Neoliberalism står för så mycket mer än att bara vara en ideologi som tar steget ifrån statens kontroll. Förutom att ideologin strävar åt ekonomisk frihet finns det också andra tydliga attityder som riktar sig till samhället i helhet; den enskilda individen, den anställde och staden. Neoliberalismen har påverkat planeringen mycket. Framför allt har tron på marknadens goda effekter förstärkts, medan staten har fått ett betydligt lägre förtroende och inflytande. De inblandade aktörerna har under senare tid blivit fler och detta gäller framför allt aktörer från den privata sfären. Stadspolitiken har också förändrats och har nu ett mer entreprenöriellt förhållningssätt och ett tydligare fokus på att marknadsföra staden. Detta har uppmärksammats i uppsatsens fallstudie Hyllie, där bland annat Emporia, ett av skandinaviens största köpcentrum, har gett området gratis marknadsföring. Andra tecken på marknadsföring i planeringen av Hyllie är den spektakulära arktitekturen som har gett området en viss status och rykte. Hyllie är ett utbyggnadsområde med många inblandade aktörer, där kommunen har en stor roll tillsammans med byggherrar och andra privata intressenter. Percy Nilsson är den privata aktör som vågade satsa och investera tidigast i planprocessen. Idag är intresset stort för att bygga kontor, medan byggandet av bostäder bland annar har stannat av på grund av lågkonjunkturen, men också på grund av att marknaden tycks fungera dåligt i en bransch som beskrivs som oligopol.

De globala klimatförändringarna som sker i dag måste tas hänsyn till inom alla aspekter av vårt samhälle. Det är få som inte har hört att medeltemperaturen blir högre, att havsnivåerna stiger och att stormarna blir värre och orsakar mer skada än tidigare. I den fysiska planeringen går det att göra mycket för att guida de globala klimatförändringarnas utveckling i rätt riktning, en riktning som gör att samhället förändras efter de nya förutsättningarna och samtidigt stävjar den snabba utvecklingen de globala klimatförändringarna har i dag. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vad som kan göras inom den fysiska planeringen för att åstadkomma just detta. Vidare har syftet varit att göra ett idéförslag på Hattholmen i Karlskrona som samlar konkreta lösningar för vad som kan göras på lokal nivå när det gäller de globala klimatförändringarna. Metoderna i detta arbete är kvalitativ innehållsanalys och tillämpningsstudie som används för att besvara frågeställningarna och på sätt belysa arbetes syfte. Den slutsats som kan dras av detta examensarbete är att klimatförändringarna är ett faktum och att mer måste göras inom den fysiska planeringen för att kunna möta de problem som i framtiden kommer bli värre än de är i dag. Utifrån tillämpningsstudien går det att dra en slutsats om att det går att använda lösningar som bidrar till minskade växthusgasutsläpp samtidigt som stadsdelen praktiskt fungerar för de boende och de som verkar i stadsdelen. Resilienta lösningar används för att ta hand om problemet med de högre havsnivåerna, och lösningar från andra stadsdelar används vilka redan har tillämpats med gott resultat på andra ställen.

I samband med min utbildning till fysisk planerare stötte jag på begreppet trygghet flera gånger. Dock nämndes detta sällan i samband med belysning, utan endast andra aspekter togs upp. Därför tycker jag att det behövs närmare undersökning av hur vi egentligen upplever att en trygg miljö ska vara. Det behövs närmare undersökning av hur denna upplevda trygga miljö påverkas av en annan sorts belysning. Detta leder således till att denna uppsats behandlar ämnet trygghet i relation till belysning, med en inriktning på rörelsestyrd belysning. Syftet med denna uppsats är att undersöka om städer kan dra nytta av rörelsestyrd belysning och hur den rörelsestyrda respektive vanliga belysningen påverkar trygghetskänslan. Arbetet utgår ifrån innehållsanalyser av teknisk litteratur och forskningslitteratur och av en fallstudie av ett område på Kungsholmstrand i Stockholm.

Syfte: CEEQUAL är det enda miljöcertifieringssystemet för anläggningsbranschen som används i Sverige. Trots att systemet inte är utsatt för någon som helst konkurrens är efterfrågan av det väldigt liten. För att förstå hur arbetet med CEEQUAL utvecklats från då att en översättning av manualen gjordes till svenska 2014 var målet att genom en undersökning av entreprenadföretagens attityder, resurser och implementering av CEEQUAL bedöma klimatet för framtida CEEQUAL-projekt. Metod: Intervjuer gjordes med respondenter från fyra stora entreprenadföretag i Sverige, där två företag tidigare utfört CEEQUAL-certifierade projekt och två inte hade det. Samma frågor ställdes vid varje intervju men följdfrågor varierade beroende på respondenternas svar. Varje intervju spelades in, transkriberades och verifierades av respondenten. Intervjuerna kompletterades med litteraturstudie för att få en ännu mer omfattande bild av hur arbetet ser ut med CEEQUAL. Resultat: CEEQUAL är ett bra certifieringssystem som bidragit till olika former av utveckling inom alla representerade företag. LCA är ett bidrag som förmodligen kommer användas vid allt fler projekt. När det talas om CEEQUAL påpekas allt för ofta att CEEQUAL skulle behöva anpassas till de svenska förhållandena. En översättning gjordes men att anpassa CEEQUAL mer till svenska lagar och arbetssätt har inte kunnat göras. Detta på grund av CEEQUAL-organisationen som varit tydliga med vilka riktlinjer som ska följas vid certifieringen av CEEQUAL, något som måste respekteras om det är CEEQUAL som ska användas. Vidare anser entreprenörerna att högre miljökrav måste komma från beställarsidan. Parallellt måste en skärpt lagstiftning eller en miljöpolicy tas fram av staten för att vägleda beställare vid offentlig upphandling för att uppnå bättre miljöarbete. Konsekvenser: CEEQUAL är ett väl fungerande miljöcertifieringssystem och genom att sätta sig in i det kan man hitta delar som kan bidra till verksamheten. Det framgår att det inte görs mer än vad lagar kräver, därmed kan staten bidra genom att skärpa de lagar och regler som finns. Entreprenörerna vill utmanas och ser positivt på att det ställs högre krav på dem. Ökad kommunikation mellan aktörerna är en nyckelfaktor för att hållbarhetsarbetet ska fortsätta utvecklas. Begränsningar: Arbetet har endast inkluderat entreprenörer, då syftet har varit att spegla deras framtid med CEEQUAL. Även om det finns fler certifieringssystem för anläggning än CEEQUAL har de inte inkluderats då de inte används i Sverige. En enkätundersökning hade kunnat ge en större bredd till arbetet, men inte det djup som har krävts för att svara på frågeställningarna. Nyckelord: Attityder, CEEQUAL, entreprenadföretag, hållbar utveckling, implementering, miljöcertifieringssystem, resurser. / Purpose: CEEQUAL is the only environmental certification system adapted for civil engineering that is used in Sweden. Although the system meets no competition, the demand for it is low. In order to understand how working with CEEQUAL developed from the translation of the manual to Swedish in 2014, the aim was to assess the climate for future CEEQUAL projects by examining the entrepreneurship’s attitudes, resources and implementation of CEEQUAL. Method: Interviews were conducted with respondents from four major construction companies in Sweden, where two companies previously performed CEEQUAL certified projects and two did not. The same questions were asked at each interview but follow-up question varied depending on the respondents’ answers. Each interview was recorded, transcribed and verified by the respondent. The interviews were supplemented with literature studies to get an even more comprehensive picture of what working with CEEQUAL looks like. Findings: CEEQUAL is a good certification system that contributes to various forms of development within all represented companies. LCA is a contribution that will probably be used for more and more projects. When it comes to CEEQUAL, it is often pointed out that CEEQUAL would be adapted to Swedish conditions. A translation was made but adapting CEEQUAL more to Swedish laws and working methods has not been possible. This because the CEEQUAL organization has been clear about the guidelines to be followed in CEEQUAL certification, which must be respected if CEEQUAL is the system to be used. Furthermore, the contractors consider that higher environmental requirements must come from the clients. In parallel, a sharpened legislation or environmental policy must be developed by the state to guide procurers in public procurement in order to achieve better environmental work. Implications: CEEQUAL is a well-functioning environmental certification system and by signing into it, you can find parts that can contribute to the business. It is apparent that no action is taken than law requires, so the state can contribute by tightening the laws and regulations that exist. Entrepreneurs want to be challenged and look forward to higher demands being requested. Increased communication between actors is a key factor in ensuring that sustainability work continues to evolve. Limitations: This paper has only included entrepreneurs, as the purpose has been to reflect their future with CEEQUAL. Although there are more certification systems regarding civil engineering than CEEQUAL, they are not included as they are not used in Sweden. A survey could have provided a broader scope for the work, but not the depth required to answer the questions.

Purpose: Environmental impact by humans has increased significantly, with the construction industry accounting for 40% of the world's energy consumption. In order to counteract this, the world's demands on sustainable buildings have increased. There are a number of environmental certification systems to help, where Miljöbyggnad is the most common in Sweden. The possibilities for influencing a project are greatest in the early stages, which also applies for environmental work. Therefore, the objective of this study is to investigate how a project classified according to the Miljöbyggnad Silver affects the bidding process for a construction project, in comparison with a similar project without environmental certification requirements. Method: A literature study which aims to form a theoretical framework, a document analysis of a reference project based on provided documents and semistructured interviews with calculation engineers at Serneke Bygg AB in Gothenburg. Findings: The results of the document analysis and interviews contradict each other to some extent. The document analysis shows several aspects that can be influenced by the calculators' work, while the respondents mention only a few differences between a project with or without certification according to Miljöbyggnad Silver. Respondents consider themselves lacking knowledge about environmental construction, while at the same time they are uncertain of how much that is needed. The document analysis, on the other hand, indicates that additional knowledge is required to ensure that the above mentioned aspects are taken into account in the calculation phase in order to ensure that the bid meets the requirements for Miljöbyggnad Silver. Implications: In order to ensure that the environmental building requirements are met in the tender phase, the recommendation is that the calculators, or one employee, will acquire knowledge about Miljöbyggnad. However it depends on the company's ambition regarding the accuracy of the tender if this will be implemented. Their attitude will have significance to how the work process and time aspect will be affected with the increased requirements of knowledge. Limitations: Only one type of environmental certification and one individual project have been selected. The study's goals are considered to be met, but the results and conclusions could have been further strengthened if more projects were studied and interviews had been conducted with the head of the department. / Syfte: Människans miljöpåverkan har ökat markant och bygg- och konstruktionsbranschen står för 40 % av världens energikonsumtion. För att motverka detta har omvärlden ökat kraven på hållbara byggnationer och det finns ett flertal miljöcertifieringssystem som hjälp, där Miljöbyggnad är det vanligast förekommande i Sverige. Möjligheterna att påverka ett projekt är störst i tidiga skeden, vilket även gäller miljöarbetet. Därför är målet med studien att undersöka hur ett projekt klassat enligt Miljöbyggnad Silver påverkar en byggentreprenads kalkylarbete, i jämförelse med ett likadant projekt utan miljöcertifieringskrav. Metod: Litteraturstudie för att bygga ett teoretiskt ramverk, dokumentanalys av ett referensprojekt utifrån tillhandahållna handlingar och semistrukturerade intervjuer med kalkylingenjörer på Serneke Bygg AB i Göteborg. Resultat: Resultatet från dokumentanalysen och intervjuerna motsäger varandra till viss del. Dokumentanalysen visar på flera aspekter som kan påverkas av kalkylingenjörernas arbete, medan respondenterna endast nämner ett fåtal skillnader mellan ett projekt med respektive utan certifiering enligt Miljöbyggnad Silver. Respondenterna anser sig sakna kunskap om Miljöbyggnad, samtidigt är de osäkra på om och vad som behövs. Dokumentanalysen indikerar däremot att ytterligare kunskap krävs för att säkerställa att aspekterna ovan beaktas redan i kalkylskedet. Detta för att kunna säkerställa att anbudet möter kraven för Miljöbyggnad Silver.   Konsekvenser: För att kunna säkerställa att kraven enligt Miljöbyggnad möts redan i anbudsskedet är rekommendationen att kalkylingenjörerna, alternativt en anställd, fördjupar sig inom Miljöbyggnad. Om det görs beror dock på företagets ambitionsnivå gällande noggrannheten i anbudet och deras inställning kommer ha betydelse för hur arbetsprocessen och tidsaspekten påverkas i och med ökat krav på kunskap. Begränsningar: Endast en typ av miljöcertifiering samt ett enskilt projekt har valts. Studiens mål anses vara uppfyllt, men resultatet och slutsatser hade kunnat stärkas ytterligare om fler projekt studerats samt om intervjuer förts med kalkylchefen.

Purpose: The study relies upon the development of green buildings due to an increased level of acknowledgement of environmental impacts, caused by the building industry. Building materials are one big factor that have a negative impact on the environment. Building Information Modeling (BIM) are constantly being developed in the construction industry because of unlimited technology. The purpose of this study is to see a digitalization of documentation of materials by using BIM, and what consequences this meets regarding coordination. Method: The study used three qualitative methods: literature study, interviews and document analysis. The literature study is based on current research on the subject. An analysis consisting of documents including requirements from three green building certification systems has been done to present how they differentiate. The interviews complete the work with a practical point of view. It presents the work towards green buildings and on what level BIM may be included in the building industry. Respondents are people working with environmental questions, construction management and experts within the field of BIM. Findings: Green building certifications in Sweden are developing to be much more alike, because they are starting to relay on the same kind of requirements. This means there are not many differences when using one or several types of green building certification systems. The combination leads to effects of synergies. The results from Aspö Eko-logi shows that its time consuming and cost inefficient since documentation is required. BIM is established in the construction business, but not with regards to material documentation. Several issues regarding coordination could be solved through BIM. Research on BIM connected with green building certification has been studied on an international level, regarding LEED. This study shows how this could be adapted with Swedish environmental certification systems and also proves that the technology exists. The study presents benefits from using BIM with regards to coordination. Implications: Implications of the study shows that more than one environmental certification system on a project does not have big difference on the documentation of materials. The study creates awareness within the building industry regarding the potential of BIM and its implementation on environmental certification. A BIM-based method could cause benefits such as efficiency, improved coordination, more clarity and digital documentation. Limitations: The study examines a project, which is one of the first in Sweden that uses more than one green building certification system. The report does also only examine LEED, Miljöbyggnad and Svanen. The study has produced a possible BIMbased method regarding material documentation, which partly is based on interviews with persons in the construction process of a project. This will affect all the involved professions throughout the building project, none of which has been interviewed in this study. This makes the result not applicable to other professions. However, they will still be applicable to similar companies and projects within construction manufacturing. / Syfte: Studien granskar utvecklingen gällande miljöcertifiering av byggnader. Detta beror på allt större medvetenhet kring byggindustrins miljöpåverkan. Byggmaterial är en av byggindustrins största faktorer till miljöpåverkan. Tillika rusar Building Information Modeling (BIM) med framfart inom byggbranschen på grund av teknologins utveckling de senaste åren. Syftet med rapporten är att studera hur materialdokumentation vid miljöcertifiering kan kopplas till BIM och vilka konsekvenser som det leder till i byggprocessen. Arbetet behandlar till stor del samordning vid materialdokumentation, med och utan BIM. Metod: Undersökningen har genomförts med tre kvalitativa metoder; litteraturstudier, intervjuer och dokumentanalys. Genom litteraturstudier har information kring aktuell forskning tagits fram. Dokumentanalysen informerar om skillnaderna mellan olika miljöcertifieringssystem. Intervjuerna bidrar med hur arbetet fungerar i praktiken utan BIM och hur aktuellt BIM är gällande materialdokumentation. Respondenter var personer inom miljösamordning, produktion samt experter inom BIM. Resultat: Miljöcertifieringar i Sverige utvecklas mot att bli allt mer lika varandra, eftersom de ställer allt mer lika krav. Det betyder att skillnaden mellan att använda fler certifieringar jämfört med att bara använda ett, inte blir stor. Kombinationen leder till synergieffekter. Det riskerar att orsaka extra kostnader på grund av att mer tid och resurser läggs på att dokumentera fler miljöcertifieringssystem, baserat på ett referensprojekt. BIM har etablerats i byggbranschen men inte när det gäller materialdokumentation. Flera problem angående samordning hade lösts med hjälp av BIM. Internationell forskning visar att kopplingen mellan BIM och materialdokumentation är aktuell. Denna studie visar på hur kopplingen kan anpassas till svenska miljöcertifieringssystem. Studien visar fördelarna med BIM när det gäller samordning. Konsekvenser: Denna studie visar att användningen av fler än ett miljöcertifieringssystem inte har någon större påverkan på materialdokumentation. Det skapar medvetenhet hos aktörer i byggbranschen gällande potentialen som finns med koppling mellan BIM och miljöcertifiering. En BIM-baserad arbetsmetod hade medfört fördelar som effektivitet, förbättrad samordning, ökad tydlighet och digital dokumentation. Begränsningar: Studien undersöker ett projekt, som är bland det första i Sverige, att använda fler än ett miljöcertifieringssystem. Endast miljöcertifieringssystemen Miljöbyggnad, Svanen och LEED har granskats som grund till rapporten. Studien presenterar en möjlig BIM-baserad arbetsgång vid miljöcertifiering baserat på intervjuer med personer som har kopplingar till produktionen. Detta skulle beröra hela byggprocessen, men projektörer, förvaltare och beställare har inte intervjuats i denna studie. Detta gör att resultatet inte är applicerbart på dessa arbetsgrupper. Denna studie kommer däremot kunna vara applicerbar på liknande entreprenadföretag samt projekt med liknande rutiner.

Purpose: Environmental certifications strengthens a contractors environmental profileand means sustainability in regards to the environment. It is of interest to establishwhich obstacles and differences in workflow that environmental certifications cancause and thereby imply challenges in construction. The purpose with this paper is toexamine what impact the environmental certification Miljöbyggnad Silver has on acontractors work in the construction stage with focus on structure and frameworksupplement. Method: To reach the purpose of this paper empirical data have been collected throughinterviews, private documents, and observations of building construction. This researchemploys a qualitative method to get a comprehensive understanding of Miljöbyggnadin construction, where respondents with different occupations and extents of experiencewith Miljöbyggnad have been chosen for interviews. Findings: This research shows that the indicators in Miljöbyggnad that mainly have animpact on construction is Moisture safety, Documentation of building material andPhasing-out of harmful substances. The research shows that the biggest differencebetween conventional construction and construction with Miljöbyggnad is the amountof documentation that is needed. Construction with Miljöbyggnad also differsdepending on what occupation one has. Implications: The conclusion of this research is that there are no great obstacles withMiljöbyggnad Silver in construction. Indicators from Miljöbyggnad impactsconstruction with additional obligations for site management and does not implicate adifference in already established ones. Recommendations following this research is toinvolve and encourage Miljöbyggnad for everyone involved in construction. Limitations: This research is limited to big contractors and the environmentalcertification Miljöbyggnad Silver where focus have been structure and frameworksupplement. Through analyses of indicators and interviews the authors have concludedthat it is structure and framework supplement where impact following Miljöbyggnadexists. The result of this research and its conclusions are considered to apply with othercontractors with similar routines and work flow. / Syfte: Miljöcertifieringar innebär stärkt miljöprofil för företag och hållbart arbete medhänsyn till miljön. Det är av intresse att fastställa vilka hinder och skillnader iarbetsgång som miljöcertifieringar kan vara orsak till och därmed innebära utmaningarför produktionen. Målet med studien är att undersöka vilken påverkan miljöcertifieringMiljöbyggnad Silver innebär för byggentreprenörers arbete i produktionsskedet medfokus på stombyggnad och stomkomplettering. Metod: För att nå målet med studien har empirisk data samlats in genom intervjuer,analys av interndokument, och observation av byggproduktion. Studien har enkvalitativ karaktär för att ge en bredare förståelse av Miljöbyggnad i produktion, därpersoner med olika yrkesroller och erfarenhet av Miljöbyggnad valts att intervjuas. Resultat: Undersökningen visar att de indikatorer från Miljöbyggnad som främstpåverkar produktionen är Fuktsäkerhet, Dokumentation av byggvaror och Utfasning avfarliga ämnen. Studien visar på att den största skillnaden mellan konventionelltbyggande och projekt med Miljöbyggnad är mängden dokumentation. Arbetet medMiljöbyggnad ser också olika ut beroende på vilken befattning man har. Konsekvenser: Slutsatsen är att det inte har identifierats några hinder i produktion förarbete med Miljöbyggnad Silver. Indikatorer i Miljöbyggnad påverkar produktiongenom extra arbetsåtaganden för platsledning och innebär inte en ändring avarbetsgång. Rekommendationer till följd av studien blir att involvera och motiveraarbetet med Miljöbyggnad för alla involverade i produktion. Begränsningar: Studien är begränsad till större entreprenadföretag ochmiljöcertifiering Miljöbyggnad Silver där fokus varit stombyggnad ochstomkomplettering. Utifrån analys av indikatorer och intervjuer har författarna kommitfram till att det enbart är i stadie stombyggnad och stomkomplettering som påverkan ioch med Miljöbyggnad sker. Studiens resultat och slutsatser anses kunna appliceras påandra företag om de har liknande rutiner och inarbetade arbetssätt.

This report is written for the construction company NCC and Uppsala University, with the goal to investigate if there is a simple method to compare building materials from the perspective of sustainability, to help the decision-making when choosing materials for building Projects. To test the method four facade systems (brick, ventilated plaster, unventilated plaster and cement board) have been analyzed with different tools used for sustainable assessement, namely: Life-cycle cost analysis, Life-cycle analysis and assessment criteria. To make a final assessment of the four facade systems and combine the results of the above mentioned tools, a multiple-criteria decision analysis was used. The result from the final assessment show that unventilated plaster facade is the most sustainable option, when analyzed from an assumed lifespan of 50 years. The results, however, are seen as questionable due to the fact that the criteriums and their weight to the final results are based on this report's author's estimation and may not represent an objective truth. Due to the lack of available data, many assumptions were required when utilizing the tools, which further diminished the credibility of the results. The conclusion is that there is no simple method to compare the sustainability of building materials that captures the entire spectrum of what sustainability consists of. Instead of trying to find a new method, the already established enviromental certificates should be used and further developed.

Routines for the checking process of construction documents differ and a common standard is not used broadly in the construction business. Problems in the checking process can be solved differently between projects. Today the organization BEAst has developed a standard for the checking process. The standard is being used by large construction companies but not yet broadly among consultancies.This investigation has been carried out together with Sweco Sweden who today are working with implementing BEAsts standard in their business. Sweco has their own version which mostly is based on BEAsts standard. The purpose of this investigation is to present a more efficient way of working with the checking process. The investigation examines if its temporally and economically profitable to continue work with the application of the standard within Sweco.The investigation is based on interviews, a poll and a workshop. The result creates a bigger understanding of BEAsts standard and purpose and also how it is used in practice. The results show that preferences differ greatly in how the checking process should be conducted. At the same time, the results also show that awareness of BEAst's standard in Sweco is low. But the standard is well received by those who used it in their work.The standard solves many problems within checking processes such as communication and documentation and shows the way for a more digital construction industry, but there are also problems. One conclusion is that there is a risk with the version creating additional work to develop, implement and manage. Additional work that can possibly be avoided by using BEAsts standard directly. / Rutiner för granskning av bygghandlingar ser olika ut och en gemensam standard används inte brett i byggbranschen. Problem som dokumentation av processer, kvalitetssäkringar och kommunikation hanteras på olika sätt och kan vara annorlunda för varje projekt. Idag har branschorganisationen BEAst en standard för hur processer i granskning ska gå till. Standarden används av stora byggentreprenörer men ännu inte brett på konsultföretag. Denna utredning har genomförts tillsammans med Sweco Sverige som idag arbetar med att tillämpa BEAsts standard i sin verksamhet. Sweco har en egen variant som till stor del är baserad på BEAsts standard. Syftet med denna utredning är att uppmärksamma ett effektivare arbetssätt inom granskning och ge återkoppling på Swecos variant av standarden. Utredningen undersöker om det ur tids- och ekonomiska perspektiv är lönsamt att fortsätta med detta arbete som berör tillämpningen av standarden. Utredningen är baserad på metoderna enkät, intervju och workshop. Enkäten har besvarats av ett urval anställda på Sweco Sverige. De intervjuade är eller har varit verksamma som projektörer eller projekteringsledare i byggbranschen. En intervju har också genomförts med BEAsts ordförande. Workshopen genomfördes tillsammans med handledare som arbetar med att utveckla Swecos variant. Resultatet ger en större förståelse över BEAst standard och syfte och hur den används i praktiken. Resultatet visar att preferenser skiljer sig stort kring hur granskning ska utföras. Samtidigt visar resultatet också att kännedom om BEAsts standard inom Sweco är låg. Men standarden är väl mottagen av de som använt den i sitt arbete. Standarden löser många problem inom granskning som kommunikation och dokumentation och banar vägen för en mer digital byggbransch. Men det framkommer också problem, för vissa är standarden en stor omställning som kan skapa motstånd. Swecos egna variant är under utveckling och skulle vara svår att implementera i verksamheten då företaget är konsultbaserat. En slutsats är att det finns risk att varianten skapar merarbete för att utveckla, implementera och förvalta. Merarbete som eventuellt kan undvikas genom att använda BEAsts standard direkt.

För att uppnå Sveriges energi- och klimatmål för energieffektivisering och koldioxidutsläpp måste nya tekniker och innovationer undersökas för att bidra till att göra energianvändningen mer effektiv i bostadssektorn. Ett alternativ för att uppnå målen är att använda ett integrerat värmesystem. De integrerade värmesystemen som undersöks i den här rapporten innefattar värmeåtervinning via ventilation som komplement till fjärrvärme, vilket jämförs med uppvärmning av bara fjärrvärme.   De valda integrerade värmesystemen från HögforsGST kommer undersökas ur ett livscykelutsläpps- och primärenergiperspektiv. Analysen ska utreda om systemen bidrar till att sänka energianvändningen och hur stora livscykelutsläppen av koldioxidekvivalenter är för värmesystemen i två olika fastigheter.   Slutsatsen för rapporten var att de valda integrerade värmesystemen var mer energieffektiva, då de använde mindre primärenergi, oavsett fall för elproduktion. De använde även 36 procent och 32,8 procent mindre producerad energi, för Lärlingen respektive Rundeln. Fjärrvärmesystemet medförde istället lägre totala livscykelutsläpp av koldioxidekvivalenter än det integrerade värmesystemen, för de flesta fallen av elproduktion. För att få ett mer tillförlitligt resultat bör de integrerade värmesystemen granskas under en längre tidsperiod för att vidare analysera använd primärenergi och livscykelutsläpp.