<p>Införandet av mål- och resultatstyrning tillhör de mest betydande förändringarna i den svenska statsförvaltningen under modern tid. Enligt regeringen är ett system för mål- och resultatstyrning det mest effektiva sättet att styra ett brett upplagt miljöarbete. Styrningen sker med hjälp av uppställda mål, miljökvalitetsmål, men vägen att nå dit bestäms inte i detalj utan kommuner, myndigheter, företag med flera ges stor frihet att välja hur man vill arbeta för att nå målen. Målstyrningen har visat sig ställa höga krav på målformulering, kommunikation och uppföljning och dess praktiska betydelse är livligt omdiskuterad. I studien genomförs en analys av de hinder och möjligheter som uppkommer i implementeringsarbetet av de svenska miljökvalitetsmålen. Vidare beskrivs, analyseras och diskuteras målstyrningens för och nackdelar samt relationen och kommunikationen mellan olika aktörer på nationell, regional och kommunal nivå i det svenska miljömålsarbetet. I uppsatsen riktas särskild uppmärksamhet mot målet God bebyggd miljö och hur detta mål uppfattas och tolkas på de olika nivåerna i miljömålsadministrationen. Vidare undersöks vilka kommunikationsproblem som upplevs vara centrala, vad de består i samt om och hur de hanteras.</p>

<p>1999 fick Sveriges miljöpolitik en helt ny struktur; regeringen antog de femton nationella miljökvalitetsmålen som ett nytt angreppssätt för att verka för en hållbar utveckling. Sveriges miljöarbete är varje medborgares och myndighets ansvar men kommunen och länsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att möjliggöra genomförandet av miljömålen på en lokal och regional nivå. </p><p>Denna studie behandlar kommunens och länsstyrelsens uppfattningar kring åtgärderna av genomförandet av de nationella miljökvalitetsmålen. Studien baseras på ett antal kvalitativa intervjuer som har analyserats med hjälp av Fredrik Burströms teori om kommunal miljömanagement. </p><p>Studien visar att miljömålens struktur ger en bra möjlighet i det lokala miljöarbetet. Det största hindret är en allmän resursbrist, vilket hindrar en stor del av genomförandet i miljömålsarbetet. Medan ansvaret har delegerats till kommunen och länsstyrelsen har inte de ekonomiska möjligheterna att genomföra arbetet följt med. De viktigaste förutsättningarna för ett framgångsrikt miljömålsarbete är en delaktighet från många aktörer. På lokal och regional nivå är de viktigaste förutsättningarna en bättre förankring och integrering av miljömålen än vad som sker idag. Förutsättningarna på lokal och regional nivå är också mindre bra när det gäller de miljöproblem som är nationella och internationella till sin karaktär.</p>

<p>Studien ger en bild av hur tjänstemän på regional och lokal nivå ser på miljömålsarbetet. Syftet med studien har varit att skapa en förståelse för hur tjänstemän, som aktivt arbetar med miljömålen på en länsstyrelse och en kommun, uppfattar miljömålsarbetet och vilka faktorer som de anser är viktiga för ett lyckat miljömålsarbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju tjänstemän från en länsstyrelse och en kommun. Fokus har legat på de intervjuade tjänstemännens syn på åtgärdsarbetet på den egna myndigheten. </p><p>De problem som verkar vara mest centrala för intervjupersonerna i miljömålsarbetet är resursbrist, att det saknas politisk förankring, att inte tillräckligt många olika aktörer är delaktiga i arbetet, att det är ett brett område och att det är svårt att integrera miljömålen i myndigheternas ordinarie verksamhet. Fördelarna verkar främst vara att många vill delta i arbetet, att man har gemensamma mål som är beslutade av riksdagen, att man har en enhetlig struktur som går från nationell till regional och lokal nivå och att det finns ett system för uppföljning. </p><p>De faktorer som i studien framstår som mest centrala för ett lyckat miljömålsarbete är brett deltagande, samverkan, nätverk, integration av miljömålen i andra samhällsmål och i befintlig verksamhet inom myndigheterna, politisk förankring samt informationsspridning genom dialog och marknadsföring. Även att skapa bättre förutsättningar för människor att ändra sitt beteende i en miljövänligare riktning anses vara viktigt. Det handlar då främst om resursfrågor och att åstadkomma en tydligare styrning från nationell nivå, men även juridiska styrmedel och ett effektivt uppföljningssystem.</p>

The implementation of environmental management systems is a way for the Swedish government to manage the work for sustainable development via central government agencies. Environmental management systems (EMS) were originally developed as a tool for continual improvement of environmental performance in industrial companies, following the circle of “Plan, Do, Check, Act”. The aim of using EMS was to facilitate integration of environmental considerations in all agency activities, both internal and external. The purpose of the thesis is to study translation processes of environmental issues related to the EMS project in central government agencies. In order to study the construction of environmental issues in EMS work in agencies, and the consequences of these constructions in relation to ecological sustainable development, four studies have been conducted; first, a study of documents related to the EMS project; second, a study of the Swedish Road Administration and their work with EMS; third, a study of translations in the network for EMS implementation; and fourth, a focus group study of management groups in five agencies.The analysis shows how the external references have been a central part of the translation processes taking place in the EMS project. This is explained as a result of the use of the international EMS standard, ISO 14001, which has become a frequent reference in the project. The influence of ISO 14001 is explained in the thesis as a consequence of the perceived lack of interest at management and government levels in the implementation of EMS projects in agencies. Related to the common adoption are also the external, certified environmental auditors and consultants auditing the results of the EMS implementation and thereby influencing the translation processes taking place in the project. As a result the activities for sustainable development by state agencies have become an issue for the audit and judgement by private actors.Another consequence is the focus of the measurable and non-conflict environmental aspects matching the EMS rationale. Contested environmental issues however do not match the model and may therefore attain less attention of environmental management. Under the influence of the EMS rationale the translation of ecological sustainable development becomes restricted to environmental issues constructed as EMS issues. Related to this is the learning that remains restricted to the EMS rationale. A vital implication is the need for dialogue on the role of state administration for sustainable development beyond EMS activities.

<p>I dag pågår ett nationellt miljömålsarbete som utgår från de 15 nationella miljökvalitetsmålen, vilket har sin grund i ett tidigare miljömålsarbete som utgick från 13 nationella miljöhot. Syftet med uppsatsen har varit att med fallet Kinda kommun undersöka svårigheter och möjligheter med att utforma lokala miljömål utifrån nationella miljömål. Detta riktar fokus mot den rumsliga skalproblematiken som kan uppstå när nationella mål skalas ner till lokala mål. Vägledande frågeställning har varit; Vilka svårigheter uppkommer när det gäller att utforma lokala miljömål utifrån de nationella? Vilka möjligheter har en liten kommun att anpassa och genomföra de nationella miljömålen på lokal nivå? Grunden för uppsatsen är en kvalitativ fallstudie, där tyngdpunkten ligger på instudering och jämförelse av befintlig relevant litteratur samt intervjuer. Bakomliggande fakta till uppsatsen, att ta fram underlag och bakgrund till två lokala miljömål, utfördes i samråd och i diskussion med anställda på Kinda kommun som arbetar inom områdena. De skalproblem som verkar ha uppstått för kommunen är vilken nivå man ska utforma de lokala miljökvalitetsmålen på för att de ska vara realistiska och genomförbara men ändå något att sträva mot. Svårigheter med att utforma lokala miljömål är just att de måste läggas på rätt nivå för att vara fungerande för kommunen.</p>

In January 2018, Sweden’s new Climate Act and long-term climate goal entered into force. The goal states that, by 2045, Sweden will reach net-zero emissions of greenhouse gases. The goal is ambitious and requires powerful climate change mitigations in a variety of sectors, which can lead to both positive synergies and negative tradeoffs with the 16 existing Environmental Quality Objectives. Examining and analyzing such interactions can accelerate the achievement of the goals and reduce the risk of unwanted complications.  The purpose of this study is to assess the central measures of achieving the climate goal, and to evaluate and clarify possible synergies and tradeoffs between the climate goal and Sweden’s Environmental Objectives. The applied methods include literature studies, expert assessments, Causal Loop Diagrams and a comparative analysis method, and a total of 160 interactions between the climate goal and the Environmental Objectives have been examined.  37% of the interactions show positive synergies, and 47% show no significant impact between the climate goal and the Environmental Objectives. Only 16% of the interactions are estimated to lead to possible negative tradeoffs. In many cases, type of used technology and the location of the measures play a decisive role; with careful planning and precautionary principles, synergies can be supported and tradeoffs avoided. / I samband med att den nya klimatlagen trädde i kraft i januari 2018 fick Sverige ett nytt långsiktigt klimatmål, som fastställer att Sverige senast år 2045 ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Målet är ambitiöst och kräver kraftfulla klimatförbättrande åtgärder inom en rad olika sektorer, något som kan leda både till positiva synergieffekter och negativa målkonflikter med de 16 befintliga miljökvalitetsmålen. Att undersöka och analysera dessa interaktioner kan påskynda måluppfyllelsen och minska risken för fallgropar. Syftet med denna studie är att undersöka vilka klimatförbättrande åtgärder som är betydande för att nå klimatmålet, samt att kartlägga och tydliggöra potentiella synergier och konflikter mellan klimatmålet och de nationella miljökvalitetsmålen. Litteraturstudier, expertutlåtanden, analyser av orsakssamband samt en komparativ analysmetod har tillämpats, och totalt 160 interaktioner mellan klimatmålet och miljökvalitetsmålen har analyserats. 37% respektive 47% av interaktionerna visar positiva synergier eller ingen tydlig påverkan mellan klimatmålet och miljökvalitetsmålen, och endast 16% av interaktionerna bedöms leda till potentiella negativa målkonflikter. För flera av åtgärderna spelar teknik och placering en avgörande roll för de slutliga synergierna och målkonflikterna. Med noggrann planering och vidtagen försiktighetsprincip kan synergierna stärkas och potentiella målkonflikter undvikas.

1999 fick Sveriges miljöpolitik en helt ny struktur; regeringen antog de femton nationella miljökvalitetsmålen som ett nytt angreppssätt för att verka för en hållbar utveckling. Sveriges miljöarbete är varje medborgares och myndighets ansvar men kommunen och länsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att möjliggöra genomförandet av miljömålen på en lokal och regional nivå. Denna studie behandlar kommunens och länsstyrelsens uppfattningar kring åtgärderna av genomförandet av de nationella miljökvalitetsmålen. Studien baseras på ett antal kvalitativa intervjuer som har analyserats med hjälp av Fredrik Burströms teori om kommunal miljömanagement. Studien visar att miljömålens struktur ger en bra möjlighet i det lokala miljöarbetet. Det största hindret är en allmän resursbrist, vilket hindrar en stor del av genomförandet i miljömålsarbetet. Medan ansvaret har delegerats till kommunen och länsstyrelsen har inte de ekonomiska möjligheterna att genomföra arbetet följt med. De viktigaste förutsättningarna för ett framgångsrikt miljömålsarbete är en delaktighet från många aktörer. På lokal och regional nivå är de viktigaste förutsättningarna en bättre förankring och integrering av miljömålen än vad som sker idag. Förutsättningarna på lokal och regional nivå är också mindre bra när det gäller de miljöproblem som är nationella och internationella till sin karaktär.

Studien ger en bild av hur tjänstemän på regional och lokal nivå ser på miljömålsarbetet. Syftet med studien har varit att skapa en förståelse för hur tjänstemän, som aktivt arbetar med miljömålen på en länsstyrelse och en kommun, uppfattar miljömålsarbetet och vilka faktorer som de anser är viktiga för ett lyckat miljömålsarbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju tjänstemän från en länsstyrelse och en kommun. Fokus har legat på de intervjuade tjänstemännens syn på åtgärdsarbetet på den egna myndigheten. De problem som verkar vara mest centrala för intervjupersonerna i miljömålsarbetet är resursbrist, att det saknas politisk förankring, att inte tillräckligt många olika aktörer är delaktiga i arbetet, att det är ett brett område och att det är svårt att integrera miljömålen i myndigheternas ordinarie verksamhet. Fördelarna verkar främst vara att många vill delta i arbetet, att man har gemensamma mål som är beslutade av riksdagen, att man har en enhetlig struktur som går från nationell till regional och lokal nivå och att det finns ett system för uppföljning. De faktorer som i studien framstår som mest centrala för ett lyckat miljömålsarbete är brett deltagande, samverkan, nätverk, integration av miljömålen i andra samhällsmål och i befintlig verksamhet inom myndigheterna, politisk förankring samt informationsspridning genom dialog och marknadsföring. Även att skapa bättre förutsättningar för människor att ändra sitt beteende i en miljövänligare riktning anses vara viktigt. Det handlar då främst om resursfrågor och att åstadkomma en tydligare styrning från nationell nivå, men även juridiska styrmedel och ett effektivt uppföljningssystem.

År 1998 gav regeringen 24 myndigheter ett särskilt sektorsansvar för ekologiskt hållbar utveckling, vilket innebär att myndigheterna ska verka för att arbetet mot ekologisk hållbarhet förs framåt inom hela myndighetens sektor. Syftet med studien är att utreda vad det finns för svårigheter och möjligheter när det särskilda sektorsansvaret ska omsättas i praktiken. För att undersöka denna fråga utförs en fallstudie som berör flygsektorn, det vill säga hur ansvaret yttrar sig på Luftfartsverket (LFV). Jag berör även kopplingen till exempelvis miljömålsarbetet. Kvalitativa intervjuer har kompletterats med litteraturstudier av interna dokument från LFV. Alla intervjupersonerna tycker att LFV har ett sektorsperspektivpå sitt miljöarbete idag. Det skiljer mycket i hur positivt inställda personerna på LFV är till sektorsansvaret (som i denna studie används för att benämna det särskilda sektorsansvaret för ekologiskt hållbar utveckling), vissa upplever det som motiverande, andra som ett direktiv. I interna dokument från LFV framgår det att ansvaret inte behövs. Intervjupersonerna är oeniga om huruvida sektorsansvaret har inneburit en förändring av LFVs miljöarbete, vissa ser det som ett argument och en betoning, andra som helt onödigt. Sektorsansvaret är förknippat med en mängd svårigheter, bland annat genom de målkonflikter det är förknippat med. Konflikter uppstår mellan miljöarbetet och myndighetens kärnverksamhet, mellan de tre aspekterna av hållbarhet, samt mellan sektorsansvaret och flygplatsernas prövningsplikt. Några anledningar till att sektorsansvaret inte har fått så stort utrymme på LFV är att det har integrerats med det övriga miljöarbetet, samt att sektorsansvaret inte har fått genomslag i hela organisationen. De många hinder som uppstår gör att jag anser att ansvaret behöver förändras, för att arbetet inte ska upplevas som mer omständligt och betungande än det gör nytta, samt för att minimera de målkonflikter som uppstår. Sektorsansvaret har dock inneburit stora förändringar för många myndigheter. Anledningen till att sektorsansvaret har betytt olika saker och fått mer eller mindre konsekvenser på olika myndigheter är beroende av hur mycket myndigheten har arbetat med miljöfrågor tidigare, samt vilka andra mål eller styrningar som verket har att förhålla sig till. Vid en omformulering av ansvaret finns en mängd faktorer att ta hänsyn till, något som denna studie kartlägger. Formerna för sektorsansvaret behöver ses över, både på myndighetsnivå och centralt, exempelvis om möjlighet finns att integrera målen innan de når myndigheterna.

Införandet av mål- och resultatstyrning tillhör de mest betydande förändringarna i den svenska statsförvaltningen under modern tid. Enligt regeringen är ett system för mål- och resultatstyrning det mest effektiva sättet att styra ett brett upplagt miljöarbete. Styrningen sker med hjälp av uppställda mål, miljökvalitetsmål, men vägen att nå dit bestäms inte i detalj utan kommuner, myndigheter, företag med flera ges stor frihet att välja hur man vill arbeta för att nå målen. Målstyrningen har visat sig ställa höga krav på målformulering, kommunikation och uppföljning och dess praktiska betydelse är livligt omdiskuterad. I studien genomförs en analys av de hinder och möjligheter som uppkommer i implementeringsarbetet av de svenska miljökvalitetsmålen. Vidare beskrivs, analyseras och diskuteras målstyrningens för och nackdelar samt relationen och kommunikationen mellan olika aktörer på nationell, regional och kommunal nivå i det svenska miljömålsarbetet. I uppsatsen riktas särskild uppmärksamhet mot målet God bebyggd miljö och hur detta mål uppfattas och tolkas på de olika nivåerna i miljömålsadministrationen. Vidare undersöks vilka kommunikationsproblem som upplevs vara centrala, vad de består i samt om och hur de hanteras.