För att samhället ska fortsätta utvecklas behöver hållbarhet vara en del av resonemanget. Medvetenheten av miljövänligare renoveringsmetoder hos fastighetsägare behöver ökas, och därför har denna studie tagit fram skillnader i miljöpåverkan för olika renoveringsmetoder. I studien har ett lägenhetshus, ägt av ett kommunalt bostadsbolag, undersökts utifrån två olika renoveringsalternativ. Det ena alternativet innefattar en totalrenovering med bland annat stambyte, byte av kök och byte av ventilationssystem (till ett värmeåtervinnande). Det andra alternativet, det varsamma, består av relining av avloppsrör, upprustning av befintligt kök, med ommålning av stommar, och byte av fläktaggregat i befintligt ventilationssystem. För att ta reda på vilket alternativ av de två givna metoderna som har minst miljöpåverkan har en jämförelse gjorts där metodernas skillnader har beaktats. Dessa skillnader låg sedan till grund för en livscykelanalys som var det huvudsakliga momentet i studien. Störst fokus lades på den miljöpåverkande faktor som studien kom fram till var den viktigaste, nämligen klimatpåverkan. Utsläpp av koldioxidekvivalenter var det som störst fokus lades vid och som sedan ledde till studiens resultat. Den mest ekologisk hållbara metoden över tid visade sig vara totalrenoveringsmetoden. Detta berodde enbart på den energieffektivisering som byte av ventilationssystem bidrog till. Vid renoveringstillfället var det den varsamma renoveringsmetoden som hade minst miljöpåverkan, men efter 20 år av användning av byggnaden så blev totalrenoveringen mer ekologisk hållbar. Livscykelanalysen visar också vilka åtgärder i renoveringen som är de största klimatpåverkarna sett till utsläpp vilket i sin tur kan leda till att dessa byts ut till något miljövänligare samt att det skapar medvetenhet och upplysning av materials miljöpåverkan. Omfattningen av studiens klimatpåverkan var svårbegriplig och översattes därför till en kostnad i kronor. Denna kostnad är en form av koldioxidskatt som olika forskare menar behövs för att reducera människans påverkan på växthuseffekten. Detta gjordes just på grund av svårigheten att jämföra utsläppens magnitud och för att likställa de båda alternativen för en jämförelse över tid.

E-handeln har ökat på senare tid och i samband med detta har konsumenternas köpbeteende förändrats. Idag finns det många e-handelsföretag som försöker stå ut i mängden och locka till sig kunder bland annat genom att erbjuda fri frakt, fria returer och snabba leveranser. Kunderna beställer därför ofta mer varor via nätet än vad de har för avsikt att behålla vilket bidrar till ett ökat returflöde. Detta är problematiskt eftersom returer både är dåligt för miljön och kostsamt för företagen. Samtidigt vill företagen sälja så mycket som möjligt och arbeta förebyggande för att antalet returer ska minskas. Syftet med studien är att undersöka hur konsumenter resonerar kring returer under köpprocessen av kläder online i relation till hur konsumenterna uppfattar returernas miljöpåverkan. Förhoppningen är att resultatet ska ge vidare kunskap om kunders köpbeteende online vilket kan användas av e-handelsföretag inom modeindustrin för att minska antalet returer i arbetet mot en mer hållbar e-handel. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med konsumenter i åldrarna 18-50 med tre olika teman som var köpbeteende online, returer online och miljöpåverkan i form av transporter, leveranser och förpackningar. Studien har utgått från en teoretisk modell av Hjort (2010) som heter Consumer Behaviour Characteristics som beskriver den köpprocess som konsumenterna går igenom vid ett onlineköp. Denna modell har sedan modifierats där miljöaspekten av returer har lagts till och modellen har därefter använts för att analysera det empiriska materialet från intervjuerna. Resultatet av intervjuerna visade på att majoriteten av respondenterna hellre handlar online än i fysisk butik och detta på grund av den smidighet som företagen erbjuder genom fri frakt och fria returer vilket också gjorde att de handlade mer och oftare. Det visade också på att det finns bristande information om produkterna för att konsumenterna ska kunna vara mer säkra på sitt köpbeslut och inte beställa mer varor än nödvändigt, samt att det fattas tydlig information om hur returerna påverkar miljön. Resultatet visade också på att många inte är medvetna om konsekvenserna för miljön eftersom detta inte är något som kommuniceras ut av företagen. / In conjunction with the growth of the online sales, the buying behaviour of the consumers has changed. Today, there are a lot of different retailers that are trying to stand out to attract customers by offering free shipping, free returns and fast deliveries. Because of this, the consumers often order more products than they intend to keep, which contributes to an increased quantity of returns. This is problematic because returns affect the environment in a negative way and are quite expensive. The companies on the other hand, want to increase sales as much as possible while simultaneously reducing the number of returns.The purpose of the study is to investigate how consumers argue about returns of clothing during the buying process of clothes purchased online in relation to how consumers perceive the environmental impact of the returns. Hopefully, the result will provide further knowledge about customers buying behaviour online and can be used by e-commerce companies in the fashion industry to reduce the number of returns and work towards a more sustainable e-commerce.Ten semi structured interviews have been conducted with consumers aged 18-50 with three different themes that were online shopping, online returns and environmental impact in terms of transport, deliveries and packaging. The study is based on a theoretical model made by Hjort (2010) called Consumer Behaviour Characteristics, which describes the purchasing process that the consumer goes through when purchasing a product online. This model has then been modified based on the results of the interviews where the environmental aspect of the returns has been added.The result of the interviews showed that the majority of the respondents rather shop online than in physical stores because of the flexibility that many companies offer due to free shipping and free returns and that they also purchased more products, more frequently because of this. The result also showed that there is a lack of necessary details about the products ordered making it difficult for the consumers to be more confident in their purchase decision and not have to order more products than necessary. There is also little or no information about how returns affect the environment. The result also showed that many consumers are not aware of the environmental impact because this is not something that is communicated by the companies. This paper is written in Swedish.

Tillverkningen, användandet och avvecklingen av elektronik och elektroniska produkter ger upphov till negativ miljöpåverkan. Samtidigt ökar försäljningen av dessa produkter till följd av kortare innovationscykler och ökad efterfrågan. Det här examensarbetet syftar till att jämföra två TV-apparater ur ett miljöpåverkansperspektiv. Detta har skett genom en livscykelanalys där de främsta målen varit att undersöka vilka faser i TV-apparaternas livscykel som ger upphov till störst miljöpåverkan, vilka de huvudsakliga utsläppskällorna är samt vilka skillnader som kan urskiljas mellan produkterna. Den funktionella enheten för analysen har varit Miljöpåverkan per tillverkad TV och studien har avgränsats till att undersöka påverkan från tillverkning, transport och användning av TV-apparaterna. Data till analysen samlades in genom demontering, vägning och mätning av en 32-tums respektive 40-tums LED-TV. Den insamlade informationen analyserades sedan med hjälp av programvaran SimaPro och bedömningsmetoden ReCiPe Endpoint (H/A). Resultatet av analysen visar att tillverkningen av TV-apparaterna är den livscykelfas som ger upphov till den största miljöpåverkan, vilken främst sker genom utarmning av fossila bränslen och utsläpp som leder till klimatförändringar. Detta sker i huvudsak till följd av utsläpp av koldioxid samt användningen av råolja, kol och naturgas. Vid jämförelse av de två TV-apparaterna kunde man se att 40-tums TV:n orsakade större belastning på miljön till följd av högre vikt, större dimension och högre strömförbrukning. / The production, use and decommissioning of electronics and electronic products cause adverse environmental impact. At the same time, sales of these products increase due to shorter innovation cycles and increased demand. The scope of this study is to perform a comparing life cycle assessment between two television sets. The main objectives is to investigate which life cycle phases that give rise to the greatest environmental impact, which are the main sources of emissions and what differences can be distinguished between the two products. The functional unit for the assessment has been the environmental impact per manufactured television and the study has been limited to investigating the impact of manufacturing, transportation and use of the televisions. Data for the analysis has been collected by disassembling, weighing and measuring a 32-inch and 40-inch LED-TV. The collected information has then been analyzed using the SimaPro software and the ReCiPe Endpoint (H/A) as assessment method. The results of the analysis show that the production of the televisions is the life cycle phase that give rise to the biggest environmental impact, which is primarily due to the depletion of fossil fuels and emissions that lead to climate change. This is mainly due to carbon dioxide emissions and the use of crude oil, coal and natural gas. When comparing the two televisions, one could see that the 40-inch TV caused greater environmental impact due to higher weight, greater dimensions, and higher power consumption.

Företags och andra organisationers konsumtion av produkter och tjänster bidrar till miljöpåverkan i alla dess faser. Det är enklare för ett producerande företag att identifiera sina mest kritiska upphandlingsområden, till skillnad från organisationer som huvudsakligen upphandlar varor och tjänster. Med upphandling avses i det här fallet en organisations inköp av varor och tjänster. Upphandlingen av varor och tjänster bidrar till indirekt miljöpåverkan och den upphandlande organisationen har ofta svårt att påverka produktions- och slutfas av varor och tjänster. Syftet med studien är att utveckla ett arbetssätt för att kunna bedöma en icke-producerande organisations miljöpåverkan av dess upphandling av varor och tjänster. Detta arbetssätt kommer att testas och utföras som en fallstudiestudie på Linköpings Universitet (LiU), där syftet är att identifiera kritiska upphandlingsområden. Denna fallstudie bygger på en tidigare studie på LiU där miljöpåverkan har bedömts i produktionsfasen med hjälp av miljöexpanderad inputoutputanalys (MIOA). Denna metod inkluderar inte en varas eller tjänsts miljöpåverkan i användnings- och slutfasen. För att få en helhetsbild kommer backcastingmetoden att användas som ett ramverk. Backcasting som är en visionär scenariemetod kommer att kompletteras med MIOA, ett livscykelperspektiv och en värderingsmetod. Slutsatserna av fallstudien är att datorer och tillbehör samt konsulttjänster är de mest kritiska upphandlingsområden ur ett miljöperspektiv. Dessa två upphandlingsområden har sin största miljöpåverkan i användningsfasen.

Linköpings kommun ska införa samordnad varudistribution för transporter till kommunens verksamheter. I nuläget går kommunens transporter direkt från leverantörerna till kommunens verksamheter. Med samordnad varudistribution kommer kommunens gods att anlända till en samlastningscentral där godset samlastas och körs ut till de kommunala verksamheterna. Förhoppningen är att detta ska ge en minskning av koldioxidutsläpp, partikelutsläpp, godshantering vid verksamheterna och minskad tung trafik vid kommunens verksamheter. För att kunna utvärdera resultatet av samordnad varudistribution krävs att transportpåverkan innan ett införande kan mätas och jämföras med dess påverkan efter ett införande. För att dessa mätningar ska kunna jämföras krävs att mätningarna genomförs på samma sätt före och efter införandet. Det finns en osäkerhet kring hur detta skulle kunna mätas. Syftet med studien är att undersöka vilka nyckeltal som är intressanta att mäta före och efter ett införande av samordnad varudistribution. Många städer har svårigheter gällande trafikstockningar och miljöfarliga utsläpp som leder till negativa effekter för både människor och miljön. Godstrafiken behövs för att transportera gods från fabriker till slutkunder men påverkar både växthuseffekten och stadsmiljö genom miljöfarliga utsläpp, buller och trafikolyckor. En samlastningscentral minskar bland annat på de negativa externa effekterna av godstransporter i städerna. Intervjuer har genomförts för att undersöka hur andra verksamheter som infört samordnad varudistribution gått tillväga och vad de fått för resultat. Det framkom att det var svårigheter med att få fram transportdata före införandet och att transportsituationen är väldigt komplex. Genom att verksamheterna har mer information om sina godstransporter underlättar det för dem att planera och styra över dem. En ökad positiv miljöeffekt för staden skulle kunna nås om fler verksamheter använde sig av samlastning.

Verksamheter inom den offentliga sektorn påverkar miljön mestadels genom till exempel beslut, information och handlingar utefter dessa. Deras påverkan är därmed svårare att se, den är indirekt. Några som har en intressant form av indirekt miljöpåverkan är utbildningsanstalter. De kommer i kontakt med mycket människor och har därmed en stor indirekt påverkan och denna påverkan kan bli både positiv och negativ beroende på organisationens engagemang och kunskap om sin miljöpåverkan. Ett väl fungerande miljöledningssystem som tar in all miljöpåverkan skulle kunna hjälpa skolor att göra sin indirekta miljöpåverkan positiv. Syftet med studien är att genom en fallstudie på en utbildningsanstalt undersöka vad för typ av förutsättningar som behövs för att införande av miljöledningssystem ska fungera i organisationer med främst indirekt påverkan. Den utbildningsanstalt som varit fallstudie i arbetet är Göteborgs Tekniska College och Gymnasium. Fallstudien har bestått av en miljöutredning, intervjuer samt en enkätundersökning. De viktigaste slutsatserna som dragits i studien är att de förutsättningar som en verksamhet måste ha för att kunna lyckas med en förändring i form av ett miljöledningssystem är att organisationen måste ha koll på sin omgivning, fungerande kommunikation inom organisationen, ha en positiv inställning och vara beredd på de problem som kan uppstå i processen. Dessutom är det viktigt att organisationer med indirekt miljöpåverkan har definierat sin kärnverksamhet eftersom det är där som den indirekta miljöpåverkan finns.

Under den senaste tiden har man tagit upp plastbärkassars negativa miljöpåverkan, i EU men även lokalt i Borås. EU anser att plastpåsar är skadliga för miljön och har tagit fram direktiv som gör att alla medlemsstater måste vidta åtgärder för att begränsa förbrukningen av plastpåsar. För att man ska kunna fatta rätt beslut krävs det att man ökar kunskapen om vilka åtgärder som krävs och vilka åtgärder som är mest effektiva för att minska förbrukningen.I detta examensarbete är syftet att jämföra plastpåsars miljöpåverkan mot bärkassar i olika material samt att se över hur plastpåsar hanteras idag, presentera en metod för att utföra en insamling av plastpåsar för återvinning i Borås och utreda om det är miljömässigt lönsamt. Resultaten visar att bestämandet av en bärkasses miljöpåverkan är en mycket komplex fråga då väldigt många faktorer måste vägas in. Vi ser även att införandet av ett separat återvinningssystem för plastpåsar inte är det ultimata då det skulle försvåra logistiken samt kräva komprimering av plastpåsarna för att minska deras volym. Det befintliga återvinningssystemet för plast där man blandar hårdplast och mjukplast är mera lämpligt att använda då det ger en tätare blandning. / The negative environmental impact of plastic bags has recently been brought up in the EU but also locally in Borås. The EU considers that plastic bags are hurtful for the environment and has developed directive to reduce the consumption of plastic bags which all member states must follow. In order to be able to make the correct decisions it is necessary to have the accurate information of what measures are necessary to reduce consumption. In this thesis, the aim is to compare the environmental impact of plastic bags compared to bags in various materials and to review how plastic bags are managed today, present a method for how to collect plastic bags for recycling in Borås and investigate whether it is environmentally viable. The results show that the determination of the environmental impact of different bags is a very complex issue because so many factors must be considered. We also see that the introduction of a separate recycling system for plastic bags is not the ultimate method when it would complicate logistics and require compression, to reduce their volume. The existing recycling system for plastic which blends hard plastic and soft plastic, is more convenient to use as it provides a denser mixture.

This survey has been designed to identify, asses and analyze critical resources for renewable energy production from a lifecycle perspective. In the years 2016 - 2020, Vattenfall is implementing a comprehensive expansion of renewable energy. The goal is to have a renewable energy capacity of at least 2300 MW by 2020. The majority of the new capacity will be wind power. This work provides a basis for further decision making on closer cooperation or dialogue with suppliers. This study was demarcated to wind power and its input minerals. Six minerals were selected for the survey, iron, copper, tin, aluminum, neodymium and lead. The selected minerals were examined for resource efficiency and environmental impact. The survey was then compiled in a table, using a weighted sum model to yield a quantitative result. The work also provides suggestions on how to achieve better resource efficiency for the planned expansion. The survey found that tin was a very critical resource, considering both resource efficiency and environmental impact. Aluminum and copper were the most critical for environmental reasons.

I denna livscykelanalys har olika typer av fönsterrenoveringsalternativ undersökts, i syfte att avgöra vilket av dessa tillvägagångssätt som ger störst respektive minst inverkan på global uppvärmning, försurning och övergödning. Rådhuset i Gävle ska renoveras och med hänsyn till förvanskningsförbudet är produkternas påverkan på byggnadens gestaltning av avgörande betydelse. De scenarion som granskats innefattar komplett fönsterbyte, invändig tilläggsisoleringsruta och slutligen en värmereflekterande fönsterfilm som lamineras på ena fönsterrutan. Indata saknades helt för det sistnämnda scenariot, vilket ledde till att det uteslöts helt från denna studie. Det undersökta systemet sträcker sig från råvaruutvinning till produktens livslängds ände. Information angående utsläpp från ingående material har samlats in och analyserats. Energisimuleringar av byggnaden har utförts för samtliga fall och energiförbrukningen har omvandlats till miljöpåverkan. Studien visar att nya fönster ger störst miljöpåverkan sett till produktion av råvaror och tillverkningsprocess. Nya fönster har ett lågt U-värde vilket leder till mindre miljöpåverkan över lång tid. Efter 50 år av användning har dock nya fönster fortfarande sammanlagt störst global uppvärmnings- och övergödningspotential. Förutsatt att utsläpp från tillverkning av isoleringsrutor stämmer överens med indata som fabrikören angett, har isoleringsrutorna minst miljöpåverkan i samtliga kategorier och nya fönster även störst försurningspotential. Används indata angående glastillverkning från Ecoinvent v3.2 ger däremot isoleringsrutor störst bidrag till försurning. I detta fall konstateras också att skillnaden mellan nya fönster och isoleringsrutor är marginell, till isoleringsrutornas fördel. Med hänsyn till beräknad miljöpåverkan, förvanskningsförbud samt bevarande av befintliga fönster anses isoleringsrutor vara renoveringsalternativet att föredra ur miljösynpunkt. / In this life cycle analysis, different types of window retrofit options have been investigated, with the purpose of determining which of these approaches gives the most and least significant impact on global warming, acidification and eutrophication. The City Hall in Gävle is to be renovated and, in view of the alteration prohibition, the impact of the products have on the design of the building is of crucial importance. The scenarios being reviewed include complete window change, upgrading of the internal panes with insulation glass and finally low emissivity film that is laminated onto one of the panes. Indata was completely lacking in the latter scenario, which led to the exclusion of this part of the study entirely. The examined system ranges from raw material extraction to the end of product life. Information on emissions from incoming materials has been collected and analyzed. Energy simulations of the building have been carried out for all cases and energy consumption has been transformed into environmental impact. The study shows that new windows give the most significant environmental impact condisdering the production of raw materials and manufacturing processes. New windows have a low U value, which leads to little environmental impact over a long period of time. However, after 50 years of use, new windows still have the largest global warming and eutrophication potential. Provided that emissions from the production of insulation glass panes correspond to inputs specified by the manufacturer, the insulating panes have the least environmental impact in all categories and new windows, conclusively, also the most significant acidity potential. However, using input data on glass production from Ecoinvent v3.2, provides insulating panes with the greatest contribution to acidification. In this case, it is also noted that the difference between new windows and insulation glass panes is marginal, to the advantage of the insulating panes. Considering the calculated environmental impact, alteration prohibitions and the preservation of existing windows, the insulating glass panes are the retrofit option to be preferred from an environmental point of view.

The process of producing meat by growing crops to feed animals which ends up on the consumer's plate contributes to major environmental damage. Too high consumption of mainly red meat contributes to increased risk of cancer. The aim of the study is to review how the consumers attitude are regarding reducing meat consumption and to find out which control means suits best. A literature and survey study claims that meat consumption is far too high and this contributes to various negative effects. The survey consisted of 14 questions shared via Facebook. From the survey it was found that women consume more environmentally friendly meat compared to men; women are also more positive about reducing meat consumption and more women have reduced their meat consumption over the last 5 years. The introduction of control means contributes to both positive and negative impacts. Above all, the introduction leads to reduction of greenhouse gases, which gives Sweden a chance to achieve the environmental goal of limited climate impact, which is currently not attained. It should be taken into account that a total stop in meat consumption could make it harder to achieve other environmental objectives such as a varied agricultural landscape, a rich diversity of plant and animal life. Based on the result, informative control means are the best workable and easiest to apply in society. When the consumer is more aware of the need for reduced meat consumption, it can take "stricter" control means, such as administrative and economical control means. The study indicates that it is better to motivate the consumer to change their meat consumption than to punish them if they do not. / Processen från att grödor odlas, som sedan blir till foder åt djuren, till det att köttbiten ligger på konsumentens tallrik bidrar till stora belastningar på miljön. En för hög konsumtion av framförallt rött kött bidrar bland annat till en ökad risk för tjock- och ändtarmscancer. Målet med denna studie är att granska hur konsumenten ställer sig till styrmedel för minskad köttkonsumtion och ta reda på vilket/vilka styrmedel som lämpar sig bäst. Genom en litteratur- och enkätstudie fastställs att konsumtionen av kött är alldeles för hög och att detta bidrar med diverse negativa påverkan. Enkätundersökningen bestod av 14 frågor som delades via Facebook. Utifrån enkäten framkom det att kvinnor konsumerar mer miljövänligt kött jämfört med män, kvinnor är också mer positiva till styrmedel för minskad köttkonsumtion och fler kvinnor har minskat sin köttkonsumtion de 5 senaste åren. Konsekvenserna av införandet av styrmedel för en minskad köttkonsumtion bidrar till både positiv och negativ påverkan. Framförallt leder införandet till att mängden växthusgaser reduceras och det ger Sverige en chans att uppnå bland annat miljömålet Begränsad klimatpåverkan som i nuläget inte är i närheten att uppnås. Det ska tas med i beaktande att en minskad konsumtion av kött kan bidra till att andra miljömål som Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt - och djurliv blir ännu svårare för Sverige att uppnå än vad de är idag. Utifrån resultatet är informativa styrmedel det som fungerar bäst och som är lättast att applicera i samhället. När konsumenten sedan är mer medvetna om behovet av en minskad köttkonsumtion kan det tas till “strängare” medel såsom administrativa- och ekonomiska styrmedel. Studien indikerar att det är bättre att motivera konsumenten till att förändra sin köttkonsumtion än att straffa dem om de inte gör det.