The background to this study is rooted in the large impact of the construction process on the climate and the surrounding costs that this entails. Over time, environmental certifications have received increased attention and a recently presented solution is to certify buildings during the usage phase. Existing studies show a positive impact around environmentally certified buildings, but partially limited when it comes to certifying existing buildings due to the lack of possibility of affecting the buildings fundamental construction. With the help of interviews with people in the real estate industry who have experience with both types of certification we learned that the benefits present themselves through the positive impact of the relationship with investors and banks. In the qualitative study, we conclude that there are benefits that extend across certifying existing properties and new production aswell as those that are specific to each. Certification during the usage phase is not valued as much by investors and banks. The impact on the building is significantly greater in the case of new production because fundamental changes can be made that are not otherwise possible, and this reflects outwards. Certification for existing buildings usually has a more management-oriented focus and can be perceived to be at such an early stage that the manuals and the public's perception of certification for existing buildings have not yet become final. / Bakgrunden till denna studie tar rot i byggprocessens stora påverkan på klimatet och kostnaderna runt omkring som detta medför. Med tiden så har miljöcertifieringar fått ökad uppmärksamhet och 2020 presenterades en lösning genom att certifiera redan byggda fastigheter i Sverige genom Miljöbyggnad iDrift. Tidigare studier visar på en positiv påverkan men är delvis limiterat när det kommer till att certifiera befintliga byggnader p.g.a. dess möjlighet att påverka byggnadens fundamentala konstruktion. I denna studie genomförs intervjuer med aktörer inom fastighetsbranschen som har erfarenhet av miljöcertifieringar på befintliga byggnader och vid nyproduktion. Studien kommer bl.a. fram till fördelar som påverkar fastighetsägare i form av positiv påverkan på relationen med investerare och banker. Vid certifiering av befintliga byggnader så är det dock tydligt att det inte uppskattas lika mycket av investerare och banker ännu. Delvis p.g.a. att påverkan på byggnader är betydligt större vid nyproduktion eftersom man kan komma åt fundamentala ändringar som inte annars är möjligt och detta speglar utåt. Certifiering vid befintliga byggnader har oftast en mer förvaltningsorienterad inriktning och kan uppfattas att vara i ett så pass tidigt skede att manualerna och allmänhetens uppfattning av certifiering på befintliga byggnader inte har blivit slutgiltiga ännu.

Att arbeta mot en miljöcertifiering innebär att följa och implementera hållbarhetsprinciper och miljövänliga metoder inom verksamheten. Ur både byggherrens och entreprenörens perspektiv, innebär det att sträva efter hållbarhet och miljöprestanda. Det innefattar att minska koldioxidavtryck, främja resurseffektivitet och efterleva specifika miljöstandarder. För byggherren betyder det att integrera gröna och energieffektiva lösningar i byggnadsdesignen, vilket kan öka fastighetens värde och attraktivitet på marknaden. Utöver att minska miljöpåverkan skapar det också en hälsosam och produktiv inomhusmiljö. Det kan attrahera investerare och hyresgäster med hållbarhetsfokus. Breeam kan hjälpa byggherren att demonstrera sitt engagemang för hållbarhet och möta regleringskrav. Detta kan innebära ökad initialinvestering men ge långsiktiga vinster genom minskade driftkostnader och en positiv miljöpåverkan. Entreprenören måste säkerställa att byggprocessen uppfyller Breeam-kraven genom att använda miljövänliga material, effektiva byggmetoder och system. Det inkluderar energianvändning, avfallshantering och kemikalieanvändning, vilket ofta kräver dokumentation, övervakning och ständig förbättring. Detta kräver ökad expertis med specialiserade leverantörer. Trots initiala utmaningar kan det ge långsiktiga fördelar genom att stärka företagets hållbarhetsrykte och differentiera det på marknaden.  I slutändan kan samarbetet kring Breeam gynna både byggherren och entreprenören genom att skapa hållbara och konkurrenskraftiga byggnadsprojekt, Breeam är en gemensam strävan mot byggande som främjar både ekonomiskt värde och miljömedvetenhet.

Klimatomställningen är en av de största utmaningarna som vårt samhälle står inför och som en del av Sveriges miljömål ska Sverige senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Bygg- och fastighetssektorn står för en stor del av samhällets totala miljöpåverkan i Sverige och framtidens bostäder behöver byggas på ett sätt som minskar klimatpåverkan, men samtidigt uppmuntrar och förenklar en hållbar livsstil hos dem som bor där. Till följd av detta har miljöcertifieringssystem blivit allt vanligare för att främja hållbart byggande. I Sverige är Svanen ett välkänt miljömärke som granskar en byggnad ur ett livscykelperspektiv där byggmaterial och kemiska produkter kontrolleras för att byggnaden ska leva upp till ställda krav på låg energianvändning. Studiens syfte är att undersöka hur bostadsutvecklare arbetar med Svanen i deras bostadsprojekt och hur de marknadsför det i kunderbjudandet. Även hur bostadskunder uppfattar Svanen och värderar dess fördelar i bostadsaffären ska undersökas. Studien genomfördes som en kvalitativ studie. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att få en fördjupad förståelse kring hållbarhetscertifieringar och om bostadskunders upplevda värde. Litteraturstudien låg grund för intervjuer som gjordes med bostadsutvecklare, bostadskunder, säljare och marknadsförare. Intervjustudien visade att bostadsprojektets hemsida är den centrala kommunikationskanalen där Svanen marknadsförs. Marknadsföringen består av Svanens logotyp och en kort text om arbetet med Svanen och vilka fördelar det ger med betoning på mindre energianvändning, bra materialval, sund inomhusmiljö och gröna bolån. Bostadskunderna känner till Svanenmärket och förstår att det står för något bra och miljövänligt, men har generellt låg kunskap om vad det innebär för bostaden. De förknippar Svanen med mindre energi- och vattenanvändning, bra ventilation och en god inomhusmiljö. Bostadskunderna är positiva till Svanen och är nöjda och känner viss stolthet att de har en miljövänlig bostad. Däremot är det inget som efterfrågas eller styr kundernas köpbeslut. De tycker det är svårt att värdesätta Svanens fördelar och är inte villiga att betala en merkostnad för en Svanenmärkt bostad. Rekommendationer är att uppmärksamma Svanen och hållbarhet för att öka intresset bland kunder. En ökad kunskap och förståelse kan ge en positiv inverkan som i framtiden kan öka efterfrågan av Svanenmärkta bostäder. Kunden behöver också ekonomiska incitament och det är viktigt att marknadsföra de ekonomiska fördelarna som gröna lån och lägre energianvändning. Ett sätt att göra detta att jämföra en Svanenmärkt bostad mot en konventionell för att tydligare visa energieffektiviteten.

The real estate market accounts for significant emissions, with this sector representing approximately 21.7% of Sweden's total emissions in the form of greenhouse gases, which has made environmental building certifications increasingly relevant. The purpose of this study is therefore to examine the willingness to pay for environmentally certified office spaces and the characteristics that underlie this willingness. As a method for empirical data collection, a qualitative approach has been used. Eight qualitative interviews have been conducted with tenants in the form of companies and organizations renting both certified and non-certified office spaces. The interviewed companies and organizations varied in size from small to medium and large. The goal has been to capture respondents' experiences and perceptions regarding the subject to add depth to the study. As a foundation for analysis, the empirical data has been related to theory, including CSR, strategic fit, willingness to pay, and factors for tenants in green office spaces. The study shows that the willingness to pay varies among different companies and organizations, but generally, there is not an increased willingness to pay to rent an environmentally certified office space.

The purpose of this report was to find out if there were any differences in how the indoor environment was experienced in environmentally certified school buildings compared with similar conventional buildings. For that two certified school buildings, Vegaskolan in Vännäs and Hedlunda preschool in Umeå was compared with two conventional preschools in Umeå, Solbacken and Skattelden, in terms of how the indoor environment was experienced. This was done using a questionnaire and interviews. The results of the survey showed that Vegaskolan had the lowest percentage among the staff that was bothered by various environmental factors, while Hedlunda preschool had the largest share. Hedlunda also had the highest percentage amongst the staff with health problems. All four buildings surveyed, however, had smaller percentages who were disturbed by noise than preschools in general, and the environmentally certified buildings had an even lower percentage. If this is due to the certification is however difficult to say. Since there were more differences between the two certified buildings, it is difficult to draw general conclusions depending on the building type. Most of the differences showed in this study do not depend on the certification of the buildings, but of other causes. However the environmentally certified buildings are more complex than the conventional buildings, with more things that can go wrong. Therefore it requires more monitoring of the indoor environment after the building is put into use, as well as more information to operators and users in order to prevent adverse health effects, which seems to be the case at Hedlunda.

Byggsektorn är en stor bidragande faktor till den globala miljöpåverkan. Hur stor miljöpåverkan ett byggprojekt orsakar baseras utifrån hela livscykeln. En del av livscykeln är material då materialval är ett kritiskt skede i byggprocessen. Genom att välja ett material med en miljöcertifiering som är grundad utifrån ett livscykelperspektiv kan miljöpåverkan begränsas. Till exempel Svanen är en svensk miljöcertifiering som baserar sina kriterier utifrån ett livscykelperspektiv. I många situationer är det ekonomin som styr materialvalet. I den här undersökningen kommer ekonomiskt begränsade materialval att jämföras med miljövänliga material. Kan miljövänliga material hålla samma budget eller hur stor blir annars prisskillnaden? Definitionen av miljövänligt kommer i den här rapporten att grundas på Svanens kriterier.

<p>Under de senaste åren har miljömedvetenheten i samhället blivit</p><p>alltmer påtaglig och i synnerhet är det debatten om växthuseffekten som fått mycket stort utrymme i media. Detta har medfört att företagens intressenter börjat ställa allt högre krav på att även företagen ska ta sitt miljöansvar. Ett vanligt sätt att få struktur på miljöarbetet är att implementera ett miljöledningssystem i verksamheten. Företagen väljer ofta att certifiera sig i och med</p><p>införandet av ett miljöledningssystem, vilket även fler och fler av företagens kunder kräver. Idag är det fortfarande i första hand stora företag som miljöredovisar och använder sig av gröna nyckeltal för att visa sin miljöpåverkan för dess intressenter. I mindre företag är inte denna företeelse särskilt vanlig. Med detta som utgångspunkt blev vår problemformulering:</p><p>Vad driver mindre företag att använda miljöledningssystem och gröna nyckeltal och hur bedriver de sitt miljöarbete?</p><p>Vårt syfte med denna uppsats är att kunna ge vägledning om vilka gröna nyckeltal som kan vara relevanta och som mindre företag kan använda sig av i sin redovisning. Vi vill se om det går att identifiera drivkrafterna bakom miljöredovisning och hur intressenterna påverkar</p><p>denna. Vi försöker fånga upp trender inom området och använder företagskoncerner som jämförelsegrund för att visa alternativ och ge exempel på miljöarbete.</p><p>Teorin inleds med en redogörelse för olika drivkrafter som kan finnas bakom miljöredovisning samt en djupare diskussion om gröna nyckeltal. Vidare beskrivs intressentmodellen och legitimitetsteorin samt vad olika intressenter använder miljöredovisning till. Vi valde att</p><p>kombinera en kvantitativ och kvalitativ metod för insamlandet av det empiriska materialet till vår studie. Vi börjar med den kvantitativa</p><p>metoden för att få en överblick samt för att få respondenter till den kvalitativa delen av vår studie.</p><p>I vår analys av det empiriska materialet har vi utgått ifrån vår teoretiska referensram där vi dragit slutsatserna att yttre faktorer och intressenter var viktiga vid initieringen av miljöarbetet och införandet av ett miljöledningssystem hos företagen, men att det senare var de interna fördelarna som värderades högst. Vad det visar är att mindre företag upplever en press utifrån att miljöcertifiera sig men att det i praktiken verkar vara av mindre betydelse vid</p><p>upphandlingar. Det framstår helt klart att implementeringen av ett miljöledningssystem i företaget gör att miljöarbetet blir mer konkret och strukturerat. Vad avser användandet av gröna nyckeltal är det energiförbrukning i olika former som är den dominerande indikatorn,</p><p>däremot verkar det finnas problem att relatera denna på ett enkelt och rättvisande sätt.</p>

Detta examensarbete handlar om miljöcertifiering i skolan. Syftet med mitt arbete har varit att ta reda på hur miljöcertifiering av skolor går till. En specifik skola har studerats och jag har undersökt om den specifika skolan når upp till målet med miljöcertifieringen, att skapa en bättre miljö genom att skapa aktiva och deltagande samhällsmedborgare. Arbetet består av en litteraturstudie och en intervjustudie. För att erhålla utmärkelsen Grön Flagg, att bli miljöcertifierad, krävs att skolan gör en anmälan till organisationen Håll Sverige Rent, arbetar för att förbättra miljön genom att följa vissa riktlinjer och principer och slutligen lämnar in en rapport där resultaten redovisas. Resultatet av min intervjustudie visade att skolan som jag undersökte nådde upp till målet med Grön Flagg-arbetet, som innebär att skapa en bättre miljö genom att skapa aktiva och deltagande samhällsmedborgare.

Under de senaste åren har miljömedvetenheten i samhället blivit alltmer påtaglig och i synnerhet är det debatten om växthuseffekten som fått mycket stort utrymme i media. Detta har medfört att företagens intressenter börjat ställa allt högre krav på att även företagen ska ta sitt miljöansvar. Ett vanligt sätt att få struktur på miljöarbetet är att implementera ett miljöledningssystem i verksamheten. Företagen väljer ofta att certifiera sig i och med införandet av ett miljöledningssystem, vilket även fler och fler av företagens kunder kräver. Idag är det fortfarande i första hand stora företag som miljöredovisar och använder sig av gröna nyckeltal för att visa sin miljöpåverkan för dess intressenter. I mindre företag är inte denna företeelse särskilt vanlig. Med detta som utgångspunkt blev vår problemformulering: Vad driver mindre företag att använda miljöledningssystem och gröna nyckeltal och hur bedriver de sitt miljöarbete? Vårt syfte med denna uppsats är att kunna ge vägledning om vilka gröna nyckeltal som kan vara relevanta och som mindre företag kan använda sig av i sin redovisning. Vi vill se om det går att identifiera drivkrafterna bakom miljöredovisning och hur intressenterna påverkar denna. Vi försöker fånga upp trender inom området och använder företagskoncerner som jämförelsegrund för att visa alternativ och ge exempel på miljöarbete. Teorin inleds med en redogörelse för olika drivkrafter som kan finnas bakom miljöredovisning samt en djupare diskussion om gröna nyckeltal. Vidare beskrivs intressentmodellen och legitimitetsteorin samt vad olika intressenter använder miljöredovisning till. Vi valde att kombinera en kvantitativ och kvalitativ metod för insamlandet av det empiriska materialet till vår studie. Vi börjar med den kvantitativa metoden för att få en överblick samt för att få respondenter till den kvalitativa delen av vår studie. I vår analys av det empiriska materialet har vi utgått ifrån vår teoretiska referensram där vi dragit slutsatserna att yttre faktorer och intressenter var viktiga vid initieringen av miljöarbetet och införandet av ett miljöledningssystem hos företagen, men att det senare var de interna fördelarna som värderades högst. Vad det visar är att mindre företag upplever en press utifrån att miljöcertifiera sig men att det i praktiken verkar vara av mindre betydelse vid upphandlingar. Det framstår helt klart att implementeringen av ett miljöledningssystem i företaget gör att miljöarbetet blir mer konkret och strukturerat. Vad avser användandet av gröna nyckeltal är det energiförbrukning i olika former som är den dominerande indikatorn, däremot verkar det finnas problem att relatera denna på ett enkelt och rättvisande sätt.

<p>Detta examensarbete handlar om miljöcertifiering i skolan. Syftet med mitt arbete har varit att ta reda på hur miljöcertifiering av skolor går till. En specifik skola har studerats och jag har undersökt om den specifika skolan når upp till målet med miljöcertifieringen, att skapa en bättre miljö genom att skapa aktiva och deltagande samhällsmedborgare. Arbetet består av en litteraturstudie och en intervjustudie. </p><p>För att erhålla utmärkelsen Grön Flagg, att bli miljöcertifierad, krävs att skolan gör en anmälan till organisationen Håll Sverige Rent, arbetar för att förbättra miljön genom att följa vissa riktlinjer och principer och slutligen lämnar in en rapport där resultaten redovisas. </p><p>Resultatet av min intervjustudie visade att skolan som jag undersökte nådde upp till målet med Grön Flagg-arbetet, som innebär att skapa en bättre miljö genom att skapa aktiva och deltagande samhällsmedborgare.</p>