Mikroplast är ett begrepp som förekommer allt mer frekvent i media och medför stor förvirring kring var det kommer ifrån och varför det är skadligt. Naturvårdsverket har listat de sju största faktorerna till emission av mikroplast i Sverige, där hushållstvätt av syntetfiber är en utav dem. Mikroplast är små plastfragment (1 nm- 5 mm) och härstammar inte bara från syntetfiber, utan från bland annat däckslitage, allmän nedskräpning och fiskeverktyg. Vid hushållstvätt sprids partiklarna via avloppsvattnet, genom reningsverk och hamnar till slut i havet där de drar till sig miljöfarliga kemikalier och skadar vattenlevande organismer. Den här studien utreder textilföretags miljökommunikation angående mikroplast gentemot kund samt vad det finns för råd och direktiv från organisationer och myndigheter för textilföretag att tillgå vid dess generering av mikroplast. Studiens ambition är att kunna förmedla samlade riktlinjer till textilföretag som kan appliceras till deras verksamhet. Studien stöds utav RISE IVF och MinShed projektet och kommer genomföras med hjälp av litteratur-, enkät-, och intervjustudier. Resultatet som tagits fram genom uppsatsen visar att textilföretag generellt inte kommunicerar mikroplast gentemot kund. Det här beror på den, än så länge, bristfällig forskning som finns tillgänglig angående emission av mikroplast. Textilföretag upplever att de inte har tillräckligt med information för att ta långsiktiga beslut som kan förbättra dess hantering av mikroplast. Avsaknaden av standardiserade testmetoder över hur mycket olika syntetfiber fäller är det som textilföretag upplever saknas. Resultatet visar också att organisationer och myndigheter överlag inte ger några råd och direktiv till specifikt textilföretag. Utifrån de resultat som presenteras från det underlag som grundat sig från litteratur-, enkät-, och intervjustudier, kan författarna dra slutsatsen att rapporten inte kommer bidra med rekommendationer till textilföretag. Författarna uppmanar till vidare forskning inom ämnet, främst angående utveckling av filter i tvättmaskiner, som skulle kunna hindra mikroplast att spridas ut i havsmiljön via avloppsvattnet. / Microplastic waste is something that is featured more and more frequently in media today. There is a lot of confusion, due to the focus in the media, on what microplastic waste actually is and in what way it is harmful to the environment. The Environmental Protection Agency has listed the seven biggest sources to microplastic shedding and it shows that household laundry of synthetic fibers is one of them. Microplastic waste, or microplastics, are small plastic fragments (1 nm- 5 mm) and originate not only from synthetic fibers, but from tire wear, general plastic waste and fishing tools. During household laundry, the synthetic fibers shed microplastic that travels through the wastewater and sewage treatment plants before it finally ends up in the ocean where they have the potential to attract hazardous chemicals and damage aquatic organisms.    This study examines textile companies environmental communication regarding microplastics towards their customer and what kind of guidelines different organizations, institutes and authorities offer to textile companies regarding their generation of microplastics. The ambition of the study is to gather overall guidelines to textile companies that can be applied to their businesses. The study is supported by RISE IVF and the MinShed project and has been accomplished by literature-, questionnaire-, and interview studies. The outcome of the study shows that textile companies generally do not communicate about microplastics to their customer. This is due to the, so far, inadequate research regarding microplastic shedding. Textile companies experience that they do not have enough information to make long-term decisions that can improve their microplastic management, since there is no standardized test methods for fabrics available. The result also shows that organizations and authorities generally do not provide guidelines specific to textile companies. Based on the result from the study, the writers will not accomplish to gather guidelines to textile companies regarding microplastic management. The writers request further research on microplastics, primarily regarding the development of filters in washing machines, which could prevent microplastics from spreading out into the marine environment via the wastewater.

På grund av klimatförändringarna är vår värld i behov av en ny berättelse, i vilken människans beroende av djur och natur är en naturlig del. Att adressera de globala hållbarhetsmålen enligt Agenda 2030 är ett sätt att vända negativa trender bland FN:s medlemsländer. I detta arbete är barnen en viktig pusselbit eftersom det är barnen som kommer få leva med konsekvenserna av vårt leverne. Ett försök att engagera barn i den nödvändiga samhällsomställningen har gjorts genom att hållbarhetssagan Esmeralda och Draken publicerades 2021. Utifrån nämnda bok har den här studien sin utgångspunkt. Studien är kvalitativ och baserad på empiriskt material sammanställt utifrån text- och bildanalys av Esmeralda och Draken samt fyra observationer från högläsningstillfällen med förskolebarn. Resultaten visade att hållbarhetssagans huvudsakliga fokus var den sociala dimensionen av hållbar utveckling, där teknik ihop med unga individer står för problemlösandet. Vad gäller den miljömässiga dimensionen får naturen utgöra kuliss åt det urbaniserade samhället. Studiens bidrag till forskningen är att förskolebarnen blev som mest engagerade av starka känslouttryck hos bokens karaktärer. Hur miljökommunikationen kan använda sig av känslouttryck i barnlitteratur bör därför undersökas vidare. / Due to climate change, our world needs a new narrative, in which human dependence on animals and nature plays an essential role. Addressing the global sustainability goals according to Agenda 2030 is a way to reverse negative trends among UN member states. In this work, children are an important piece of the puzzle because it is children who will have to live with the consequences of our lifestyles. In an attempt to engage children in the necessary societal transition, the sustainability saga Esmeralda och Draken was published in 2021. That book provided the starting point for this study. The qualitative study is based on empirical material from text-and-image analysis of Esmeralda och Draken, as well as four observations from reading-aloud sessions with preschool children. The results showed that the main focus of the sustainability saga was the social dimension of sustainable development, where technology, together with young individuals, solves problems. In terms of the environmental dimension, nature serves as the backdrop for an urbanized society. The study's contribution to research is that the preschool children were most engaged by the strong emotional expressions of the book's characters. Ways in which environmental communication can utilize emotional expression in children's literature should therefore be investigated further.

Miljömedvetenheten i Sverige har lett till att vi ställer mer krav på att företag och organisationer ska ha ett visst miljöarbete. Fler och fler intresserar sig för företagens miljöarbete och idag är det därför svårt för företag att bara fokusera på kärnverksamheten. Miljöledningssystem kan hjälpa företag och organisationer att få ett systematiskt miljöarbete. Den vanligaste standarden för införandet av miljöledningssystem heter ISO-14001 och innehåller ett grundläggande synsätt som t.ex. kretsloppstanken, delaktighet och livscykelperspektiv. Synsättet ska de företag som använder standarden ta till sig och arbeta efter. Att införa miljöledningssystem betyder en strukturell förändring, men införandet påverkar organisationen även på andra sätt. Denna uppsats syftar till att undersöka och jämföra hur införandet av miljöledningssystem på ett återvinningsföretag och en statlig myndighet har påverkat de anställdas vardag. Den teori som gjort det möjligt att utifrån resultaten kunna besvara syftet med uppsatsen behandlar ’sensemaking’, företagskultur, beslutsfattande och förändringar, garbage can teorin, kommunikation och miljökommunikation. För att utföra studien har en fallstudie genomförts på ett återvinningsföretag och ett statligt verk. Inom ramen för fallstudien har totalt fyra fokusgrupper träffats och diskuterat införandet av miljöledningssystemet och hur det påverkat just den organisation de arbetar i. Två av fokusgrupperna gav perspektiv från ledningshåll och två från övri-ga anställda. Uppsatsens resultat visar att miljöledningssystem kan påverka hur människor tänker kring miljöfrågor även på fritiden. Det har också framkommit att miljöledningssystem ställer stora krav på kommunikationen i företa-get. Denna kommunikation är idag bristfällig inom både det statliga verket och återvinningsföretaget. Uppsatsen visar också intressanta kopplingar mellan organisation och miljöledningssystem.

Den här studien undersöker nyhetstidningarnas del i kontexten för hur ansvar för klimatkrisen formas i det svenska samhället. Detta görs genom att studera hur två av de största nyhetstidningarna i Sverige, Dagens Nyheter och Aftonbladet, framställer olika aktörers ansvar för klimatkrisen i sina nyhetsartiklar. Det är relevant att studera nyhetstidningarnas ansvarsbeläggning för klimatkrisen då tidigare forskning har visat att nyhetsmedier kan påverka både uppfattningen om ämnen i samhället samt attityder och beteenden i relation till de ämnena. Studiens avsikt är därför att bidra till förståelse för hur nyhetstidningarnas ansvarsbeläggning av klimatkrisen kan påverka uppfattningen om ansvar och således hanteringen av klimatkrisen i samhället. Materialet analyseras utifrån gestaltningsteorin och miljökommunikationsforskningens syn på miljökommunikation som formande av miljön. Resultatet visar på att artiklarna till störst del ansvarsbelägger politiska aktörer, att företags ansvar förskjuts till politiska aktörer eller fördelas mellan politiska aktörer där företagen då får minst ansvar, samt att individers ansvar knappt gestaltas. Slutsatsen är att nyhetstidningarna inte ansvarsbelägger väsentliga aktörer i klimatkrisen lika mycket, vilket kan ses som problematiskt då klimatforskning menar att alla aktörer i samhället måste agera. / This study examines the part that Swedish newspapers play in the context of constructing responsibility for the climate crisis in Swedish society. This is done by studying how two of the biggest newspapers in Sweden, Dagens Nyheter and Aftonbladet, portray different actors’ responsibilities in the climate crisis in their news articles. It is of high relevance to study newspapers’ distribution of responsibility since previous research has shown that news media can affect both the perception of events and topics in society, as well as attitudes and behaviours in regards to those events and topics. Therefore, this study aims to contribute to a better understanding of how the newspapers’ distribution of responsibility can affect the perception of responsibility as well as the management of the climate crisis in the Swedish society. The material is analyzed through the theory of framing and the environmental communication research’s view that communication about the environment shapes the perception and therefore the form of the environment. The result shows that news articles mainly give responsibility to political actors, that companies’ responsibility is pushed over to political actors or placed between both companies and political actors where companies get the lesser responsibility, and that individuals are given a minimal amount of responsibility. The main conclusion is that the newspapers do not distribute responsibility evenly among the essential actors, which can be seen as problematic since climate research mean that all actors in society must act to solve the climate crisis.

Hur bidrar reklamfilmer till att producera och reproducera klimatdiskurser i samhället? Genom att undersöka tre svenska reklamfilmer som marknadsför elbilar syftar studien till att öka förståelsen för hur reklam samspelar med allmänhetens åsikter om miljöfrågor. De aktuella bilmärkena är Kia, Volkswagen och Volvo. Utifrån teoretiska perspektiv om grön kapitalism, gröna utopier och industriell fatalism strävar studien efter att avslöja de diskurser som är aktuella i reklamfilmerna, samt att avslöja de strategier som fordonsindustrin använder för att positionera elbilar som lösning på klimatkrisen. Studien använder en kritisk multimodal diskursanalys för att analysera reklamfilmernas visuella, auditiva och textuella element. Resultaten erbjuder värdefulla insikter för marknadsförare, beslutsfattare och forskare som är intresserade av samspelet mellan reklam och hållbara diskurser, samt bidrar till fältet för miljökommunikation. / How do commercials contribute to producing and reproducing climate discourses in society? By examining three Swedish commercials that market electric cars, the study aims to increase the understanding of how advertising interacts with the public's views on environmental issues. The car brands are Kia, Volkswagen and Volvo. Based on theoretical perspectives on green capitalism, green utopias and industrial fatalism, the study aims to reveal the discourses that are embedded in the commercials, as well as to reveal the strategies that the automotive industry uses to position electric cars as a solution to the climate crisis. The study uses a critical multimodal discourse analysis to analyze the commercials' visual, auditory and textual elements. The results offer valuable insights for marketers, policy makers and researchers interested in the interplay between advertising and sustainability discourses, as well as contributing to the field of environmental communication.

Climate change is one of the greatest challenges of modern times. Environmental organizations do their utmost to inform the public about environmental problems and to invite action to prevent them. To this direction, they run campaigns with posters that combine images and text and evoke emotions in the recipient about these issues. The study focuses on such multimodal texts and analyzes the multimodal resources used in environmental campaign posters from a visual rhetorical perspective with a focus on fear appeals and their expected persuasiveness. More specifically, the study examines how the environmental organizations WWF and Greenpeace use fear appeal as a rhetorical strategy in their campaigns. The visual and textual resources are analyzed to identify the purpose, arguments and emotional appeals of the posters that seek to increase people's awareness and power to act. The study also examines how the rhetorical strategies and effectiveness of the multimodal resources differ between the two organizations. The study shows that the two organizations make use of appeals to fear in a way that matches their different profiles to create awareness and encourage action concerning climate change.

Malmö är en av många kommuner i Sverige som planerar att införa ett system för insamling och hantering av det matavfall som uppstår inom kommunen. När det gäller villahushållen inom kommunen så är målet att minst 32 procent av dem frivilligt ska välja att sortera ut sitt matavfall fr.o.m. år 2009. Att deltagandet ska vara frivilligt ställer höga krav på den initiala informationskampanj som VA SYD, kommunalbolaget som ansvarar för insamlingen, avser att genomföra i syfte att få med så många villahushåll som möjligt. Denna undersökning har avsett att utifrån tre fokusgruppsintervjuer med villaägare från områdena Djupadal, Kastanjegården och Riseberga i Malmö identifiera vilka faktorer det är som påverkar deras vilja och möjligheter att sortera ut sitt matavfall. Efter detta har vi undersökt vilka hinder och möjligheter dessa faktorer kan medföra om man genom kommunikation avser att på lång sikt influera Malmös villahushåll till att frivilligt sortera ut sitt matavfall. Ur undersökningens resultat kan man bl.a. utläsa att en miljöstyrande avfallstaxa med en lägre avgift för de villahushåll som sorterar ut sitt matavfall är ett starkt incitament. Hur mycket lägre avgiften blir är oväsentligt utan det är principen som är viktig. Feedback i form av konkreta och reella exempel om vad det insamlade matavfallet används till och vilken nytta det gör för miljön är viktigt att ge frekvent till villahushållen. Kärlen upplevs som fula och något som tar plats. Ett sätt att skapa positiv uppmärksamhet kring kärlen kan vara att erbjuda tryck på dem. Det är väldigt viktigt att kommunen ger så goda förutsättningar som möjligt för villahushållen att sortera ut sitt matavfall. Om systemets tekniska aspekter fungerar bra så signalerar det trovärdighet och seriositet och blir en motivation för hushållen att göra sin del, dvs. sortera ut sitt matavfall. För att omvända negativa attityder hos hushållen bör man hänvisa till erfarenheter från andra kommuner som samlar in matavfall från villahushåll. Genom bilder och reportage kan dessa utgöra förebilder för Malmös villahushåll. / Malmö is one of many municipalities in Sweden that are planning to adopt a system for collecting and handling the food waste generated within it. The goal is that at least 32 percent of the house owners within the municipality will choose to volunteer to sort out their food waste from 2009. To make their participation voluntary demands a high standard on the initial information campaign that VA SYD, the municipal corporation that is responsible for the collection, is planning to carry out with the purpose of getting as many house owners as possible to participate. This study has intended to, based on three focus group interviews with house owners from the districts of Djupadal, Kastanjegården and Riseberga in Malmö, identify what factors are influencing their willingness and opportunity to sort out their food waste. We then studied what barriers and opportunities those factors may involve if you by communicational means intend to influence Malmö’s house owners to voluntarily sort out their food waste long term. From our studies results you can deduce that an environmentally controlled waste tax with a lower fee for those who sort out their food waste is a strong incentive. How much lower is not important since it’s the principle that matters. It is important to give frequent feedback to the house owners in the form of substantial and intrinsic examples about what the collected food waste is used for, and what good it does for the environment. The containers are believed to be ugly and something that seizes up space. One way to create positive attention around the containers is to offer print on them. It is very important that the municipal council gives as good prerequisites as possible for the house owners to sort out their food waste. If the technical aspects of the system work well it signals credibility and seriousity and can motivate the house owners to do their part that is, sorting out their food waste. To convert negative attitudes within the house owners you should refer to experiences from other municipalities that are collecting food waste from house owners. By pictures and coverage’s with their house owners they can act as role models for Malmö’s house owners.

Ekofeminism figurerar i både politiska och filosofiska sammanhang och är en ideologi som kombinerar feminism med miljöpolitik. Den bygger sin ideologi på att motarbeta ett patriarkalt förtryck mot både kvinnor och natur och säger att detta förtryck härrör från en historisk föreställning om kvinnan som stående närmare naturen. Den vita mannens självupphöjande till Gud under industrialismen använde denna historiska föreställning i ett rättfärdigande av ett maktutövande gentemot både kvinnor och natur som sägs leva kvar i allra största grad än idag. Genom att betrakta hur svensk tryckt press framställt ekofeminism mellan åren 1995-2016 har denna uppsats ämnat utröna om detta maktförhållande lever kvar och hur det tar sig uttryck. Uppsatsen undersöker även om det medieras en diskurs om ekofeminism i svensk tryckt press. Centrala frågeställningar: Hur framställs ekofeminism i svensk tryckt press mellan åren 1995-2016 ? Vilka maktstrukturer framträder runt ekofeminism och vilka personer kommer till tals? Varför skrevs inget alls om ekofeminism under 5 av de 11 undersökta åren ? Metoder: För att ta reda på detta har denna uppsats använt sig av triangulering som övergripande metod innehållande en kvantitativ analys, innehållsanalys och analys av visuell kommunikation. Slutsatser: Denna uppsats kommer fram till att förtrycket lever kvar och visar sig tydligt i relationen mellan svensk tryckt press och ekofeminism. Ekofeminismen framställs som svårbegriplig för allmänheten och blandas ofta ihop med särartsfeminism i vad som tycks vara ett strategiskt syfte att genom desinformation utöva förtryck. / The silent years: ecofeminism in Swedish printed press 1995-2016 Ecofeminism figures in both political and philosophical contexts and is an ideology that combines feminism with environmental policy. It builds its ideology to counteract a patriarchal oppression against both women and nature, saying that this oppression stems from a historical perception of the woman standing closer to nature. The self-elevation of the white man to God during the industrialism era used this historical image in the justification to exercise power towards both women and nature, which is said to be ongoing to the greatest extent today. By considering how Swedish printed press depict ecofeminism between the years 1995-2016, this paper has been designed to determine if this relationship of power remains and define how it is expressed. The essay also investigates whether a discourse on ecofeminism is mediated in Swedish press. Central Issues: How is ecofeminism produced in Swedish printed press between 1995 and 2016? What power structures appear around ecofeminism and who get their voices heard? Why was nothing written about ecofeminism for 5 of the 11 investigated years? Methods: To find this out, this essay has used triangulation as an overarching method containing quantitative analysis, content analysis and analysis of visual communication. Conclusions: This essay indicate that the repression remains and becomes evident in the relationship between Swedish press and ecofeminism. Ecofeminism is expressed as difficult for the public and is often confused with specificity feminism in what appears to be a strategic goal of repression by means of disinformation. / <p>Betygssättande lärare: Per Vesterlund. Formell examinator för kursen: Eva Åsén Ekstrand.</p>

<h1>Sammanfattning</h1><p>Under det senast decenniet har en påtaglig förändring ägt rum i samhället, där miljöproblematiken kommit att bli ett av de mest aktuella och uppmärksammade ämnena. Bland företagen förmedlas ett miljöengagemang som ger intryck av att miljörörelsen på allvarhar lyckats flytta in i näringslivet domäner. Den ökade miljöorienteringen bland företagen har medfört att det blivit svårare att urskilja de företag som utnyttjar den nya ”trenden” för att öka affärsnyttan från de företag som verkligen har ett gediget miljöengagemang. Hur kan ett företag som har ett genuint miljöengagemang förmedla detta på ett trovärdigt sätt utan att försvinna i bruset av den ökade miljöprofileringen? Med utgångspunkt från Klättermusen, ”ett av Sveriges mest miljömedvetna företag” söker denna uppsats svar på hur man kan kommunicerar sitt miljöengagemang på ett effektivt och trovärdigt sätt och hur vida detta skapar positiva attityder hos konsumenter på outdoor marknaden i Sverige. Från en deduktivansatts, med teorier i miljökommunikation, varumärkesuppbyggnad och konsumentbeteende, används både en kvalitativ och kvantitativ metod genom intervju och enkätundersökning. Resultaten visar att Klättermusens miljökommunikation är utformad på ett näst intill exemplariskt sätt, vilket bekräftas av att deras miljökommunikation nått fram till högutsträckning på outdoor marknaden. Detta har till stor utsträckning medfört positiva attityder gentemot klättermusen, där den gröna dimensionen av varumärket och olika miljöaspekter skapat mervärden för konsumenterna. Dock har de gröna variablerna visats sig vara av mindrebetydelse för den positiva attityden gentemot företaget i förhållande till andra variabler. Dessutom har studien identifierat negativa attityder beträffande andra variabler.</p>

Sammanfattning Under det senast decenniet har en påtaglig förändring ägt rum i samhället, där miljöproblematiken kommit att bli ett av de mest aktuella och uppmärksammade ämnena. Bland företagen förmedlas ett miljöengagemang som ger intryck av att miljörörelsen på allvarhar lyckats flytta in i näringslivet domäner. Den ökade miljöorienteringen bland företagen har medfört att det blivit svårare att urskilja de företag som utnyttjar den nya ”trenden” för att öka affärsnyttan från de företag som verkligen har ett gediget miljöengagemang. Hur kan ett företag som har ett genuint miljöengagemang förmedla detta på ett trovärdigt sätt utan att försvinna i bruset av den ökade miljöprofileringen? Med utgångspunkt från Klättermusen, ”ett av Sveriges mest miljömedvetna företag” söker denna uppsats svar på hur man kan kommunicerar sitt miljöengagemang på ett effektivt och trovärdigt sätt och hur vida detta skapar positiva attityder hos konsumenter på outdoor marknaden i Sverige. Från en deduktivansatts, med teorier i miljökommunikation, varumärkesuppbyggnad och konsumentbeteende, används både en kvalitativ och kvantitativ metod genom intervju och enkätundersökning. Resultaten visar att Klättermusens miljökommunikation är utformad på ett näst intill exemplariskt sätt, vilket bekräftas av att deras miljökommunikation nått fram till högutsträckning på outdoor marknaden. Detta har till stor utsträckning medfört positiva attityder gentemot klättermusen, där den gröna dimensionen av varumärket och olika miljöaspekter skapat mervärden för konsumenterna. Dock har de gröna variablerna visats sig vara av mindrebetydelse för den positiva attityden gentemot företaget i förhållande till andra variabler. Dessutom har studien identifierat negativa attityder beträffande andra variabler.