Förtätning av städer kan ses som det rådande idealet i dagens stadsutveckling. Att låta staden växa inåt anses ge sociala, ekonomiska och ekologiska fördelar gällande hållbar utveckling. Med tätare bebyggelse och ökad population inom ett område minskar avstånden till stadens aktiviteter och flera invånare för möjlighet att ta del av viktiga funktioner. I bland annat Stockholm finns en vilja att bygga tätt, både horisontellt och vertikalt. Samtidigt bidrar högre bebyggelse och kortare avstånd mellan huskroppar till att tillgången till dagsljus kan bli svårare att tillgodose för stadens invånare. Dagsljus har i forskning visat sig vara nyttigt för människors hälsa och välbefinnande och den omfattande förtätningen som sker i städer kan således ha en negativ påverkan på detta enligt Boverket. I det här kandidatarbetet har jag undersökt hur ett samtida stadsbyggnadsprojekt har hanterat direkt sol- och dagsljus i detaljplaneringen. Det visar sig att det finns en medvetenhet om dagsljuset men som inte riktigt lyser fram under hela processen och i den planerade bebyggelsen. Kandidatarbetet är ett analysprojekt där en undersökande del kombineras med en analyserande del vilket kulminerar i ett exempelförslag på utformning av bostadskvarter och ett gestaltningsförslag med hänsyn till direkt solljus och dagsljus. Förslagen kommer baseras på insamlad kunskap och behandla del av stadsutvecklingsprojektet Norra Stationsområdet av Hagastaden i Stockholm.

Denna uppsats undersöker hur hållbarhetsbegreppet operationaliseras inom svensk planering. Hållbarhetsbegreppet är idag frekvent använt inom den fysiska planeringen genom olika policy- och visionsdokument. Samtidigt är hållbarhet ett diffust och komplext begrepp som saknar en entydig definition och definieras olika från person till person och organisation till organisation. Hur ska då kommuner förhålla sig till och använda hållbarhetsbegreppet i vägledande och styrande dokument? För att möjliggöra en undersökning av de komplexa sammanhang som omger hållbarhetsbegreppet bygger denna studie på en fallstudie av Stockholms stad där kommunala strategiska plandokument har undersökts för att se hur hållbarhetsbegreppet används. Detta genomfördes genom att dokumenten analyserades utifrån faktorer och indikatorer som identifierades ur studiens teoretiska ramverk. De faktorer dokumenten analyserades utifrån fokuserade huvudsakligen på hur hållbarhetsbegreppet operationaliserades genom dokumentet. Detta innebär hur begreppet definieras, vilka visioner och målformuleringar som presenteras, vilka utmaningar som presenteras, hur hållbarhet ska uppnås, genom vilka strategier och åtgärder samt hur dessa motiveras. Resultatet visade att hållbarhetsbegreppet är ett svårt begrepp att hantera men att det inom Stockholms stad har gjorts försök till att etablera en konsekvent operationalisering av hållbarhetsbegreppet men att detta i praktiken har fallerat. Detta visar sig genom en problematik i att översätta övergripande hållbarhetsvisioner till konkreta och applicerbara åtgärder. Detta på grund av begreppets komplexa karaktär samt att det har använts inkonsekvent mellan de olika dokumenten som analyserats. Det gick även att utläsa tendenser till att Stockholms stad använder hållbarhetsbegreppets diffusa karaktär för att förankra önskvärda planeringsprinciper. Detta då det föreslås åtgärder med hållbarhetsplanering som motivering utan att en tydlig förankring presenteras.

Digitaliseringen av samhället är igång och Sveriges regering har satt som mål att Sverige ska vara i spetsen för utveckling och innovation inom området. Efterfrågan på digitala lösningar är stor bland befolkningen och satsningar görs i de flesta branscher. Inom ämnesområdet fysisk planering innebär detta bland annat att nya tekniska lösningar bör utforskas för att hålla jämna steg med de krav som ställs på samtidens och framtidens medborgardeltagande. Syftet med uppsatsen var att undersöka virtual reality-teknikens potential i kommunal fysisk planering och hur den kan tillämpas. Med utgångspunkt i Jan Gehls ”12 kvalitetskriterier för offentliga platser” analyserades fallet Nättraby centrum i Karlskrona kommun som vidare mynnade ut i en redovisning av process samt arbetsmetodik för arbete med VR i kommunal planering. Gehls metod applicerades sedan på den virtuella miljön genom att tjänstemän på Karlskrona kommun fick utvärdera projektet. Syftet med appliceringen av analysmetoden var att belysa styrkor och svagheter med tekniken för att genom intervju med tjänstemän kunna diskutera vilka situationer den är tillämpbar samt hur planförslag bör visualiseras för att uppnå kommunens syfte med tekniken. Resultatet av uppsatsen visade att analysmetoden ”12 kvalitetskriterier för offentliga platser” var tillämpbar i en virtuell miljö men att vissa kriterier var lättare att bedöma än andra. De kriterier som ansågs lätta att bedöma i den fysiska miljön var relaterat till skala, rumslighet och relation mellan volymer. De kriterier som ansågs svåra var relaterade till faktisk rörelse på platsen och sinnesupplevelser som inte var representerade (ljud och känsel), men de behövde inte nödvändigtvis inkluderas i simuleringen för att yrkesverksamma planeringsarkitekter skulle kunna bedöma. Vid utformandet av planförslag i VR ansågs det vara extra viktigt att kommunicera förslagets föränderlighet till medborgare samt att diskutera och kunna motivera förslagets detaljeringsgrad baserat på förslagets kommunikationssyfte. / The process of digitalizing our society is in full swing and the Swedish government has set its sight on Sweden being the spearhead of development and innovation in the field. There is great demand for digital solutions among Swedish citizens and most branches of industry are making investments to answer it. What this means for spatial planning is, among other things, that new technical solutions should be explored to keep up with citizens demands regarding participatory planning today and in the future. The purpose of this thesis has been to explore virtual reality technology’s potential and application in municipalities spatial planning. With point of departure in Jan Gehl’s “12 quality criteria for public space” a case study was performed on Nättraby center in Karlskrona municipality. This was followed by a plan proposal constructed in 3D with a documented design process and work methodology for working with VR in spatial planning. Gehl’s method was then applied in the virtual environment where officials from Karlskrona municipality evaluated the plan proposal. The purpose of the method for analyzing public space was to highlight the strengths and weaknesses of the technology to create a discussion with officials from Karlskrona municipality, through an interview, about where VR is best used and how spatial planning proposals should be visualized to fulfill the municipality’s intent with using the technology. The results showed that the analysis method “12 quality criteria for public space” proved to be applicable in a virtual environment, but some of the criteria were easier to evaluate than others. Criteria related to scale, space and relation between volumes deemed easiest to evaluate. Criteria related to actual movement and senses that were not simulated like sound and touch were deemed harder to evaluate, but their lack of representation did not hinder the planning officials to evaluate the criteria. In the design of planning proposals for VR the officials emphasized the need to communicate to its citizens that the proposal was changeable and discuss the importance of the relation between level of detail and the proposals communicative intent.

För att driva på utvecklingen mot energieffektivare byggnader sattes målet från EU att alla byggnader som uppförs efter den 1 januari 2021 ska vara klassade som nära-nollenergi hus. Följden av denna målsättning förväntas komma som skärpta energikrav 2020 och byggföretagen som projekterar byggnaderna står nu inför en förändring. Studien görs på uppdrag av Sweco Architects AB i Umeå med syftet att ta reda på vilka effekter kommande kravändringar har på ett av deras projekterade flerbostadshus. Vidare är syftet att ge en bredare syn på vilka effekter energikraven som presenteras 2020 har för projektering av flerbostadshus i Umeå. Målet med rapporten är att ta fram ett primärenergital beräknat med hänsyn till de kommande ändringarna, samt att undersöka hur mycket ett flerbostadshus primärenergital påverkas av de kommande energikraven. Ytterligare är målet att kunna se hur primärenergitalet påverkas utifrån de kommande ändringarna angående källor för byggnadens värmeproduktion. En referensbyggnad beräknas i energiberäkningsprogrammet BV2 för att sedan kunna jämföra byggnadens energianvändning och genomsnittliga värmegenomgångskoefficient med de gällande samt kommande kraven för NNE-byggnader. Studier görs därefter för att se hur primärenergitalet påverkas av de ändringar som presenteras 2020. Efter beräkning i BV2 fastställdes flerbostadshusets primärenergital till 71,7 kWh/m2 och år samt ett medelvärde på värmegenomgångskoefficienten till 0,288 W/m2K. Dessa klarar och uppfyller de gällande såväl som de kommande kraven. Referensbyggnaden står sig således bra mot de NNE-kraven som träder i kraft 2020. Flera simuleringar på ett flerbostadshus med ett primärenergital på 85 kWh/m2 och år beräknades utifrån kommande värden på primärenergifaktor och geografisk justeringsfaktor och i samtliga fall minskade primärenergitalet med ungefär 12 %. Eftersom att det kommande kravet samtidigt skärps med ungefär 9 % kunde slutsatsen dras att om ett flerbostadshus i Umeå med fjärrvärme som primärkälla, uppfyller dagens krav kommer de även att uppfylla det kommande. Kraven kommer dock att slå hårdare mot byggnader som får sin uppvärmning från biobränslen, gas och olja, men hårdast kommer kraven bli för eluppvärmda hus. / In order to steer development towards more energy efficient buildings, the EU parliament have ruled that all buildings produced after the 1st of January 2021 should be classified as near-zero energy houses. This objective is expected to come as stricter energy performance requirements in 2020, and the companies that design the buildings are now facing a change. This study has been made on behalf of Sweco Architects AB in Umeå with the purpose to evaluate what the effects of the EU directive has on one of their designed multi-family houses. Furthermore, the purpose is to give a broader view on what effects the coming energy performance regulations have on other multi-family houses in Umeå. The aim of the report is to obtain a primary energy number, calculated with regard to the forthcoming changes, as well as to study how much a multi-family house’s primary energy number is affected by the forthcoming energy requirements. Furthermore, the aim is to investigate how the primary energy number is affected by the regulations regarding sources heat production of buildings. A reference building is calculated in the energy calculating software BV2 in order to compare energy use and average heat transfer coefficient to the current as well as the future energy performance requirements for near-zero energy houses. After that, studies are made to see how the primary energy number is affected by the changes taking effect 2020. After calculations in BV2 , a primary energy number of 71.7 kWh/m2 per year was established along with an average heat transfer coefficient of 0.288 W/m2K. These pass and fulfill the current as well as the forthcoming requirement levels, and therefore the reference building is well put-up against the regulations that take effect in 2020. Several simulations of a multi-family house with a primary energy number of 85 kWh/m2 per year were calculated on the basis of future values for primary energy factor and geographical adjustment factor. In all cases the primary energy number decreased with about 12 %. As the forthcoming requirement level reduces with about 9 %, it could be concluded that if a multi-family house in Umeå with central heating fulfills the current regulations, it will fulfill the forthcoming ones as well. However, the regulations will be tougher for electricity-heated buildings followed by buildings that obtain their heating from biofuels, gas or oil.

Purpose: BIM have been criticised as a standalone framework and the believe is that the next step in BIM development is cloud computing. The technology simplify planning of a sustainable construction and hasten the building process through a collaborative friendly information management among different project actors. The implementation of the technology hasn’t been that noticeable since companies are struggling to understanding the technologies contribution. The goal of this research is therefore to investigate the potential of using cloud technology in architects daily work with room finish schedule. Method: To answer the goal of the study, interviews about room finish schedules have been made with five architect companies to collect empirical data. The company's internal documents of room finish schedule have been analysed and the research also makes a literature study and an observation of the cloud service BIMeye. Findings: The study shows that the main differences between an analogue and digital approach are: the link to the model, input of information and management of revisions. The companies have generally a positive attitude towards the technology, but there are doubts about changing their way of working. The cloud service BIMeye meets the companies needs and has great potential to make several tasks, that are considered time consuming in today´s work, more efficient, such as lay-up of rooms, input of information, review of conflicting documents and management of revisions. This mainly through the database's connection to the model and the database's way of managing information more automated. Implications: The conclusion that can be made is that great potential is seen with cloud services as a working method for producing room finish schedules. The transition process to cloud services implies a change of working method but not in the final result. Where cloud services entail additional work in the model to enable a connection to the description, but at the same time contributes to an automatic input of information about rooms. Another change in working method is the ability of cloud services to create parameters that differs from the otherwise analogue paper-work. Revisions in the database get a break through throughout the whole description, in contrast to individual adjustments in the document. Recommendations as a result of the study is to inform companies about the possibilities and impact the technology has on their work. In order to achieve an overall perspective in the industry, new solutions are required so that companies see internal profits with the implementation. Limitations: The result is considered to be applicable to other architect firms since it has appeared from interviews and document analyses that the companies work in similar ways. However, whether the result of the test of BIMeye can be applied to other cloud services is uncertain. The research’s limitation to disregard investment cost has restrict the study as it is a significant factor when implementing new technology. / Syfte: BIM har kritiserats för sitt ensamstående ramverk och nästa steg i BIM utvecklingen anses vara molnteknologin. Tekniken förenklar planering av ett hållbart byggande och påskyndar byggprocessen genom en mer sammarbetsvänlig informationshantering mellan olika projektdeltagare. Implementeringen av tekniken har inte varit så märkbar, detta då företagen har svårt att förstå dess bidrag. Målet med arbetet är därför att undersöka möjligheterna att använda molnteknologin i arkitekters arbete med rumsbeskrivningar. Metod:  För att besvara målet har intervjuer om rumsbeskrivningar gjorts på fem arkitektföretag för att samla in empiri. Företagens interna rumsbeskrivningsdokument har analyserats och i undersökningen görs även en litteraturstudie och en observation av molntjänsten BIMeye. Resultat: Studien visar att de största skillnaderna mellan ett analogt och digitalt tillvägagångsätt är kopplingen till modell, inmatning av information och hantering av revideringar. Företagen har överlag en positiv inställning till tekniken men det finns tveksamheter till att ändra sitt arbetssätt. Molntjänsten BIMeye uppfyller de önskemål som företagen har och har stor potential till att effektivisera flertalet arbetsmoment som anses tidskrävande i dagens arbete, såsom uppläggning av rum, inmatning av information, granskning av motstridiga handlingar och hantering av revideringar. Detta främst genom databasens koppling till modell och databasens sätt att hantera information mer automatiserat. Konsekvenser: Slutsatsen är att det finns en stor potential med molntjänster som arbetsmetod vid framtagning av rumsbeskrivningar. Övergångsprocessen till molntjänster innebär förändring av arbetsmetod, men inte i slutresultat. Där molntjänster medför ett merarbete i modellen för att möjliggöra en koppling till beskrivningen, men medför samtidigt automatisk inmatning av information om rum. En annan förändring i arbetsmetod är molntjänsters möjlighet att skapa parametrar som skiljer sig från det annars analoga skrivarbetet. Revideringar i databasen får genomslag i hela beskrivningen, tillskillnad från enskilda justeringar i dokumentet. Rekommendationer till följd av arbetet blir att upplysa företagen om teknikens möjligheter och påverkan på arbetet. För att uppnå ett helhetsperspektiv i branschen behövs nya lösningar så att företagen ser interna vinningar med implementeringen. Begränsningar: Resultatet anses applicerbart på fler arkitektföretag än Krook & Tjäder då det framgått från intervjuer och dokumentanalyser att företagen arbetar på liknande sätt. Däremot huruvida resultatet från testet av BIMeye går att applicera på andra molntjänster är oviss. Arbetets avgränsning till att bortse från investeringskostnader har begränsat arbetet då det är en betydande faktor vid implementering av ny teknik.

Purpose: The construction industry loses a total of SEK 60 billion annually in the absence of communication. Svensk Byggtjänst has recently released CoClass, which is a new classification system for the construction industry. CoClass is considered to be the solution for the lack of communication and will eventually phase out the existing BSAB96 classification system. CoClass is a modern classification system and is adapted for digital information management. CoClass focuses on buildings' full life cycles, instead of production only as BSAB96 does. This gives rise to many benefits for the end user of the information. The digitization also gives rise to other uses. In order to deepen the knowledge of this system the goal was to compare the advantages of CoClass with BSAB96. In what areas can the system be used and what does it take to fully implement it in the field of work.  Method:  This final thesis work has contained several methods, also known as method-triangulation, to achieve the goals set up in the beginning of the work. Selected methods for carrying out this work are to work with a case study, where document analysis of published information about CoClass, literature studies about theories regarding the subject, calculations of the cost in real projects and supplementary interviews with the leading actors within the process of developing CoClass are included. Findings: The construction industry is an industry known for its conservative actions, which will also be reflected in the implementation of CoClass. Customers can however claim CoClass as a default in projects which will speed this up. CoClass brings many advantages and will be used in the future with ease. The benefits that the system brings to users varies between actors, but on the other hand, it is possible for everyone in the construction process to utilize benefits in their own niche. Implications: CoClass is a system that is not fully developed at the moment (2018) and therefore has few minor shortcomings. The fact that not more companies have implemented the system in their organizations is mainly due to a more final version, especially when their project "AMA function" has been completed and evaluated. Limitations: This final thesis work only corresponds to the versions of CoClass released in February 2018. The limitations set at the beginning of the work around the analyzed typing rooms discussed more specifically what inside the room would be calculated. The work has focused most around the leading actors within CoClass, which should have the most knowledge about the area. They have mostly been the subject to get information about their implementation-strategies and what they think is needed for it to happen.   Keywords: CoClass, BSAB96, Implementation, Classification, BIM, ICT. / Syfte: Byggbranschen förlorar årligen sammanlagt 60 miljarder kronor per år i bristande kommunikation. Svensk Byggtjänst har nyligen släppt CoClass som är ett nytt klassifikationssystem för byggbranschen. CoClass anses vara lösningen på problemet med bristande kommunikation och ska så småningom fasa ut det befintliga klassifikationssystemet BSAB96. CoClass är ett modernt klassifikationssystem och är anpassat för digital informationshantering. CoClass riktar in sig på byggnaders fulla livscykler, istället för enbart produktion som BSAB96 gör. Detta ger upphov till många fördelar för slutanvändaren av informationen. Digitaliseringen ger även upphov till andra användningsområden. För att fördjupa kunskaperna kring detta system har målet varit att jämföra fördelarna med CoClass jämfört med BSAB96. Vilka exempel på användningsområden som CoClass kan tillämpas på och vad som krävs för att en fullständig implementering ska ske. Metod: Detta examensarbete innehåller flertalet olika metoder för datainsamling, så kallad metodtriangulering, för att uppnå de mål som sattes upp i början av arbetet. Valda metoder för att genomföra detta arbete har varit att använda en fallstudie, där dokumentanalys av publicerad information kring CoClass, litteraturstudier kring teorier som anknyter till ämnet, beräkningar av kostnader på ett verkligt projekt samt kompletterande intervjuer med de ledande aktörerna kring framtagningen av CoClass ingår. Resultat: Byggbranschen är en bransch känd för sitt konservativa agerande, vilket även kommer återspeglas vid implementeringen av CoClass. Däremot kan beställare kravställa CoClass som standard i projekt, vilket kommer skynda på detta. CoClass bär med sig många fördelar och kommer i framtiden att kunna användas med enkelhet. Fördelarna som systemet bär med sig till användarna riktar sig olika till olika aktörer, däremot finns det möjlighet för samtliga inom byggprocessen att nyttja fördelar på ett eget nischat vis. Konsekvenser: CoClass är ett system som inte är fullt utvecklat för tillfället (2018) och har därför några mindre brister. Att inte fler företag har implementerat systemet i sina organisationer än beror främst på att de väntar på en mer slutgiltig version, främst när deras projekt ”AMA-funktion” har blivit avklarat och utvärderats. Begränsningar: Detta arbete svarar enbart för versionerna av CoClass utgivna under februari 2018. Avgränsningarna som sattes upp i början av arbetet kring de analyserade typrummen behandlade mer specifikt vad i rummet som skulle beräknas. Arbetet har även nischat sig kring de ledande aktörerna för CoClass när det gäller frågeställning 3 om implementering. Nyckelord: CoClass, BSAB96, Implementering, Klassificering, BIM, ICT.

Byggnader står för cirka 36% av koldioxidutsläppen och 40% av energianvändningen. I Sverige står hushållen för cirka 23 % av den totala energianvändningen. Valet av isoleringsmaterial är en bidragande faktor för att kunna minska energianvändningen i hushållen samt att dämpa påverkan på miljön. Därför viktigt att välja ett isoleringsmaterial som bidrar till lägre koldioxidutsläpp, är gjort på förnyelsebara material och som går att återvinna/återanvända.   Moderna Trähus är ett småhusföretag med visionen att bygga moderna trähus med så låg energianvändning och påverkan på miljön som möjligt. Den isolering som företaget använder just nu är stenull och de vill även kunna erbjuda ett miljövänligare alternativ till sina kunder.   De material som jämförs med stenullen är cellulosafiber (både skivor och lösull), träfiber och linull. De aspekter som undersöks för respektive material är väggens U-värde (samma väggtjocklek), byggnadens specifika energianvändning, koldioxidutsläpp, andra miljödata samt isoleringens kostnad.   Resultaten visar att alla material har samma U-värde och specifika energianvändning, medan träfiber och cellulosa har lägst koldioxidutsläpp. Kostnadsmässigt är stenullen och cellulosa – lösull billigast. Cellulosa – lösull är det bästa materialet  när miljö, energi och kostnad jämförs tillsammans. / Buildings account for about 36% of carbon dioxide emissions and 40% of energy use. In Sweden, households account for about 23% of total energy use. Valuation of insulation materials is a contributing factor in reducing energy consumption in households as well as dampening environmental impact. It is therefore important to choose an insulation material that contributes to lower carbon dioxide emissions, that is made of renewable materials and which can be recycled / reused.   Moderna Trähus is a small house building company with the vision to build modern wooden detached houses with as low energy consumption and environmental impact as possible. The insulation the company currently uses is stone wool and they also want to offer a more environmentally friendly alternative to their customers.   The materials that are compared to the stone wool are cellulose fiber (both slabs and bulks), wood fiber and flax. The aspects examined for the respective materials are the wall's U-value (same wall thickness), the building's specific energy use, carbon dioxide emissions, other environmental data and the cost of the insulation material.   The results show that all materials have the same U-value and specific energy use, while wood fiber and cellulose have the lowest carbon dioxide emissions. Costwise, stone wool and cellulose are the cheapest. Cellulose are the best material when environmental-, energy- and cost aspects are compared together.

Vad händer när en äldre person vill sälja bostaden och flytta till något som är lättare skött? Finns det möjligheter för äldre människor att bo kvar på landsbygden i samma by som innan? Vilka möjligheter finns för äldre personer som vill flytta till en mindre bostad? Kan ett koncept tas fram just för detta uppdrag? Detta examensarbete behandlar problematiken kring hur äldre personer står inför en utmaning att komma till ett enklare boende som är mer anpassat för den äldre i funktions- ochunderhållssyfte. Examensarbetet bygger på ett pågående projekt som äger plats i Norr Amsberg, en liten by tre kilometer norr om Borlänge.Detta examensarbete bygger på en kvalitativ metod då inga beräkningar skall utföras. Faktaunderlag för denna studie kommer från intervjuer, forskningsartiklar och statistik.Sex intervjupersoner har intervjuats under detta arbete, två forskare som finns stationerade i Falun, tre äldre personer som har passerat sextiofem år och slutligen eldsjälen som startat igång projektet gällande seniorbostäder i Norr Amsberg. Detta ger en bred grund att stå på för att dra de slutsatser som har upprättats i rapporten.Ett koncepthus har att ritats fram under tidensgång där hänsyn har tagits till de intervjuades önskemål som utseende, funktionskrav och platsplacering. Huset uppfyller allatillgänglighetskrav som en modern bostad innehåller. Byggnaden som tas fram är ett koncept och inte den färdiga produkten.Viktiga slutsatser som har framkommit under denna studie är hur viktigt boendets utformning är och hur den påverkar äldre betydligt mer än vad man allmänt tror och att behovet kommer öka markant gällande anpassade boenden i framtiden. Vikten av boendets utformning och hur den påverkar äldre är några stora nyckelfaktorer som samtliga kommuner lär ta till sig när planering av en typ av ”mellan boende” för äldre ska tas fram. / What happens when an elderly person wants to sell the property and move on to somethingthat is easier to handle? Are there opportunities for older people to live in the same city asbefore? What opportunities are there for elderly people who want to move to a smallerresidence? Can a concept be drawn up just for this assignment?This degree project will address the problem of how elderly people face a challenge to get toa simpler accommodation that is more suited to the elderly for functional and maintenancepurposes. The thesis is based on an ongoing project that takes place in Norr Amsberg, a smalltown three kilometer north of Borlänge.In this degree project, a qualitative method will be used which means no calculations isneeded. Thus, facts will be gathered from interviews, research articles and statistics.Six people have been interviewed during this project. Those who have been interviewed aretwo scientists who are stationed in Falun, three older people who have passed sixty-five yearsof ages and finally the enthusiast who started whole project in Norr Amsberg. This provides abroad ground for the conclusions drawn in the report.A concept house has been drawn up during this time, taking account of the wishes of theinterviewees as appearance, functional requirements and location. The house has allaccessibility requirements that a modern home will have. The building that is produced is aconcept and not the finished product.Important conclusions that have been made during this study are how important the housingdesign is and how it affects the elderly significantly more than is generally believed and thatthe need will increase significantly in terms of custom housing in the future. The importanceof housing design and how it affects older people are some major key factors that allmunicipalities learn to address when planning a type of "senior housing" for elderly people.

The building industry is facing large changes regardingtechnology: paper drawings are transforming into 3D models andmore information is becoming digital. This report diagnosesweaknesses that exist in today’s quality controls of 3D models andcreates the foundation for quality control of 3D models.An ambiguous review process for 3D models exists due to a lack ofclear guidelines for quality control. This report examines thecurrent methods used for reviewing 3D models and defines the areaswhich need improvement.The study is made at White Arkitekter in conjunction with anongoing project, Celsius, which is modeled in 3D. The model ismade in Revit and the construction documents are delivered as partof the 3D model.The information for this study is based on relevant literature andinterviews with four respondents. Each respondent has a differentrole within and experience from the Celsius project. Qualitativeinterviews were performed.The result of the study shows that the respondents performedquality control within the area they were responsible for. Inaddition, the study shows that the existing quality controlmethods were not compatible for 3D modeling.Furthermore, it shows that proper filters for model objects makesthe quality control of 3D models easier. All respondents agreedthat they could achieve their main aim.This study has resulted in guidelines for creating a qualitycontrol routine when working with 3D modeling.Finally, there are recommendations for potential tools regardingquality control of 3D models for future research. / Byggbranschen står i dagens läge inför stora tekniska förändringar,pappersritningar blir till 3D-modeller och allt mer information hanteras digitalt.Rapport har diagnostiserat svagheter som existerar inom dagens granskning av3D-modeller samt legat till grund för utveckling av kvalitativa och struktureradestödpunkter för kontroller av 3D-modeller.I dagens läge saknas tydliga riktlinjer för granskning av 3D-modeller och dettaresulterar i otydligheter gällande granskningsprocessen. I rapporten kommer dennuvarande arbetsmetoden av 3D-granskning undersökas för att identifiera demoment ur granskningsprocessen som behöver förbättras.Arbetet utfördes på White arkitekter där arbetet genomfördes parallellt medprojektering av projektet Celsius i Uppsala. All typ av projektering har skett iRevit och det som gör projektet extra unikt är att all avlämning av bygghandlingar sker i form av 3D-modeller.Informationsinhämtningen för arbetet har skett via relevant litteratur ochintervjuer, dessa var av kvalitativ karaktär och utfördes på fyra personer medvarierande befattningar och erfarenhet från Celsiusprojektet. Resultatet visar att alla respondenter sköter egenkontroller på delarna deansvarar för. De listor som existerar för egenkontroll är inte anpassade för 3Dmodeller.Vidare hävdar de att filtrering av objekt används för att lättare kunnasortera ut information och på så sätt underlätta granskningen. Alla respondenteranser sig kunna utföra sitt huvudsyfte.Denna rapport har tagit fram ett antal stödpunkter, dessa redovisar de steg somkrävs för uppbyggnaden av rutinmässig granskningsmetod vid 3D-modellering.Slutligen återfinns rekommendationer för eventuella framtida verktyg som anses extra intressanta för vidare studier inom 3D-granskning.

Mobile Video streaming has become popular with the arrival of high capability smart phones on Mobile Networks. Users are streaming high definition (HD) videos and have high expectations on Mobile Quality of Experience (QoE). Fourth Generation Mobile Networks are being deployed recently in many regions of the world and have capability to efficiently handle high definition video traffic. YouTube is one of the most extensively used Video on Demand Service on smart phones where wide range of people do video streaming. Most of the QoE experiments on 4g networks have been conducted in lab environment but they do not capture the daily routine of user experience on viewing videos. The user experiments in this thesis are conducted in natural life settings to capture Quality of Experience based on context of the user location. User experiments are designed and conducted for collecting Mean Opinion scores (MOS) in four different context based locations and have been collected using Experience Sampling Method (ESM). The Contribution of thesis is applying linear mixed effect Modeling on data collected to develop Quality of Experience (QoE) models of video streaming for Mobile YouTube on 4G Network. This thesis is one of the first works on modeling QoE experience at different context based physical locations in natural settings for mobile YouTube video streaming in 4G networks.