I dag pågår ett nationellt miljömålsarbete som utgår från de 15 nationella miljökvalitetsmålen, vilket har sin grund i ett tidigare miljömålsarbete som utgick från 13 nationella miljöhot. Syftet med uppsatsen har varit att med fallet Kinda kommun undersöka svårigheter och möjligheter med att utforma lokala miljömål utifrån nationella miljömål. Detta riktar fokus mot den rumsliga skalproblematiken som kan uppstå när nationella mål skalas ner till lokala mål. Vägledande frågeställning har varit; Vilka svårigheter uppkommer när det gäller att utforma lokala miljömål utifrån de nationella? Vilka möjligheter har en liten kommun att anpassa och genomföra de nationella miljömålen på lokal nivå? Grunden för uppsatsen är en kvalitativ fallstudie, där tyngdpunkten ligger på instudering och jämförelse av befintlig relevant litteratur samt intervjuer. Bakomliggande fakta till uppsatsen, att ta fram underlag och bakgrund till två lokala miljömål, utfördes i samråd och i diskussion med anställda på Kinda kommun som arbetar inom områdena. De skalproblem som verkar ha uppstått för kommunen är vilken nivå man ska utforma de lokala miljökvalitetsmålen på för att de ska vara realistiska och genomförbara men ändå något att sträva mot. Svårigheter med att utforma lokala miljömål är just att de måste läggas på rätt nivå för att vara fungerande för kommunen.

Studien utfördes på uppdrag av Öresundskraft och handlar om nya offentliga biogasdrivna multifunktionsmoduler som kommer att placeras i Helsingborgs nya stadsdelar i H+ området. Arbetet utfördes delvis i Helsingborg där en enkät fördelades inom stadsdelarna som omfattar H+ området.  Syftet med studien har varit att utforska hur multifunktionsmodulerna borde utformas för att kunna främja de 16 svenska miljökvalitetsmålen, för att vara attraktiva och hållbara och för att kunna främja energibeteendet hos användare. Resultaten visar att det finns olika tolkningar kring vad som gör en offentlig plats attraktiv och hållbar. Slutsatsen är att utformningen av de nya offentliga uterummen borde kunna främja måluppföljningen av de svenska miljökvalitetsmålen, om designen stödjer de. Dock behöver multifunktionsmodulerna stödjas av resterande utformning av H+ området och H+ områdets miljöprofil, för att kunna bidra till det. / The study was conducted on behalf of Öresundskraft and is about new public biogas-driven multifunctional modules that will be located in Helsingborg's new districts in the H + area. The study was carried out in Helsingborg, where a survey was distributed within the areas that comprise the H + area. The purpose of the study has been to explore how the multifunctional modules should be designed to promote the 16 Swedish environmental quality objectives, to be attractive and sustainable, and to promote the energy behavior of users. The results show that there are different interpretations of what makes a public place attractive and sustainable. The conclusion is that the design of the new public space should be able to promote the goal to follow-up the Swedish environmental quality objectives, if the design supports them. However, the multifunction modules need to be supported by the remaining design of the H + area and the H + area's environmental profile, in order to contribute to it.

The purpose of the study was to investigate if, and how, the municipalities in country Skåne integrated work with sustainable development with focus on the Swedish environmental objective “Limited climate impact”. The study also aims to investigate which tools the municipality uses to achieve sustainable development at the local level. Furthermore, the purpose was to investigate which obstacles that municipalities may have, in relation to “Limited climate impact” and suggest different solutions to these obstacles. The method used were a questionnaire, which was sent to employees who work with sustainable development and are responsible for achieving the environmental objectives in each municipality. The result of the study indicates that the majority of municipalities in Skåne county work to some extent with the environmental objective "Limited climate impact", some work even at a greater extent. The municipalities use methods like objective setting and vision work which are implemented in overview plans and other strategic documents. Other tools are also used, for example exchange of fossil fueled vehicle to non-vehicle or fossil-free vehicle. Obstacles which some of the municipalities challenges is financial difficulties and lack of interest from local politicians. One solution to the challenge is participation in different networks and working with projects ranging over different sectors in the municipality.

EU och Sverige har satt mål kring att öka användningen av förnybara energislag samt mål om att uppnå god kvalitet i sjöar och vattendrag. Vattenkraften är avgörande för att uppnå målet om förnybar energi, men det finns frågor kring vilken effekt vattenkraften kan få för älvars möj-lighet att uppnå målet om god vattenmiljö. Denna studie syftar till att undersöka vilken miljöpåverkan vattenkraft har på älvar, och utvärdera i vilken utsträckning åtta olika älvar i norra Sverige uppnår vattenmiljömå-let. Studien bygger på data från den senaste klassningen av Sveriges vat-tenförekomsters ekologiska och kemiska status, vilken tagits fram av vat-tenmyndigheterna i Sverige och är direkt kopplad till de nationella vattenmiljömålen. Analysen genomförs genom att jämföra statusen i fyra reglerade respektive fyra oreglerade älvar i norra Sverige, och därigenom dra slutsatser om potentiell påverkan från vattenkraft. Resultatet tyder på att vattenkraft verkligen medför negativ påverkan på älvar, och i nuläget försvårar möjligheterna att uppnå vattenmiljömålen, då en tydlig skillnad uppvisas mellan reglerade och oreglerade älvar i hur stor del av älven som uppnår miljökvalitetsnormerna. Dock är det osäkert ifall det kom-mer göras så även i framtiden då definitionen av god ekologisk potential ger utrymme för tolkning, vilket skulle medföra att statusklassningen tappar sitt huvudsakliga syfte.

Kunskapen om markföroreningar från före detta handelsträdgårdar har historiskt varit låga hos tillsynsmyndigheter. Miljöenheten på Ekerö kommun misstänker därmed att markföroreningar från denna bransch har förbisetts i bygglovsprocessen och att kommunmedborgare därför beviljats bygglov för bostad på potentiellt förorenad mark. Denna studie har analyserat bygglovshandlingar samt förhandsbesked för 18 fastigheter med egen vattenbrunn på f.d. handelsträdgårdar för åren 2000–2020 i syfte att studera om kommunen omnämner att marken är potentiellt förorenad samt om de omnämner Sveriges miljökvalitetsmål Giftfri miljö. Totalt har 40 ärenden studerats. Analyserna påvisade att det finns en omfattande brist i beaktandet av förorenad mark i bygglovsprocessen från denna bransch då kommunen inte i något av de studerade ärendena har omnämnt varken förorenad mark eller Sveriges miljökvalitetsmål Giftfri miljö. Kommunen har i ett pågående projekt skickat ut ett informationsbrev till fastighetsägare på f.d. handelsträdgårdar i syfte att ombe dem genomföra miljötekniska undersökningarför att kunna utesluta att marken och vattnet är så pass förorenat att fastigheten behöver saneras. Det är ett stort antal fastighetsägare som har kontaktas av kommunen (347 fastigheter) och denna studie har därmed studerat möjligheten att utarbeta ett prioriteringsverktyg baserat i GIS som kan separera och prioritera bland dessa potentiellt förorenade fastigheter som kan behöva efterbehandlingsstöd av kommunen. Prioriteringsverktyget är grundat i sex omgivningsfaktorer: Om fastigheten är belägen inom ett vattenskyddsområde, vilken typ av vattenförsörjning fastigheten har, vilken jordart som finns på fastigheten, om fastigheten är belägen inom ett område med höga naturvärden, om det föreligger en översvämningsrisk på fastigheten samt om fastigheten är bebodd. En viktad överlagringsanalys utfördes som identifierade de fastigheter som rekommenderas att prioritera högre med hänsyn till att det på dessa fastigheter finns en högre risk för spridning av potentiella markföroreningar till människa och miljö. Prioriteringsverktyget skapade 347 klasser som därefter aggregerades ihop till sex prioriteringsintervall. Prioriteringsverktyget har kvalitetstestats och anses kunna prioritera bland fastigheterna som kan behövaefterbehandlingsstöd.

Förtätning blir allt mer aktuellt och idag finns det ett ökat behov av att undersöka deekologiska hållbarhetsaspekterna av förtätningsprojekt. Syftet med denna studie är attundersöka för- och nackdelarna med förtätning ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv.Vidare kommer tre av Sveriges 16 miljökvalitetsmål att undersökas för att se hur mankan arbeta för att uppnå dessa i ett förtätningsprojekt. Utifrån denna kunskap utformasett gestaltningsförslag av ett bostadsprojekt inom ett miljonprogramsområde.För att besvara dessa frågor har flera metoder använts. Bland annat har enlitteraturstudie av förtätningens hållbarhetsaspekter utförts i form av rapporter,avhandlingar, böcker och diverse hemsidor. Två kvalitativa intervjuer har också utförtsför att undersöka kopplingen mellan miljökvalitetsmålen och byggbranschen samt hurgestaltningen av ett hållbart förtätningsprojekt kan utformas.Studiens resultat redogör för de mest väsentliga för- och nackdelarna av förtätning.Några av dessa fördelar inkluderar närheten till lokaltrafik och den befintligainfrastrukturen medan några av riskerna anses vara ianspråktagande av naturmark ellerlokala kulturvärden, samt logistikproblem i byggskedet kopplade till trångabyggarbetsplatser. Vad avser Sveriges miljökvalitetsmål visar studien att dessa mål ärsvåra att applicera i byggbranschen och används därför sällan. En mer praktiskt metodför att uppnå en god ekologisk hållbarhet är att använda sig av miljöcertifieringar pågrund av dess applicerbarhet, mätbarhet och prestige. I resultatet framförs även ettgestaltningsförslag av miljonprogramsområdet Alby där den nyvunna kunskapen hartillämpats.I slutet på rapporten förklaras det att de nämna för- och nackdelarna med förtätning ärinte garanterade att inträffa, och att det därför möjligtvis vore mer korrekt att benämnadem som potentialer och risker. Eftersom nackdelarna inte är garanterade att inträffainnebär det att man kan förhindra dem från att inträffa med hjälp av grundligaundersökningar av projektets förutsättningar, som naturvärdesinventeringar ochundersökningar av lokala kulturvärden. Slutligen diskuteras idén att miljöcertifieringarkan användas för att uppnå studiens utvalda miljökvalitetsmål. Dock är det svårt attavgöra om man kan använda sig av miljöcertifieringar för att uppnå de avgränsademiljökvalitetsmålen.

Idag står vi inför flera miljöproblem som exempelvis klimatpåverkan och förlust av biologisk mångfald. Vattenkraften är en förnybar energikälla som kan producera el med låga utsläpp av växthusgaser. Sverige har en lång tradition av att utnyttja vattnet som energikälla och har det senaste århundradet byggt ut en majoritet av de svenska vattendragen med vattenkraftverk. Idag står vattenkraften för nästan hälften av Sveriges elproduktion och bidrar till Sveriges låga utsläpp av växthusgaser. Samtidigt anses vattenkraften påverka den biologiska mångfalden och vattendragen negativt. Av ungefär 2100 kraftverk står de 200 största för över 90 % av elproduktionen. Det finns alltså ett stort antal småskaliga kraftverk som bidrar med en liten del elproduktion samtidigt som de riskerar att påverka vattendragen negativt. Syftet med den här studien var att undersöka om elproduktionen från småskalig vattenkraft är försvarbar sett till dess miljöpåverkan. Studien använde en kvalitativ metod baserad på semi-strukturerade intervjuer med följande intressenter inom småskalig vattenkraft: Svensk Energi, Svensk Vattenkraftförening, Energimyndigheten, Havs- och Vattenmyndigheten, Naturskyddsföreningen, Sportfiskarna samt Älvräddarna. Resultaten visade att småskalig vattenkraft är en billig och etablerad energikälla, den kan bidra med kulturella värden, den är lokalt producerad och konsumerad som kan ge en ökad stabilitet till elnätet samt minska distributionsförluster. Nackdelarna visar att småskalig vattenkraft saknar några av de viktigaste funktionerna som storskalig vattenkraft kan bidra med: reglering av elnätet samt möjlighet att lagra vatten som kan användas vid behov. Vidare kan småskalig vattenkraft anses ha en stor negativ påverkan på vattendragen och den biologiska mångfalden. Potentialen för småskalig vattenkraft kan också anses vara lägre än för övrig förnybar energi samtidigt som utvecklingen går långsammare. Lagstiftning, tillstånd och elcertifikatsystemet har även identifierats som faktorer som inte hjälper situationen för miljön i vattendragen. Behoven av att producera förnybar el från småskalig vattenkraft kan anses vara lägre än behovet av att värna om vattendragen och den biologiska mångfalden för att nå Sveriges miljökvalitetsmål och EU:s vattendirektiv. Det finns utrymme för att minska elproduktionen från småskalig vattenkraft och ändå nå miljöpolitiska mål om förnybar energi och vattenmiljö. Slutsatsen är att elproduktionen från småskalig vattenkraft inte är försvarbar sett till dess miljöpåverkan och att man bör undersöka möjligheten att ta bort de allra minsta kraftverken med störst miljöpåverkan. Det har också framkommit att det saknas ordentliga styrmedel för att främja biologisk mångfald och vattenmiljöer samt att synen på småskalig vattenkraft som miljövänlig bör ifrågasättas. / Today we face many environmental problems such as climate change and biodiversity loss. Hydropower is a renewable energy source that can produce electricity with low greenhouse gas emissions. Sweden has a long tradition of using water as an energy source and has during the past century built hydropower in a majority of the Swedish rivers. Today, hydropower accounts for nearly half of Sweden's electricity production and contributes to Sweden's low greenhouse gas emissions. But hydropower also affects biodiversity and water bodies negatively. Of the approximately 2100 hydropower plants in Sweden, 200 accounts for over 90% of the electricity production. Thus there are a large number of small-scale hydropower plants that contribute to a small portion of the electricity while they are liable to affect streams negative. The purpose of this study was to investigate whether electricity from small-scale hydropower is justifiable in terms of its environmental impact. The study used a qualitative method based on semi-structured interviews with the following stakeholders: Swedenergy, Swedish Hydropower Association, Swedish Energy Agency, Swedish Agency for Marine and Water Management, Swedish Society for Nature Conservation, Swedish Anglers’ Association and River Savers Association Sweden. The results showed that small-scale hydropower is a cheap and established energy source, it can also contribute with cultural values, it is locally produced and consumed that can give greater stability to the electricity grid and reduce distribution losses. The disadvantages show that small-scale hydropower lacks some of the key features that large-scale hydropower can provide: the regulation of the electricity grid and the ability to store water that can be used if necessary. Furthermore, small-scale hydropower is considered to have a major negative impact on streams and biodiversity. The potential for small-scale hydropower could also be considered lower than for other renewable energy while developing more slowly. Legislation, permits and electricity certificate system has also been identified as factors that do not help the environmental situation in streams. The need to produce renewable electricity from small-scale hydropower can be considered lower than the need to protect streams and biodiversity to reach Swedish environmental quality objectives and the Water Framework Directive. There is scope for reducing electricity production from small-scale hydropower and still achieve environmental policy objectives on renewable energy and streams and biodiversity. The conclusion is that electricity production from small-scale hydropower cannot be justified in terms of its environmental impact and that there is a need to examine the possibility of removing the smallest hydropower plants with the greatest environmental impact. It is also stressed that there is a lack of proper incentives to promote biodiversity and aquatic environments and that the view of small-scale hydropower as environmentally friendly should be questioned.

Idag eftersträvar institutioner på olika nivåer i samhället parallellt bättre kvalitet på den naturliga miljön. Internationella organisationer, riksdag, länsstyrelser och kommuner sätter upp miljö- och hållbarhetsmål, uppföljningsplaner baserade på mätbara indikatorer, samt redovisar sitt arbete på olika sätt. Från de högsta instanserna på internationell nivå ner till de lägsta på lokal nivå är kedjan lång och det kan vara svårt att nå sammanlänkade resultat. På kommunal nivå finns ett stort intresse att formulera lokala miljö- och hållbarhetsmål, men det saknas fasta riktlinjer för hur detta bör gå till. Följaktligen har kommuner förhållit sig olika till olika globala, nationella och regionala mål. Detta arbete syftade till att ta fram en modell för lokal målformulering och uppföljning med förankring till högre instanser. Denna modell avsågs i sin tur vara ett komplement till de verktyg som finns idag. Fokus i detta arbete låg på indikatorval. Vidare genomfördes en fallstudie genom att undersöka hur Bodens kommuns redan antagna lokala vattenrelaterade miljömål följde den framtagna modellen och assistera deras arbetet i uppföljningen genom att välja mätbara indikatorer. Metoden till arbetet utgjordes av en dokument- och litteraturstudie tillsammans med en fallstudie. Med information från vetenskapliga artiklar från databaser som Scopus, Science citation index, Social science citation index, Academic search premier och Business source premier tillsammans med besök på statliga myndigheters websidor med tillgång till offentliga dokument, kunde litteratur hittas som svarade mot syftet. Resultatet av studien blev en modell baserad på litteraturstudien som testades i fallstudien, med fokus på vattenrelaterade miljömål. Bodens kommuns målformuleringar länkade bra uppåt till högre målinstansers formuleringar, främst till de nationella miljökvalitetsmålen.   Indikatorer som valdes till fokusområde vatten var för Bodens första delmål ”Andel kommunala vattentäkter med vattenskyddsområde (%)”. För det andra delmålet om kartläggning av läckage för näringsämnen till Bodensjöarna föreslogs indikatorn ”Gjord kartläggning eller inte (Ja/Nej/Delvis)”. Det tredje delmålet avsåg en plan för att minska utsläppen från avlopp till Bodensjöarna och fick den föreslagna indikatorn ” Framtagen plan eller inte (Ja/Nej/Delvis)”. För det sista målet gällande synkronisering av Bottenvikens vattendistrikt förvaltningsarbete föreslogs de två indikatorerna ”Uppnådd God ekologisk status i Bodensjöarna” samt ”Halten totalfosfor ska inte överstiga den teoretiska målhalten”. I resultatet finns även ett exempel på visualisering av uppföljningen, med ett diagram för totalfosfor med tillhörande beräknad teoretisk målhalt för att bidra till att uppnå God ekologisk status i Svartbyträsket. Slutsatsen från studien var att de mål som Bodens kommun hade formulerat visades ha en bra förankring i målformuleringarna till det nationella steget i målhierarkin. Däremot hade uppföljningsarbetet underlättats om Bodens kommun hade fastställt indikatorer samtidigt som målen formulerades. Vidare har Bodens kommun uppmärksammat belastade lokala system i enlighet med teorin för de planetära gränserna då många mål behandlar belastningen av näringsämnen till Bodensjöarna. Om kommuner kan förankra sina miljö- och hållbarhetsmål mer till regionala, nationella och globala instansers mål går det att skapa ett mer enhetligt arbete då samma mål eftersträvas och samma indikatorer mäts, vilket kan leda till att fler mål uppnås. Samtidigt är det viktigt att arbetet alltid anpassas efter lokala förutsättningar och tillåter prioriteringar efter egna behov. Arbetet med fallstudien visade att den föreslagna modellen med fördel kan användas vid formulering av kommunala miljömål.

The works of an employee within an authority involves many laws and rules that have to be followed at the same time every case is unique and the resources are limited. This study wants to illustrate how national environmental goals are applied by länsstyrelserna in Sweden. How does the implementation of the environmental goals works by länsstyrelserna in Blekinge, Skåne and Örebro län? Which problems creates obstacles in the implementation of the environmental goals according to länsstyrelserna? What differs between länsstyrelserna in the implementation? Mainly it is the complexity of problems that will be illustrated here, which may result in different implementation sof the environmental goals by länsstyrelserna or that the environmentalgoals do not applys like intended. In this study sixteen national environmentalgoal are examined; “fresh air”. “natural acidification” and “a good settle environment”. This has been done through my theory of implementation and the three criteria of Lennart Lundquist. The material this study is based upon comes from books about implementation and interviews with persons working with the environmental goals by länsstyrelserna I chosen to analyse. Five persons from länsstyrelserna and one person from the council of environmental question have I interviewed, to see what they thinks about the work of the environmental goal. The result shows that länsstyrelserna experience coordinationproblems and lack of resources which creates an obstacle to achieve the environmental goals. Länsstyrelserna describe problems to involve the municipalitys in the environmental work and their important role in the implementation and achieving of the goals. To achieve a successful implementation more resources must be provided as well as information and cooperation. The environmental goals are not implemented in the same way by the länsstyrelserna and this is because of the different in the condition every länsstyrelse dispose over.

<p>Eutrophication was recognized in the early 1900's and results in severe algal blooms, increased biomass production and eventually leads to an altered ecosystem. In Mälardalen we find the most eutrophic lakes. Most of the applied phosphorus and nitrogen into seas and oceans comes from agriculture, and the nutrients losses are affected by local weather conditions and soil type. Guidelines for storage and distribution of manure were introduced in the 80s, and the rules were strengthened January 1, 2010. Localities and previous county administrations can whether there are special reasons, grant an exemption for manure application during winter-periods despite the current ban.</p><p>In this essay I have examined how many exemptions of manure application that has been granted at the Sagån river, and what implications it has for the eutrophication of Lake Mälaren. Sagån’s catchment area extends through Enköping, Sala, Heby, Västerås and Uppsala. Since 2000, 23 waivers of manure application have been granted, most of these deviations have occurred on snow-covered ground or when the weather change considerably. This means that much of the nutriment in the manure went down to the nearby water when the snow melted. Computations were made In order to find out how much phosphorus was spread each time. The conclusion is that the pig manure contains significantly more phosphorus, meaning greater phosphorus losses. However, these calculations are only estimates.</p><p>Several farmers were contacted to find out what they think about the regulation of the management and application of manure. They believe that the new legislation does not pose a problem for them. But farmers with small distribution areas in relation to the number of animals could have some problems.</p>