Under 2019 stod Bygg- och fastighetssektorn för 21 procent avSveriges totala utsläpp av växthusgaser. Sett till ett intervall från1993 fram till 2019 har det totala utsläppet av växthusgaserminskat. Det beror på att utsläppen vid uppvärmning reducerats.Studeras enbart utsläppen vid renovering och byggnation harutsläppen ökat nämnvärt under samma intervall. För att brytadenna trend av ökade växthusgaser vid renovering och byggnationkrävs det att Bygg- och fastighetssektorn reagerar och utvecklaralternativa lösningar. Ett alternativ till att minska utsläpp är attdimensionera slankare konstruktioner som kräver mindre material.Betongkonstruktioner utgör en betydande andel av utsläpp avväxthusgaser. Betongindustrins dåliga utgångspunkt ger ettslagkraftigt initialläge i att klimatförbättra kommandekonstruktioner. Denna studie har utförts åt Attacus Stomsystemmed syftet att undersöka hur ett pelar-balksystem medförtunningar för bärande innerskivor i sandwichelement påverkarde direkta utsläppen av växthusgaser. Studien har studerat ettfiktivt väggelement som utsätts för 5, 10, 15 och 20 våningars last.Efter dimensionering av väggarnas pelar-balksystem undersöktesfem leverantörers EPD:er i fas A1-A3 för massivväggar. GWPvärdetsom användes i studien är ett medelvärde från de olikaproducenterna. I resultatet presenteras utsläppet i kg CO2e från entraditionell innerskivas betong med tillhörande armering ochisolering kontra pelar-balksystem med ökad armering ochisolering. Resultatet påvisar att ett pelar-balksystem till och med 10våningars last ger en reduktion av växthusgaser. Därefter ökarklimatpåverkan jämfört mot traditionell innerskiva. För 5 våningarär reduktionen 8 procent och knappt 2 procent för 10 våningarslast. Slutsatsen är att pelar-balksystem är fördelaktigt att applicera iverkligheten om byggnaden inte överstiger 10 våningar. / In 2019, construction and the real estate sector accounted forapproximately 21 percent of Sweden´s total domestic greenhousegas emissions. Seen in an interval from 1993 until 2019, the totalemissions of greenhouse gases have decreased. This is because theemissions from heating have been reduced. If only the emissionsfrom renovation and construction are studied, the emissions haveincreased significantly during the same period. To break this trendof increased greenhouse gases during renovation and construction,it´s necessary for the construction and real estate sector to react anddevelop alternative solutions. An alternative to reducing emissionsis to dimension leaner constructions that require less material.Concrete structures constitutes a significant proportion ofgreenhouse gas emissions. The concrete industry´s poor startingpoint provides a strong initial position in improving futureconstructions. This study was carried out on behalf of AttacusStomsystem with the purpose of investigating how a column-beamsystem with thinners for load-bearing inner boards insandwichelements affect the direct emissions of greenhouse gases.The study investigated a fictitious sandwichelement. Thesandwichelement is exposed to loads from 5, 10, 15 and 20 floors.After dimension the column-beam system, the EPD of fivesuppliers in phase A1-A3 for solid walls was examined. The GWPvalue used in the study is an average value from the differentproducers. The result presents the emission in kg CO2e from theconcrete of a traditional inner boards with associatedreinforcement an insulation versus the column-beam system. Theresults show that at column-beam system up to and including aload of 10 storeys provides a reduction of greenhouse gases.Thereafter, the climate impact increases in line with the traditionalinner board. For 5 storeys, the reduction is 8 percent and just under2 percent for 10 storey loads. The conclusion is that column-beamsystem are advantageous to apply in reality if the building doesn´texceed 10 floors. / <p>2022-07-01</p>

According to Boverket - The Swedish National Board of Housing, Building and Planning, 21 percent of greenhouse emissions are caused by the Swedish building industry. To make a change the building industry should focus more on sustainable building. The main cause of greenhouse emissions within the construction sector is caused by extracting the raw materials, transport, and manufacturing of material. To build sustainably, nonrenewable materials can be changed to renewable materials to reduce greenhouse emissions. An example is to change plastic with windproof board. Wood is a good example of a renewable material.  In this study, the house Astrid, which is a turnkey house from Älvsbyhus, was analysed. The house Astrid has a living area of 107 m2 including three rooms and a kitchen. The purpose is to get a wooden house which is equivalent to the house Astrid when it comes to energy performance, but with a lower greenhouse emission by changing nonrenewable material to wood products. The method used was to firstly inventory the house Astrid and to be able to see which materials that could be changed. Through research and gathering information, alternative material and other relevant facts were found. Then the average heat transfer coefficient - Um was calculated. Where Um for both houses must be equal to be able perform the materials change without affecting the construction. Afterwards, an Environmental Product Declaration- EPD were used to see the different products' environmental impact.  The results showed that the Um became the same which means that the energy performance is equal both houses. The renewable materials contributed to reducing the greenhouse emission of the new house. The conclusion shows that the studied materials’ environmental impact for the house Astrid decreased with up to 41 percent. / Idag står byggbranschen för 21 procent av växthusgasutsläppen i Sverige enligt Boverket. För att åstadkomma en förändring bör byggbranschen inrikta sig mer på hållbart byggande. Det som orsakar växthuseffekten främst inom byggsektorn är utvinning av råvara, transport och tillverkning av material. För att bygga hållbart kan icke förnybara material bytas mot förnybara, som till exempel plast mot vindskyddsskiva, för att minska växthuseffekten. Trä är ett bra exempel på ett förnybart material. I studien kommer typhuset Astrid, som är ett nyckelfärdigt hus från Älvsbyhus, att undersökas. Typhuset Astrid har en boarea på 107 m2 med tre rum och kök. Där syftet är att få ett trähus som är likvärdigt typhuset Astrid i energiprestanda, men med en lägre växthuseffekt genom att byta icke förnybara material mot träprodukter. Metoden som användes var att först inventera typhuset Astrid samt att se vilka byggmaterial som går att byta ut. Genom litteraturstudier hittades alternativa material samt övriga relevanta fakta. Sedan beräknades den genomsnittliga värmegenomgångskoeffiecient – Um. Där Um för båda husen ska vara lika stort för att kunna genomföra materialbytet utan att påverka konstruktionen. Därefter användes miljövarudeklaration- EPD, för att se de olika produkternas miljöpåverkan.  Resultaten visade att Um blev detsamma vilket innebär att energiprestandan är likvärdig för båda husen. De förnybara materialen bidrog med att sänka det nya husets växthuseffekt. Slutsatsen visar att de studerade materialens miljöpåverkan för typhuset Astrid minskade med upp till 41 procent.

Global uppvärmning och klimatförändringar har enat världens länder och det arbetas hårt för att den globala temperaturökningen ska hållas under 2 °C. I EU har man satt som mål att vara klimatneutrala senast 2050 och i Sverige satte man ett ambitiöst mål på att uppnå nettonollutsläpp redan till 2045. I och med det satte även bygg- och anläggningsbranschen som mål att vara klimatneutrala till år 2045. För att nå målet måste alla aktörer i branschen ta sitt ansvar och hitta nya mer miljövänliga alternativ och lösningar. Syftet med denna studie var att sammanställa totala mängder och utsläppta koldioxidekvivalent för tio nyckelprodukter och material använda i tillbyggnaden i projektet Nya Krav Himmerfjärdsverket som utfördes av Veidekke Entreprenad AB. Dessutom att identifiera möjliga miljövänligare alternativ till dessa produkter för att till sist undersöka möjligheten av poängtagning i hållbarhetscertifieringen CEEQUAL i avsnitt 7.2.1, 7.2.3, 7.3.1 samt 7.3.2. Mängddata samlades in från upphandlade avtal, aktuella protokoll samt projektets samordningsmodell. GWP-data som användes som underlag för produkternas utsläpp insamlades från produktspecifika EPD:er. Resultaten fastslog att de produkter som var kopplade till störst utsläpp i projektet var betong, Multicem, betongpålar, armeringsjärn och prefabricerade betongelement. Det konstaterades att utsläppen kopplade till betong kunde minskas med upp till 26,7% genom användning av betong med iblandad flygaska. Utförda utsläppsbesparing i projektet beräknades till 2399 ton CO2e och möjliga utsläppsbesparingar för projektet beräknades till 750 ton CO2e. Jämfört med baseline-utsläpp uppnåddes en reducering på 32%. Totalt uppskattades poängtagning för CEEQUAL i avsnitten 7.2.1, 7.2.3, 7.3.1 samt 7.3.2 till mellan 66–125 poäng. Slutsatser som drogs ur studien var vikten av att redan från starten av bygg- och anläggningsprojekt börja tänka på miljö- och hållbarhetsfrågor och däribland produkt- och materialval. / Global warming and climate change have united the world. There is ongoing hard work to keep global temperature rise below 2 ° C. In the EU, the goal has been to be climate neutral by 2050 and, in Sweden, an ambitious goal has been set to achieve net-zero emissions by 2045. Because of this, the construction industry has also set a goal of being climate neutral by 2045. To achieve the goal all players in the industry must take their responsibility and find new, more environmentally friendly alternatives and solutions. The purpose of this study was to compile total amounts and emitted carbon dioxide equivalent for ten key products and materials used in the new extension of the Nya Krav Himmerfjärdsverket project carried out by Veidekke Entreprenad AB. Also, to identify more environmentally friendly alternatives to these products. Finally, the study investigated the possibility of scoring in sustainability certification CEEQUAL in sections 7.2.1, 7.2.3, 7.3.1 and 7.3.2. Quantity data was collected from procured agreements, current protocols, and the project's coordination model. GWP data was used as the basis for product emissions and were collected from product-specific EPDs.The results stated that the products that were linked to the largest emissions in the project were concrete, Multicem, concrete piles, rebar, and prefabricated concrete elements. It was found that emissions linked to concrete could be reduced by up to 26.7% using concrete with fly ash. Emissions savings that had been made in the project were estimated at 2399 tonnes of CO2e and possible emission savings for the project were estimated at 750 tonnes of CO2e. Compared to the baseline emissions, a total reduction of 32% was achieved. In total, scoring for CEEQUAL in sections 7.2.1, 7.2.3, 7.3.1 and 7.3.2 was estimated at between 66–125 points. Conclusions drawn from the study were the importance of starting to think about environmental and sustainability issues, including product and material choices, right from the start of construction and infrastructure projects.

This study examines the climate impact of the thermal insulation materials, glass wool and polyurethane. Two wall constructions with a size of one square meter are used in the study to compare their carbon footprints and determine which material has the lowest environmental impact. For the walls to be comparable, they need to have the same U-value. The study will be limited to only examining the materials from a cradle-to-gate perspective. Literature searches will be conducted for data collection. For the calculation of environmental impact, the study will examine Life Cycle Assessment (LCA), Environmental Product Declarations (EPDs), and the Boverket’s Climate Declaration.Environmental data for building materials is calculated using LCA, and from this, EPDs can be generated, which contain summarized environmental data. This study collects environmental data from EPDs Boverket’s Climate Database. U-values are calculated using the U- and λ-value method, and then the mean value is derived. Subsequently, the quantities of the materials are determined, and the walls' total Global Warming Potential (GWP) is calculated.According to the results of the study, walls with polyurethane and glass wool insulation show a significant difference in their carbon footprints. GWP calculations show that the wall with polyurethane insulation emits approximately 33 kg CO2e (carbon dioxide equivalents), while the wall with glass wool insulation emits around 17 kg CO2e. The results also indicate that the insulation layers alone exhibit a significant difference in carbon footprint, approximately 20 kg CO2e for polyurethane and 4.0 kg CO2e for glass wool. The significant difference may be attributed to the oil-based production of polyurethane. The study also found that the manufacturing stage contributes the most to the climate impact for both insulation materials.When selecting insulation materials, other material properties also need to be investigated, such as fire resistance, acoustic performance, and more. The economic aspect also plays a significant role in the selection process.From an environmental perspective, the conclusion indicates that glass wool insulation is the better choice. / I denna undersökning kommer klimatpåverkan av värmeisoleringsmaterialen glasull och polyuretan undersökas. Två väggkonstruktioner med en storlek på en kvadratmeter används i studien för att jämföra dess koldioxidavtryck för att avgöra vilket material som har lägst miljöpåverkan. För att väggarna ska vara jämförbara behöver de ha samma U-värde. Studien kommer begränsa sig till att bara undersöka materialen från vagga-till-port.Litteratursökningar kommer genomföras för informationsinsamling. För beräkning av miljöpåverkan kommer studien undersöka LCA (livscykelanalys), EPD:er(miljövarudeklarationer) och Boverkets Klimatdeklaration.Miljödata för byggnadsmaterial beräknas genom LCA, och från detta kan man ta fram EPD:er som innehåller dess sammanfattade miljödata. Den här studien hämtar miljödata från EPD:er och Boverkets Klimatdatabas. Beräkning av U-värden utfördes med U- och λ-värdesmetodendär sedan medelvärdet tas fram. Därefter mängdas materialen och sedan beräknas väggarnas totala GWP (global uppvärmningspotential).Enligt studiens resultat visar väggarna med polyuretan- och glasullsisolering en stor skillnad på deras koldioxidavtryck. Beräkningar av GWP visar väggen med polyuretanisolering har utsläpp på ca 33 kg CO2e (koldioxidekvivalenter) medan väggen med glasullisolering har utsläpp på ca 17 kg CO2e. Resultatet visar också att enbart värmeisoleringsskikten har stor skillnad i koldioxidavtrycket, ca 20 kg CO2e för polyuretan och ca 4,0 kg CO2e för glasull.Den stora skillnaden kan bero på att framställningen av polyuretan är oljebaserad. Studien visade också att den största klimatpåverkan kommer från tillverkningsskedet för båda isoleringsmaterialen.Vid val av isoleringsmaterial behöver även andra materialegenskaper undersökas till exempelbrandmotstånd, akustik med mera. Även den ekonomiska aspekten har betydelse för valet.Slutsatsen ur ett miljöperspektiv visar att glasullsisoleringen är det bättre valet.

Studien genomfördes åt Volvo CE där syftet med arbetet var att ge medarbetarna på Volvo CE en inblick i olika materials livscykler genom att utvärdera tre plastsorter med ett referensmaterial i stål ur ett livscykelperspektiv. Målet var att hitta det mest lämpade materialet av de fyra alternativen som ur ett livscykelperspektiv har lägst klimatpåverkan samt redogöra vilka åtgärder som kan göras för att reducera klimatpåverkan ytterligare. Genom att använda återvunnen råvara, förnyelsebar energi samt förnyelsebart fordonsbränsle kan ett materials klimatpåverkan minska med upp till 87%. Det material som är bäst lämpat att använda ur ett livscykelperspektiv i dagens läge är Referensmaterialet stål men om återvunnen råvara av Material 1 håller för de givna konstruktionsegenskaperna bör det användas istället. Den dagen tillverkning av stål kan ske utan att fossila utsläpp genereras, kommer stål ha lägre klimatpåverkan än förnyelsebar bioplast.

Under Parisavtalet som träde i kraft 2016 enades näst intill alla världens länder om att jordens globala uppvärmning ska hållas under 2 grader Celsius, helst 1,5 grader Celsius. Sverige har som mål att uppnå netto-noll utsläpp av växthusgaser år 2045. För att minska utsläppen har regeringen anstiftat en ny lag som trädde i kraft den 1 januari 2022. Lagen innebär att nästan alla nyproducerade byggnader måste klimatdeklareras för att erhålla slutbevis. Klimatdeklaration är en uträkning av samtliga utsläpp av växthusgaser i byggskedet som är byggnadens första del i dess livscykel. Syftet med lagen är dels att minska utsläppen av växthusgaser, dels att öka kunskapen om klimatproblematiken inom byggbranschen och därefter komma med åtgärder. Det handlar också om att alla aktörer ska bli delaktiga och att livscykelanalys blir mer uppmärksammat. Rapportens syfte är att undersöka hur den nya lagen påverkar RO-Gruppen samt öka kunskap om klimatdeklaration. Genom att studera omfattningen gällande klimatdeklaration och livscykelanalys har ett pilotprojekt genomförts. Pilotprojektet innefattar en påbörjad klimatdeklaration för att skapa förståelse hur lagen tillämpas i praktiken. Utifrån pilotprojektet har en manual tagits fram. Manualen är som en handbok RO-Gruppen kan använda sig av när en klimatdeklaration är aktuellt. För att en klimatdeklaration ska kunna utföras krävs ett samarbete mellan samtliga aktörer i byggbranschen. Det krävs att alla aktörer är engagerade gällande att minska de klimatförändringar världen står inför idag. I dagsläget är det endast lagkrav på att en klimatdeklaration ska registreras på Boverkets hemsida men i takt med att fler klimatdeklarationer registreras kommer Boverket kunna införa gränsvärden utifrån statistiken. / In the Paris agreement 2016, most countries in the world signed on to that the global warming should stay below 2 degrees Celsius, preferable 1.5 degree Celsius. Sweden has set a goal of zero net emissions of greenhouse gases by the year of 2045. To reduce the greenhouse emissions a new law has been released first of January 2022. The law states that almost all new buildings must have a climate declaration to get final approval. A climate declaration is a calculation of all greenhouse gases during the construction phase, which is the first phase in the life cycle of the building. The purpose with the law is to reduce the emissions of greenhouse gases, increase knowledge and awareness withing the construction industry. It´s also about getting all parties involved and raise awareness for the life cycle analysis. The purpose of this report is to investigate how the new law will affect the Swedish company RO-Gruppen and increase the knowledge of climate declarations. A pilot project has been performed to study the effect regarding climate declaration and live cycle analysis. The pilot project includes a start of a climate declaration to understand how the law should be applied. From the study of the pilot project a manual has been created. The manual will be a guide for RO-Gruppen when performing a climate analysis. To create a climate declaration all parties involved in the project need to collaborate. It’s required that all parties are engaged in wanting to solve the climate challenge the world is facing now. Today the law states that a climate declaration must be registered at Boverket, a Swedish authority, but as more climate declarations will be performed, Boverket will use statistics to set allowed limits further on.

Miljöförändringar har resulterat i att växthusgaser (GHG) har studerats. Från flertalet studier anses nyckelindikatorerna för klimatförändringarna vara de förändrade koncentrationerna av GHG, särskilt koldioxid (CO2). Utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC), är ett annat ämne som studerats. VOC kan i närvaro av kväveoxider (NOx) och solljus bidra till bildandet av marknära ozon. VOC kan också ha en direkt negativ hälsoeffekt hos människan vid långvarig exponering. Syftet med studien är att redogöra för hur företag/industrier kan bidra till att uppnå det globala målet som innefattar effektivare resursanvändning genom att analysera ett industriföretags resursanvändning. För att analysera utsläpp av VOC kartläggs användningen av kemikalier, specifikt från förrådet hos företaget Volvo CE i Braås. För att genomföra livscykelanalysen skapas ett scenario för färgprodukterna som används i detaljmåleriet. Scenariot används för att ställa upp systemgränser för vad som ska täckas av analysen. Resultatet visar att det är vid användningen av färgprodukterna som mest utsläpp av CO2e förekommer.

No description available.

Companies are having to adhere to higher demands regarding their environmental emissions, this also stands true for the companies warehousing. In warehouses, both picking and moving goods is done using forklifts which leads to energy use and thereby environmental emissions for these activities. Two ways of reducing these emissions are to plan routes for the forklifts that minimize travel distance, or placing the goods such that it reduces the total travel distance. One company that offers IT solutions which make optimizations like this possible is Consafe Logistics. Situated in Lund, Sweden, Consafe Logistics serves over 250 customers worldwide. The company’s main product is Astro WMS, a Warehouse Managing System with different optional modules that, for example, can reduce forklift driving using the methods described above. In this study three of these modules are studied; Slotting, Goods Move Optimization, and Pick Route Optimization. Slotting and Pick Route Optimization aim to optimize picking of goods while Goods Move Optimization aims to optimize moving of goods. Consafe Logistics have knowledge regarding how the implementations of the modules reduce travel distance and travel time, but they do not know what environmental effects these reductions have. Because Consafe Logistics customers differ in their warehousing it also becomes relevant to study how the environmental effects of the modules vary depending on which customer that implements the modules. Therefore, the aim of this study is “To create a model for reduction of carbon dioxide equivalents (CO2e) in warehousing for different customer segments when using Astro WMS modules to optimize the warehouse.” To study how the environmental effects, differ depending on which customer is regarded, the customers needed to be separated. This was done by identifying the customers’ differing characteristics. For characteristics, physical aspects, conditions, circumstances, and/or strategic differences, was regarded. Determining the characteristics was done using seven interviews with customers. The interviewees all had responsibilities for managing and developing activities in the warehouse. The customers were interviewed regarding what parts of warehousing affect how much forklift driving that was needed in the warehouse. The customers then ranked the characteristics and an aggregated list of what customers regarded as most important. In parallel to a literature study about compartmentalizing customer warehouses, the list was presented to the commissioner who determined what characteristics to study. From the chosen characteristics, area of the warehouse, number of orders handled, and carbon dioxide intensity (gCO2e per generated kWh as customer segment). For each segment there was multiple subdivisions, for example the big area of the warehouse (&gt;20 000 m2). Carbon dioxide intensity was used to highlight that some warehouses give rise to more or less environmental effect depending on how much carbon dioxide that is emitted when generating the used electricity. The customer segments and subdivisions were then used to categorize the customers into different segments for each studied module. The effect on potential kgCO2e savings from different segments was then studied together with the effects of the different modules. From the results, a correlation was observed between a bigger warehouse area and more orders, and potentially saved carbon dioxide equivalents. This was true independently of what module was being studied. The highest observed yearly reduction was 1620 kgCO2e when using Goods Move Optimization and electricity with high carbon dioxide intensity. / Allt högre krav ställs på företag att reducera sina miljömässiga utsläpp, och detta är bland annat möjligt inom lagerverksamheter. På lager sker både plock och flytt av gods med truckar, vilket leder till energiåtgång och därmed även en miljöpåverkan vid utförandet av dessa lageraktiviteter. Två sätt att reducera miljöpåverkan från truckarna är att planera rutter som minimerar körsträcka, eller att placera gods på ett sätt som reducerar den totala körsträckan. Ett företag som erbjuder IT-lösningar som möjliggör sådana effektiviseringar är Consafe Logistics. Consafe Logistics är situerat i Lund med över 250 kunder globalt. Företagets huvudprodukt är Astro WMS, ett Warehouse Management System med olika moduler som möjliga tillägg för att exempelvis effektivisera lagerverksamhet genom optimering av truckkörning enligt ovan. I denna studie undersöks tre moduler i Astro WMS; Slotting, Goods Move Optimization, och Pick Route Optimization. Slotting och Pick Route Optimization effektiviserar plockning och Goods Move Optimization effektiviserar förflyttning av gods. Consafe Logistics har insikt i vilken reducering som finns att göra från implementation av dessa moduler i mån av tidsåtgång och körsträcka, men inte vilken miljömässig besparing som finns att göra. Eftersom samtliga 250 kunder till Consafe Logistics är olika till sin lagerverksamhet är det även av intresse att undersöka hur kunders miljömässiga besparing kan variera baserat vilken kund som implementerar modul. Därmed är syftet med denna rapport ”Att ta fram en modell för besparade koldioxidekvivalenter inom lagerverksamheten hos olika kundsegment vid användandet av Astro WMS moduler för optimering av lager.” För att undersöka hur besparade koldioxidekvivalenter (CO2e) kan variera beroende på vilken kund som avses behövde först de olika kunderna differentieras från varandra. Detta genomfördes genom identifiering av kundernas olika karaktäristik. Med karaktäristik avsågs fysiska egenskaper, förutsättningar, och/eller strategiska val tillhörande en kunds lager. Framtagning av karaktäristik genomfördes via sju kundintervjuer. Gemensamt för intervjupersonerna var deras ansvar för utveckling eller styrning av logistikverksamheten. Kunder intervjuades gällande vilka delar av lagerverksamheten som påverkade hur mycket truck som behövde köras. Kunder rangordnade sedan dessa och en sammanvägd lista över karaktäristik framtogs. Parallellt med en litteratursökning i uppdelning av kunds lager presenterades detta till uppdragsgivare för fastställande av karaktäristiker att undersöka. Från den valda karaktäristiken framtogs lageryta, antalet order som hanterades, och koldioxidintensitet (gCO2e per genererad kWh som kundsegment). Varje kundsegment delades upp i flera intervall, exempelvis intervallet stor lageryta (&gt;20 000 m2). Koldioxidintensitet användes för att understryka att lager erhåller mer eller mindre miljömässiga besparingar baserat på hur mycket kgCO2e som släpps ut vid framtagande av elenergi. Kundsegment och dess intervall avsåg kategorisera varje individuell kund till respektive kundsegment. Påverkan på potentiell besparing kgCO2e från olika segment och intervall studerades sedan för undersökta moduler. Från resultaten observerades en korrelation mellan ett högre värde på lageryta respektive antal orderrader och potentiell besparing kgCO2e. Detta var sant oberoende av vilken modul som studerades. Högst uppskattad besparing över samtliga undersökta kunder var 1620 kgCO2e årsvis vid användandet av Goods Move Optimization och elenergi med hög utsläppsintensitet.

Purpose: This study aimed at conducting a case study to compare the differences in reinforcement quantity, sustainability goals, and emissions in a concrete slab between fiberglass reinforcement and steel reinforcement. Method:  To calculate and study the amount of reinforcement and emission values for the different materials, a case study was made on a concrete slab for an industrial single-story building with presented dimensions from the structural engineering company Bjerking AB. Data collection consists of interviews with distributors and employees of the construction department at Bjerking and a literature study. The calculations for minimum reinforcement are valid for both steel and fiberglass reinforcement according to Eurokod 2 and DIBt. Results: Several different factors were taken into consideration including change of parameter values for the separate calculations of steel rebars and fiber glass rebars. The required amount of concrete and emission values for both reinforcement materials of each case was based on calculated minimum reinforcement and on data from climate database of Boverket. The results vary between the different materials depending on the calculated amount of reinforcement which is determined by choice of tensile strength and elastic modulus. Conclusions: A larger amount is needed when reinforcing a concrete slab with fiberglass reinforcement than steel due to higher strain values. The amount of concrete with fiberglass reinforcement is almost equal to steel reinforcement. In relation to the sustainability goals the positive effect of fiberglass reinforcement lie in the difference in emission during production, which is lower than steel.      Keywords: GFRP, FRP, reinforcement, steel reinforcement, sustainability goals, Eurocode 2, CO2e.