Runsvengruppen AB är ett svenskt detaljhandelsföretag som är intresserade av att arbeta mot att minska miljöpåverkan från deras transporter. Eftersom de verkar på en prispressad marknad med hård konkurrens är det viktigt att även utvärdera vilken effekt förändringarna har för kostnader och leveransservice. Syftet för denna studie var därmed att utforma beräkningsmetoder som är anpassade efter den information som finns tillgänglig för Runsvengruppen AB och som kan beräkna miljö-, kostnads- och leveransserviceeffekten av åtgärder. Beräkningsmetoderna utformades för att kunna utvärdera effekten för åtgärder som sker på en operativ nivå, där fokus varit på åtgärder som handlar om att byta transportslag, byta drivmedel, förbättra avgasrening och motorteknik, införa ny fordonsdesign och köra sparsammare. Beräkningsmetoderna delades upp i de tre delarna miljö, kostnad och leveransservice och utreddes för de vid godstransport tre vanligaste transportslagen lastbil, båt samt tåg. Inledningsvis togs en teoretisk beräkningsmetod fram utifrån teori inom området. Den teoretiska beräkningsmetoden utgår dock från att all nödvändig information finns tillgänglig för användaren vilket inte alltid är fallet för alla företag. Således utreddes först vilken nödvändig information som fanns tillgänglig för Runsvengruppen AB för att sedan utreda vilka anpassningar som bör göras i de fall informationen inte var tillgänglig. Avseende miljöberäkningen var resultatet varierande för de olika transportslagen. På grund av Runsvengruppen AB:s nära relation till de åkerier som utför transporter med lastbil fanns samtliga indata tillgänglig för detta transportslag. Således kunde den teoretiska beräkningsmetoden användas utan modifikation. För de transporter som utförs med båt samt tåg såg situationen annorlunda ut. Runsvengruppen AB hade i dessa fall inte tillgång till en stor del av den indata som den teoretiska beräkningsmodellen krävde. För att hantera detta har standardvärden beräknats fram för att ge så goda uppskattningar som möjligt. En konsekvens av detta var dock att en hög grad av osäkerhet uppstod i dessa beräkningar. För kostnadsberäkningarna kunde den teoretiska beräkningsmetoden användas utan modifikation då Runsvengruppen AB hade tillgång till samtliga indata. För leveransserviceeffekten utgick studien ifrån de två måtten ledtid samt leveranspålitlighet. Ledtiden gick att beräkna utifrån den teoretiska beräkningsmodellen medan indata saknades för leveranspålitligheten. Då detta även visade sig svårt att uppskatta med någon rimlighet inkluderades detta mått inte i den slutgiltiga beräkningsmetoden. / Runsvengruppen AB is a Swedish retail company that is interested in working towards reducing the environmental impact of their transports. Because they are acting in a price-competitive market it is also important to evaluate how changes impact the costs and the level of service. Because of that, the objective of this study was to develop a calculation method that can be used to evaluate the environmental impact as well as the cost and service effects of different measures. The method to calculate the effects was developed to be able to assess measures on the operating level of the transportation, with a focus on measures to change the mode of transportation, change fuel type, improve exhaust emission control and engine technology, implement new vehicle design and implement eco-driving. The development of the calculation methods was divided into three parts: environment, costs and service. The method was developed for transports conducted by truck, ship and train which are the three most common means of transportation for goods. At first theoretical methods was derived from relevant literature. Because the theoretical method does not take into consideration which information is available to the company the method had to be adapted to the information that was available at Runsvengruppen AB. The first step was therefore to investigate which necessary information was available at Runsvengruppen AB and after that analyze how the method could be adapted to ensure its relevance for the company. Regarding the environmental calculation method, the results were different for different means of transportation. For transports conducted by truck the required inputs were available to Runsvengruppen AB. This was mainly due to the company’s close relationship to its haulage contractors and thus the theoretical calculation method could be used. For transports conducted by boat and train however, the situation was different. In these cases, Runsvengruppen AB did not have access to a large portion of the required inputs that the theoretical method demands. To handle this, standard values had to be calculated to provide adequate estimates. Therefore, these calculations are less accurate. To calculate the cost effects, the theoretical calculation method could be used without modification since Runsvengruppen AB had access to the required inputs. The service effect was evaluated by the change in lead time and the amount of deliveries that arrive on time. Lead time was possible to calculate according to the theoretical method while input was missing for the amount on deliveries that arrive on time. Since it also proved difficult to estimate this effect it was not included in the final calculation method.

I strävan efter att människor ska kunna bo hållbart krävs ett vidare perspektiv än de teknologiska lösningar som presenteras i enlighet med en ekologisk modernisering. Oexploaterade ytor att ta i anspråk på planeten minskar ständigt och ger därför motiv för studien att ta reda på vilka preferenser som finns för den egna bostaden, hur stor boyta de boende faktiskt önskar och hur de kopplar ihop sin boyta med dess miljöpåverkan. Resultatet visar att de tillfrågade värderar bostadens läge i förhållande till deras jobb, service och social kontext samt sociala ytor och boendet som en privat sfär. En lagom och samtidigt idealisk boyta uppgår till cirka 40-50 kvadratmeter per vuxen person. Samtliga kopplar sin boyta till någon form av miljöpåverkan, men energiaspekter i användningsfasen är det som genomsyrar det sammantagna svaret. Vidare perspektiv som markbrist och materialåtgång beskrivs mer begränsat. Förhoppningen med studien är att ge underlag för ett mer utbrett arbete för att bemöta de boendes behov och ta boytan i beaktande vid framtida planering av bostäder. / In the pursuit of sustainable housing, a wider perspective than the technological solutions presented in accordance with an ecological modernization is required. Unexploited areas to use on the planet decreases constantly and therefore gives motives for the study to find out what preferences exist for one's own accomodation, how much living space the residents actually want and how they connect their living space with its environmental impact. The results show that the individuals value the location in relation to jobs, service and social context together with social areas and housing as a private sphere. An adequate and at the same time an ideal living area is considered to approximately 40-50 square meters per adult. All of them link their living space to some kind of environmental impact, but energy aspects in the use phase are what permeate the overall answer. Further perspectives such as land scarcity and material use are described more limited. The study hopes to provide a basis for more widespread work to meet the needs of the residents and to take the living space into consideration when planning future housing.

Sveriges regering införde 1 april 2018 en passagerarskatt på flygresor, med målet att flyget ska bära sina egna klimatkostnader och minska flygets miljöpåverkan. Denna studies syfte är att undersöka hur den svenska flygskatten har påverkat antalet inrikesflyg- och tågresor i Sverige. Metoden som används är den kvasi-experimentella metoden difference-in-difference, där Sverige används som behandlingsgrupp och Finland som kontrollgrupp. Perioden som studeras är januari 2013 till december 2019. Resultatet i studien visar att förändringen i antalet tågresor är betydligt större än minskningen i antalet flygresor, vilket beror på den starkare ökande trenden i tågresandet som råder i Sverige. Effekten av flygskatten på det inhemska tågresandet går därför inte att utläsa i studien. En minskning av antalet inrikesflygresor i Sverige med 53 000 resor i månaden kan emellertid utläsas. Detta resultat är statistiskt signifikant på fem procentsnivå och påvisar att flygskatten haft en effekt på inrikesflygresandet. / On the 1st of April 2018, the Swedish government introduced a tax on air travel, with the intention that the airlines should bear their own climate costs and to reduce the plane’s environmental impact. The object of this study is to examine how the Swedish aviation tax has affected the amount of total internal flight and train journeys in Sweden. The method used is the quasi-experimental method difference-in-differences, where Sweden is used as the treatment group and Finland as the control group. The period of analysis is from January 2013 to December 2019. The result of this study shows that the increase in the amount of train passengers is considerably larger than the decrease in the amount of flight passengers, which depicts the stronger upgoing trend in train journeys in Sweden. Therefore, it is not possible to see the effect of the aviation tax on the internal train journeys in this study. Yet it is feasible to see a diminishment in the amount of internal flight journeys by 53 000 journeys a month in Sweden. This result is statistically significant on a level of five percent and demonstrates that the aviation tax has had an effect on the amount of internal flight journeys.

Bygg och anläggningssektorn står för en stor del av Sveriges totala miljöpåverkan. År 2021 stod sektorn för 21 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, vilket efter inrikes transporter är störst i Sverige. Efter att IVA och Sveriges Byggindustrier släppte en rapport år 2014, infördes en lag 2022 där krav ställdes på klimatdeklaration för nya byggnader. Även om samma krav inte än gäller för anläggningssektorn, har Upphandlingsmyndigheten publicerat klimatkrav 2021 som kan användas vid upphandlingar av anläggningsprojekt. Företag inom branschen räknar också med att hållbarhetskrav kommer ställas för de flesta anläggningsprojekt inom en snar framtid.  För att få en bild av ett projekts totala miljöpåverkan, används ofta metodiken hos en livscykelanalys. Livscykelanalys, även kallat LCA, är ett verktyg som beräknar miljöpåverkan under en produkts, ett systems eller ett materials hela livscykel, från vagga till grav. Det kan användas för att se i vilket skede av ett projekts livscykel miljöpåverkan är som störst och vilka ingående material/massor/produkter som är värst sett ur en miljösynpunkt. Miljöpåverkan innefattar en rad olika faktorer såsom försurning och eutrofiering, dock läggs fokus på global uppvärmningspotential (GWP) i den här rapporten. Resultatet kan sedan användas för att projektera och bygga med mindre miljöpåverkan. Det här projektet syftar till att göra en livscykelanalys på ett genomfört vägbygge i ett tätbebyggt område. Vägbygget består av vägkroppen med tillhörande gång- och cykelbana samt VA-ledningar. En genomsnittlig vägsektion på 100 m valdes ut från projektet, som skalades upp 10 gånger till 1 km för att kunna jämföras med andra studier där den funktionella enheten var densamma. Livslängden på vägen sattes till 100 år, där de olika ingående delarnas livslängd i vägen varierade. Beräkningarna utgick från en mängdförteckning över projektet med ingående mängder, och beräkningsprogrammet som användes var One Click LCA.  Resultatet av projektet visade på att markförstärkning med kalk-cementpelare (KC) var värst sett ur en miljösynpunkt. När KC-pelare inklusive användningen av KC-pelarmaskin under byggfasen inkluderades ökade projektets totala miljöpåverkan med ca 200 %, och orsakade 1437 ton CO2 -Ekvivalenter av 2167. Utan markförstärkning var projektet ansvarigt för 729 ton CO2-Ekvivalenter i utsläpp. När KC-pelare exkluderades utgjorde asfaltmaterialet 41 % av projektets totala miljöpåverkan. Om resultaten från studien ska kopplas till Upphandlingsmyndigheten krav från 2021 syns det tydligt att störst miljövinster kan göras tidigt i projektering genom uppförande av livscykelanalys, samt att välja rätt val sett ur en miljösynpunkt. Bara genom att använda en grön asfalt till slitlagret kan projektets miljöpåverkan minska från 729 ton till 660 utan markförstärkning, en minskning med 9 %. Resultaten visar på att konstruktionsfasen A1-A3 orsakade störst miljöpåverkan, där stora möjligheter till förbättring finns.  Fortsatt undersökning skulle behöva inkludera kostnadsaspekten, då även om ett material är bättre ur en miljösynpunkt kan det vara ekonomiskt oförsvarbart att välja det. Inom projektets systemgränser exkluderades bland annat trädplantering och vegetationsförberedning. Dessa kan ha en positiv inverkan på projektets totala miljöpåverkan då träd kan lagra koldioxid under sin livslängd, och marken kan användas som biobädd alternativt inkludera biokol. / The building- and construction sector accounts for a large amount of Sweden’s total environmental impact. The year 2021 it was responsible for 21 % of Sweden’s total emission of GHG:s, which is the second largest sector after domestic transport. After a report made by IVA and Sveriges Byggindustrier was released 2014, a new law was enacted where the construction of new buildings had to be climate declared, with small exceptions. Even if the same demands don’t apply for the building- and construction sector, the Procurement Authority published climate requirements to be used in procurement’s and design. Companies within the business is counting on that climate requirements will be mandatory within construction projects in a near future.  To get a picture of a projects total environmental impact, a life cycle analysis is often used. Life cycle analysis, in short LCA, is a tool to calculate the environmental impact of a project/material/product from cradle to grave. It can be used to see hot-spots where a projects life cycle has the largest environmental impact. Environmental impact includes a number of factors like acidification and ozone depletion potential, although focus will be on global warming potential (GWP) in this study. The results can be used to plan and build with a reduced environmental impact.  The aim with this study was to make a life cycle analysis on a implemented road construction in a densely populated area. The analysis includes a walk- and cycle-path and water and sewage pipes beneath the road. An average road-section of 100 m was chosen from the project, where it was scaled up 10 times to easier be compared with previously conducted studies. The service life was set to 100 years, where the service life for the components in the road varied. The calculations originated from a quantity list from the project, and the calculation program used was One Click LCA.  The results from the project showed that ground reinforcement with lime cement pillars was worst from an environmental standpoint. The inclusion of ground reinforcement increased the projects total environmental impact with approximately 200 %, and was responsible for 1437 ton CO2-Equivalents of a total of 2167. Without ground reinforcement the projects total environmental impact was 729 ton CO2-Equivalents. Asphalt showed to be the most contributing part in the project, with 41 % of the projects total environmental impact.  If the results of the study is to be linked to the demands of the Procurement Authority from 2021, it is clear that environmental profits can be made early in the design phase. By making a LCA, the right choice can be made from an environmental standpoint. Just by choosing Green asphalt on the wear layer of the road, the environmental impact can be lowered 9 % while ground reinforcement is excluded. The results shows clearly that the construction phase A1-A3 caused the greatest environmental impact, and had great possibilities for improvement within the chain.  Regarding future investigations, the cost aspect need to be included. Even if a material is better seen from an environmental standpoint, it can be economically indefensible to choose it. Within the projects system boundaries planting of trees and vegetation was excluded, which could have a positive effect on the projects total environmental impact.

Håbohus AB är en kommunägd fastighetsverksamhet i Bålsta, detta examensarbete behandlar framtagandet av ett miljöledningssystem för dess verksamhet. Miljöledningssystemet är uppbyggt enligt standarden Svensk Miljöbas. Omvärlden, så som kunder och leverantörer, ställer allt högre krav på att företag och organisationer ska arbeta med miljöfrågor, samt att detta miljöarbete ska redovisas på ett tydligt sätt. Genom att utarbeta ett miljöledningssystem kan verksamheter minska sin miljöpåverkan och göra ekonomiska vinster. Håbohus strävar kontinuerligt efter att minimera sin negativa miljöpåverkan och genom att utforma och implementera ett miljöledningssystem får de ett användbart verktyg i detta arbete. Genom att använda sig av ett miljöledningssystem kan miljöarbetet läggas upp på ett strukturerat sätt. Ett miljöledningssystem ska innehåller en redovisning av hur verksamheten arbetar med sina miljöfrågor i nuläget, vilka mål och ambitioner som verksamheten har samt en handlingsplan som visar hur företaget ska arbeta för att nå sina miljömål. Ett krav i miljöstandarden är att verksamheten ständigt ska sträva mot förbättring av miljöarbetet. Miljöledningssystemet blir som benämningen antyder en vägledning för verksamheter som siktar mot en mer ekologiskt hållbar organisation. Detta system tydliggör och effektiviserar verksamhetens miljöarbete. Examensarbetet kommer även att kort beskriva två av det vanligast förekommande miljöledningssystemen i Sverige ISO 14001 och EMAS, för att sedan jämföra dessa med Svensk Miljöbas. Miljöledningssystemet enligt standarden Svensk Miljöbas var det system som valdes för Håbohus, detta eftersom standarden passar väl för ett mindre företag. Svensk Miljöbas är utformad så att den är enkel att komplettera för att nå ISO certifiering eller diplomering enligt EMAS om detta skulle önskas i framtiden. I detta arbete beskrivs främst hur ett miljöledningsystemenligt enligt Svensk miljöbas är uppbyggt samt en redogörelse över Håbohus nuvarande miljöarbete. Arbetet avslutas med en gapanalys samt övriga förbättringsförslag. Gapanalysen beskriver hur Håbohus ska fortsätta att arbeta med sitt miljöledningssystem för att i framtiden kunna bli diplomerade enligt Svensk Miljöbas. / Håbohus continually strives to minimize their negative environmental impact and through the creation and implementation of an environmental management system they receive a useful tool in this important work. By making use of an environmental management system, the environmental work will be organized in a structured way. An environmental management system includes, a description of how the business works with environmental issues at this time, further it is demonstrating the company’s environmental goals and aspirations of its operations, it also includes action plans showing how the company will work to achieve their goals and to continually improve its environmental performance. The environmental management system is a guide for businesses that are aiming towards a more sustainable organization. This system clarifies and rationalizes the environmental work at the company. This thesis will further describe two of the most common environmental management systems used in Sweden ISO 14001 and EMAS and then compare these two with the standard Svensk Miljöbas. The environmental management system according to the standard Svensk Miljöbas was the system that was developed for Håbohus, this because the standard is well suited for smaller companies. The standard Svensk Miljöbas can also be complemented in order to achieve ISO certification or to get an EMAS diploma if this would be desired in the future. This thesis mainly focus on describing how an environmental management system according to the standard Svensk Miljöbas is composed, and then follows a description of Håbohus current environmental management efforts. The work is then finalized by a gap analysis and further suggestions for improvements. The gap analysis is describing how Håbohus will continue to work with its environmental management system to eventually be able to be certified according to Svensk Miljöbas.

Syftet med denna uppsats har varit att genom en litteraturgranskning ta reda på vilket material av trä eller betong för byggnader i Sverige som resulterar i minst utsläpp av koldioxidekvivalenter. Bygg-och fastighetssektorn bidrar till 10-30% av Sveriges totala miljöpåverkan och enligt Boverket så har denna verksamhet dessutom ökat andelen koldioxidutsläpp under de senaste åren. Denna studie har utförts som en så kallad rapid review med en tillhörande kvalitetsbedömning av aktuella artiklar. Vid litteratursökningen har databaserna Web Of Science och Scopus nyttjas och totalt nio stycken artiklar inkluderades i den slutliga resultatsyntesen.    Denna undersökning visar att träbyggnader uppförda i Sverige bidrar till mindre utsläpp av koldioxidekvivalenter jämfört med betongbyggnader. De största anledningarna till detta är på grund av betongens användning av cement, som under produktionsskedet släpper ut stora mängder koldioxid, samt träprodukters kapacitet att fungera som kolsänkor och förmåga att ersätta fossila bränslen i större utsträckning än vad betongbyggnader kan. Avfallshanteringen för träprodukter visar sig däremot vara en viktig faktor att ta i beaktning för att erhålla bästa möjliga scenario. Deponering utan tillvaratagande av biogas resulterar i likvärdigt koldioxidavtryck som betongbyggnader. Däremot visar resultatet att för scenarion där de träprodukter som är i godkänt skick återanvänds och den andel som är obrukbara används som energi har en positivt miljöpåverkan och släpper ut nästan fyra gånger mindre koldioxidekvivalenter än betongbyggnader. Vidare visar arbetet betydelsen av användning av olika fossila bränslen och ersättning av dessa.

Avloppsreningsverk är en viktig del av vattnets kretslopp och skyddar mottagande miljö från föroreningar i avloppsvattnet. Det finns olika tekniker att rena avloppsvattnet på och denna studie jämför den potentiella miljöpåverkan från MBR och aktivslammetoden ur ett livscykelperspektiv. Utformningen av reningsverken baserar sig på ett inledande designförslag i ett tidigt skede för en framtida utbyggnad av ett avloppsreningsverk på Öland. Reningsverken är designade för biologisk kväve- och fosforrening i kombination med kemisk fosforfällning. Livscykelfaserna som inkluderas är driften samt material för konstruktion och utrustningar. Inventeringsdata har baserats på information från designförslaget, beräkningar, leverantörsinformation, miljövarudeklarationer, erfarenhetsuppskattningar samt litteraturvärden. Resultatet visade att emissioner av lustgas och metan från reningsverkens driftsfas potentiellt är avgörande för jämförelsen av miljöpåverkan. I studien har emissionsfaktorer från IPCC (2019) använts för emissionerna av metan och lustgas. Påverkan från emissioner av dessa växthusgaser utgjorde cirka 80% av påverkan på global uppvärmning samt cirka 99% av påverkan på ozonförlust. Ett viktat värde togs fram för den potentiella miljöpåverkan som visade att emissioner av metan och lustgas från driftsfasen utgör över 50% av påverkan på det viktade singelresultatet, där huvuddelen av påverkan kom från lustgasen. Även små skillnader av dessa utsläpp kan därför påverka jämförelsen. När emissionerna av metan och lustgas antas vara samma för bägge systemen visar resultatet att MBR har högre potentiell påverkan i 15 av 18 miljökategorier till följd av en högre elanvändning vid driften samt användning av kemikalier för membranrengöring. Skillnaden var dock låg för många miljökategorier och det viktade slutpunktsresultatet visade att singelpoängen var relativt lika för bägge systemen. Resultatet var därför känsligt för antaganden och modelleringsval och modellering med membranrengöringskemikalien citronsyra tillverkat i Europa i stället för ett globalt medelvärde för tillverkningsorter, resulterade i att MBR fick lägre potentiell miljöpåverkan i ytterligare 5 kategorier, bland annat global uppvärmning. En användning av kompaktare membran eller inköp av citronsyra från Europa ledde även till att MBR i stället fick ett lägre viktat singelpoäng än aktivslammetoden och därmed en lägre potentiell miljöpåverkan. Bidrager från konstruktionsfasen var relativt hög i de flesta miljökategorier och bidrog med mellan 10–15 % i det viktade singelresultatet. Påverkan från grundläggning och eventuella utomhusbyggnader var inte med i analysen vilket gör att inkludering av dessa kan öka bidraget från konstruktionen ytterligare. Vidare så var inte eventuella reningsskillnader av substanser så som kväve, organiska ämnen, metaller och mikroföroreningar med i analysen. Eventuella reningsskillnader kan leda till ändrade resultat i den jämförande miljöbedömningen. En mer tillförlitlig jämförelse för miljöpåverkan mellan avloppsreningsverk kräver därför närmare information gällande skillnader i reningsgrad av avloppsvattnet samt skillnader för emissioner av lustgas och metan från reningsverken för att i högre grad kunna fånga avvägningar mellan skapad kontra undviken miljöpåverkan och hur det påverkar jämförelsen mellan de studerade systemen. / Wastewater treatment plants are an essential part of the water cycle and protect the receiving environment from pollution in wastewater. There are different techniques to purify wastewater, and this study compares the potential environmental impact of the MBR and the activated sludge method from a life cycle perspective. The study bases the treatment plants' designs on an initial design proposal at an early stage for a future expansion of a sewage treatment plant on Öland. The treatment plants include biological nitrogen and phosphorus purification and chemical phosphorus precipitation. The study includes the operational phase and materials for construction and equipment. Inventory data comes from information from the design proposal, calculations, supplier information, environmental product declarations, experience estimates, and literature values. The result showed that emissions of nitrous oxide and methane from the operational phase of the treatment plants are potentially decisive for comparing environmental impact. This study uses emission factors from the IPCC (2019) for methane and nitrous oxide emissions. The impact from these greenhouse gas emissions accounted for approximately 80% of the impact of global warming and about 99% of the impact on stratospheric ozone depletion. A weighted value was produced for the potential environmental impact, which showed that methane and nitrous oxide emissions from the operational phase constitute over 50% of the impact on the weighted single score result, with the majority of the impact coming from the nitrous oxide. Even minor differences in these emissions can therefore affect the comparison. When methane and nitrous oxide emissions are assumed to be the same for both systems, the result shows that the MBR has a higher potential impact in 15 out of 18 environmental categories due to higher electricity consumption during operation and the use of chemicals for membrane cleaning. However, the difference was low for many environmental categories, and the weighted endpoint result showed that the single score values were relatively similar for both systems. The result was, therefore, sensitive to assumptions and modeling choices, and modeling with the membrane cleaning chemical citric acid manufactured in Europe instead of a global average for manufacturing locations resulted in MBR having a lower potential environmental impact in five additional categories, including global warming. Using more compact membranes or purchasing citric acid from Europe also led to MBR receiving a lower weighted single score than the activated sludge method and, thus, a lower potential environmental impact. Contributors from the construction phase were relatively high in most environmental categories, contributing 10–15% of the weighted single score result. The impact of foundation laying and any outdoor buildings was not included in the analysis, which means that including these can increase the contribution from the construction phase even further. Furthermore, the study did not include possible purification differences of substances such as nitrogen, organic substances, metals, and micropollutants. Differences in the degree of purification can lead to changed results in the comparative environmental assessment. A more reliable comparison of the environmental impact between wastewater treatment plants, therefore, requires more detailed information regarding differences in the degree of purification of the wastewater and differences in emissions of nitrous oxide and methane from the operation of the plants to be able to better capture trade-offs between created versus avoided environmental impact and how it affects the comparison between the studied systems.

According to Boverket - The Swedish National Board of Housing, Building and Planning, 21 percent of greenhouse emissions are caused by the Swedish building industry. To make a change the building industry should focus more on sustainable building. The main cause of greenhouse emissions within the construction sector is caused by extracting the raw materials, transport, and manufacturing of material. To build sustainably, nonrenewable materials can be changed to renewable materials to reduce greenhouse emissions. An example is to change plastic with windproof board. Wood is a good example of a renewable material.  In this study, the house Astrid, which is a turnkey house from Älvsbyhus, was analysed. The house Astrid has a living area of 107 m2 including three rooms and a kitchen. The purpose is to get a wooden house which is equivalent to the house Astrid when it comes to energy performance, but with a lower greenhouse emission by changing nonrenewable material to wood products. The method used was to firstly inventory the house Astrid and to be able to see which materials that could be changed. Through research and gathering information, alternative material and other relevant facts were found. Then the average heat transfer coefficient - Um was calculated. Where Um for both houses must be equal to be able perform the materials change without affecting the construction. Afterwards, an Environmental Product Declaration- EPD were used to see the different products' environmental impact.  The results showed that the Um became the same which means that the energy performance is equal both houses. The renewable materials contributed to reducing the greenhouse emission of the new house. The conclusion shows that the studied materials’ environmental impact for the house Astrid decreased with up to 41 percent. / Idag står byggbranschen för 21 procent av växthusgasutsläppen i Sverige enligt Boverket. För att åstadkomma en förändring bör byggbranschen inrikta sig mer på hållbart byggande. Det som orsakar växthuseffekten främst inom byggsektorn är utvinning av råvara, transport och tillverkning av material. För att bygga hållbart kan icke förnybara material bytas mot förnybara, som till exempel plast mot vindskyddsskiva, för att minska växthuseffekten. Trä är ett bra exempel på ett förnybart material. I studien kommer typhuset Astrid, som är ett nyckelfärdigt hus från Älvsbyhus, att undersökas. Typhuset Astrid har en boarea på 107 m2 med tre rum och kök. Där syftet är att få ett trähus som är likvärdigt typhuset Astrid i energiprestanda, men med en lägre växthuseffekt genom att byta icke förnybara material mot träprodukter. Metoden som användes var att först inventera typhuset Astrid samt att se vilka byggmaterial som går att byta ut. Genom litteraturstudier hittades alternativa material samt övriga relevanta fakta. Sedan beräknades den genomsnittliga värmegenomgångskoeffiecient – Um. Där Um för båda husen ska vara lika stort för att kunna genomföra materialbytet utan att påverka konstruktionen. Därefter användes miljövarudeklaration- EPD, för att se de olika produkternas miljöpåverkan.  Resultaten visade att Um blev detsamma vilket innebär att energiprestandan är likvärdig för båda husen. De förnybara materialen bidrog med att sänka det nya husets växthuseffekt. Slutsatsen visar att de studerade materialens miljöpåverkan för typhuset Astrid minskade med upp till 41 procent.

Byggbranschen står idag för cirka 21 procent av Sveriges totala årliga utsläpp av växthusgaser. En stor utmaning är att kunna uppnå klimatlagens mål som innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären de kommande decennierna. Samtidigt ökar behovet av fler bostäder i samband med en ökad befolkning. Betong är det material som dominerar dagens industriella byggande av flervåningshus och i samband med den tidigare svenska lagen som förbjöd träkonstruktioner med fler än två våningar är träbyggandet i Sverige inte lika etablerat i samma utsträckning som betongkonstruktioner. För att öka förståelsen och kunskapen om träkonstruktioner bland aktörer i byggbranschen som exempelvis beställare, är syftet att jämföra en KL-trästomme och en prefabricerad betongstomme utifrån skillnader i miljöpåverkan, materialkostnad och byggtid. Med handlingar från ett referensprojekt med KL-trästomme erhållna av Bjerking har en undersökning av stommens materialåtgång utförts, för att sedan kunna ersättas med en prefabricerad betongstomme. Med hjälp av materialåtgången för respektive stomme har jämförelsestudien slutförts. Resultatet visar att KL-trästommen har mindre miljöpåverkan och total materialkostnad jämfört med den prefabricerade betongstommen, dock är inte alla material i KL-trästommen inräknade i studien. De uteslutna materialen är enligt uppgift kostsamma vilket i slutändan kan medföra att stommen i KLträ blir det dyrare alternativet. Byggtiden som i detta fall är tiden för stommontage uppskattades till cirka en arbetsvecka per våningsplan för båda stommarna, men det krävs mindre arbetskraft för KLträstommen. Slutsatsen är att KL-trä är det mest miljövänliga stommaterialet för att bygga referensprojektet i Kajstaden eftersom att det bidrar minst till miljöpåverkan. Den prefabricerade betongstommen är mer fördelaktig om en mindre materialkostnad är det som prioriteras. Om en kortare byggtid med mindre arbetskraft önskas är KL-trästommen mer gynnsam. I framtiden bör den viktigaste parametern vid val av stommaterial vara det med minst miljöpåverkan för att byggbranschen ska bli mer hållbar. / The construction industry is currently responsible for about 21 percent of Sweden’s total annual emission of greenhouse gases. A major challenge is to be able to achieve the goals of the climate change act, which means that Sweden will not have any net emissions of greenhouse gases in the atmosphere in the coming decades. At the same time, the need for more housing increases in connection with an increased population. Concrete is the construction material that dominates today’s industrial construction of multi-storey buildings and in connection with the earlier Swedish law that prohibited wooden structures with more than two stories, wood construction in Sweden is not as developed to the same extent as concrete structures. In order to increase understanding and knowledge of CLT structures among operators in the construction industry, such as clients, the purpose is to compare a CLT structure and a prefabricated concrete frame based on differences in environmental impact, material cost and construction time. With documents from a reference project with CLT structure obtained by the company Bjerking, an investigation of the construction’s material consumption has been accomplished, in order to be replaced with a prefabricated concrete frame. The comparative study has been completed using the material consumption for each frame. The results shows that the CLT structure has less environmental impact and total material cost compared to the prefabricated concrete frame, however, not all materials in the CLT structure are included in the study. The excluded materials are reportedly costly, which in the end means that the CLT structure can become the more expensive alternative. The construction time, which in this case is the time for the frame assembly, was estimated to be about one working week per storey for both frames, but less workers is required for the CLT structure. The conclusion is that the CLT structure is the most environmentally-friendly frame material for building the reference project in Kajstaden because it contributes least to the environmental impact. The prefabricated concrete frame is more advantageous if a lower material cost is the priority. If a shorter construction time with less workers is desired, the CLT structure is more favorable. In the future, the most important parameter in the choice of frame material should be the one with least environmental impact for the construction industry to become more sustainable.

Textilindustrin står inför nya utmaningar till följd av den ökande globala textilkonsumtionenoch den ökande avfallsmängden. På grund av bomullens resursintensiva och miljöfarligaproduktion ökar förväntningarna att kunna möta framtidens textilefterfrågan med mindreresursintensiva och mer miljövänliga alternativ. Idag saknar vi en storskalig svensktextilåtervinning och det ökade textilavfallet kan samtidigt hanteras med hjälp av cirkulärekonomi. Genom en uppskalning av en kemisk återvinningsprocess utan stora materialförlusterkan hållbarare alternativ till bomull erhållas samtidigt som textilavfallet hanteras på ett effektivtsätt. Återvinningsprocessen omvandlar bomull till dissolvingmassa (en typ av textilmassa) förviskosproduktion. Därför undersöker vi i detta projekt vilka problem som finns och anger vårarekommendationer för att kunna realisera en sådan textilåtervinning för svenska textilflöden påen större skala, sett ur ett resurseffektivitets- och miljöperspektiv.Vi har genomfört ett kvalitativt projekt med stor vikt på litteratur. Kompletterande intervjuerhar genomförts för att identifiera och kartlägga olika steg i återvinningscykeln. Dessutom hartextilindustrins utveckling analyserats. Utifrån analysen har slutsatser dragits om hur framtidenssituation kan bli för cellulosabaserade textilier. Insamling, sortering, mekanisk och kemiskåtervinning har identifierats som huvudkomponenter och vår slutsats är att dessa behöverutvecklas gemensamt för en fungerande, resurseffektiv och miljövänlig textilåtervinning. Dettagörs för att undvika olika flaskhalsar i återvinningscykeln. Därmed kan en cirkulär ekonomiuppnås. Utifrån analysen konstateras att textilindustrin ändrar karaktär och blir allt merkemibaserad, likt ett bioraffinaderi, där man tar tillvara på alla restprodukter. / The textile industry is facing new challenges as a result of increasing global textile consumptionand the increasing volume of waste. Due to the resource-intensive and environmentallyhazardous production of cotton, expectations are increasing to meet future demand for textileproducts with less resource-intensive and more environmentally friendly alternatives. Todaywe lack a large-scale Swedish textile recycling and the increased amount of textile waste canbe handled by means of circular economy. By scaling up a chemical recycling process withoutmajor material losses more sustainable alternatives to cotton can be obtained while managingthe waste efficiently. The recycling process converts cotton into dissolving pulp (a type oftextile pulp) for viscose production. Thus, we will during this project investigate the problemsthat exist and give our recommendations to implement such a textile recycling for Swedishtextile flows on a larger scale, viewed from a resource efficiency and environmentalperspective.We have made a qualitative study with emphasis on literature studies. Additional interviewshave been conducted to identify and map out various steps in the recycling process. In addition,the development of the textile industry has been analyzed. Based on this analysis, conclusionshave been drawn about how the future situation may be for cellulose-based textiles. Collection,sorting, mechanical and chemical recycling have been identified as main components in therecycling process and our conclusion is that they need to be developed simultaneously for aresource efficient and environmentally friendly textile recycling. The purpose is to avoiddifferent bottlenecks in the recycling process. A circular economy could therefore be achieved.Based on our analysis, a conclusion can be drawn that the textile industry is changing itscharacter and is becoming more chemically intensive, similar to a biorefinery, where allresidues are used.