Purpose: The purpose is to examine more closely why the achievement of the environmental goals is so low. To within the thesis work to make this as interesting and with as good quality as possible, especially the environmental quality goal Reduced climate impact, but also Natural acidification and Protective ozone layer, has been chosen to be studied further.   Method: A qualitative method and text analysis has been applied. Intervention theory, as Vedung 2009 describes, is used as an intellectual backbone and as a help to structure the essay. The three environmental quality goals correspond cases, or units of analysis.   Analysis: The fulfillment of the respective environmental quality goals is analyzed according to its goal, policy instruments, implementation and its effects. To this some of the problems are analyzed that exist on the path to achieve the goals. This is done by using the theory of policy instruments, goals, ethics and Rothstein's theory of policy formulation and execution of public policy.   Conclusions: Compliance with environmental quality objectives is dependent on international regulations and agreements that are currently not available. Therefore it is important to push for stronger international cooperation so that new agreements are realized. However, it is possible to influence the goals like Natural acidification nationally through stronger incentives. One problem is the goal conflicts that occur. Many difficult ethical choices and considerations are needed. Intervention theory which is the result of the work of this paper can hopefully be used, as Vedung describes, to be studied and discussed in order to improve clarity of interested.

<p>The works of an employee within an authority involves many laws and rules that have to be followed at the same time every case is unique and the resources are limited. This study wants to illustrate how national environmental goals are applied by länsstyrelserna in Sweden. How does the implementation of the environmental goals works by länsstyrelserna in Blekinge, Skåne and Örebro län? Which problems creates obstacles in the implementation of the environmental goals according to länsstyrelserna? What differs between länsstyrelserna in the implementation? Mainly it is the complexity of problems that will be illustrated here, which may result in different implementation sof the environmental goals by länsstyrelserna or that the environmentalgoals do not applys like intended. In this study sixteen national environmentalgoal are examined; “fresh air”. “natural acidification” and “a good settle environment”. This has been done through my theory of implementation and the three criteria</p><p>of Lennart Lundquist. The material this study is based upon comes from books about implementation and interviews with persons working with the environmental goals by länsstyrelserna I chosen to analyse. Five persons from länsstyrelserna and one person from the</p><p>council of environmental question have I interviewed, to see what they thinks about the work of the environmental goal.</p><p>The result shows that länsstyrelserna experience coordinationproblems and lack of resources which creates an obstacle to achieve the environmental goals. Länsstyrelserna describe problems to involve the municipalitys in the environmental work and their important role in</p><p>the implementation and achieving of the goals. To achieve a successful implementation more resources must be provided as well as information and cooperation. The environmental goals are not implemented in the same way by the länsstyrelserna and this is because of the different in the condition every länsstyrelse dispose over.</p>

Uppsatsen är en kritisk granskning av de svenska miljökvalitetsmålen, med utgångspunkt i brukstextanalys och diskursanalys. Syftet är att undersöka och resonera kring diskursordningen i målen och därigenom granska meningsskapande samt vem som är den tänkta läsaren. Materialet består av miljökvalitetsmålen så som de är formulerade i propositionerna 1997/98:145 Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige (mål nummer ett till sex, åtta till elva samt fjorton och femton), 2004/05:150 Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag (mål nummer sexton) samt 2009/10:155 Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete (mål nummer sju, tolv och tretton). Min analys visar att diskursordningen är motstridig men fogas ihop med hjälp av begreppet ”hållbar”. Det bringar en ytlig ordning mellan de olika diskurserna, som slutligen kulminerar i en teknikinriktad miljöpolitik. / This essay is a critical review of the Swedish environmental quality objectives, based in utility text analysis and discourse analysis. The aim is to investigate and reason about the discursive order in the objectives and, through that review, sense making and the supposed reader. The material consists of the environmental quality objectives as they are formulated in the propositions 1997/98:145 Swedish Environmental Objectives. Environmental policy for a sustainable Sweden (objective number one to six, eight to eleven, fourteen and fifteen), 2004/05:150 Swedish Environmental Objectives – a Mission in Common (objective number sixteen) and 2009/10:155 Swedish Environmental Objectives – for a More Efficient Environmental Work (objective number seven, twelve and thirteen). My analysis shows that the discursive order is contradictive but framed together by the word “sustainable”. “Sustainable” is a floating signifier but serves in the objectives as an ethical standpoint (anthropocentric utilitarianism). That brings a shallow order between the different discourses, which in the end culminates in a technology-oriented environmental policy.

Denna studie har gjorts med syfte att se ifall Karlstad kommuns vision för grönområden i staden uppfylls av användarnas faktiska upplevelse. Här har författarna valt att undersöka en specifik park i Karlstad, Museiparken. I takt med urbaniseringsprocessen har samhällsplaneringen lagt ett stort fokus på att förtäta staden och med det finns en risk för att de gröna områdena inne i städerna exploateras av exempelvis bostäder. Det skapar en problematik när samhällsplaneringen idag ska främjas av en hållbar utveckling som ska sträcka sig generationer framåt. Forskning visar att människan mår bra av att vistas i det gröna och ha naturen nära, det främjar den fysiska- och psykiska hälsan. I vår samtid är en av de största livsstil sjukdomarna psykisk ohälsa och sjukdomar som är stressrelaterade. Studier visar att närhet till natur kan motverka detta samt hjälpa till vid en tillfriskningsprocess. För individer som bor i staden kan parken få en betydande plats i vardagens rekreationsmöjligheter. Uppsatsen fokuserar i stor utsträckning på hur de sociala värdena speglar sig i kommunens arbete kring grönstruktur och vad de har för betydelse för den enskilda individen. I resultatet från metoderna har det framgått att Karlstad kommun arbetar djupgående med en inriktning på grönområden och då med fokus på trivsel och upplevelse. Resultatet av arbetet gav en positiv bild av Karlstad kommuns arbete samt att de som använder parken finner den viktig utifrån ett socialt perspektiv.

<p>The aim of this dissertation is to examine why smaller municipalities[1] in Sweden experience difficulties when implementing the 16 environmental objectives that are designed to solve Sweden's environmental problems.</p><p>The theoretical framework used for this dissertation is implementation theory which provides three conditions that need to be met in order to have a successful implementation.  These three conditions have shaped the research questions that examine if Torsby municipality has the "understanding," "ability" and "will" needed to implement the decision correctly.  </p><p>The dissertation employs a case study method to examine why Torsby municipality has experienced difficulties implementating the target: <em>programmes and strategies</em> <em>for planning,</em> which is an interim target to environmental objective number 15: A good built environment.  Qualitative text analysis and interviews with politicians and civil servants from Torsby municipality and the county administration board of Värmland have been conducted in order to answer the research questions.   </p><p>The material used for this dissertation is mostly from the government bills that are the foundation of the Swedish environmental policy and the documents and reports about the environmental objectives that the National Board of Housing, Building and Planning (Boverket), the Swedish Environmental protection agency (Naturvårdsverket), and the Environmental objectives council (Miljörådet) have released.</p><p>The result of this dissertation supports previous research which has shown that smaller municipalities have problems implementating the environmental objectives due to a lack of financial resources. This dissertation also shows that the problems can be due to a lack of understanding the purpose of the objectives.  This leads to a lack of political will to implement the objectives.  Since the municipalities do not have the political will to implement the objectives the appropriate resources needed for a successful implementation are not appointed and therefore the municipalities are not able to fully implement the environmental objectives.</p><p> </p><p>[1] Municipalities with less than 20 000 inhabitants.</p>

Sweden's   environmental objective system describes the state of our environment, as it   should be. Within the system are 16 environmental quality objectives, 24   milestone targets, a few specifications per objective and 107 indicators, and   as a frame is the generation goal. There are annual follow-ups of the work   with the objectives. In March 2017, the Swedish Environmental Protection   Agency published a report containing revised indicators, reduced to 87, to be   used in the 2018 follow-up. Environmental monitoring, which involves   continuous and systematic documentation and monitoring of the environmental   state and its development, plays an essential role. The connection and   correlation between the follow-up of the objectives and the environmental   monitoring, needs to be clear and effective, for the work with the   environmental quality objectives to be efficient and with good results. Is   this the case? This has been the focus of this report. Focusing on the   environmental quality objectives A magnificent mountain landscape and Clean   air, a gap analysis has been conducted, to investigate what needs and   challenges, as well as opportunities, there are for a solid followup of the   environmental quality objectives. A gap analysis identifies the gap between current   state and optimal state, and the data collection for this was mainly   interviews. Four regions, Norrbotten, Västerbotten, Dalarna and Jämtland, was   included in the study, as they are covered by both environmental quality   objectives. Key personnel for both objectives on each county administrative   board have been interviewed. The most prominent findings in the gap analysis   were that national indicators are important, however with a regional overview   as well; different conditions pose challenges for the regions; both   indicators and monitoring methods are missing and many indicators are bad.   The connection between the indicators and the specifications has   shortcomings, as the correspondence between them is sometimes non-existent.   The new indicator proposals from the Swedish Environmental Protection Agency   have potential to improve the situation, regarding the connection between the   indicators and the specifications, as well as between the indicators and   identified needs, but this require the new indicators to be clearly   elaborated. / Sverigesmiljömålssystem finns för att beskriva tillståndet som vår miljö ska ha. Isystemet finns 16 miljökvalitetsmål, 24 etappmål, ett antal preciseringar permiljökvalitetsmål samt 107 indikatorer, och som en inramning har vigenerationsmålet. Arbetet med miljökvalitetsmålen följs upp årligen. I mars2017 publicerade Naturvårdsverket en rapport med förslag på revideradeindikatorer som reducerats till 87 stycken, vilka ska användas vid 2018 årsuppföljning. I uppföljningen av miljökvalitetsmålen spelar miljöövervakningen,som innebär kontinuerlig och systematisk dokumentation och uppföljning avmiljötillståndet och dess utveckling, en väsentlig roll. För att uppföljningenav miljökvalitetsmålen ska ske effektivt och med goda resultat, krävs attkopplingen med miljöövervakningen är tydlig och effektiv. Frågan är om så ärfallet, och det är vad som undersökts i denna rapport. Med fokus påmiljökvalitetsmålen Storslagen fjällmiljö och Frisk luft, har en gapanalysgenomförts, för att undersöka vilka behov och utmaningar, liksom möjligheter,som finns för att ha en solid uppföljning av miljökvalitetsmålen. En gapanalysidentifierar gapet mellan aktuellt läge och optimalt läge, och datainsamlingenför denna var i huvudsak intervjuer. Fyra län, Norrbotten, Västerbotten,Dalarna och Jämtland, har inkluderats i undersökningen, då de omfattas av debägge miljökvalitetsmålen. Nyckelpersoner för respektive miljökvalitetsmål pårespektive länsstyrelse har intervjuats. De mest framträdande fynden igapanalysen var att nationella indikatorer är viktiga, dock önskas de med enregional upplösning; olika förutsättningar utgör utmaningar för länen; detsaknas både indikatorer och övervakningsmetoder för att få en effektivuppföljning och många indikatorer är dåliga. Koppling mellan indikatorerna ochpreciseringarna har brister, då korrespondensen mellan dem ibland ärobefintlig. De nya indikatorförslagen från Naturvårdsverket har potential attförbättra situationen, vad gäller kopplingen mellan såväl indikatorerna ochpreciseringarna, som mellan indikatorerna och identifierade behov, men då måsteindikatorerna formuleras tydligt. / <p>2017-11-06</p>

Syftet med examensarbetet är att främja den hållbara utvecklingen i anläggningssektorn. Målet med rapporten är att visa hur miljöklassningssystemet CEEQUAL kan förbättras samt hur användningen kan främja hållbar utveckling i mark och anläggningsprojekt i Sverige. CEEQUAL är ett miljöklassningssystem inom infrastruktur och anläggning som har utvecklats i Storbritannien av Institution of Civil Engineers.  I examensarbetet har följande frågeställningar undersökts:  Hur fungerar CEEQUAL i praktiken?  Vad är den svenska erfarenheten från användningen av CEEQUAL?  Hur kan anläggningssektorn förbättra miljö/hållbarhetsarbetet genom miljöklassning med CEEQUAL?  Hur kan man förbättra miljöklassningssystemet CEEQUAL?  Frågorna har besvarats genom metoderna litteraturstudie och dokumentanalys men även genom intervjuer med olika aktörer inom anläggningsbranschen.  Denna rapport innehåller en kort sammanfattning av vad hållbar utveckling betyder och en fördjupning inom miljöklasscertifieringssystemet CEEQUAL samt dess användning inom anläggnings- och infrastrukturprojekt.  En jämförelse mellan CEEQUAL, de 16 nationella miljömålen och Kretsloppsrådets mål har också utförts för att se om de behandlar samma miljöområden.  En certifiering sker i flera olika steg. En certifiering genomförs av en utbildad assessor som bedömer och ger poäng på svaren av frågorna som återfinns i CEEQUAL:s manual. Betyget beror på hur väl projektet uppfyllt de krav som CEEQUAL efterfrågar. Det kontrolleras sedan av en oberoende granskare och godkänns till sist av CEEQUAL som ger ett slutbetyg.  Certifieringssystemet CEEQUAL har både har för- och nackdelar. En av de största nackdelarna är det inte finns någon svenskanpassad version. Frågorna i manualen är på engelska och svårtolkade vilket leder till att det tar tid att förstå dem samt att det med tiden ökar risken till att CEEQUAL tappar sin trovärdighet.  TGOJ-porten (TGOJ står för Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar) är ett anläggningsprojekt där syftet var att byta ut en järnvägsbro till en betongbro som gjuts i krossmaterial. Resultatet visar att de stora förbättringsåtgärderna som exempelvis återanvändning av material samt inköp av krossmaterial var redan identifierade innan CEEQUAL beslutades att användas. / The purpose of this work is to promote sustainable development in the construction sector. The goal of this rapport is to show how environmental classification system CEEQUAL can be improved and how their use may promote the sustainable development of land and construction projects in Sweden. CEEQUAL is an environmental classification system for infrastructure that has been developed in the UK by the Institution of Civil Engineers.  The following questions were investigated in the thesis:  How does CEEQUAL work in practice?  What is the Swedish experience from the use of CEEQUAL?  How can the contruction sector improve the environmental work through an environmental classification with CEEQUAL?  How can the environmental classification system CEEQUAL be improved?  The questions were answered by the methods literature studies and document analysis but also interviews with various actors in the construction market.  This report contains a brief summary of what sustainable development means, a specialization in environmental classification system CEEQUAL and its use in the construction and infrastructure projects.  A comparison between CEEQUAL, the sixteen environmental quality objectives and The Ecocycle Council objectives has also been done to see to see if they deal with similar environmental areas.  A certification is done in several steps. The certification is carried out by a trained assessor who assesses and gives points for the answers of the questions found in CEEQUAL's manual. The score depends on how well the project met the requirements that CEEQUAL demand. It is then checked by an independent verifier and approved finally by CEEQUAL giving a final grade.  The certification system CEEQUAL have both advantages and disadvantages. One of the main disadvantages is that there is no Swedish adapted version. The questions in the manual are in English and difficult to interpret which leads to that it takes time to understand them and also that it over time increases the risk that CEEQUAL loses its trustworthiness.  TGOJ-port (TGOJ stands for Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar) is a construction project where the aim was to replace a railway bridge to a concrete casted in crushed aggregate. The results shows that the major improvement measures such as recycling of materials and the purchase of aggregate materials were already identified before CEEQUAL was decided to be used.

Coastal exploitation causes influences that are detrimental to flora and fauna in the coastal and marine environments. In order to come up with new solutions to environmental problems, knowledge from different disciplines has to be obtained. To achieve a broader view of the problem of coastal exploitation, Stenmark’s theory about the three dimensions was applied: a scientific dimension, a social scientific dimension and a value-based dimension. The latter dimension included four themes that contributed to a further depth in the value-based dimension: values, nature conception, life conception and consequences. The purpose of this paper was to investigate the context in which coastal exploitation was presented and what the six coastal municipalities’ view on coastal exploitation were. The goal was to observe how the municipalities themselves perceive their environmental work and how it is reflected planning in practice. The method consisted of a review of each municipality’s comprehensive plan and an interview with a person from the physical planning sector from each municipality. A discourse analysis was applied to analyse the collected information. The municipalities’ values and views of the coast were two folded because there was a great focus on the human while coastal areas were considered significant and important environments. As there was a two-part view of the coast, there was also an uncertainty between conservation and exploitation. There was an opinion among the municipalities that they were working towards the environmental quality objective, but it did not appear how to achieve the goal. The environmental objective was only expressed by mentioning. The municipalities’ views and values must be clarified in order to know how planning should be practiced, which challenges waits ahead and for the municipality to get a picture of how the society will develop. / Kustexploatering medför en påverkan som innebär negativa konsekvenser för växt- och djurliv i kustområden och i marina miljöer. I syfte för att komma på nya lösningar på miljöproblem måste kunskaper från olika discipliner inhämtas. För att åstadkomma en bredare syn på problematiken om kustexploatering tillämpades Stenmarks teori om de tre dimensionerna: naturvetenskaplig dimension, samhällsvetenskaplig dimension och en värderingsmässig dimension. Den sistnämnda dimensionen innefattade fyra teman som bidrog med ett ytterligare djup i den värderingsmässiga dimensionen: värderingar, naturuppfattning, livsåskådning och konsekvenser. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka sammanhang kustexploatering presenterades och vad de sex kustkommunernas syn på kustexploatering var. Målet var att se hur kommunerna själva uppfattade sitt miljöarbete och hur det speglade planeringen i praktiken. Metoden bestod av en granskning av varje kommuns översiktsplan samt en intervju med en person inom samhällsbyggnadsbranschen från varje kommun. Diskursanalys tillämpades för att analysera informationen som samlats in. Kommunernas värderingar och syn på kusten var tvådelad eftersom det fanns ett stort fokus på människan samtidigt som kustområden ansågs vara betydelsefulla och viktiga miljöer. Eftersom det råder en tvådelad syn på kusten finns också en osäkerhet mellan att bevara och exploatera. Det fanns en uppfattning bland kommunerna att de arbetar mot miljökvalitetsmålet men det framgick inte hur de skulle uppnå målet. Miljömålet kommer endast till uttryck genom att målet omnämns. Kommuners syn och värderingar måste tydliggöras i syfte för att veta vilken planering som ska praktiseras, vilka utmaningar som väntar och för att kommunen ska få en bild om hur samhället ska utvecklas.

Idag planerar och exploaterar vi allt mer i städer och samhällen. Vi har behov av bostäder eftersom Sveriges befolkning ökar och kommunens planering sker därför därefter. Men vi har också ett behov av grönytor, ur flera hälsoperspektiv behövs natur och grönska för vårt välmående. Både grönytor och bostäder är ett allmänt intresse som behöver tillgodoses vid planering och utveckling av områden, men hur planerar man för dessa viktiga intressen och behov? Syftet med denna uppsats är att analysera turistkommuners planering av bostäder och grönytor och jämföra två turiststarka kommuners planering av dessa. Kommunerna som jämfördes var kustkommunen Tanum och fjällkommunen Malung-Sälen. För att svara på uppsatsens frågeställningar genomfördes granskning av översiktsplaner, detaljplaner samt offentliga tryck som är relevanta i ämnet. Utöver det genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med planchef eller motsvarande i respektive kommun för att samla så mycket kunskap som möjligt. I arbetet spelar också miljökvalitetsmålen en betydande roll då målet god bebyggd miljö har motsvarande fundament som de som undersöks i uppsatsen. I slutsatsen kan man se att de turiststarka kommuner som granskats inte har samma problem i planeringen. De har båda olika förutsättningar vilket kan bidra till det skiftande resultatet. Då båda kommuner redan har stora grönområden utanför planeringsytorna anses inte frågan om att grönytor försvinner i tätorterna som ett problem. Att bostäder blir fritidshus istället för permanenta är ett problem som är närmast obefintligt i Malung-Sälen till skillnad från Tanum. Miljökvalitetsmålet bearbetas inte heller medvetet i planerna på den lokala nivå som behövs för att bromsa upp dagens förlust av biologisk mångfald, dock finns metoder i planeringen som är till miljöns fördel men som inte benämns som just miljökvalitetsmål. Om kommunernas olikheter beror på de olika förutsättningarna och kommunernas uppbyggnad eller om turistkommuner generellt har olika planeringsmetoder kan inte med säkerhet avgöras utifrån endast två kommuner. Men fastställas kan att förevarandes planeringsmetoder skiljer sig åt. / Today we are planning and developing a lot in cities and villages. Due to Sweden's increasing population our needs for housings is increasing and the counties planning befall thereafter. But we do have a need of green areas as well, both seen to health in several perspectives but also for our well-wellbeing. Both green areas and housings are common interest that needs to accommodate in every planning, but how do you plan for those? The purpose for this thesis is to analyse and compare two counties with a lot of tourists in their planning of green areas and housings. The comparing counties are west coastal Tanum and the mountain filled Malung-Sälen. To answer the questions in the thesis the counties overview plans, detailed plans and public prints that was relevant to the subject was studied. Also interviews in a semi structured qualitative method was held with the plan managers in both counties. These was held to gather knowledge and understanding. In the thesis the environmental quality goals is also up-to-date specially the goal good built environment since it has similar grounds as the thesis has focused on. The conclusion is that the counties that has been reviewed have different issues in planning. They both have different prerequisites which could contribute to the varied results. Since both counties already have bigger green areas outside the planning side, they do not believe that the question regarding green spaces disappearing in the conurbation is a problem. The fact that housings is utilized as secondary residences instead of permanent is nearby nonexistent in Malung-Sälen while it is a challenge in Tanum. The environmental quality goal is not intentional processed on local level which is necessary in order to slow the loss of biodiversity that we have today, however they have both methods that works in environmental advantage but is not mentioned as environmental quality goal in specific. If the differences in the counties planning are due to their different prerequisites and their structure or if the counties in general have different planning methods cannot with absolute certainty be determined from without only two counties. But it can be determined that these do differ.

<p>År 1998 gav regeringen 24 myndigheter ett särskilt sektorsansvar för ekologiskt hållbar utveckling, vilket innebär att myndigheterna ska verka för att arbetet mot ekologisk hållbarhet förs framåt inom hela myndighetens sektor. Syftet med studien är att utreda vad det finns för svårigheter och möjligheter när det särskilda sektorsansvaret ska omsättas i praktiken. För att undersöka denna fråga utförs en fallstudie som berör flygsektorn, det vill säga hur ansvaret yttrar sig på Luftfartsverket (LFV). Jag berör även kopplingen till exempelvis miljömålsarbetet. Kvalitativa intervjuer har kompletterats med litteraturstudier av interna dokument från LFV. </p><p>Alla intervjupersonerna tycker att LFV har ett sektorsperspektivpå sitt miljöarbete idag. Det skiljer mycket i hur positivt inställda personerna på LFV är till sektorsansvaret (som i denna studie används för att benämna det särskilda sektorsansvaret för ekologiskt hållbar utveckling), vissa upplever det som motiverande, andra som ett direktiv. I interna dokument från LFV framgår det att ansvaret inte behövs. Intervjupersonerna är oeniga om huruvida sektorsansvaret har inneburit en förändring av LFVs miljöarbete, vissa ser det som ett argument och en betoning, andra som helt onödigt. Sektorsansvaret är förknippat med en mängd svårigheter, bland annat genom de målkonflikter det är förknippat med. Konflikter uppstår mellan miljöarbetet och myndighetens kärnverksamhet, mellan de tre aspekterna av hållbarhet, samt mellan sektorsansvaret och flygplatsernas prövningsplikt. Några anledningar till att sektorsansvaret inte har fått så stort utrymme på LFV är att det har integrerats med det övriga miljöarbetet, samt att sektorsansvaret inte har fått genomslag i hela organisationen. </p><p>De många hinder som uppstår gör att jag anser att ansvaret behöver förändras, för att arbetet inte ska upplevas som mer omständligt och betungande än det gör nytta, samt för att minimera de målkonflikter som uppstår. Sektorsansvaret har dock inneburit stora förändringar för många myndigheter. Anledningen till att sektorsansvaret har betytt olika saker och fått mer eller mindre konsekvenser på olika myndigheter är beroende av hur mycket myndigheten har arbetat med miljöfrågor tidigare, samt vilka andra mål eller styrningar som verket har att förhålla sig till. Vid en omformulering av ansvaret finns en mängd faktorer att ta hänsyn till, något som denna studie kartlägger. Formerna för sektorsansvaret behöver ses över, både på myndighetsnivå och centralt, exempelvis om möjlighet finns att integrera målen innan de når myndigheterna.</p>