<p><p><p> </p><p> </p></p></p>

No description available.

Med denna uppsats försöker vi bringa klarhet i hur elever i skolår 9 tänker kring miljön och miljöproblem, och om de är beredda att vidtaga åtgärder för att motverka dem. Eleverna har fått fylla i enkäter och några elever har intervjuats angående sitt miljötänkande.Våra undersökningar visar att både tjejer och killar känner till miljöproblemen och att de även kan ge flera exempel på sådana. Miljöproblem som de känner till är klimatförändringar, oljeskadade fåglar och sopor. Eleverna säger sig vara beredda att ändra sina levnadsvanor för att motverka miljöproblemen, men flera elever säger att alla i så fall bör hjälpa till, för annars gör det ju ingen skillnad. Även om de är ganska medvetna om miljöproblemen, är de, i nuläget, ganska ovetandes om vad de kan göra för att motverka dem. Eleverna vill ha mer undervisning om miljön, eftersom de anser att det är ett högaktuellt ämne.

<p>Vetenskap i media är att betrakta som en kommunikation av vetenskaplig information till allmänheten. Syftet med studien har varit att ge en bild av hur ett aktuellt vetenskapligt problem med stor samhällelig relevans, den globala uppvärmningen, kommuniceras i svensk dagspress. Analysen har skett genom en kvantitativ innehållsanalys av texter om den globala uppvärmningen publicerade i Dagens Nyheter under åren 1993, 1997, 2001 och 2005. Tidigare studier inom området ”Public Understanding of Science”, PUS, har konstaterat att kunskaper om orsaker, effekter och konkreta lösningar relaterade till människors vardagsliv är viktiga faktorer för förståelsen av den globala uppvärmningen. Denna studie visar att frågan, av antalet dagstidningstexter att döma, är ett väletablerat problem i dagspressen. Så etablerat att texterna ofta krävde förkunskaper på området. Eftersom växthuseffekten sällan förklaras kan de som bara har en vag föreställning om dess betydelse ha svårt att förstå. Detta kan sägas stänga ute de läsare som inte är insatta i frågan, skapa missförstånd och dessutom göra det svårt att locka nya läsare då frågan upplevs som för svår och komplex. Frågan har i dagspressen behandlats fjärran från vardagliga händelser. Rapporteringen har istället ofta varit en bevakning av internationella möten och konferenser som handlat om den globala uppvärmningens lösningar vilket har styrts bort från grundproblemet, dess orsaker. Frågan beskrivs enligt min studie mer som ett politiskt problem kopplat till internationella avtal än som ett vetenskapligt forskningsområde, vars uppdagade problem måste lösas konkret nu, för att inte få förödande konsekvenser för mänskligheten.</p>

Syftet med uppsatsen är att belysa likheter och skillnader i nyhetsrapporteringen om den globala uppvärmingen mellan Sverige och USA. Vi har inriktat oss på New York Times och Dagens Nyheter. Hypotesen är att den amerikanska tidningen visar sig mer skeptisk till att miljöförändringarna är mänskligt skapade än den svenska tidningen. Tidsspannet vi valt är januari till och med december år 2006 då filmen An Inconvenient Truth hade premiär och skapade debatt i frågan. Undersökningen är av kvantitativ natur. Den mest uppseendeväckande skillnaden är hur tidningarna gestaltar problemen. Vi hade förväntat oss större skillnader mellan tidningarna. Den största likheten är att ingen av tidningarna hade en enda artikel som ställde sig helt förnekande till att människliga handlingar är orsaken till global uppvärmning.

Vetenskap i media är att betrakta som en kommunikation av vetenskaplig information till allmänheten. Syftet med studien har varit att ge en bild av hur ett aktuellt vetenskapligt problem med stor samhällelig relevans, den globala uppvärmningen, kommuniceras i svensk dagspress. Analysen har skett genom en kvantitativ innehållsanalys av texter om den globala uppvärmningen publicerade i Dagens Nyheter under åren 1993, 1997, 2001 och 2005. Tidigare studier inom området ”Public Understanding of Science”, PUS, har konstaterat att kunskaper om orsaker, effekter och konkreta lösningar relaterade till människors vardagsliv är viktiga faktorer för förståelsen av den globala uppvärmningen. Denna studie visar att frågan, av antalet dagstidningstexter att döma, är ett väletablerat problem i dagspressen. Så etablerat att texterna ofta krävde förkunskaper på området. Eftersom växthuseffekten sällan förklaras kan de som bara har en vag föreställning om dess betydelse ha svårt att förstå. Detta kan sägas stänga ute de läsare som inte är insatta i frågan, skapa missförstånd och dessutom göra det svårt att locka nya läsare då frågan upplevs som för svår och komplex. Frågan har i dagspressen behandlats fjärran från vardagliga händelser. Rapporteringen har istället ofta varit en bevakning av internationella möten och konferenser som handlat om den globala uppvärmningens lösningar vilket har styrts bort från grundproblemet, dess orsaker. Frågan beskrivs enligt min studie mer som ett politiskt problem kopplat till internationella avtal än som ett vetenskapligt forskningsområde, vars uppdagade problem måste lösas konkret nu, för att inte få förödande konsekvenser för mänskligheten.

Syftet med detta arbete är att undersöka elevers, i skolår nio, attityder och kunskaper kring begreppet klimatförändringar. För att genomföra detta har vi utgått från två metoder: intervjuer och enkäter. Utifrån fyra intervjuer och cirka 100 enkätsvar, från en stad i västra Skåne och en landsort i norra Skåne, har vi samlat in vårt empiriska material för undersökningen. Resultatet visade att majoriteten av eleverna stött på begreppet klimatförändringar och växthuseffekten, som har en viktig roll i klimatförändringarna, främst från TV och radio. Det visade sig emellertid vara svårt för dem att i skrift redogöra för deras innebörd. Framförallt har ett stort antal förväxlat växthuseffekten med ozonlagret och felaktigt redovisat att en höjd medeltemperatur kan leda till fler fall av hudcancer. Vårt resultat visar också på att eleverna tar hotet om klimatförändringar på allvar och att de tycker det är viktigt att lära sig om detta i skolan. Majoriteten har vidare uppgett att de vet hur man ska agera miljövänligt, exempelvis sopsortering, minskad bil/mopedkörning, men uttrycker större tveksamhet i frågan om huruvida de verkligen gör det. Resultatet visade sig till stor del stämma överens med tidigare forskning.

Syftet med denna uppsats är att visa hur några lärare i grundskolan tolkar sitt uppdrag att undervisa om energi. I bakgrunden beskrivs några faktorer som kan styra lärarnas tänkande om energiundervisningen och två olika synsätt, som lärare kan ha på hur energiundervisning bedrivs. De båda synsätten kallar jag naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt synsätt. Undersökningen består av en enkätdel och en intervjudel och dessa styrs av mina två forskningsfrågor: 1. Vilka syften har några lärare med sin energiundervisning? 2. Vilket innehåll i undervisningen väljer dessa lärare?Enkäten är riktad till alla lärare på tre utvalda skolor. Enkäten följs av att sju lärare på samma skolor intervjuas. Dessa är SO- eller NO-lärare, eftersom dessa verkar ha mest synpunkter enligt enkätresultaten. Avsikten med intervjuerna är att de ska ge en djupare bild av lärarnas tankar.Resultaten visar att många lärare, även NO-lärare har ett samhällsvetenskapligt synsätt, men en liten del av alla lärare har ett syfte som handlar om undervisning för en hållbar utveckling. Demokratiundervisningen med möjlighet till påverkan i skola och samhälle kommer i skymundan, men diskussion och problemlösning som arbetsform i klassrummet anses av många vara viktig. De flesta prioriterar en energiundervisning som handlar om hushållning, användande och miljöpåverkan av till exempel växthuseffekten. Av de rent naturvetenskapliga begreppen anser de flesta fotosyntesen vara den viktigaste. Andra menar, att det finns energi överallt och allt liv är beroende av energi och detta motiverar undervisningen. De sista är ofta NO-lärare. Många av lärarna i de tidigare årskurserna verkar inte lägga någon större vikt vid en undervisning, som handlar om energins flöde och energiomvandlingar. Dessa lärare kan behöva någon form av fortbildning eller organiserat samarbete mellan årskurser och ämnen, vilket inte är så vanligt på de undersökta skolorna. Ett samarbete skulle för alla lärare kanske kunna ge ett bättre utnyttjande av den tid, som finns för undervisning om energi, genom att lärarna på respektive skola kunde planera en meningsfull integrering mellan ämnen och en bra progression i undervisningen om energi för en hållbar utveckling i framtiden.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken progression som sker med elevernas kunskap inom fyra delområden i biologi. Progressionen har undersökts från årskurs nio till avslutade kurser i naturkunskap på gymnasiet. Studien har genomförts med hjälp av enkäter där eleverna har fått besvara öppna frågor kring fotosyntes, växthuseffekt, matspjälkning och genetik. Svaren kategoriserades utifrån tidigare forskning. Resultatet pekar mot en marginell progression i frågorna kring fotosyntes, växthuseffekt och genetik samt en stagnation kring frågan om matspjälkning. Vi har också undersökt varifrån eleverna själva anser att de fått sin kunskap ifrån gällande de valda ämnesområdena. Här pekar resultaten på att skolan anses vara en viktig källa till elevernas kunskap.

According to Boverket - The Swedish National Board of Housing, Building and Planning, 21 percent of greenhouse emissions are caused by the Swedish building industry. To make a change the building industry should focus more on sustainable building. The main cause of greenhouse emissions within the construction sector is caused by extracting the raw materials, transport, and manufacturing of material. To build sustainably, nonrenewable materials can be changed to renewable materials to reduce greenhouse emissions. An example is to change plastic with windproof board. Wood is a good example of a renewable material.  In this study, the house Astrid, which is a turnkey house from Älvsbyhus, was analysed. The house Astrid has a living area of 107 m2 including three rooms and a kitchen. The purpose is to get a wooden house which is equivalent to the house Astrid when it comes to energy performance, but with a lower greenhouse emission by changing nonrenewable material to wood products. The method used was to firstly inventory the house Astrid and to be able to see which materials that could be changed. Through research and gathering information, alternative material and other relevant facts were found. Then the average heat transfer coefficient - Um was calculated. Where Um for both houses must be equal to be able perform the materials change without affecting the construction. Afterwards, an Environmental Product Declaration- EPD were used to see the different products' environmental impact.  The results showed that the Um became the same which means that the energy performance is equal both houses. The renewable materials contributed to reducing the greenhouse emission of the new house. The conclusion shows that the studied materials’ environmental impact for the house Astrid decreased with up to 41 percent. / Idag står byggbranschen för 21 procent av växthusgasutsläppen i Sverige enligt Boverket. För att åstadkomma en förändring bör byggbranschen inrikta sig mer på hållbart byggande. Det som orsakar växthuseffekten främst inom byggsektorn är utvinning av råvara, transport och tillverkning av material. För att bygga hållbart kan icke förnybara material bytas mot förnybara, som till exempel plast mot vindskyddsskiva, för att minska växthuseffekten. Trä är ett bra exempel på ett förnybart material. I studien kommer typhuset Astrid, som är ett nyckelfärdigt hus från Älvsbyhus, att undersökas. Typhuset Astrid har en boarea på 107 m2 med tre rum och kök. Där syftet är att få ett trähus som är likvärdigt typhuset Astrid i energiprestanda, men med en lägre växthuseffekt genom att byta icke förnybara material mot träprodukter. Metoden som användes var att först inventera typhuset Astrid samt att se vilka byggmaterial som går att byta ut. Genom litteraturstudier hittades alternativa material samt övriga relevanta fakta. Sedan beräknades den genomsnittliga värmegenomgångskoeffiecient – Um. Där Um för båda husen ska vara lika stort för att kunna genomföra materialbytet utan att påverka konstruktionen. Därefter användes miljövarudeklaration- EPD, för att se de olika produkternas miljöpåverkan.  Resultaten visade att Um blev detsamma vilket innebär att energiprestandan är likvärdig för båda husen. De förnybara materialen bidrog med att sänka det nya husets växthuseffekt. Slutsatsen visar att de studerade materialens miljöpåverkan för typhuset Astrid minskade med upp till 41 procent.