Kommunikation är en viktig del av en organisations miljöarbete, för att information ska kunna spridas på bästa möjliga sätt är det viktigt att kommunikationen fungerar. Kommunikation är en viktig beståndsdel i arbetet med att utbilda ungdomar och studenter i miljöfrågor. För att kunna förmedla information är det av yttersta vikt att man använder sig av effektiva kommunikationskanaler. Det är viktigt för organisationer att de vet vilken information som skall kommuniceras samt med hjälp av vilka kommunikationskanaler. Den här uppsatsen är en studie på Linköpings Universitet där det övergripande syftet var att undersöka vilka kommunikationskanaler som kan användas för att nå ut till studenter. Syftet var även att undersöka hur studenterna ser på Linköpings Universitets miljöarbete. För att insamla empiri använde vi oss av intervjuundersökningar bland studenterna på Linköpings Universitets olika campus. Det vi bland annat kom fram till i vår undersökning bland studenterna på Linköping Universitet var att respondenterna använder sig av Linköpings Universitets hemsida regelbundet, därför bör information förmedlas via denna. Information som förmedlas bör vara intresseväckande samt kort och konkret eftersom detta ökar möjligheterna att mottagarna snabbt tar till sig informationen, vilket leder till att möjligheterna att informationen sprids till omgivningen ökar. För att kommunikationskanalerna ska fungera så effektivt som möjligt är det viktigt att de är strukturerade och överskådliga.

Kraven på extern miljökommunikation enligt standarden ISO 14001 är få och vaga. Eftersom företagen själva väljer hur den största delen av den externa miljökommunikationen ska gå till är det intressant att se hur den då fungerar i praktiken. Syftet med den här studien är att undersöka vad den externa kommunikationen kan innebära i praktiken. Med hjälp av den kvalitativa intervjuformen har empiri samlats in från företagen; SAAB i Linköping, SIEMENS Industrial Turbomachinery, LFV, ALSTOM power Sweden AB. Genom en kvalitativ analysmetod har materialet från intervjuerna bearbetats. Vår studie visar att det finns flera drivkrafter som ligger bakom företagens miljökommunikation, dels är det krav önskemål från omvärlden och dels imageskapande. Studien visar att företagen ser den externa kommunikationen som en självklarhet. Företagen kommunicerar externt genom miljömål och miljöaspekter, kombinerat med aktiviteter. För att nå ut till sin omvärld använder sig företagen mest av traditionella verktyg eller metoder, som broschyrer, hemsidor, kundmöten, årsredovisning och annonser. Valet av verktyg beror på de resurser företaget har i form av personal, tid och ekonomi. Det som kommuniceras anpassas och görs mer konkret för att göra informationen lättförståelig. Medarbetarnas roll för den externa kommunikationen visar sig vara viktig för företagen, då det är genom dessa en mer spontan eller informell kommunikation sker ut mot företagets omvärld. Den största effekten företagen har upplevt av att kommunicera externt är positiv feedback, dock visar studien att effekterna sällan mäts eller utvärderas. Att miljökommunikationen inte skiljer sig från den övriga externa kommunikationen i företagen är något som påvisas i studien. Därmed skulle de vaga kraven i standarden kunna ses som obetydliga vad gäller den befintliga externa miljökommunikationen, i praktiken.

Miljöledningssystem är ett verktyg och hjälpmedel som kan användas för att strukturera och systematisera företags eller andra organisationers miljöarbete. Denna uppsats syftar till att utvärdera utvecklingen av miljöledningssystem i Lidköpings kommun för att kunna identifiera styrkor respektive brister i utvecklingsprocessen. Det som undersökts är dels hur miljöledningssystemet utveckltas men också hur anställda generellt upplevt arbetet samt hur engagemanget och kommunikationen i arbetet med miljöledningssystemet varit under processens gång. Utvärderingen har skett genom en utvärderande fallstudiemetodik bestående av intervjuer, dokumentstsudier samt öppna observationer. Resultatet visar att Lidköpings kommun under hela processen haft en stark vilja till att ha ett miljöledningssystem. De har haft en vision för arbetet med däremot har strategin för hur visionen ska genomföras varit otydlig och riktlinjerna för arbetet har ändrats under processens gång. I arbetet med miljöledningssystemet i kommunen har det varit resursbrist på såväl förvaltningsnivå som övergripande nivå. I början av processen saknade arbetet med miljöledningssystem också ledningens aktiva stöd och vid ett flertal tillfällen har kommunen tagit ut segern i förskott. Kunskapen om vad ett arbete med miljöledningssystem innebär för en kommun har vuxit fram under processens gång och anställda i kommunen har genom detta skaffat sig mognad och erfarenhet i miljöledningssystemsarbete. Genom att prova olika tillvägagångssätt så verkar kommunen nu hittat ett sätt och en struktur för arbetet som fungerar bra i Lidköpings kommun. Arbetet med miljöledningssystemet har lett till en ökad miljömedvetenhet hos de anställda och gjort att fler anställda är engagerade och deltar i kommunens miljöarbete. Kommunikationen i arbetet med miljöledningssystemet har ökat och blivit mer strukturerad under processens gång.

Mankind has always been communicating, it is almost impossible to not communicate. The communication tree has grown a new branch, the environmental communication branch, and an ISO standard, the ISO 14 063 Environmental communication- guidelines and examples was issued October 2006. The purpose of this thesis is commissioned by the managing director of NQA Nordic AB in order to examine and analyse how organisations communicate environmental issues today, and how big the need for ISO 14 063 actually is, and further more if there are needs and wishes to make ISO 14 063 a certifiable standard. The main conclusion is that the there is a need for the standard, but it is difficult to say in which form since the knowledge about the standard is far to low among the organisations examined in this thesis. Clarity and transparency as ISO 14 063 promotes are important ingredients in organisations’ environmental work, so sure a standard for environmental communication can help improve environmental performance, for example through opening up for two-way communication and from that on take part of the stakeholders’ opinions. This study is based on a literature study and a questionnaire survey where 70 organisations (in this case authorities, corporations and non-governmental organisations) randomly chosen from the seven criteria, which ISO 14 001 defines as the environment: land, water, air, flora, fauna, natural resources and man and his collaboration with those. The chosen organisations all have a connection to the environment, directly or indirectly. The authorities are chosen from Sweden’s 16 environmental objectives. To get an extra perspective an interview was made. The results from the questionnaire survey show that there is a big dispersal among the questioned organisations. Some trends are distinguishable. When it comes to communication in common it is often the information manager who communicates, when it comes to environmental subjects it is as often the environmental manager who communicates. The fora which are used for environmental communication are traditional, for example brochures and homepages. Only 6 out of 29 respondents knew about ISO 14 063, compared to 23 out of 29 that knew about ISO 14 001. The results from the questionnaire have been analysed from three perspectives; in total, comparing the different types of organisations and the seven different environmental areas. Authorities have the highest respondent frequency and it seems like they have implemented the environmental best into their tasks. The natural resources organisations among with the water organisations are those best at communicating environmental issues, the humanitarian organisations is in last place. Drawing a conclusion from that, it is easier to take in environmental issues and work with environmental communication the closer to the issue you are. Only one questionnaire answer came from the fauna group, which makes the fauna group difficult to compare with. In general the larger organisations’ answers follow the ISO 14 063 better that the small and medium-sized ones, among many said no thank you to answering the questionnaire because they couldn’t see the connection to their own activity. So the thought about ISO 14 063 also suiting small and medium-sized organisations well does not work in reality Summing up it has been interesting study to do, even though it has been difficult due to the fact that there is little literature about environmental communication. 2008:Nr 4 Teknik / Människan har i alla tider kommunicerat, och det nästintill omöjligt att inte kommunicera. I detta examensarbete har undersökts hur organisationer kommunicerar miljö i dagsläget och hur stort behovet av miljökommunikationsstandarden ISO 14 063 är och om det finns behov och önskemål att göra den till en certifierbar standard. Slutsatsen är att standarden behövs, men i vilken form är det svårt att uttala sig om då kunskapen om standarden är alldeles för låg hos de undersökta organisationerna. En standard för miljökommunikation kan förbättra miljöprestanda, t.ex. genom att öppna för tvåvägskommunikation och då få del av intressenters åsikter. Studien är ett uppdrag från NQA Nordic AB och baseras på litteraturstudier samt en enkätundersökning där 70 organisationer (i detta fall myndigheter, företag och intresseorganisationer) slumpmässigt valts ut utifrån de sju områden ISO 14 001 definierar som miljö: mark, vatten, luft, flora, fauna, naturresurser samt människan och dess samspel med dessa. De utvalda organisationerna har alla en koppling till miljö, direkt eller indirekt. För att få in ytterligare ett perspektiv genomfördes även en intervju. Enkätresultaten visar att det finns stor spridning bland svaren som spridningen på de tillfrågade organisationerna. Endast 6 av 29 enkätrespondenter kände till ISO 14 063, medan 23 av 29 kände till ISO 14 001. Enkätsvaren har analyserats utifrån tre perspektiv; totalt, jämförande mellan de tre utvalda organisationstyperna samt mellan de sju miljöområdena. Slutsatsen där är att det är lättare att ta till sig miljöarbete och därmed jobba tydligare med miljökommunikation ju närmare miljöproblemen man är. Generellt följer de större organisationernas svar ISO 14 063 bättre än de små och medelstora organisationerna. Så tanken med att ISO 14 063 ska passa även dem fungerar inte i praktiken. Över huvudtaget har det varit en intressant studie att genomföra, även om det har svårt då miljökommunikationslitteraturutbudet varit begränsat.

<p>Kommunikation är en viktig del av en organisations miljöarbete, för att information ska kunna spridas på bästa möjliga sätt är det viktigt att kommunikationen fungerar. Kommunikation är en viktig beståndsdel i arbetet med att utbilda ungdomar och studenter i miljöfrågor. För att kunna förmedla information är det av yttersta vikt att man använder sig av effektiva kommunikationskanaler. Det är viktigt för organisationer att de vet vilken information som skall kommuniceras samt med hjälp av vilka kommunikationskanaler.</p><p>Den här uppsatsen är en studie på Linköpings Universitet där det övergripande syftet var att undersöka vilka kommunikationskanaler som kan användas för att nå ut till studenter. Syftet var även att undersöka hur studenterna ser på Linköpings Universitets miljöarbete. För att insamla empiri använde vi oss av intervjuundersökningar bland studenterna på Linköpings Universitets olika campus.</p><p>Det vi bland annat kom fram till i vår undersökning bland studenterna på Linköping Universitet var att respondenterna använder sig av Linköpings Universitets hemsida regelbundet, därför bör information förmedlas via denna. Information som förmedlas bör vara intresseväckande samt kort och konkret eftersom detta ökar möjligheterna att mottagarna snabbt tar till sig informationen, vilket leder till att möjligheterna att informationen sprids till omgivningen ökar. För att kommunikationskanalerna ska fungera så effektivt som möjligt är det viktigt att de är strukturerade och överskådliga.</p>

<p>Mankind has always been communicating, it is almost impossible to not communicate. The communication tree has grown a new branch, the environmental communication branch, and an ISO standard, the ISO 14 063 Environmental communication- guidelines and examples was issued October 2006. The purpose of this thesis is commissioned by the managing director of NQA Nordic AB in order to examine and analyse how organisations communicate environmental issues today, and how big the need for ISO 14 063 actually is, and further more if there are needs and wishes to make ISO 14 063 a certifiable standard. The main conclusion is that the there is a need for the standard, but it is difficult to say in which form since the knowledge about the standard is far to low among the organisations examined in this thesis. Clarity and transparency as ISO 14 063 promotes are important ingredients in organisations’ environmental work, so sure a standard for environmental communication can help improve environmental performance, for example through opening up for two-way communication and from that on take part of the stakeholders’ opinions.</p><p>This study is based on a literature study and a questionnaire survey where 70 organisations (in this case authorities, corporations and non-governmental organisations) randomly chosen from the seven criteria, which ISO 14 001 defines as the environment: land, water, air, flora, fauna, natural resources and man and his collaboration with those. The chosen organisations all have a connection to the environment, directly or indirectly. The authorities are chosen from Sweden’s 16 environmental objectives. To get an extra perspective an interview was made. The results from the questionnaire survey show that there is a big dispersal among the questioned organisations. Some trends are distinguishable. When it comes to communication in common it is often the information manager who communicates, when it comes to environmental subjects it is as often the environmental manager who communicates. The fora which are used for environmental communication are traditional, for example brochures and homepages. Only 6 out of 29 respondents knew about ISO 14 063, compared to 23 out of 29 that knew about ISO 14 001. The results from the questionnaire have been analysed from three perspectives; in total, comparing the different types of organisations and the seven different environmental areas. Authorities have the highest respondent frequency and it seems like they have implemented the environmental best into their tasks. The natural resources organisations among with the water organisations are those best at communicating environmental issues, the humanitarian organisations is in last place. Drawing a conclusion from that, it is easier to take in environmental issues and work with environmental communication the closer to the issue you are. Only one questionnaire answer came from the fauna group, which makes the fauna group difficult to compare with. In general the larger organisations’ answers follow the ISO 14 063 better that the small and medium-sized ones, among many said no thank you to answering the questionnaire because they couldn’t see the connection to their own activity. So the thought about ISO 14 063 also suiting small and medium-sized organisations well does not work in reality Summing up it has been interesting study to do, even though it has been difficult due to the fact that there is little literature about environmental communication.</p><p>2008:Nr 4 Teknik</p><p> </p><p> </p> / <p>Människan har i alla tider kommunicerat, och det nästintill omöjligt att inte kommunicera. I detta examensarbete har undersökts hur organisationer kommunicerar miljö i dagsläget och hur stort behovet av miljökommunikationsstandarden ISO 14 063 är och om det finns behov och önskemål att göra den till en certifierbar standard. Slutsatsen är att standarden behövs, men i vilken form är det svårt att uttala sig om då kunskapen om standarden är alldeles för låg hos de undersökta organisationerna. En standard för miljökommunikation kan förbättra miljöprestanda, t.ex. genom att öppna för tvåvägskommunikation och då få del av intressenters åsikter. Studien är ett uppdrag från NQA Nordic AB och baseras på litteraturstudier samt en enkätundersökning där 70 organisationer (i detta fall myndigheter, företag och intresseorganisationer) slumpmässigt valts ut utifrån de sju områden ISO 14 001 definierar som miljö: mark, vatten, luft, flora, fauna, naturresurser samt människan och dess samspel med dessa. De utvalda organisationerna har alla en koppling till miljö, direkt eller indirekt. För att få in ytterligare ett perspektiv genomfördes även en intervju. Enkätresultaten visar att det finns stor spridning bland svaren som spridningen på de tillfrågade organisationerna. Endast 6 av 29 enkätrespondenter kände till ISO 14 063, medan 23 av 29 kände till ISO 14 001. Enkätsvaren har analyserats utifrån tre perspektiv; totalt, jämförande mellan de tre utvalda organisationstyperna samt mellan de sju miljöområdena. Slutsatsen där är att det är lättare att ta till sig miljöarbete och därmed jobba tydligare med miljökommunikation ju närmare miljöproblemen man är. Generellt följer de större organisationernas svar ISO 14 063 bättre än de små och medelstora organisationerna. Så tanken med att ISO 14 063 ska passa även dem fungerar inte i praktiken. Över huvudtaget har det varit en intressant studie att genomföra, även om det har svårt då miljökommunikationslitteraturutbudet varit begränsat.</p><p> </p><p> </p>

Allmänintresset för miljö- och klimatfrågor har ökat de senaste åren och från många håll ställs det större krav på media att rapportera mer om de här frågorna. Med det i åtanke undersöker studien hur tidningsredaktioner kan arbeta för att integrera miljö och klimat i den vardagliga nyhetsrapporteringen. Utifrån Sydsvenskans miljö- och klimatsatsning Vårt klimat, vår miljö från augusti 2018, är syftet att undersöka om satsningen påverkade reportrarnas kunskap och deras vidare rapportering av miljö- och klimatfrågor. Undersökningen gjordes med hjälp av kvantitativ innehållsanalys av tidningens miljö- och klimatrapportering under sex månader och en kvalitativ intervjuundersökning där fem reportrar på tidningen intervjuades angående arbetet med satsningen. Resultaten visar att Sydsvenskans rapportering om miljö- och klimat ökade efter satsningen. Det går dock inte att säkerställa sambandet mellan den ökade rapporteringen och satsningen, då den troligtvis hade ökat i samband med en konstaterad generell ökning i svensk media av de här frågorna under samma period. Reportrarna upplevde en ökad kunskap, dock verkar inte engagemanget på redaktionen ha upprätthållits och studien diskuterar hur arbetet med fortsatt rapportering skulle kunna se ut. / The general interest for environmental and climate issues has been on the rise the last several years and demands for media to respond with a wider coverage have risen with it. This study investigates how the editorial staff of a newspaper can work to increase reporting regarding the environment and climate in their day-to-day reporting. Did Sydsvenskan’s climate and environment push ’Vårt klimat, vår miljö’ from August of 2018, affect journalist’s knowledge and further reporting of these issues? A quantitative content analysis of the reporting regarding climate and environment spanning a period of six months and interviews with five reporters employed by the newspaper were carried out. Results show the reporting of climate and environmental issues increased after the push. However, correlating the rise of reporting with the push may be impossible, as the reporting likely would have risen in any case with the general increase of media coverage the climate and environment got during this time period. Journalists interviewed reported a rise in their knowledge specific to these issues, however the commitment of the editorial staff seems to have been neglected. Finally, this study discusses possibilities of future reporting regarding climate and environmental issues.

Denna studie syftar till att undersöka hur Ikea Customer Support Centres interna miljökommunikation fungerar. Med teoretiska utgångspunkter i att som företag betrakta naturen som en intressent samt vikten av ett holistiskt miljöarbete för att tillfredsställa denna, belyser och utforskar studien hur intern kommunikation kan användas som verktyg för spridning och implementering av miljö- och hållbarhetsarbete. Empiriskt material samlades in med fokusgrupp och semi-strukturerade intervjuer som metod. Resultatet av undersökningen pekar på att företag som inte betraktar naturen som en intressent har en ineffektiv intern miljökommunikation, och därmed inte ett holistiskt miljöarbete som genomsyrar alla delar av verksamheten. / This study aims to examine how Ikea Customer Support Centres internal environmental communication works. With theoretic premises in which companies consider nature as a stakeholder and the importance of a holistic environmental work to satisfy said stakeholder, the study highlights and explores how internal communication can be used as a tool for dissemination and implementation of environmental and sustainability work. Empirical material was collected with focus group and semi-structured interviews as method. The results indicate that companies that do not regard nature as a stakeholder has an inefficient internal environmental communication, and thus not a holistic environmental work that permeates all parts of the company.

No description available.

Studien undersöker hur svenska småbarnsföräldrar upplever miljöinformation i samband med konsumtion och hur de upplever konsumtion av miljömärkta varor. Även vilken information om miljömärkningar som föräldrarna saknar och hur kommunikation om miljömärkningar kan utformas, undersöks. Syftet är att få en ökad förståelse för småbarnsföräldrars informations- och konsumtionsupplevelser och att därigenom förbättra kommunikation om miljömärkningar. Undersökningen genomförs med semistrukturerade intervjuer som analyseras med kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet visar att miljöinformation i samband med konsumtion upplevs som påtvingande, styrande och distanserande. Att konsumera miljömärkta varor upplevs som kostsamt. Respondenterna efterfrågar information om vad miljömärkningar betyder, vad miljömärkningarna bidrar till och vilka som gynnas av den. Ett oväntat resultat var respondenternas genomgående positiva inställning till närproducerad konsumtion. Närproducerad konsumtion associerades med begrepp som hemma och igenkänning. Framtida kommunikation bör därav, för att öka konsumtionen av miljömärkta varor, fokusera på att informera småbarnsföräldrar om miljömärkningar betydelse, vilka som gynnas av konsumtionen samt att återskapa de associationer som upplevs i samband med närproducerad konsumtion.