Denna kandidatuppsats tar sin utgångspunkt i en undran över hur svenska kommuner arbetar med klimatanpassning ur ett hållbarhetsperspektiv, vilket är tänkt att besvaras genom en fallstudie och kvalitativ textanalys. Begreppet klimatanpassning syftar till åtgärder som lindrar negativa effekter av ett förändrat klimat. Klimatförändringar hotar, genom sina effekter, bland annat med att översvämma stora områden, vilket medför att det i planeringen, för att göra den både kort- och långsiktigt hållbar, är av största vikt att hänsyn tas till detta. Hur problemen hanteras tycks också skilja sig åt från plats till plats på grund av olika förutsättningar och därför genomförs undersökningar av fyra utvalda kommuner; Kristianstad, Malmö, Sundsvall, Umeå. Information insamlas dels från kommunernas översiktsplaner samt andra kommunala dokument. Med hjälp av undersökningen och vidare analyser går det att konstatera att alla de granskade kommunerna jobbar med klimatanpassning men på olika sätt. En del arbetar med riktlinjer för ny exploatering och bebyggelse medan andra jobbar med mer konkreta åtgärder.

I denna studie har det utretts hur Lund respektive Umeå kommun arbetar med cykelplanering utifrån sina kommunala styrdokument och övrig relevant fakta de tillhandahåller som berör cykelplanering genom en komparativ fallstudie. De två kommunerna valdes ut med motiveringen att de demografiskt sett liknar varandra men geografiskt ligger i två olika delar av landet och således har olika geografiska och klimatmässiga förutsättningar. Den möjliga skillnaden mellan städernas arbete med cykelplanering med hänsyn till de geografiska och klimatmässiga förutsättningarna ansågs vara intressant att undersöka djupare genom en komparativ fallstudie. Båda kommuner har som mål att öka andelen cyklister och har tagit fram välarbetade program och strategier som ska uppnås genom både hårda och mjuka åtgärder. Strategierna och arbetet med cykelplanering i de båda  städerna liknar varandra, även om Lund har en längre cykeltradition än Umeå och i vissa fall kommit längre i arbetsprocessen än Umeå har. En forsknings- och områdesöversikt har tagits fram utifrån olika myndigheters lagar och regler och fungerar som ett ramverk till fallstudien. I analysen vägs ramverket mot resultatet av fallstudierna och möjliggör för en god analys, slutsats och diskussion.

A Minor Filed Study in South Africa / rapporten är inlagd för att ses på skärmen, kvaliten kan därför bli sämre vid ev. utskrift.

Den här uppsatsen är en fallstudie med inriktning på ekologisk hållbar utveckling. Syftet med uppsatsen är att reda ut vad begreppet ekologisk hållbar utveckling står för, hur det används idag och hur det uppkom. Analysen leder till en illustrationsplan över Saltö udde i Karlskrona, Blekinge, som har sin grund i den ekologiskt hållbara utvecklingens filosofi. Hållbar utveckling är ett ofta använt begrepp som inte har någon allmänt gällande definition. Begreppets filosofi har funnits länge, men det var först när Brundtland-kommissionen definierade begreppet år 1987 som det började kallas hållbar utveckling. Det är ett globalt och lokalt begrepp som är en del av lösningen på de globala klimatproblemen. Den globala inriktningen skall användas även lokalt. Begreppet innehåller tre hörnstenar: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Politiker utgår ofta från att det råder harmoni mellan de tre hörnstenarna och vetenskapen menar att det inte är så. Den här uppsatsen inriktar sig främst på den ekologiska hållbarheten, då det har en stor inverkan på stadsplanering, och målet för fallstudien. Ekologisk hållbarhet är enligt litteraturen att utgå från platsens förutsättningar, det vill säga att ta hänsyn till ekologi, hydrologi och klimat. Att integrera grönska för att behålla den ekologiska mångfalden och för människors och klimatets välmående. Att ta vara på dagvatten och vattenflöden för att behålla grundvattennivån och för att rena vatten från föroreningar. Olika instrument för hållbar planering som miljöbalken, plan- och bygglagen och agenda 21 skall skydda miljön och se till att mark- och vattenområden får bästa möjliga användning. I uppsatsen har analysens lett till en fallstudie över Saltö udde i Karlskrona. Saltö udde är ett centralt område omgivet av vatten. Flera förutsättningar har tagits hänsyn till i illustrationsplanen, så som starka vindar, solinstrålning, grönska, dagvatten och utsikt. I illustrationsplanen har lägenhetshus och punkthus ritats ut. En gågata delar byggnadera i två delar och strandlinjen är fri och tillgänglig för allmänheten. En invallning kan bli aktuell i framtiden då havsnivån kommer att stiga och Saltö udde riskerar att översvämmas. Planen är ritad för att underlätta för de boende att göra ekologiskt hållbara val, vilket är en förutsättning för att vi ska nå de mål som satts upp för klimatförändringarna.

På senare år har tekniker för 3D-visualisering fått ett allt mer utbrett användande inom kommunal fysisk planering. Detta, plus att jag själv använder tekniken i mitt dagliga arbete som planarkitekt, väckte frågor kring skälet till införandet av tekniken, vilka beslut och förväntningar som legat till grund för införandet och vilket forskningsstöd tekniken har, vad gäller visualisering, tydlighet och kommunicerbarhet i planarbetet. Detta examensarbete i Fysisk planering vid BTH, vill belysa dessa frågor. Arbetet består av litteratursökning efter adekvat forskning i ämnet, en enkät ställd till ett litet urval av anställda och politiker i fyra kommuner som är medlemmar i ett 3D nätverk, en dokumentsökning på samma kommuners hemsidor samt en kompletterande enkätundersökning bland planarkitekter i fem andra kommuner som inte är medlemmar i ovan nämnda nätverk. Forskningsstöd för effektiviteten i eller för- och nackdelar med att använda 3D-modeller för ökad förståelse och kommunikation mellan tjänstemän och politiker samt med allmänheten, i samband med kommunal fysisk planering, saknas. Genom sammanställningar av forskning inom fälten miljöpsykologi och åskådlig planredovisning samt svensk arkitekturforskning kan man ändå få ledtrådar till möjligheter och svårigheter med användningen av 3D visualisering och dess roll som kommunikationsmedel. Rätt använd skulle tekniken kunna stärka möjligheten till åskådliggörande, men det finns också risker, kopplade till användande av tekniken. Det främsta skälet till att kommuner inför 3D-teknik inom fysisk planering, uppges av såväl Planarkitekter, kommuntjänstemän med ansvar för 3D tekniken, samt bland politiker vara önskan om att öka förståelsen hos medborgarna, av förslag till förändring av den fysiska miljön. Något som också oftast motsvaras i kommunernas dokument, där sådana finns. Alla kommuner har inte dokumenterade officiella inriktnings- och policydokument i frågan. Forskningen pekar dock på risker vid användning av visualisering i tidiga skeden av processen. I den avslutande diskussionen berörs arbetets frågeställningar, potentiella problem och möjligheter med användandet av tekniken samt förslag till områden för vidare studier. I slutsatserna konstateras att det finns en diskrepans mellan den övervägande positiva synen på användningen i kommunerna och det som forskningen visar.

The purpose of this work is to analyse both the existing planning system in Nepal and how tourism affects the local indigenous population. Furthermore it will try to understand how tourism can be used for poverty alleviation and sustainable development of infrastructure through planning. A study of planning theory has been interspersed with studies of the concept of sustainable development, planning, tourism, and infrastructure while and trying to find linkages between the fields of knowledge. Informal planning is a key function that occurs when the existing planning does not work. Can this form of planning be adapted and accepted as the official planning? Through case studies in three different locations in the Kaski district in Nepal the theoretical framework has been used to analyse how tourism is used and how planning works. The areas were all chosen because of their different preconditions and location. The study analysis both urban and rural areas, which have different challenges when working with achieving sustainable development. The result of the studies shows on a possible connection between sustainable development and infrastructure with tourism as an engine in Nepal. Through studies of literature focusing on planning challenges in Africa knowledge was extracted that could be used and adapted to local conditions in Nepal. But the studies also found grave problems with the existing planning system in Nepal - it is not working as the local administration is not capable of fulfilling its’ responsibilities towards the local population. If tourism is to be used for creating sustainable development in Nepal the regulatory and administrative system has to be adapted to the local context.

Inom den fysiska planeringen idag tycks det råda en viss osäkerhet kring hur risker i samband med framtida klimatförändringar och mer specifikt hur risken för stigande havsnivåer, bör hanteras. Det tycks råda en konflikt mellan att bygga bostäder i attraktiva vattennära lägen samt att vidta de åtgärder som behövs för att minska riskerna och minimera konsekvenserna av ett förändrat klimat. Syftet med detta arbete har därför varit att nå en ökad kunskap kring hur den fysiska planeringen hanterar riskerna för ett förändrat klimat och specifikt riskerna med de stigande havsnivåerna, genom att granska hur dessa har hanterats i planeringen av Norra Älvstranden i Göteborg. Vidare har syftet varit att diskutera lämpliga riktlinjer för framtida planering av vattennära bebyggelse genom att besvara följande frågeställningar: Hur har klimatfrågan och framförallt riskerna med de stigande havsnivåerna, hanterats i planeringen av Norra Älvstranden i Göteborg? Finns det någon skillnad mellan hanteringen av klimatrisker och hanteringen av miljörisker? Vilka generella slutsatser kan dras utifrån fallet Norra Älvstranden? På vilket sätt kan slutsatserna tillämpas för att förbättra strategierna inför planering av framtida vattennära bebyggelse? En fallstudie har gjorts över Norra Älvstranden i Göteborg. Metoden som använts har varit en kvalitativ dokumentstudie. De dokument som studerats har varit översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner samt 14 antagna detaljplaner som omfattas av fallstudien. Plandokumenten har analyserats var för sig utifrån följande analysfrågor: Hur beskriver översiktsplanen vattnet och specifikt risken för stigande havsnivåer? Vilket är det minsta tillåtna avståndet från vattnet till bebyggelse? Vilken höjd över kommunens nollplan är den lägst tillåtna för bebyggelse i markplan? Var och i vilken omfattning i plandokumenten hanteras miljörisker?(a) generellt, och (b) i synnerhet riskerna med stigande havsnivåer? Beskrivs vattnet som en möjlighet eller ett hot? De teoretiska utgångspunkter som legat till grund för studien har varit kopplade till hur den fysiska planeringen hanterar risker i vad som en del kallar för risksamhället. Begrepp som riskhantering, osäkerhet, riskmedvetandet diskuteras samt vilka problem kommuner och myndigheters organisering kan medföra gällande hantering av risker. Även vår tids tekniska utveckling och beroende av experter diskuteras. Att klimatet förändras till följd av mänsklig aktivitet har konstaterats. De har fått till följd att havsnivåerna stiger vilket medför stora konsekvenser för det svenska samhället där översvämningar är en av de mest uppenbara konsekvenserna eftersom både byggnader och naturmiljöer riskerar att drabbas. Hur sårbart ett samhälle är beror ofta på dess lokalisering. De städer och tätorter som är lokaliserade intill vattendrag och längs kusten är mer sårbara än de som ligger i högre terräng. Norra Älvstranden i Göteborg ligger både vattennära och relativt lågt och har tidigare varit en plats för hamnverksamheter och industri men som under 1990-talet omvandlats till ett attraktivt bostadsområde men fina kvaliteter. Av de granskade översiktsplanerna framgår att det skett en förändring i synen på vattnet, från att endast ha varit ett positivt element till att ses som en riskfaktor som kräver en beredskap samt en långsiktig planering. Av de analyserade detaljplanerna det först i de två sista planerna som det beskrivs vilka konsekvenser en stigande vattennivå skulle kunna få. I dessa planer framgår ett framtidstänkande där man föreslår att förebygga översvämningsriskerna genom att höja lägsta grundläggningsnivåerna med ytterligare 0,5 meter. Utifrån analysen av detaljplanerna kan slutsatsen dras att de miljörisker som beskrivits har varit oförändrade över tid från det att den första planen antogs och fram till idag samt att ett nytt förhållningssätt av hanteringen av vattenfrågan kan urskiljas under de senare åren.

Uppsatsen behandlar ämnet ‘Hållbar landsbygdsutveckling’ och syftar till att utreda vilka planeringsstrategier som kan tillämpas i tätorten Grebo i landsbygdskommunen Åtvidaberg.

I denna uppsats undersöktes tre kommuners arbete med hållbarhet i översiksplanen. Det finns ett problem idag att hållbar utveckling är ett vardagsord som riskerar att förlora sin innebörd pga. de många olika tolkningarna och angreppssätt. Om begreppet är så pass vagt som många påstår, hur hanteras det då i översiktsplanen, vilken ska leda kommunens framtida markanvändning? I uppsatsen undersöktes Trelleborg, Helsingborg och Lund kommuns översiktsplan. Speciellt fokus lades på de åtgärder, relaterade till hållbarhet, som kommunen föreslår och sen hur dessa åtgärder motiveras och vilket aspekt/vilka aspekter (social, ekologisk, ekonomisk) av hållbarhet de relaterar till, för att se om det finns en vaghet/problem i hur begreppet hållbarhet används i kommunen. Studien visade att trots att alla kommuner har olika definitioner, visioner och/eller mål föreslår de överlag samma åtgärder samt att ingen av kommunerna tar upp alla hållbarhetsaspekter. Den ekologiska aspekten ges mest utrymme, och den ekonomiska negligeras. Även relationen mellan de tre ges marginellt utrymme. Resultatet diskuterades sedan utifrån problematiken om att hållbarhet anses vara ett vagt begrepp och vad detta betyder för arbetet med hållbarhet i översiktsplanering. Hur hanteras ett vagt begrepp och vad säger kommunens arbete med hållbarhet om dem? Det framkom att resultatet överensstämmer väl med vad som redan funnits på området och detta tyder på att det finns ett problem i hur man arbetar med hållbarhet i översiktlig planering. Att det är just problematiken med hållbarhet som ett vagt begrepp som ligger bakom är dock inte klart, och detta bör utredas mer.

Climate changing is a growing problem for many countries and communities over the world. The cities has a huge work to deal with in their reforcements of their cities to be resilient ones. This thesis makes an effort to investigate and illuminate some of the problem the cities has to solve related to flooding, hazards, erosions, rising sea levels and crotches. This thesis will help to find solutions that international and national efforts has produced and handed out to each other. A lot of communities are charing their excellent tools that works for them. The interesting question is then; what tools can a spatial planner use in their own city? Some tools are reported in this thesis and some of them are applied on a town called Ljungby, in south of Sweden, in an effort to make Ljungby a more resilient city. Most of the tools is about different sustainable storm water solutions that will reduce the water flow in the city and to reduce the stress on the sewer system when it is raining. / Efter att ha studerat undersökningar som Förenta Nationerna (FN) har gjort över hela jorden kan det konstateras att klimatet förändras. Klimatet blir varmare och till följd av detta smälter isarna som får följder på vattnets flöden. Havsnivåerna stiger och länder drabbas av översvämningar med stora ekonomiska förluster och dödsfall som följd. Ett stort arbete pågår, världen över, med att ta fram och utbyta verktyg som kan lindra och förebygga konsekvenser orsakade av naturkatastrofer som är kopplade till förändringar i klimatet. I Sverige driver Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetet mot att klimatanpassa städer i Sverige. De samarbetar med 19 svenska myndigheter som samlar statistik för att kunna sammanställa risk- och hotkartor att använda som underlag till att ta fram verktyg. Verktygen innefattar inte enbart fysiska konkreta åtgärder utan handlar även om olika typer av handlingsplaner, det vill säga hur arbetet kan bedrivas inom kommunen. En rad hållbara dagvattenlösningar har sammanställts. Några av dem har tillämpats på Ljungby i ett försök att göra Ljungby mer resilient mot förändrade vattenflöden som är kopplade till klimatförändringar.