet, (cykel, gång, inlines, longboard med mera) eller att bevara park- och grönområden i bostadsområden och stadsmiljön så ökar möjligheten för individer att uppnå rekommenderade nivåer av daglig fysisk aktivitet. Vilket ger positiva hälsoeffekter som förebygger folkhälsosjukdomar. I detta kandidatarbete kommer översiktsplaner att analyseras för att undersöka hur den fysiska planeringen behandlar folkhälsa med fokus på fysisk aktivitet i översiktlig planering. Forskningsdesignen som använts i kandidatarbetet är survayundersökning och metoden som används är en form av innehållsanalys, vilken heter Templet analys. Analysverktyget går ut på att undersökaren konstruerar kodord som identifierats i dokumenten som undersöks. Kodorden placeras i överordnade kategorier för att kunna analysera textinnehållet på en mer översiktlig nivå. Vidare har sökordens frekvens och dess kontext tagits fram för att analysera innehållet. Vidare görs en djupare analys av tre översiktsplaner där det görs en bedömning om ordet tolkat ur dess kontext går att koppla till fysisk aktivitet samt om det medför en positiv eller negativ inverkan på folkhälsa. Det som framkommer av analysen är att folkhälsa i sig inte behandlas i någon större utsträckning i översiktsplanen. Vilket kan bero på att folkhälsa är ett relativt nytt arbetsområde som grundlades först på 70-talet i Sverige och slog igenom bland Sveriges kommuner på 90-talet. Ytterligare en orsak kan vara att det inte står något uttryckligen om folkhälsa i Plan och bygglagen eller Miljöbalken. Om folkhälsa däremot delas in i underkategorier som gång- och cykelväg, parker, frilufts- och rekreationsområde finns det en del lagstöd i Plan – och bygglagen samt i Miljöbalken. Analysen visade vidare att underkategorier (gång- och cykelväg, park, grönområde, frilufts- och rekreationsområde, strandskydd med mera) till folkhälsa behandlas i översiktsplanerna samt att de har en övervägande positiv inverkan på folkhälsa.

Syftet med arbetet är att undersöka hur trafiken idag påverkar och styr vårt sätt att planera städer. I detta arbete görs en fallstudie av Söderstaden, som är ett nybyggt bostadsområde i Kungsbacka kommun, där trafikens påverkan undersöks. Historiskt sett har våra dominerande transportmedel haft stor påverkan på våra samhällens uppkomster. Handeln har varit beroende av den tidens effektivaste transporter, då sjöfarten, nu motorfordonstrafiken. Hur våra städer lokaliserades och utformades vid de olika tidsepokerna skiljer sig avsevärt. Arbetet inleds med en teoridel om hur trafiken påverkat oss genom historien och hur teorierna idag anser att kommunerna bör planera för trafiken, för att till sist gå in på vad trafikens utveckling påverkat enskilda kommuners stadsplanering. Stadsplaner har ofta anpassats efter hur transporter effektivt kan ta sig fram i stadsmiljön. Manhattan i New York är ett återkommande exempel på en klassisk rutnätstad, inspirerad av den romerska antiken, som främjar tillgängligheten för trafiken. När massproduktionen av bilen kom ökade människans rörlighet och man såg en positiv utveckling av välfärden i form av ökad bilism. Resultatet blev ett bilberoende samhälle med långa avstånd mellan stadens funktioner. Idag utgör bilen en stor belastning på staden tack vare dess enorma markanvändning och skapandet av barriärer för andra trafikslag. Detta har skapat nya planeringsideal. Ett av dessa är blandstaden som bland annat innebär en tät, funktionsblandad miljö med korta avstånd mellan ett stort utbud av stadens funktioner. Detta sägs främja kollektivtrafiken. Ett bra utbud av kollektivtrafik är viktigt med tanke på att många är beroende av den. De som inte har bil har annars svårt att resa längre sträckor. Trafikplaneringsidealen idag strävar efter att främja tillgängligheten, tryggheten och trafiksäkerheten. Bilen är ett färdmedel som är vida diskuterat inom dessa områden. Samtidigt som biltrafiken försämrar tillgängligheten och tryggheten för andra trafikslag ökar den rörelsefriheten för individen. En annan viktig aspekt är att samhällets ekonomiska grund är uppbyggt genom ett bilberoende. Många industrier och verksamheter är beroende av en fungerande biltrafik. Det är dock tydligt att en prioritering av tillgängliga gaturum för de resterande trafikslagen är vad teorierna idag anser vara mest hållbart. Integrering och separering är två olika sätt att utforma gaturummet genom att välja vilket trafikslag städerna vill prioritera. En integrering innebär att flera trafikslag får samarbeta på samma yta vilket är ett bra sett att underminera bilen och göra miljön mer attraktiv för övriga trafikslag. Ett annat sätt att prioritera trafikslagen kan exempelvis vara att skapa mer plats för gående eller mindre plats för bilen. Detta kan ha stor påverkan på människors val av färdmedel. Hur kommunen balanserar trafiksystemet bestäms efter stadens förutsättningar. Kungbacka är en kommun med väldigt liten centralort i förhållande till både kommunens yta och folkmängd. Orter som förr varit fritidshusorter har växt sig större och skapat en väldigt utglesad kommun. Tack vare de långa avstånden och den höga andelen miljonärer i kommunen har ett starkt bilberoende växt fram. Vägnätet har inte hunnit med i utbyggnaden och detta har skapat hårt belastade vägar i kommunen och underlaget på kollektivtrafikresenärer är dåligt. Ett sätt att råda bot på detta anser kommunen vara en förtätning av centrumdelarna där ett flertal projekt har kommit upp på ritbordet. Ett av dessa är Söderstaden, som är ett blandstadsområde lokaliserat i nära anknytning till Kungsbacka Innerstad. Stadsdelen är lokaliserad just för att skapa en förtätning av centrum samtidigt som en omfattande ombyggnad av vägnätet tillkommer just för att kunna hantera en större trafikkapacitet. Trots att kommunens mål är att minska bilberoendet separeras trafikslagen i gaturummet och stora ytor parkering anläggs. Biltrafiken får gott om plats att ta sig fram på i området vilket visar på att Kungsbacka inte riskerar att råka ut för samma problem som andra städer fått ta del av efter att de planerat för en minskad biltrafik. Det är kommunens historiska utveckling som skapat det bilberoende kommunen inte kan bortse ifrån. Ett av de övergripande målen Kungbacka har är att öka tillgängligheten för fotgängare i Innerstaden. Med hjälp av Söderstaden kan parkeringsplatserna flyttas till ett avstånd som fortfarande är rimligt utan att det känns som antalet platser minskat. På så sätt blir det högt belastade vägnätet i Innerstaden befriat från en stor del av biltrafiken. Det är tydligt att trafiken på flera sätt har påverkat stadsplaneringen i Kungsbacka. Söderstadens lokalisering har uppkommit som en reaktion mot de tidigare stadsbyggnadstrenderna som skapade bilberoendet och då utformats efter de trafikbehov som kommunen fortfarande kräver.

This master’s thesis deals with the concept of integrated urban development planning as e.g. promoted in the Leipzig Charter on Sustainable European Cities. The legally non-binding character of the EU policy document raises the question of its implementation. On the local level, the drawing up of Integrated Urban Development Concepts (ISEKs) is recommended as strategic planning tool. However, the competence of the EU in urban affairs is limited and the preparation of such planning documents is subject to local self-governance. The purpose of this thesis is therefore to analyse, how the principles of integrated and sustainable urban development planning as laid out in the Leipzig Charter are reflected in local planning documents. Due to ambiguous definitions, the dimensions of the planning concept are presented in detail within the theoretical framework of this thesis. This is backed-up with policy statements and scientific evidence. Moreover, the concept is embedded in a broader planning theoretical framework since reference to planning theory is partly missing in the current discourse. In line with methodological requirements, the analysis provides a comprehensive description of the rhetorical context on integrated urban development planning on European and national level. It is outlined that this discourse is shaped by various actors in a multi-level setting with complex interrelationships. A qualitative content analysis has been chosen in order to assess the dimensions ‘integration’ and ‘sustainability’ in selected ISEKs. Since a comprehensive national framework and long experience in the application of integrated planning exists in Germany, a case study has been conducted for the cities of Greifswald, Kiel, Lübeck and Schwerin. The empirical analysis illustrates a great variety in the reflection of the dimensions of integrated planning as well as different approaches in the application of the sustainability paradigm. Besides the varying approaches, a high level of consistency with the principles laid out in the Leipzig Charter can be observed. However, these findings cannot be traced back to the awareness about the EU policy document. In contrast, other endogenous and exogenous motives for the ISEK preparation can be identified. They include the multi-faceted challenges for urban development as well as financial incentives or requirements within national programmatic frameworks. Nevertheless, the ISEKs include a European dimension as the reference to EU Structural Funds, EU initiatives in urban policy as well as cooperation within European city-networks shows. Further findings include that differences in the ISEK preparation in East and West Germany exists. They are explained by varying initial conditions and motives as well as different programmatic frameworks in the two Federal States Schleswig-Holstein and Mecklenburg-Vorpommern. Even though integrated urban development planning is promoted as a prerequisite for sustainable development, no clear evidence could be found in the analysis. Obstacles for the operationalization of the sustainability paradigm as well as the focus on the content and preparation process of the ISEKs are explanations here. The thesis concludes with some personal reflections under consideration of theoretical concerns and empirical findings. They bear the potential of recommendations for those involved in the ISEK preparation process.

The UK’s housing stock is among the oldest and least efficient in Europe. 85% of the UK’s existing homes will still be standing and in use in 2050. Improving the energy efficiency of UK housing stock is an essential requirement in order for the UK to meet its 2008 Climate Change Act obligations. Energy efficiency in buildings is the focus of European (EU) policies with the intention of creating a low-carbon economy by 2020. Reducing energy consumption in existing buildings is essential to achieving this. Government policies are the primary mechanism for lowering energy consumption through changing consumer behaviour, promoting low carbon technology and energy efficient renovations of old building stock.The objective of this thesis is to investigate the effectiveness of UK policies at addressing factors affecting consumer decisions to carry out energy efficient renovations. This is with the intention of determining if UK policies are effectively contributing to the government’s long term climate change commitments.Using a theory developed by Parker (2000) as a conceptual framing of policy compliance, this study conducts interviews with consumers in order to analyse their awareness, understanding and perception of UK energy efficiency policies. Therefore, it can be determined how effective policies are at affecting consumer decisions to carry out energy efficient renovations.The thesis informs that consumers are motivated and willing to comply with policies but there are several key barriers preventing them from complying with these policies and therefore adopting energy efficient renovations. Policies are deemed to be somewhat ineffective at affecting consumer decisions to carry out energy efficient renovations.

Certification of buildings is now a big part of the construction industry. The role and importance of certifications is now undeniable. It has a positive impact on the environment, and in the meantime companies can label themselves as eco-friendly. Skanska is one of the biggest construction companies in Sweden. Lately LEED has become the most common certification system they use on larger commercial buildings. A new version has just been released, but how well has the system adapted to a Swedish market and environment, or vice versa? This can be difficult given that the certification system has been developed for an American market. In combination with the eventual problems given the system’s origin, working with LEED on the construction site is also a lot of work. Our Research indicates that approximately 20% of a project engineer’s time is taken up by work with the system. This thesis examines the possibilities of reducing the amount of time LEED takes up. U.S Green Building Council has released a fourth version of LEED. In order to streamline the work with certification, an updated tool has been made that explains the credit Sourcing of Raw Materials and focuses on the essential parts for people who work in construction. In order to do this the previous tool made by Skanska has been studied, along with interviews with employees of the company. USGBC’s LEED Reference Guide is the core of the information regarding the new version. The conclusion is that given the right tools, the work with LEED can be more efficient.

Bygg- och anläggningsbranschen står idag för 19 % av Sveriges inhemska växthusgasutsläpp. Åtgärder behöver vidtas - klimatkalkylering och kartläggning av utsläpp från bygg- och anläggningsprojekt har visat sig vara ett eftersträvansvärt angreppssätt. Dock finns brister i de verktyg som finns tillgängliga idag eftersom de inte innehåller alla material, vegetationsvariationer och anpassningar som landskapsbranschen projekterar. Det pekar på ett behov av klimatkalkyleringsverktyg för landskapsarkitektur som saknas i tidigare forskning. Det finns inte heller någon utbredd dokumenterad kunskap rörande utsläpp från vegetation och utrustning som är vanliga inom landskapsprojekt. Klimatdata för systemlösningar för landskap saknas vilket gör det svårt att förutspå hur klimatpåverkan från landskapsprojekt kan uppnås utan att total klimatkalkylering görs. Syftet med studien var att bidra med ökad kunskap om hur material- och vegetationsval vid projektering av landskap kan påverka växthusgasutsläpp orsakat av landskapsarkitektur i ett livscykelperspektiv. Mål med arbetet var att undersöka hur utsläpp/upptag i landskapsprojekt vid material- och vegetationsval skiljer sig, vilka val som kan göras för ett så lågt totalt koldioxidavtryck som möjligt för ett projekt samt fördelar med att se utsläpp/upptag i systemlösning/m², utan att tumma på estetiken. Arbetet har omfattat en litteraturstudie som utförts parallellt med klimatkalkylering av tre referensprojekt; en förskolegård, ett gaturum och en stadsdelspark, i verktyget CO2 Kalkyl av AFRY. Därefter gjordes typologikalkyleringen med systemlösningar, CO2e-kalkylering för landskapsmaterial och -vegetation inkluderat överbyggnader per kvadratmeter, som applicerades på en exempelplan med sju områdesspecifika val. Två av områdena illustrerades för att demonstrera gestaltningsvariationer. Slutligen framtogs 22 riktlinjer för koldioxidsnåla material- och vegetationsval. Litteraturgenomgången visade att utsläppsminskningar och negativa utsläpp är nödvändiga för att nå klimatmålen. Negativa uppsläpp kan uppnås genom en förstärkning av naturligt kollagrande processer samt lagring av biogen koldioxid. Då kolsänkor i landskapsprojekt kan planeras med vegetation och biokol är landskapsarkitekter i direkt relation till att motverka global temperaturhöjning. Utöver kvaliteter från vegetation bör material med lång hållbarhet och lägre utsläpp väljas framför låga kostnader. Växthusgasutsläpp kan minskas genom val av skötselmetoder samt planering för flexibilitet och minskad materialanvändning. Dagens styrmedel för att nå klimatmål och avtal kan anses bristfälliga. Tekniska möjligheter som en omställning kräver är kända men hinder finns för val av innovativa material i projektstruktur, låga ekonomiska incitament, okunskap och bristande erfarenhetsåterföring. Resultat i studien visade vid test av CO2 Kalkyl, AFRY, att totalt växthusgasutsläpp/upptag från enstadsdelspark var (-)62,3 kg CO2e/m², en förskolegård (-)11,4 kg CO2e/m² samt ett gaturum 22,5 kg CO2e/m². Därmed kan anläggningsprojekt som planeras med en stor andel vegetationsyta totalt generera ett nettonollutsläpp eller ett upptag. Antal träd och landskapsplantor står även i direkt relation till totalt kalkyleringsresultat med högt upptag, räknat i koldioxidekvivalenter. Typologikalkyleringen visade att de mest koldioxidsnåla materialvalen för typologierna gång- och sittyta var träflis, stenmjöl, asfalt och svensk råkilad gatsten inkluderat överbyggnader/m². För vegetationsytor var träd (fullvuxet 10–15m) i busk- eller gräsyta mest upptagande och råkilad svensk gatsten mest koldioxidsnålt för körytor. Genom att se systemlösningar per kvadratmeter kan material och vegetation appliceras på en planritning och visa utsläppsmängd för planen utan utförlig klimatkalkylering. Typologierna och riktlinjerna presenterar utsläpp/upptag inkluderat överbyggnader och argument för koldioxidsnåla material- och vegetationsval som kan värderas utan stor förkunskap. Studien visade även att det är av vikt om material och vegetation värderas var för sig eller i systemlösning för en rättvis bedömning av utsläppsdata. Slutligen, hållbar utformning bör planeras med hänsyn till behov och minskad klimatpåverkan utan att tumma på estetik, hälsa, rekreation, biologisk mångfald, klimatanpassning, natur- och kulturmiljö. Examensarbetet visade att koldioxidsnåla materialval i hög grad kan göras vid landskapsprojektering. Med hjälp av vegetationens koldioxidlagrande effekter och ytmaterial i systemlösning med lågt utsläpp kan sektorn bidra med projekt som upptar mer växthusgaser än vad som släpps ut.

Byggbranschen har som alla branscher en önskan att minska sin klimatpåverkan. Genom att ersätta betongbjälklag med samverkansbjälklag kan cementanvändningen minskas. För att kunna ha stora spännvidder är det nödvändigt att de ingående materialen samverkar i så stor grad som möjligt. Här är förbindaren en viktig komponent då styvheten i förbindaren är en viktig faktor för att öka graden av samverkan. Syftet med denna rapport är att undersöka deformationsegenskaperna hos förbindare i trä och betong. Ökad kunskap inom detta område kan leda till bättre förutsättningar att dimensionera samverkansbjälklag samt andra trä- och betongkonstruktioner. Beräkningsmodeller för flytledens läge baserades på Johansens teorier samt teorierna för balk på elastiskt underlag. Tryckprover utfördes med flera olika förbindare i både trä och betong för att ta reda på bäddmodul och bäddhållfasthet. Dragprover utfördes på samtliga av dessa förbindare för att fastställa sträckgränsen av varje enskild förbindare. För att styrka omberäkningsmodellerna uppvisade korrekta resultat böjdeformerades förbindare förankrade i provkroppar av betong och trä. Provkropparna delades och en flytled mättes ut på två olika sätt för varje provkropp. De nödvändiga materialparametrarna tillämpades sedan i beräkningsmodellerna och kontrollerades med de utmätta flytlederna. Resultaten från provningar och beräkningar tyder på att Johansens teorier fungerar bra i brottgränstillstånd samt att spänningsfördelningen då ter sig som en jämnt utbredd fördelning. Då materialen fortfarande är elastiska fungerar teorin om elastiskt underlag bra och spänningsfördelningen ter sig då triangulärt. Proverna tyder även på att träets bäddhållfasthet och bäddmodul påverkas beroende på om förbindaren är spetsig eller trubbig. / Just as other industries, the construction industry wishes to reduce its climate impact. By replacing traditional concrete flooring with composite action flooring, the used amount of cement can be reduced. To be able to reach longer spans it is necessary that the composite action between the components is as high as possible. The stiffness of the fastener is one crucial factor that has a large impact on the composite action. The purpose of this report is to examine the deformation properties of the connectors when fastened in wood and concrete, respectively. Increased knowledge in this area may lead to more efficient ways of designing composite action constructions. In this report, the location of the yield hinge was determined with models based on Johansens theories for nails in wooden structures as well as the theory of beams on elastic foundations. Compression tests were performed on several different connectors in concrete and wood to determine the foundation modulus and embedment strength. Tensile tests were performed on the same type of fasteners to determine the yield strength of each connector. Bending-tests on specimens made of wood and concrete with connectors anchored to them was used to verify if the calculation-models displayed a correct result. The specimens were then split in half and the location of the yield hinge was measured in two different ways. The necessary characteristics acquired from the tests were afterwards used in the calculations and compared to the obtained yield hinge. The results from the performed tests and calculations show that Johansens theories are applicable in ultimate limit state. They also show that when within ultimate limit state, the stress distribution in the material tends to be evenly distributed. The theory of beam on elastic foundation tends to work well when all materials are still acting linear-elastic. When this is the case, the stress distribution seems to be triangular. The results also show that whether the fastener is sharpened or not has an influence on the embedment strength as well as the foundation modulus of the wood.

I dagsläget transporteras stora mängder schaktmassor till deponier istället för att återanvändas för ändamål i projekt. Detta är på grund av att det är svårt att avgöra vilka massor som är godtagbara för återanvändning enligt lagsstiftningen. Lagstiftningen och kraven är juridiskt komplexa och leder i många fall till missförstånd. Syftet med denna rapport är att få en inblick i hur det arbetas med återanvändningen av schaktmassor ur ett hållbarhetsperspektiv i olika kommuner samt hur lagstiftningen påverkar återanvändningen av schaktmassor. För att undersöka detta har intervjuer med tre mindre kommuner samt en litteraturstudie genomförts och bidragit till att få en djupare inblick i problematiken. Byggledningssidan upplever att lagstiftningen är komplex vilket leder till att många projektledare/ byggledare väljer att inte återanvända schaktmassor. Byggledningssidan får oftast stöd och hjälp av miljöenheterna på kommunerna när det gäller frågor som berör återanvändning av schaktmassor men även när det gäller de olika kraven som finns i miljöbalken. Miljöenheten i samtliga kommuner är mer insatta i lagstiftningen men flera av dem upplever problem med tillgång till information och kommunikation mellan olika avdelningar och projekt inom kommunerna. Samtliga respondenter anser att en tydligare lagstiftning hade möjliggjort en ökning av återanvändningen av schaktmassor. De huvudsakliga slutsatserna som rapporten presenterar är att bristen på kommunikation är en bidragande faktor till att schaktmassor inte återanvänds samt att lagstiftningen försvårar arbetet med återanvändningen av schaktmassor. En begräsning i arbetet är att enbart tre mindre kommuner har undersökts. / At present, large quantities of excavated masses are transported to landfills instead of being reused for purposes in projects. This is because it is difficult to determine which masses are acceptable for reuse under the legislation. The legislation and requirements are legally complex and, in many cases, lead to misunderstandings. The purpose of this report is to gain an insight into how the reuse of excavated masses is worked on from a sustainability perspective in different municipalities and how the legislation affects the reuse of excavated masses. To investigate this, interviews with three smaller municipalities and a literature review were conducted and contributed to gaining a deeper insight into the problem. The construction management side feels that the legislation is complex, which leads to many project managers and construction managers choosing not to reuse excavated masses. The construction management department usually receives support and help from the environmental units with regards to issues concerning the reuse of excavated masses. Additionally, they acquire assistance with regard to the various requirements contained in the Environmental Code. The environmental unit in all communities is more familiar with the legislation, but several of them have experienced problems.These include access to information, communication between different departments as well as differences within projects of the community. All respondents believe that clearer legislation would have made it possible to increase the reuse of excavated masses.The main conclusions presented by the report are, that the lack of communication is a contributing factor to the fact that, excavated masses are not reused and that the legislation complicates the work with the reuse of excavated masses. A limitation in the work is that only three smaller municipalities have been examined.

Syftet med studien är att öka förståelsen kring vädringsrelaterade beteenden i Sverige samt illustrera vad det har för betydelse för energianvändningen. Ge-nom att samla in enkätsvar från hushåll över hela Sverige samt beräkna ener-giförluster från dessa svar tas förslag fram på vädringstillägg för olika bo-stadstyper.Resultatet visar att småhus berörs betydligt mindre av vädring jämfört med lägenhetshus. Slutsatsen från studien är att alla bostadsbyggnader inte bör ha samma vädringstillägg.

Traditionell betong används i majoriteten av broar som byggmaterial. Om byggnadsmaterialet skulle kunna ersättas av en betong med mindre miljöpåverkan, kan stora delar av miljöpåverkan minskas. I denna avhandling, ska NCC:s samverkansbro utredas, där tre olika betongtyper ska testas i dess olika konstruktionsdelar. Samverkansbron kommer att jämföras i tre olika scenarier av byggmaterial: traditionell betong, traditionell betong innehållande 5 % slagg och injekteringsbetong. Jämförelsen kommer att utföras genom en livscykelanalys (LCA) med hjälp av programvaran GaBi 6.5. Resultatet av modelleringen i GaBi presenteras på samma sätt som i en miljövarudeklaration (EPD). I presentationen av resultatet kommer diagram och tabeller visualisera de resultat som erhållits i livscykelanalysen. Det erhållna resultatet visar att vid jämförelse av de tre scenarierna ger injekteringsbetong en mindre klimatpåverkan i majoritet av resultaten. / Traditional concrete is used in the majority of bridges as a building material. If the building material could be replaced by a concrete with less environmental impact, large parts of the environmental impact could be reduced. In this dissertation, NCC Composite Bridge is to be investigated, where three different concrete types are to be tested in its various design elements. The composite bridge will be compared in three scenarios: traditional concrete, traditional concrete with slag as part of binder and prepact concrete. The comparison will be carried out by a Life Cycle Assessment (LCA) using the software GaBi. The outcome will be in form of an Environmental Product Declaration (EPD) table. (NCC has implemented the EPD system into the company with the ambition to easier and more thorough provide a legit evaluation of the environmental impact.) In the presentation of the result, diagrams and tables visualizes the results obtained in the EPD. The result obtained has shown that comparing the three scenarios; prepact concrete provides a less environmental impact and if replacing traditional concrete with prepact, savings of the environment can be made.