Detta arbetet utgår från en teori som grundar sig i begreppet “hållbar utveckling” som accepterades ioch med Brundtlandrapporten under senare delen av 80-talet. Denna teori kommer fungera som eninfallsvinkel för hur vi förhåller oss till dagens kunskap och forskning i ämnet, vilket vidare påverkarvårt förhållningssätt till uppsatsens ämne. Forskningsöversikten utgår framförallt från Lars Emmelin och Peggy Lermans forskningsrapportStyrning av mark och miljö , där målstyrning i förhållande till Sveriges miljökvalitetsmål läggergrunden för den breda förståelsen för målen som system och begrepp. Forskningsöversikten följs uppav en områdesöversikt vilken inleds med Ekosystemansatsen av Naturvårdsverket, där tolvvägledande principer i arbetet mot ett hållbart nyttjande med naturresurser presenteras. Vi följer sedanupp Naturvårdsverkets rapport med att beskriva vad myndigheterna Boverket, Jordbruksverket,Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen verkar för rent deskriptivt i ämnet. Vi följer upp områdesöversikten med ett omfattande avsnitt om styrdokument där vi beskriver hur tillexempel avtal, planer och program har påverkat och format dagens planering från Rio de Janeiro 1992till Agenda 2030. Anledningen till detta är att beskriva hur stora delar av händelseförloppet har gåtttill från dess begynnelse till där vi är idag - vilket resulterar i de globala målen och således Sveriges16 miljökvalitetsmål. Vår analysdel utgår från att jämföra de översiktsplaner som Gävle, Åre och Lund kommun harsammanställt via tre fallstudier där specifika fall med olika förutsättningar ligger till grund föranalysen och slutsatsen. Resultaten presenteras avslutningsvis i en slutsats där vi genom en tabell(Bild 9) visar på för- och nackdelar med kommunernas arbete i förhållande till våra forskningsfrågoroch syftet för uppsatsen.

Eutrophication was recognized in the early 1900's and results in severe algal blooms, increased biomass production and eventually leads to an altered ecosystem. In Mälardalen we find the most eutrophic lakes. Most of the applied phosphorus and nitrogen into seas and oceans comes from agriculture, and the nutrients losses are affected by local weather conditions and soil type. Guidelines for storage and distribution of manure were introduced in the 80s, and the rules were strengthened January 1, 2010. Localities and previous county administrations can whether there are special reasons, grant an exemption for manure application during winter-periods despite the current ban. In this essay I have examined how many exemptions of manure application that has been granted at the Sagån river, and what implications it has for the eutrophication of Lake Mälaren. Sagån’s catchment area extends through Enköping, Sala, Heby, Västerås and Uppsala. Since 2000, 23 waivers of manure application have been granted, most of these deviations have occurred on snow-covered ground or when the weather change considerably. This means that much of the nutriment in the manure went down to the nearby water when the snow melted. Computations were made In order to find out how much phosphorus was spread each time. The conclusion is that the pig manure contains significantly more phosphorus, meaning greater phosphorus losses. However, these calculations are only estimates. Several farmers were contacted to find out what they think about the regulation of the management and application of manure. They believe that the new legislation does not pose a problem for them. But farmers with small distribution areas in relation to the number of animals could have some problems.

Denna rapport utreder översiktligt regional och kommunal infrastruktur ochmiljöpåverkan från transporter av bergmassor, bentonit och lera vid ett slutförvar avkärnavfall eller om det inte blir ett slutförvar i Oskarshamns kommun. Strategin harvarit att utefter de regionala miljökvalitetsmålen begränsad klimatpåverkan, frisk luftsamt det länsegna målet fossilbränslefri zon år 2030 undersöka hur olika lastbärare(lastbil, tåg och fartyg) bidrar till måluppfyllelse. Slutsatsen är att det mest troligascenariot med transporterna är olika transportalternativ beroende på vart materialetskall någonstans och vad det skall användas till. Oavsett om det blir ett slutförvar ellerej i Oskarshamns kommun, kommer infrastrukturen att bli förändrad, speciellt för deboende i Misterhults socken. Fossilbränslefrizon år 2030 är det målet som inte skullenå måluppfyllelse ifall enbart lastbärare med fossilt bränsle skulle användas vidtransporterna. 2008:Nr 3 Teknik

<p>Denna rapport utreder översiktligt regional och kommunal infrastruktur ochmiljöpåverkan från transporter av bergmassor, bentonit och lera vid ett slutförvar avkärnavfall eller om det inte blir ett slutförvar i Oskarshamns kommun. Strategin harvarit att utefter de regionala miljökvalitetsmålen begränsad klimatpåverkan, frisk luftsamt det länsegna målet fossilbränslefri zon år 2030 undersöka hur olika lastbärare(lastbil, tåg och fartyg) bidrar till måluppfyllelse. Slutsatsen är att det mest troligascenariot med transporterna är olika transportalternativ beroende på vart materialetskall någonstans och vad det skall användas till. Oavsett om det blir ett slutförvar ellerej i Oskarshamns kommun, kommer infrastrukturen att bli förändrad, speciellt för deboende i Misterhults socken. Fossilbränslefrizon år 2030 är det målet som inte skullenå måluppfyllelse ifall enbart lastbärare med fossilt bränsle skulle användas vidtransporterna.</p><p>2008:Nr 3 Teknik</p>

The aim of this dissertation is to examine why smaller municipalities[1] in Sweden experience difficulties when implementing the 16 environmental objectives that are designed to solve Sweden's environmental problems. The theoretical framework used for this dissertation is implementation theory which provides three conditions that need to be met in order to have a successful implementation.  These three conditions have shaped the research questions that examine if Torsby municipality has the "understanding," "ability" and "will" needed to implement the decision correctly.   The dissertation employs a case study method to examine why Torsby municipality has experienced difficulties implementating the target: programmes and strategies for planning, which is an interim target to environmental objective number 15: A good built environment.  Qualitative text analysis and interviews with politicians and civil servants from Torsby municipality and the county administration board of Värmland have been conducted in order to answer the research questions.    The material used for this dissertation is mostly from the government bills that are the foundation of the Swedish environmental policy and the documents and reports about the environmental objectives that the National Board of Housing, Building and Planning (Boverket), the Swedish Environmental protection agency (Naturvårdsverket), and the Environmental objectives council (Miljörådet) have released. The result of this dissertation supports previous research which has shown that smaller municipalities have problems implementating the environmental objectives due to a lack of financial resources. This dissertation also shows that the problems can be due to a lack of understanding the purpose of the objectives.  This leads to a lack of political will to implement the objectives.  Since the municipalities do not have the political will to implement the objectives the appropriate resources needed for a successful implementation are not appointed and therefore the municipalities are not able to fully implement the environmental objectives.   [1] Municipalities with less than 20 000 inhabitants.

Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Miljömålsarbetet kan ses som en del av de insatser som krävs för att vi ska skapa en hållbar utveckling, vilken är en målsättning som ska genomsyra hela vårt samhälle. Myndigheter har tilldelats ansvaret för att de nationella miljömålen implementeras, men att målen nås är hela samhällets ansvar. I denna avhandling analyseras de kommunikativa villkoren i det svenska miljömålsarbetet. Studien bygger till stor del på erfarenheter som kommit till uttryck i de fokusgruppsintervjuer som genomförts med miljömålsansvariga tjänstemän på centrala, regionala samt kommunala myndigheter. Såväl politiska dokument som myndighetsrapportering har analyserats och satts i relation till tjänstemännens erfarenheter. Utifrån teorier om målstyrning, implementeringsprocesser och kommunikation i sociala system analyseras sedan kommunikativa barriärer och broar, hur de visar sig och kan förklaras. Avhandlingen visar att det finns kommunikationsbarriärer men också broar i miljömålsarbetet. När nya mål och beslut ska omsättas i etablerade organisationer uppstår kommunikationsbarriärer både inom myndigheter och i kommunikationen med andra aktörer i samhället. Att implementera beslut om ett nytt målstyrningssystem i en komplex omvärld med dess ekologiska såväl som sociala system är ingen friktionsfri process. Olika systemkoder som är i bruk kan förklara en del av problematiken, men även otydlighet i målsystem och bristande resurstilldelning. En utmaning inför framtiden blir att skapa information som ger resonans och skapar mening i olika sociala system och därigenom bidrar till möjligheterna att nå de nationella miljökvalitetsmålen. / In 1999, the Swedish Parliament introduced a new management by objectives (MBO) approach to sustainable development politics with the adoption of 15 national environmental quality objectives, ambitious objectives that are to be achieved within 20 years. Overall responsibility for implementing and evaluating the environmental objectives at the national level is assigned to central agencies but also for business and the public. This dissertation analyses the communicative conditions within the environmental objectives implementation process. The analysis in this study has a social system theoretical approach. The system with National Environmental Quality Objectives has both pros and cons. The National Environmental Quality Objectives has been difficult to communicate in established organisations as well as different sector agencies and departments. A challenge for the future is to adjust information and communication to a differentiated society on purpose to get resonance and understanding about the efforts needed to fulfil the National Environmental Objective’s achievement.

Östersjön omfattas av en stor mångfald marina ekosystemtjänster som livnär närliggande samhällen. Deras funktion är hotad av en mängd terrestra och akvatiska aktiviteter som har förorenat havet, vilket kräver en långsiktig hållbar förvaltning. Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om och förstå utmaningar och möjligheter i att uppnå en god ekologisk status i Östersjön. Studien baseras på en granskning av förvaltningsmetoder hos länsstyrelser och kommuner i två områden som är skyddade av den regionala överenskommelsen Helsingforskonventionen; Höga Kusten i Västernorrland och S:t Anna-Missjö i Östergötland. Till grund för det analytiska ramverket ligger Havs- och vattenmyndighetens rapport, som beskriver ekosystemtjänster som Östersjön bidrar med, samt även tjänsternas status, åtgärder och utmaningar som uppstår vid förvaltning. Resultatet baseras på kvalitativa metoder för att samla in data, genom att specifikt studera dokument samt intervjuer med lokala tjänstemän. Den insamlade empirin har blivit kategoriserad och analyserad i linje med Havs- och vattenmyndighetens rapport, därefter har innehållet diskuterats. Resultatet visar att mest fokus lades på hantering av övergödning, ohållbart fiske och reglering av föroreningar, samt deras trade-off- och synergieffekter som påverkar förvaltningen av just dessa ekosystemtjänster. Följaktligen, är det nödvändigt för tjänstemän att samverka med lokalbefolkningen för att uppnå en hållbar förvaltning av de skyddade områdena och deras ekosystemtjänster. Generella utmaningar ansågs vara tid, resurser och kunskap för förvaltning av marina miljöer. Dock genomsyrar myndighetens ramverk om ekosystemtjänster stora delar av länsstyrelserna och kommunernas arbete med marin förvaltning på Höga Kusten och S:t Anna-Missjö. Ekosystemtjänsternas status och funktioner är integrerade i länens och kommunernas förvaltningsmetoder av de skyddade områdena. Ekosystemtjänster som begrepp är däremot frånvarande och inte explicit nämnt i arbetet. / The Baltic Sea offers a diversity of marine ecosystem services which is providing support to nearby human communities. Their functions are jeopardized by terrestrial and aquatic activities which have heavily polluted the sea, necessitating long-term sustainable management. The aim of this bachelor thesis is to provide a scientific contribution to understanding the challenges and opportunities for reaching a good ecological status in the Baltic Sea, as well as insight into the ongoing management practices of Swedish county administrative boards and municipalities. Practices that involve conserving ecosystem services in two different marine protected areas the High Coast and St. Anna-Missjö, both of which have been designated important by a regional convention; the Helsinki Commission. Therefore, the Swedish Agency for Marine and Water Management has adopted a report on which ecosystem services the Baltic Sea provides, and the status of the services in different parts of the sea. This study is based on qualitative methods to gather data by a thorough reading of documents written by the counties and semi-structured interviews of local officials. The data has summarily been categorised and analysed in line with the national agency’s report, then discussed afterwards. The results show that the management practices were heavily emphasised on dealing with activities that lead to eutrophication, unsustainable fishery as well as regulation of polluting substances; where trade-offs and synergy-effects converge that impacts the management of other marine ecosystem services. Hence, it is necessary for officials to network with locals to have sustainable management of the protected areas and their ecosystem services. The officials pointed to the presence of a lack of time, resources and expertise in managing marine environments. Although the agency’s perspective on marine ecosystem services permeates large parts of county administrative boards and municipalities' work with marine management in the High Coast and St. Anna-Missjö. The status and functions of ecosystem services are integrated in their management practices of the protected areas. However, the concepts themselves are more absent and not mentioned explicitly.

2015 antog världens länder 17 globala mål och Agenda 2030. I Sveriges nationella miljömålssystem fanns riktlinjer som gick i linje med Agenda 2030. Miljömålssystemet bestod bland annat av 16 miljökvalitetsmål. Denna studie fokuserade på ett av miljökvalitetsmålen, levande skogar och om skadelindringshierarkin kunde anses vara en metod för att uppnå detta mål. Skadelindringshierarkin består av fyra steg, 1. Undvika, 2. Minimera, 3. Återställa på plats, 4. Kompensera på annan plats. Tidigare studier hade visat att metoden var relativt ny i Sverige och att vissa problem fanns. Detta gjorde det intressant att redogöra för hur kommuner inom Örebro län arbetade med och tolkade metoden. En kvalitativ studie genomfördes där kommuner i Örebro län intervjuades. Resultatet visade att skadelindringshierarkin som begrepp var okänt, men att konceptet användes. Kommunerna ställde sig även positiva till metoden och ansåg att metoden kunde vara ett verktyg för kommunerna för att uppnå miljökvalitetsmålet levande skogar.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka problem och möjligheter Kemikalieinspektionens anställda upplever i arbetet medmiljömålet Giftfri miljö och dess delmål. Detta för att bättre förstå komplexiteten i miljömålsarbetet och vilka drivkrafter och barriärer som finns iarbetet. För att göra detta har fem respondenter från Kemikalieinspektionen genom ett strategiskt urval valts ut till kvalitativa semistruktureradeintervjuer som varade mellan ca 30-60 min i omfattning. Som komplement till dessa intervjuer har även fyra rapporter från Naturvårdsverketanalyserats. Dessa är: uppföljningsrapporterna från 2005, 2010, 2015 och den fördjupade utvärderingsrapporten för 2015. Detta med avgränsningtill de kapitel som behandlande Giftfri miljö och etappmålen. Materialet har sedan analyserats och tematiserats med inriktning på de problem ochmöjligheter som vi kunnat se. Resultatet av denna analys gav tillslut 9 teman som är: Giftfri miljö, Etappmålen för farliga ämnen, Samordning,Företagsansvar, Produktionsökning och diffusa produktinnehåll, Det komplexa Reach, Styrmedel, Skadliga ämnen i miljön, EU och EUkommissionen.Det största hindret för miljökvalitétsmålet Giftfri miljö, är att det egentligen inte alls är ett definierat mål utan snarare en vision,vilket alla våra respondenter förtydligade under intervjuerna. 2020 har aldrig vart en realistisk tidsram för att miljömålet ska kunna bli uppnått.Problematiken som vi ser det med att nå Giftfri miljö ligger i målets struktur. Efter denna studie ser vi i stället hur etappmålen kan fungera som ettsteg på vägen men att miljökvalitetsmålet är allt för orealistiskt och kanske istället borde formuleras om till en vision. / This paper aims to examine the problems and opportunities that the employees at The Swedish Chemicals Agency experience in theirwork with the environmental objective A Non- Toxic Environment. We want to get a better understanding of the complexity of the environmentalobjectives and the driving forces and barriers that exist in the workfield. To do this, five respondents from The Swedish Chemicals Agency wasselected through strategic selection and later interviewed through qualitative semi-structured interviews, which lasted between 30-60 minutes. As acomplement to these interviews four reports by the Environmental Protection Agency has also been analyzed. These are: annual monitoring reportsfrom 2005, 2010, 2015, and one the in-depth evaluation report from 2015. We have limited ourselves to the chapters about toxic environment andits environmental objective milestones. The material has then been analyzed and thematized with a focus on the problems and opportunities thatwe have seen through analyze. The result of this analysis eventually gave 9 themes: The environmental objective Non-toxic environment, Theenvironmental objective milestones for harmful substances, Coordination, Company responsibility, Production increase and diffuse productcontent, The complex REACH, Policy instruments, Harmful substances in the environment, and EU and the European Commission. The biggestobstacle to the objective of non-toxic environment is that it is not really a defined goal but rather a vision, which all of our respondents expressedduring the interviews. 2020 has never been a realistic time frame for this quality objective Non-toxic environment. The problem as we see it has todo with the structure of the environmental quality objective in question. By this we mean that none of the respondents actually see theenvironmental objective as anything that can be achieved. After this study we can see how the environmental objective milestones can serve as astepping stone, but that the environmental quality objective is unrealistic and should instead be made into a vision.

The Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket) has overseen the implementation, evaluation and development of the environmental political decisions in Sweden since 1967. In 1999 one “generation goal” (the general direction of the environmental politics) and fifteen “environmental quality goals” was installed to guide their work, in 2005 a sixteenth goal was instated. These goals (except for one) are supposed to be met in 2020. This is a study from a communication perspective of these goals and The Swedish Environmental Protection Agency’s role based on the theoretical concepts issue arena, stakeholder thinking, network, translation and mass communication. The method used is critical discourse analysis which focuses on how we understand, relate to and value different aspects of reality. The way political goals about the environment are written has implications on our relationship with nature and how we choose to govern it. The analysis shows, in line with previous studies on environmental policy documents, that the economical and human-centred discourses dominate. Ecological metaphors and expressions are mostly allowed within the discourse ecological modernisation. What differs from previous studies is that the growth discourse and the neo-liberal discourse are somewhat challenged and that the economical and human-centred discourses are questioned in some cases. The main conclusions are that more ecological discourse should be implemented in the translations of the political goals to gradually change the way we value and relate to nature and thereby create solutions that are sustainable long term. The Swedish Environmental Protection Agency also should not back away from expressing the ethical responsibilities we have to restore and protect nature.