Syftet med den här avhandlingen är att förbättra möjligheter till miljöledning av järnvägens infrastruktur genom att utveckla en metod för att rikta in ansträngningar på att minska miljöpåverkan från infrastrukturens produkter. Metodens används i ett byggprojekt och dess robusthet blir testad. Den använder den materialrelaterade energianvändningen för att studera miljöpåverkan från infrastrukturen. Vidare studeras vilka förutsättningar och hinder det finns för att införa ett livscykelperspektiv i Banverkets organisation. Först analyserades de miljömässiga försättningarna genom en jämförande studie med vägtransportsystemet. Fokus låg även på infrastrukturens del i miljöpåverkan i jämförelse med själva transporterna i de bägge systemen. Sedan presenterades metoden och analyserades med avseende på användbarhet och robusthet. I de senare testen gavs materialtransporternas del av miljöpåverkan samt energiindikatorns miljörelevans extra utrymme.Slutligen studerades de organisatoriska förutsättningarna för att introducera metoden och införa ett livscykelperspektiv vid materialhanteringen. De organisatoriska förutsättningarna präglas mycket av Banverket miljöhistoria som främst handlar om miljögifter kopplade till lokala eller regionala miljöproblem. Dessutom finns det få miljörelaterade krav utifrån, vilket delvis kan förklara att livscykelperspektivet i mångt och mycket saknats inom organisationens materialhantering. Miljökraven på Banverkets inköp av produkter är oftast lagkrav, men eftersom de lagkrav som har anknytning till de globala miljöproblemen, vilka främst kan kopplas till uppströms produktframställning, inte är tillräckligt specifika, har organisationen svårt att översätta dessa till relevanta miljökrav vid upphandling. De avdelningar inom Banverket som är mest berörda av upphandlingen och arbetet med kravspecifikationer kräver mer stöd och kunskap för att kunna införa livscykelperspektivet i materialhanteringen. De upplevda miljöfördelar som järnvägen tycks ha över vägtrafiken är inte helt självklara. Vikten av indirekt miljöpåverkan från infrastrukturen är större för järnvägstrafiken än för vägtrafiken och detta i kombination med att den materialrelaterade energianvändningen är nästan uteslutande fossilbaserad leder till att miljöförsprånget minskar jämfört med trafikens miljöpåverkan. Om vägtrafiken minskar sitt fossilberoende i användningsfasen så måste järnvägssektorn antingen minska energianvändningen eller fossilberoendet i produktionen av järnvägsprodukter för att fortfarande kunna sägas ha miljöfördelar. För att kunna göra det senare måste nya perspektiv introduceras i Banverkets organisation. Metoden som presenteras i denna avhandling kan användas för att introducera dessa nya livscykelperspektiv och bidra till att Banverkets ansträngningar fokuseras på att minska infrastrukturens miljöpåverkan. Denna nya kunskap kan användas vid design av nya järnvägsprodukter och vid upphandlingen av dessa. Dessutom visar avhandlingen på var utförligare miljöanalyser av produkter kan behövas. Metoden använder en energiindikator för att uppskatta miljöpåverkan från materialanvändningen. Denna indikator är lätt att använda för miljöanalysen vilket gör det möjligt att enkelt introducera och inrikta livscykeltänkandet i organisationens miljöledning. Något som annars kan ligga utanför dess expertis, budget och tidsresurser. Metoden identifierar de tre produkter som är absolut viktigast att fokusera på om man vill minska miljöpåverkan från materialanvändningen i infrastrukturen. Dessa är räl, slipers och ballastmaterial där räl har överlägset störst användning av uppströms materialrelaterad energi. Genom att introducera miljökrav tidigt i designprocessen vid införande av dessa produkter kan stora miljövinster göras. Teknikavdelningarna samt upphandlarna behöver därför stöd för att introducera dessa starkare krav på uppströms miljöpåverkan. / The aim of this thesis has been to develop an approach for the scoping of environmental aspects regarding material use in the Swedish railway infrastructure in order to contribute to strategic environmental management. This is done through the development of a method based on the concepts of embodied energy and material flows, which is then tested for its robustness. Furthermore, a study has been made on which preconditions for life-cycle considerations there are for the manager of the Swedish railway infrastructure and how this relates to the actual environmental pressures from the product. The study has used the Swedish National Rail Authority, Banverket, as a case. First the environmental context was studied by an analysis of how the environmental pressure from material use compares to the operations phase and to other transport systems. Secondly, a scoping method for environmental pressure from material use in a large organization was developed and tests performed on its use and its robustness. Special focus was on the importance of materials transports and the environmental relevance of the energy indicator used. Finally, an organizational context was presented which showed the possibilities and hindrances to implementing life-cycle considerations in the environmental management of the Swedish railway infrastructure. It seems difficult to incorporate life-cycle considerations in an organization whose history is characterized by its work on solving specific local environmental issues. In addition, there seem to be limited pressures either from outside or inside the organization to adopt life-cycle environmental management. There is a need for clearer and more specific policy instruments governing many of the global environmental issues pertaining to upstream environmental pressures in order to make it easier for organizations to translate these into something useful in their environmental management. The departments with the most capacity to influence the environmental pressures from material use are demanding support and more knowledge about life-cycle considerations in order to set more relevant environmental requirements on the products. The perceived environmental advantage of the rail transport sector over road transports should not be taken for granted. The importance of the indirect environmental pressures for the rail infrastructure decreases this advantage, since its material-related energy use is almost entirely from non-renewable sources. Thus the rail transport sector needs to start decreasing the use of energy for production of railway infrastructure products or its reliance on nonrenewable energy sources for production. In order to start working with the environmental management of the railway products there is a need to adopt and introduce new perspectives. The approach developed in this thesis can be used to introduce these new perspectives, such as upstream environmental pressures, to the organization’s environmental management. It can also be employed to identify hot spots in the organization’s material use. Consequently, this new knowledge can be used in the design of new products, to set environmental demands in purchasing, and to focus further environmental analyses of the hot spots. It can also be used to broaden the perspectives in, for instance, environmental impact assessments, strategic environmental assessments and environmental reviews. The relative ease with which this indicator is collected and calculated can make it possible for the organization to include new environmental dimensions in their environmental management, which could otherwise be outside their expertise, budget or time frame. The scoping of environmental pressures, by using the approach presented in the thesis, pointed to three important railway infrastructure products. These are the products that Banverket needs to focus on first. One of the most important tasks in incorporating life-cycle considerations for products is to set environmental requirements when introducing new products to the material supply process. The requirements should already be present in the design phase of the products. Thus it is essential that the product developers get the support needed in finding relevant environmental criteria for the new product. One way to accomplish this is to employ an environmental coordinator with sufficient knowledge in the technical departments to work together with the design teams as an integral part of the design process. The overall environmental pressures from the railway transport system depend substantially on the upstream environmental pressures generated by the production of the infrastructure products. These pressures are totally dominated by three products. There is a large improvement potential in focusing the environmental management on these products by posing environmental requirements on their suppliers, in order to decrease the overall environmental pressures generated by the railway transport system.

Denna rapport är en litteratur- och källstudie med syfte att utforska den svenska förnybara elens utveckling. Förnybar energi är idag viktigt i samhället då den genererar den el som vi är i behov av, utan att påverka miljön i lika stor omfattning som tidigare energislag. Målet var att efter genomfört arbete, ha svar på hur Sveriges elmix ser ut och eventuellt kunna svara på hur den kan se ut till nästa generation. Vilka tekniska lösningar som används idag för respektive kraftslag är något som återges i rapporten. Alla kraftslag påverkar miljön på något vis. Rapporten beskriver dessa miljöpåverkan med hjälp av livscykelanalyser som pekar på var i produktions- och driftprocessen som den största påverkan sker. Vidare granskar rapporten den svenska elanvändningen och diskussioner har hållits på hur denna kan komma att påverka den framtida elproduktionen. Ett intressant ämne under arbetets gång var, huruvida en storskalig export av el till närliggande länder med hjälp av sjökablar var möjligt för Sverige. Studiens slutsats blev att det finns en väldigt stor utbyggnadspotential för ett flertal förnybara kraftslag. Dock bestämmer ett flertal styrmedel utbyggnadstakten. Även politiska beslut har ett stort inflytande för hur mycket förnybar elproduktion som kommer att finnas i framtiden. / This report is a literature and source study with the purpose of exploring the Swedish renewable electricity development. Renewable energy is today important in society as it generates the electricity that we are in need of, without affecting the environment to the same extent as fossil fuels. The objective of the report was to obtain the answer to how the Swedish electricity mix looks like and if possible, be able to answer how it might look for the next generation. The technologies used today in each type of power plant are something that is rendered in the report. All power production affects the environment in some way. The report describes the environmental impacts using life-cycle assessment that points out where in the production and operation process the greatest impact occurs. Furthermore, the report examines the Swedish use of electricity and discussions have been held on how this may affect the future electricity production. An interesting topic during the process of the report was whether a large-scale export of electricity to neighboring countries by means of submarine power cables, was possible for Sweden. The conclusion of the study was that there is a very significant potential for further development of the renewable power sources. However, means of control is one of the determining factors for the rate of expansion. Political decisions also have a major influence on the amount of renewable electricity that can be available in the future.

The environmental work in Sweden has developed a lot over the past fifty years. Today, most companies have some kind of environmental work. Environmental activities are regulated by the Environmental Code, which applies in parallel with other laws. This report is an environmental review for Bräcke Diakoni. The report aims to find out how much environmental impact Bräcke Diakoni has. The report will also be used as a basis for an environmental diploma. Bräcke Diakoni is a foundation that has existed in Gothenburg since 1923 and has its operations in health, care, rehabilitation, psychiatry, children, youth, elder care and hospice. They have an environmental diploma since 2005 and are actively working to reduce their environmental impact. Data were collected through interviews, surveys, and Intranet. The environmental review includes eight of Bräcke Diakoni units are located in Bräcke, Gothenburg. The report is general, covering the environmental impact of energy, water, travel, chemicals, waste, recycling and accidents. No indentations are made. The investigation shows that business trips, electricity, district heating, service vehicles and households waste have the highest environmental impact.  Bräcke Diakoni generally has no impact on the environment that needs urgent help. At the end of the report there are suggestions for further environmental work, such as switching energy contracts, reward soft mobility among staff and reduce the missions through the purchase of video conference. Bräcke Diakoni has already taken steps to reduce their environmental impact. Among other things, they help to meet environmental quality objective "A non-toxic environment" by taking care of their hazardous waste. The fact that they use district heating contributes to the "Good Built Environment" and "Fresh air". / Miljöarbetet i Sverige har utvecklats mycket de senaste femtio åren. Idag arbetar de flesta företag med miljö på något sätt. Miljöarbetet regleras av miljöbalken som gäller parallellt med andra lagar. Den här rapporten är en miljöutredning för Bräcke Diakoni. Syftet med rapporten är att ta reda på hur stor miljöpåverkan Bräcke Diakonis verksamheter har. Rapporten ska även användas som underlag till miljödiplomering. Bräcke Diakoni är en stiftelse som funnits i Göteborg sedan år 1923 och har verksamheter inom hälsa, vård, rehab, psykiatri, barn, ungdom, äldreomsorg och hospice. De är miljödiplomerade sedan 2005 och arbetar aktivt för att minska sin miljöpåverkan. Data har samlats in genom intervjuer, inventeringar och Intranätet. Miljöutredningen omfattar åtta av Bräcke Diakonis enheter som är lokaliserade i Bräcke, Göteborg. Utredningen är övergripande och omfattar miljöpåverkan från energiförbrukning, vatten, resor, kemikalier, avfall, återvinning och olyckor. Inga fördjupningar har gjorts. Högst miljöpåverkan fick tjänsteresor, el, fjärrvärme, tjänstefordon och hushållssopor. Bräcke Diakoni har överlag ingen miljöpåverkan som behöver akuta åtgärder. I slutet av rapporten finns förbättringsförslag för fortsatt miljöarbete, exempelvis byta energiavtal, belöna miljövänligt resande bland personalen och minska på tjänsteresor genom införskaffande av videokonferensanläggning. Bräcke Diakoni har redan vidtagit åtgärder för att minska sin miljöpåverkan. Bland annat bidrar de till att uppfylla miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö” genom att ta hand om sitt farliga avfall. Att de använder fjärrvärme bidrar till att uppfylla ”God bebyggd miljö” samt ” Frisk luft”.

I och med samhällets utveckling från ett jordbrukssamhälle till ett industriellt samhälle, och vidare till ett tjänste- och kunskapssamhälle har antalet tjänsteföretag växt, och därmed även miljöpåverkan från denna sektor. Tjänstesektorns miljöpåverkan kan delas upp i två delar, en direkt miljöpåverkan kopplat till kontorsverksamheten, såsom energianvändning, samt en indirekt miljöpåverkan, som är ett resultat av tjänstens framtida nytta och bestående värde. Ett vanligt verktyg som svenska företag, och andra typer av organisationer, använder sig av för att strukturera upp sitt miljöarbete är miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001. Miljöledningssystem är dock inte lika vanligt förekommande i tjänstesektorn som inom tillverkningsindustrin. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur indirekt miljöpåverkan hanteras, och kan bli mer hanterbart, inom tjänstesektorn. Detta belyses genom att diskutera varför organisationer har valt att certifiera sina verksamheter, hur organisationer definierar, och hanterar, indirekt miljöpåverkan, samt vilken roll ledningen och medarbetarna har vid hanteringen av den indirekta miljöpåverkan. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med miljöansvariga på fyra tjänsteföretag samt fyra myndigheter. Resultatet av intervjuerna sammanställdes, analyserades och kopplades samman med tidigare studier. Därefter drogs ett antal slutsatser. Slutsatserna visar att organisationerna har valt att certifiera sina verksamheter p.g.a. efterfrågan och intresse hos kunder, samt för att visa på att företaget besitter en hög miljökompetens. De flesta av de medverkande organisationerna har format egna definitioner av begreppet indirekt miljöpåverkan. Gemensamt för dessa definitioner är att samtliga kopplas ihop med kundernas miljöpåverkan. Slutsatserna visar även att hanteringen av organisationernas indirekta miljöpåverkan sker inom ramen för deras miljöledningssystem. Det upplevs dock mycket svårt att formulera mätbara miljömål som berör den indirekta miljöpåverkan vilket troligen beror på att ISO 14001 bl.a. ställer krav på att det ska finnas mätbara mål och att möjligheterna till att formulera ickekvantifierbara miljömål har undgått organisationerna. Ett alternativ för att underlätta hanteringen av den indirekta miljöpåverkan skulle kunna vara att låta bli att dela in miljöpåverkan i kategorierna direkt och indirekt, och istället se till den totala miljöpåverkan med hjälp av ett processbaserat tillvägagångssätt. Det kan även diskuteras huruvida begreppet ”mätningar” är lämpligt vid arbetet med miljömål då termen leder till tankar kring kvantifierbarhet. Vidare visar slutsatserna att ledningens och medarbetarnas kompetens samt engagemang är två nyckelfaktorer för att organisationerna ska lyckas med miljöarbetet.

<p><p>I och med samhällets utveckling från ett jordbrukssamhälle till ett industriellt samhälle, och vidare till ett tjänste- och kunskapssamhälle har antalet tjänsteföretag växt, och därmed även miljöpåverkan från denna sektor. Tjänstesektorns miljöpåverkan kan delas upp i två delar, en direkt miljöpåverkan kopplat till kontorsverksamheten, såsom energianvändning, samt en indirekt miljöpåverkan, som är ett resultat av tjänstens framtida nytta och bestående värde. Ett vanligt verktyg som svenska företag, och andra typer av organisationer, använder sig av för att strukturera upp sitt miljöarbete är miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001. Miljöledningssystem är dock inte lika vanligt förekommande i tjänstesektorn som inom tillverkningsindustrin. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur indirekt miljöpåverkan hanteras, och kan bli mer hanterbart, inom tjänstesektorn. Detta belyses genom att diskutera varför organisationer har valt att certifiera sina verksamheter, hur organisationer definierar, och hanterar, indirekt miljöpåverkan, samt vilken roll ledningen och medarbetarna har vid hanteringen av den indirekta miljöpåverkan.</p><p>Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med miljöansvariga på fyra tjänsteföretag samt fyra myndigheter. Resultatet av intervjuerna sammanställdes, analyserades och kopplades samman med tidigare studier. Därefter drogs ett antal slutsatser. Slutsatserna visar att organisationerna har valt att certifiera sina verksamheter p.g.a. efterfrågan och intresse hos kunder, samt för att visa på att företaget besitter en hög miljökompetens. De flesta av de medverkande organisationerna har format egna definitioner av begreppet indirekt miljöpåverkan. Gemensamt för dessa definitioner är att samtliga kopplas ihop med kundernas miljöpåverkan. Slutsatserna visar även att hanteringen av organisationernas indirekta miljöpåverkan sker inom ramen för deras miljöledningssystem. Det upplevs dock mycket svårt att formulera mätbara miljömål som berör den indirekta miljöpåverkan vilket troligen beror på att ISO 14001 bl.a. ställer krav på att det ska finnas mätbara mål och att möjligheterna till att formulera ickekvantifierbara miljömål har undgått organisationerna. Ett alternativ för att underlätta hanteringen av den indirekta miljöpåverkan skulle kunna vara att låta bli att dela in miljöpåverkan i kategorierna direkt och indirekt, och istället se till den totala miljöpåverkan med hjälp av ett processbaserat tillvägagångssätt. Det kan även diskuteras huruvida begreppet ”mätningar” är lämpligt vid arbetet med miljömål då termen leder till tankar kring kvantifierbarhet. Vidare visar slutsatserna att ledningens och medarbetarnas kompetens samt engagemang är två nyckelfaktorer för att organisationerna ska lyckas med miljöarbetet.</p></p>

In Alberta, Canada, amongst its mixture of sand, clay, water and other minerals, the tar sand’s heavy and viscous component bitumen, a thick, sticky form of crude oil is extracted through two methods; open-pit mining for shallower deposits (&lt;75 m), and in situ for deeper deposits (&gt;75 m). This degree project consists of a comparison between these two extraction methods impact on air, nature and water, which all have been evaluated by reviewing and analyzing literature. Studies showed that in situ methods cause a higher impact on air than open-pit mining, through higher emissions of greenhouse gases and sulfur dioxide (SO2), and will surpass the carbon dioxide (CO2) emissions caused by the open-pit mines when the shallower, more accessible tar sands dwindle. Open-pit mining causes a higher impact on water due to its large tailing ponds that causes leakage of processing water and fine tailings, polyaromatic hydrocarbons (PAH: s) and these 13 following elements considered priority pollutants (PPE) by the US Environmental Protection Agency (EPA); antimony (Sb), arsenic (As), beryllium (Be), lead (Pb), cadmium (Cd), copper (Cu), chromium (Cr), mercury (Hg), nickel (Ni), selenium (Se), silver (Ag), thallium (Tl) and zinc (Zn). However studies remain unclear whether or not in situ methods are worse due to underground tailing ponds. Finally, when it comes to nature, open-pit mining causes a more direct environmental impact through deforestation, drainage of peat and wetland, and blasting of rock. In situ methods however, seem to cause more of a long term environmental impact through fragmentation. Dividing the landscape into smaller units through roads, wells, pipelines and seismic lines, leads to domestic biodiversity and homogenization of flora and fauna as unfavorable conditions is created for the nature’s wildlife. In conclusion, in situ methods causes a bigger impact on air than open-pit mining, while open-pit mining causes a bigger impact on water. Due to lack of time and resources, more research about the direct impact on nature is needed to fully evaluate which of the two extraction methods causes the least environmental impact.

Idag står vi inför flera miljöproblem som exempelvis klimatpåverkan och förlust av biologisk mångfald. Vattenkraften är en förnybar energikälla som kan producera el med låga utsläpp av växthusgaser. Sverige har en lång tradition av att utnyttja vattnet som energikälla och har det senaste århundradet byggt ut en majoritet av de svenska vattendragen med vattenkraftverk. Idag står vattenkraften för nästan hälften av Sveriges elproduktion och bidrar till Sveriges låga utsläpp av växthusgaser. Samtidigt anses vattenkraften påverka den biologiska mångfalden och vattendragen negativt. Av ungefär 2100 kraftverk står de 200 största för över 90 % av elproduktionen. Det finns alltså ett stort antal småskaliga kraftverk som bidrar med en liten del elproduktion samtidigt som de riskerar att påverka vattendragen negativt. Syftet med den här studien var att undersöka om elproduktionen från småskalig vattenkraft är försvarbar sett till dess miljöpåverkan. Studien använde en kvalitativ metod baserad på semi-strukturerade intervjuer med följande intressenter inom småskalig vattenkraft: Svensk Energi, Svensk Vattenkraftförening, Energimyndigheten, Havs- och Vattenmyndigheten, Naturskyddsföreningen, Sportfiskarna samt Älvräddarna. Resultaten visade att småskalig vattenkraft är en billig och etablerad energikälla, den kan bidra med kulturella värden, den är lokalt producerad och konsumerad som kan ge en ökad stabilitet till elnätet samt minska distributionsförluster. Nackdelarna visar att småskalig vattenkraft saknar några av de viktigaste funktionerna som storskalig vattenkraft kan bidra med: reglering av elnätet samt möjlighet att lagra vatten som kan användas vid behov. Vidare kan småskalig vattenkraft anses ha en stor negativ påverkan på vattendragen och den biologiska mångfalden. Potentialen för småskalig vattenkraft kan också anses vara lägre än för övrig förnybar energi samtidigt som utvecklingen går långsammare. Lagstiftning, tillstånd och elcertifikatsystemet har även identifierats som faktorer som inte hjälper situationen för miljön i vattendragen. Behoven av att producera förnybar el från småskalig vattenkraft kan anses vara lägre än behovet av att värna om vattendragen och den biologiska mångfalden för att nå Sveriges miljökvalitetsmål och EU:s vattendirektiv. Det finns utrymme för att minska elproduktionen från småskalig vattenkraft och ändå nå miljöpolitiska mål om förnybar energi och vattenmiljö. Slutsatsen är att elproduktionen från småskalig vattenkraft inte är försvarbar sett till dess miljöpåverkan och att man bör undersöka möjligheten att ta bort de allra minsta kraftverken med störst miljöpåverkan. Det har också framkommit att det saknas ordentliga styrmedel för att främja biologisk mångfald och vattenmiljöer samt att synen på småskalig vattenkraft som miljövänlig bör ifrågasättas. / Today we face many environmental problems such as climate change and biodiversity loss. Hydropower is a renewable energy source that can produce electricity with low greenhouse gas emissions. Sweden has a long tradition of using water as an energy source and has during the past century built hydropower in a majority of the Swedish rivers. Today, hydropower accounts for nearly half of Sweden's electricity production and contributes to Sweden's low greenhouse gas emissions. But hydropower also affects biodiversity and water bodies negatively. Of the approximately 2100 hydropower plants in Sweden, 200 accounts for over 90% of the electricity production. Thus there are a large number of small-scale hydropower plants that contribute to a small portion of the electricity while they are liable to affect streams negative. The purpose of this study was to investigate whether electricity from small-scale hydropower is justifiable in terms of its environmental impact. The study used a qualitative method based on semi-structured interviews with the following stakeholders: Swedenergy, Swedish Hydropower Association, Swedish Energy Agency, Swedish Agency for Marine and Water Management, Swedish Society for Nature Conservation, Swedish Anglers’ Association and River Savers Association Sweden. The results showed that small-scale hydropower is a cheap and established energy source, it can also contribute with cultural values, it is locally produced and consumed that can give greater stability to the electricity grid and reduce distribution losses. The disadvantages show that small-scale hydropower lacks some of the key features that large-scale hydropower can provide: the regulation of the electricity grid and the ability to store water that can be used if necessary. Furthermore, small-scale hydropower is considered to have a major negative impact on streams and biodiversity. The potential for small-scale hydropower could also be considered lower than for other renewable energy while developing more slowly. Legislation, permits and electricity certificate system has also been identified as factors that do not help the environmental situation in streams. The need to produce renewable electricity from small-scale hydropower can be considered lower than the need to protect streams and biodiversity to reach Swedish environmental quality objectives and the Water Framework Directive. There is scope for reducing electricity production from small-scale hydropower and still achieve environmental policy objectives on renewable energy and streams and biodiversity. The conclusion is that electricity production from small-scale hydropower cannot be justified in terms of its environmental impact and that there is a need to examine the possibility of removing the smallest hydropower plants with the greatest environmental impact. It is also stressed that there is a lack of proper incentives to promote biodiversity and aquatic environments and that the view of small-scale hydropower as environmentally friendly should be questioned.

Syftet med detta arbete var att utvärdera förbättringsmöjligheterna i projektorganisationers beslutsprocesser så att deras leveranser kan följa en övergripande metod. Vidare skall det kunna användas inom olika organisationsmodeller, såsom offentliga, privata men också inom offentlig- privat samverkan. Målet har varit att påvisa skillnader i leveransernas kvalitet samt demografiska skillnader med utgångspunkt från den övergripande metoden.    En kvalitativ undersökning i form av en fallstudie har gjorts på Trafikverket på avdelningen Investering-Teknik &amp; Miljö där den interna metoden för bedömning av omgivningspåverkan för projekt utan planläggning har analyserats med avseende på kvalitet och regionala skillnader. En dokumentstudie av 25 projekt från Trafikverkets sex regioner samt semistrukturerade intervjuer med projektdeltagare visade på en stor spridning och variation i både kvalitet, prioritering av redovisning samt regionala skillnader. Resultatets spridning och variation beror troligtvis på att projektens beslut huvudsakligen har fattats på intuitiva grunder samt att den övergripande  metoden uppfattats och tolkats olika. Så är även fallet om man jämför de olika regionerna.    Den viktigaste insikten i denna undersökning är vikten av att använda en rationell beslutsmodell för att på så sätt få projekten att konsekvent och genomgående använda och redovisa alla de delar och moment som finns med i metoden. Med ett digitalt system för motivering och redovisning av de olika delarna skulle det bli lättare att styra och jämföra projekten på regional och nationell bas. / The purpose of this thesis has been to evaluate the improvement opportunities in project organizations' decision-making processes so that their deliveries can follow an overall approach. Furthermore, it may be used in different organizational models, such as public, private but also in public-private partnerships. The objectives have been to investigate differences in delivery quality as well as demographic differences based on the overall method.  A qualitative survey in the form of a case study has been carried out at the Swedish Transport Administration at the Investment-Technology &amp; Environment Department, where the internal method for Assessing the environmental impact of projects without planning has been analyzed in terms of quality and regional differences. A document study of 25 projects from the Swedish Transport Administration's six regions and semi structured interviews with project participants showed a wide spread and variation in both quality, prioritization of presentation and regional differences. The spread and variation of the results is probably due to the fact that the decisions of the projects are mainly taken on intuitive grounds, and that the overall method has been perceived and interpreted differently. This is also the case when comparing the different regions.  The most important insight from this study is the importance of using a rational decision-making model in order to get the projects to consistently use and present all the parts and elements included in the method. With a digital system for motivating and reporting the different parts, it would be easier to control and compare projects on a regional and national basis.

Hållbar utveckling är ett av FN:s överordnade mål och även den Svenska regeringen har antagit detta som ett prioriterat mål för samhällsutvecklingen. Regeringen har genom en rad åtgärder försökt integrera begreppet hållbar utveckling i den statliga förvaltningen bl a genom styrdokument som skall hjälpa myndigheterna, men även genom att ställa konkreta krav på att myndigheterna inför miljöledningssystem. Den nystartade distansutbildningsmyndigheten Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) blev under 2002 införlivade i projektet "Miljöledning i statlig förvaltning" och genomförde en miljöutredning under 2002 där de mest betydande miljöaspekterna presenterades. Man ansåg emellertid att kunskap till viss del saknades inom den egna organisationen för att kunna genomföra en tillfredställande analys på området. Syftet med denna studie är att inom ramen för indirekt miljöpåverkan analysera vilken form av miljöutbildning som bedrivs på myndigheten och utifrån detta utvärdera i vilken utsträckning CFL har möjlighet att generera positiv miljöpåverkan. I studien har fyra anställda på myndigheten CFL intervjuats för att kartlägga om begreppet hållbar utveckling är förankrat och integrerat i organisationen, vilken typ av miljöundervisning som bedrivs på myndigheten idag och kartlägga vad de fyra anser om de styrdokument som skall stödja dem i utbildningen. En enkät har även skickats ut till respondenterna efter genomförda intervjuer för att yterligare säkerställa de resultat som genererades i intervjuerna. För att undersöka myndighetens förutsättningar för att generera positiv miljöpåverkan har även en kortare dokumentanalys genomförts på myndighetens miljöpolicy. Av studien framkommer att den miljöutbildning som bedrivs på myndigheten idag i stor utsträckning kan likställas vid normerande miljöundervisning. I och med att denna undervisningsform tillämpas får det till följd att myndigheten inte genererar den positiva miljöpåverkan man har möjlighet att göra. Studien visar också att respondenterna har svårt att se sambanden och knyta ihop de aspekter som ingår i hållbar utveckling, d.v.s. ekonomiska, ekologiska och sociala frågor. Hållbar utveckling är inte heller integrerat i tillräckligt stor omfattning i myndighetens verksamhet och därmed beaktas inte de indirekta miljöeffekterna myndigheten orsakar i tillräcklingt stor omfattning. Inte heller miljöpolicyn är anpassad för att ta upp den indirekta miljöpåverkan som myndigheten orsakar. Slutsatsen i studien är att myndigheten först och främst måste integrera begreppet hållbar utveckling i högre utsträckning i verksamheten för att generera positiv miljöpåverkan och samtidigt beakta den indirekta miljöpåverkan man orsakar. För att detta skall vara möjligt måste man öka den interna kunskapen angående miljöfrågor och hållbar utveckling bland personal. I detta sammanhang kan Ledningsens roll inte underskattas utan måste tydligt visa att man menar allvar. Det är viktigt att beslut, strategier och riktlignjer genomlyses med utgågspunkt från indirekta och direkta miljökonsekvenser för att verksamheter vid CFL skall kunna bli långsiktigt hållbara.

I dagens läge behöver organisationer ha bättre uppsikt över sin miljöpåverkan. I dag saknas en metod för att se upphandlingens miljöpåverkan för en organisation. Med upphandling menas i denna studie alla varor/tjänster som köps in till en organisation. Miljöpåverkan för varor/tjänster syftar på de emissioner som uppstår från upptag av råvara, förädling och transporter av varor/tjänster framtill att de köps in till organisationen. Det finns en metod som testats en gång, denna studie utgår ifrån den. Syftet med studien är att utifrån den tidigare studien om indirekt miljöpåverkan vid upphandling, testa metoden miljöexpanderad input-outputanalys. Syftet är att testa och utveckla metoden, för att se om det går att använda metoden för att se miljöpåverkan vid upphandling för en hel organisation. Samtidigt utförs en metodstudie, för att se vilka svårigheterna är med metoden. Metoden testas praktiskt på Linköping Universitets miljöpåverkan vid upphandling. Input-outputanalysen (IOA) skapades av Wassily Leontief i slutet på 1930-talet. IOA har därefter tillämpats på en uppsjö av ekonomiska problem. Enligt Leontief finns det ett samband mellan alla branscher, genom det ekonomiska systemet tydliggör han det sambandet. Miljöexpanderad input-outputanalys (MIOA) lägger på den miljöpåverkan som sker i samband med de ekonomiska aktiviteterna. Om en vara köps in har den i tidigare led miljöpåverkan genom de utsläpp som sker vid utvinning, förädling osv. MIOA samlar upp alla de leden/sambanden och lägger på miljöpåverkan som sker framtill att varan/tjänsten köps in av en organisation. Slutsaten är den att det går att tillämpa MIOA för att se upphandlingens miljöpåverkan för en hel organisation. Det finns några svagheter med verktyget idag, men de kommer att lösas i framtiden. Linköpings Universitet har en betydande miljöpåverkan via upphandlingen. Speciellt de konsulttjänster som köps in är miljöpåverkande.