<p>I dagens läge behöver organisationer ha bättre uppsikt över sin miljöpåverkan. I dag saknas en metod för att se upphandlingens miljöpåverkan för en organisation. Med upphandling menas i denna studie alla varor/tjänster som köps in till en organisation. Miljöpåverkan för varor/tjänster syftar på de emissioner som uppstår från upptag av råvara, förädling och transporter av varor/tjänster framtill att de köps in till organisationen. Det finns en metod som testats en gång, denna studie utgår ifrån den. </p><p>Syftet med studien är att utifrån den tidigare studien om indirekt miljöpåverkan vid upphandling, testa metoden miljöexpanderad input-outputanalys. Syftet är att testa och utveckla metoden, för att se om det går att använda metoden för att se miljöpåverkan vid upphandling för en hel organisation. Samtidigt utförs en metodstudie, för att se vilka svårigheterna är med metoden. Metoden testas praktiskt på Linköping Universitets miljöpåverkan vid upphandling. </p><p>Input-outputanalysen (IOA) skapades av Wassily Leontief i slutet på 1930-talet. IOA har därefter tillämpats på en uppsjö av ekonomiska problem. Enligt Leontief finns det ett samband mellan alla branscher, genom det ekonomiska systemet tydliggör han det sambandet. Miljöexpanderad input-outputanalys (MIOA) lägger på den miljöpåverkan som sker i samband med de ekonomiska aktiviteterna. Om en vara köps in har den i tidigare led miljöpåverkan genom de utsläpp som sker vid utvinning, förädling osv. MIOA samlar upp alla de leden/sambanden och lägger på miljöpåverkan som sker framtill att varan/tjänsten köps in av en organisation. </p><p>Slutsaten är den att det går att tillämpa MIOA för att se upphandlingens miljöpåverkan för en hel organisation. Det finns några svagheter med verktyget idag, men de kommer att lösas i framtiden. </p><p>Linköpings Universitet har en betydande miljöpåverkan via upphandlingen. Speciellt de konsulttjänster som köps in är miljöpåverkande.</p>

<p>Hållbar utveckling är ett av FN:s överordnade mål och även den Svenska regeringen har antagit detta som ett prioriterat mål för samhällsutvecklingen. Regeringen har genom en rad åtgärder försökt integrera begreppet hållbar utveckling i den statliga förvaltningen bl a genom styrdokument som skall hjälpa myndigheterna, men även genom att ställa konkreta krav på att myndigheterna inför miljöledningssystem. </p><p>Den nystartade distansutbildningsmyndigheten Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) blev under 2002 införlivade i projektet "Miljöledning i statlig förvaltning" och genomförde en miljöutredning under 2002 där de mest betydande miljöaspekterna presenterades. Man ansåg emellertid att kunskap till viss del saknades inom den egna organisationen för att kunna genomföra en tillfredställande analys på området. Syftet med denna studie är att inom ramen för indirekt miljöpåverkan analysera vilken form av miljöutbildning som bedrivs på myndigheten och utifrån detta utvärdera i vilken utsträckning CFL har möjlighet att generera positiv miljöpåverkan. </p><p>I studien har fyra anställda på myndigheten CFL intervjuats för att kartlägga om begreppet hållbar utveckling är förankrat och integrerat i organisationen, vilken typ av miljöundervisning som bedrivs på myndigheten idag och kartlägga vad de fyra anser om de styrdokument som skall stödja dem i utbildningen. En enkät har även skickats ut till respondenterna efter genomförda intervjuer för att yterligare säkerställa de resultat som genererades i intervjuerna. För att undersöka myndighetens förutsättningar för att generera positiv miljöpåverkan har även en kortare dokumentanalys genomförts på myndighetens miljöpolicy. </p><p>Av studien framkommer att den miljöutbildning som bedrivs på myndigheten idag i stor utsträckning kan likställas vid normerande miljöundervisning. I och med att denna undervisningsform tillämpas får det till följd att myndigheten inte genererar den positiva miljöpåverkan man har möjlighet att göra. Studien visar också att respondenterna har svårt att se sambanden och knyta ihop de aspekter som ingår i hållbar utveckling, d.v.s. ekonomiska, ekologiska och sociala frågor. Hållbar utveckling är inte heller integrerat i tillräckligt stor omfattning i myndighetens verksamhet och därmed beaktas inte de indirekta miljöeffekterna myndigheten orsakar i tillräcklingt stor omfattning. Inte heller miljöpolicyn är anpassad för att ta upp den indirekta miljöpåverkan som myndigheten orsakar. </p><p>Slutsatsen i studien är att myndigheten först och främst måste integrera begreppet hållbar utveckling i högre utsträckning i verksamheten för att generera positiv miljöpåverkan och samtidigt beakta den indirekta miljöpåverkan man orsakar. För att detta skall vara möjligt måste man öka den interna kunskapen angående miljöfrågor och hållbar utveckling bland personal. I detta sammanhang kan Ledningsens roll inte underskattas utan måste tydligt visa att man menar allvar. Det är viktigt att beslut, strategier och riktlignjer genomlyses med utgågspunkt från indirekta och direkta miljökonsekvenser för att verksamheter vid CFL skall kunna bli långsiktigt hållbara.</p>

<p>Verksamheter inom den offentliga sektorn påverkar miljön mestadels genom till exempel beslut, information och handlingar utefter dessa. Deras påverkan är därmed svårare att se, den är indirekt. Några som har en intressant form av indirekt miljöpåverkan är utbildningsanstalter. De kommer i kontakt med mycket människor och har därmed en stor indirekt påverkan och denna påverkan kan bli både positiv och negativ beroende på organisationens engagemang och kunskap om sin miljöpåverkan. Ett väl fungerande miljöledningssystem som tar in all miljöpåverkan skulle kunna hjälpa skolor att göra sin indirekta miljöpåverkan positiv. Syftet med studien är att genom en fallstudie på en utbildningsanstalt undersöka vad för typ av förutsättningar som behövs för att införande av miljöledningssystem ska fungera i organisationer med främst indirekt påverkan. Den utbildningsanstalt som varit fallstudie i arbetet är Göteborgs Tekniska College och Gymnasium. Fallstudien har bestått av en miljöutredning, intervjuer samt en enkätundersökning. De viktigaste slutsatserna som dragits i studien är att de förutsättningar som en verksamhet måste ha för att kunna lyckas med en förändring i form av ett miljöledningssystem är att organisationen måste ha koll på sin omgivning, fungerande kommunikation inom organisationen, ha en positiv inställning och vara beredd på de problem som kan uppstå i processen. Dessutom är det viktigt att organisationer med indirekt miljöpåverkan har definierat sin kärnverksamhet eftersom det är där som den indirekta miljöpåverkan finns.</p>

No description available.

Sammanfattning En uppföljning av betydande miljöpåverkan ska genomföras för miljöbedömda planer och program. Forskning visar att uppföljningen är eftersatt, både praktiskt och teoretiskt. Denna studie bidrar med erfarenheter och bygger upp kunskap om miljöuppföljning av de kommunala planerna, översiktsplan och detaljplan. Uppföljning är viktigt för en erfarenhets-återföring och miljöhänsyn i den kommunala planprocessen. Utifrån undersökningens mål ställdes fyra frågeställningar upp som behandlar: förekomsten av uppföljningar av miljöbedömda planer i kommuner (1), hur organisations- och ansvarsfrågor är fördelat (2) hur väl lämpade kommuners miljöövervakning är för uppföljning (3), samt vad som är centralt vid genomförande av uppföljning (4). Inom ramen för undersökningen har olika aktörer intervjuats, där kommuner utgjorde den största källan. Studien kom fram till att uppföljningsarbetet fortfarande bara är i sin linda i undersökta kommuner samt att vissa justeringar av befintliga miljöövervakningssystem behövs för att använda dessa för uppföljning av planer. Befintliga problem utgörs främst av oklarhet i fråga om ansvar inom kommun och/eller mellan kommunen och exploatörer samt att det råder brist på uppföljningsmetoder. Viktiga förutsättningar är därför att klargöra ansvarsfördelning och bestämma avstämningstillfällen där uppföljningen ska behandlas. Ett annat verktyg är utvecklandet av ett uppföljningsprogram. Ett sådant program föreslås också kunna omfatta miljöåtgärder och tillsynsaktiviteter i byggskedet. Ett gemensamt miljö- och uppföljningsprogram kan ge möjlighet att säkerställa en enhetlig hantering av miljöhänsyn i det kommunala planarbetet. / Abstract A follow-up of the significant environmental impacts is required for plans and programs, which are affected by SEA-regulations. Research shows that follow-up is neglected, both practically and theoretically. This study aims to compile experience and knowledge to build understanding of follow-up of municipal plans, specifically land use plans (översiktsplan, detaljplan). Follow-up is important as feedback and to integrate environmental concerns into the municipal planning process. Based on the aim, four questions were raised concerning: the occurrence of follow-up of plans in municipalities (1), organizational and responsibility issues (2) how well suited the existing environmental monitoring in the municipalities is for follow-up (3), and what is important when working with follow-up in a municipality (4). Various stakeholders were interviewed, in which municipalities were the main source. The study shows that follow-up work is still only in its infancy in the surveyed municipalities, and that adjustments to the existing environmental monitoring systems are needed for use in follow-up of plans. Existing problems are uncertainties in responsibility questions and lack of methods to follow-up. Key conditions are to clarify responsibilities within municipalities and with landowner/developer and decide occasions where follow-up is handled. Another tool is the development of a follow-up program. Such program is also proposed to include environmental measures and other activities in the building phase. A common program could ensure a comprehensive management of environmental concerns in the municipal planning process.

No description available.

Till följd av Vattenfalls uppmärksammade investeringar i fossilbränslebaserad energiverksamhet har vi genom att analysera den riksdagspolitiska debatten kring Vattenfall, sökt efter återkommande yttranden, genom vilka vi  konstruerat diskurser som står för vad riksdagspolitiska aktörer anser i frågan om det statliga styret av Vattenfall. Vi kommer fram till att det inte helt oväntat går att skapa två övergripande diskurser, där de olika politiska blocken verkar inom varsin diskurs i frågan om hur Vattenfalls miljöintentioner ska uppnås.

Den mest använda definitionen av begreppet hålbar utveckling lyder: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Definitionen kommer från rapporten ”Vår gemensamma framtid” från 1987. Hållbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem. Kortfattat kan hållbar utveckling förklaras med att ekonomisk utveckling inte får ske med risk för social ohälsa, ett ojämlikt samhälle eller en förstörd miljö. Det internationella arbetet för hållbar utveckling leds av FN. EU:s och Sveriges arbete för hållbar utveckling är en långsiktig hållbarhetsvision gällande ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och miljöskydd. All politik och verksamhet ska genomsyras av detta. Även Sveriges miljöpolitik bygger till stor del på internationellt samarbete och på beslut som tas inom EU. Arbetet för en hållbar utveckling ingår numera i praktiskt taget all samhälls-planering, och genom kommunernas arbete är det möjligt att engagera varje enskild medborgare. En hållbar trädgård är på många sätt en klimatvänlig trädgård, och uppsatsen tar upp hur man genom hållbar trädgårdsanläggning kan reducera negativ miljöpåverkan. I princip all användning av energi påverkar miljön och klimatet negativt och därför bör man kraftigt minska energi-förbrukningen genom att t.ex. minska användandet av bensindrivna trädgårdsverktyg. Även mängderna gödningsmedel och bekämpningsmedel bör minskas eftersom de kräver energi både vid tillverkning och transport. Genom att odla ätbara grödor kan man minska sina ekologiska fotavtryck. Detta tack vare skillnaden i energiförbrukning mellan mat som odlas i trädgården och modern livsmedelsproduktion. Människans förbrukning av vatten ökar hela tiden och även den mängd som används i trädgården. Större förståelse för hur vattning fungerar kan göra stor skillnad för hur vi använder vattnet som resurs. Att kompostera är även det en viktig beståndsdel i en hållbar trädgård. I stället för att deponera organiskt avfall kan man förvandla samma avfall till jordförbättringsmedel. Trädgårdsskötsel är en global industri som uppmuntrar till mer konsumtion av massproducerade föremål. Att tillverka trädgårdsprodukter nyttjar naturresurser och energi. Att konsumera påverkar en hållbar utveckling, så som konsument bör man välja hållbara material. Detsamma gäller vid konsumtion av växter. Den mängd energi som krävts för att odla växten, för transport, för tillverkning av krukan samt hur mycket och vilken typ av underhåll som växten kommer att kräva väl planterad har stor betydelse. En mångfald av växter är nyckeln till den hållbara trädgården, en mångfald av växter bidrar till ett rikare djurliv vilket också gynnar biologisk bekämpning. En enskild trädgård innehållande en stor mångfald av växter kan bidra meningsfullt till att säkra den globala biologiska mångfalden eftersom hundratals miljoner enskilda trädgårdar världen över tillsammans bildar ett enormt nätverk med fickor av liv.

Är det möjligt att reducera utsläppen av växthusgaser och samtidigt nå en hållbar utveckling? Regionförbundet i Kalmar län antog utmaningen 2006 och är därmed en föregångsregion i arbetet med detta. Till år 2030 är målet att Kalmar län ska bli en fossilbränslefri region. Den största potentialen anses finnas inom nya alternativ till fordonsbränsle. Hushållens sopor innehåller organiskt matavfall som skulle kunna bli fordonsgas. Allt fler biogasmackar öppnas och gasen har vunnit framgång i takt med att kollektivtrafiken gjort satsningar. I Oskarshamns kommun sker i dagsläget ingen utsortering av organiskt matavfall. Hushållsavfallet skickas tillsammans med det organiska matavfallet till förbränning med energiutvinning i Linköping. Syftet med min studie är att göra en utvärdering av miljöpåverkan utifrån två scenarier; förbränning av allt hushållavfall jämfört med att producera biogas av matavfallet och förbränna resterande. Detta sett utifrån potentialen för området i Oskarshamns kommun. Syftet är även att titta på ekonomiska aspekter. Detta är en livscykelanalys där två metoder har använts, Global Warming Potential med ett 100 års perspektiv samt ReCiPe Endpoint. Den funktionella enheten är 1 ton hushållsavfall. Genom att röta det organiska hushållsavfallet och förbränna det övriga kan man minska miljöpåverkan till 74,6 % jämfört med att förbränna allt tillsammans. Växthusgaserna minskar då med 780 kg koldioxidekvivalenter per ton hushållsavfall. Den främsta miljövinsten blir i form av minskande klimatförändringar men att det fordrar ganska omfattande ekonomiska investeringar. / Is it possible to reduce greenhouse gas emissions while achieving sustainable development? The Regional Council in Kalmar County accepted the challenge in 2006 and is thus a leading region in this work. By 2030, the goal is that Kalmar shall become a fossil fuel free region. The greatest potential is considered to be the new alternative to vehicle fuel. Household waste includes organic waste that could become fuel for vehicles. An increasing number of biogas stations have opened and the gas has been successful as the public transports have made investments. In Oskarshamn is there no current sorting of organic waste. Household waste is sent along with the organic food waste to incineration with energy recovery in Linköping. The purpose of my study is to evaluate the environmental impact based on two scenarios: the burning of all household waste compared to producing biogas from food waste and burn the remaining. This is seen by the potential of the area in Oskarshamn. Also examining the economic perspective there is. This is a LCA where two methods were used, the Global Warming Potential with a 100-year perspective and ReCiPe Endpoint. The functional unit is 1 ton of waste. By digesting the organic waste and burning the rest, one can reduce the environmental impact to 74, 6 % compared to burning it all. The greenhouse gases then will decrease by 780 kg carbon dioxide equivalent per ton household waste. The main environmental benefits are in terms of reducing climate change, but it requires quite a significant financial investment

Boverket har från och med januari 2010 skärpt energikraven vid nybyggnation. De nya kraven har tillsammans med stigande energipriser och ett ökat miljömedvetande i samhället, satt fokus på att bygga täta och välisolerade hus. Detta beskrivs i arbetets inledning. Samtidigt bör husets uppvärmning och ventilation vara energieffektiv och förnybara energikällor användas, som solenergi och biobränslen. Syftet med rapporten är att analysera om solfångare i kombination med en pelletspanna eller -kamin är ett bra alternativ för uppvärmning av nybyggda villor från VärsåsVillan AB. I rapporten diskuteras detta ur ett miljö-, drifts- och ekonomiskt perspektiv.  Solfångare levererar gratis värme utan miljöpåverkan under drift. Mina beräkningar visar att de kan täcka 30 % av uppvärmningsbehovet i ett lågenergihus. Med stigande energipriser lönar sig solfångare i längden. Pellets är ett förädlat biobränsle med högt energivärde, som med modern utrustning bör betraktas som ett klimatsmart alternativ för småskalig uppvärmning. Solfångare och pellets är en bra kombination både miljö- och driftmässigt. Under sommarhalvåret svarar solfångarna för ca 90 % av uppvärmningen, vilket innebär att pannan eller kaminen stängs av. Under vinterhalvåret blir pelletseldningen effektivare, vilket ger en renare förbränning än under sommaren. Som bas i ett sol-pelletssystem används en 300-750 liters tekniktank, med en elpatron som reserv. Detta ger ett flexibelt system, där gratisenergin från solfångarna utnyttjas i första hand. Även under vår- och höstmånaderna kan värmetillskottet från solfångarna bli relativt stort. Fyra av VärsåsVillans kataloghus valdes till en studie. Husens energianvändning med ett sol-pelletssystem, respektive nya frånluftsvärmepumpen Nibe F750, har beräknats och jämförts. Eftersom nybyggda hus i regel inte har något pannrum är en vattenmantlad kamin ett bra alternativ. Efter påfyllning fungerar den helautomatiskt som en panna, samtidigt som den skapar en trivsam inomhusmiljö. Beräkningarna visar att de studerade husen uppfyller energikraven (BBR) med god marginal om de värms med ett sol-pelletssystem. Om en ventilationsvärmeväxlare installeras sänks behovet av köpt energi med 20-30 kWh/m² och år. Slutsatsen är att ett flexibelt uppvärmningssystem och ett effektivt ventilationssystem ger en energisnål och miljövänlig totallösning, både idag och med tanke på framtidens osäkra energipriser. Solfångare och en vattenmantlad kamin är tillsammans med en ventilationsvärmeväxlare därför en intressant lösning i lågenergihus, framförallt på landsbygden. I tätbebyggda områden är fjärrvärme och solfångare ett lika bra uppvärmningsalternativ. Sol-pelletssystem kan i dagsläget inte konkurrera med frånluftsvärmepumpen ekonomiskt. Investeringskostnaden är betydligt högre, medan driftskostnaderna blir likvärdiga. Samtidigt är frånluftsvärmepumpen ett bekvämare alternativ, vilket gör den till ett attraktivt val för uppvärmning av nybyggda villor. / From January 2010, the National Housing Board has tightened the energy requirements to new buildings in Sweden. The new requirements have together with rising energy prices and an increased environmental awareness in the community, put focus on building tight and well-insulated houses. This is described in the report’s introduction. At the same time heating and ventilation need to be energy efficient and renewable energy sources ought to be used, as solar energy and bio-fuels. The aim of the report is to analyse if solar panels and pellet is a good combination to heat newly built one-family houses from VärsåsVillan AB. The report discusses this from an environmental, operational and economic perspective. Solar panels produce free heat without environmental impact during operation. The calculations show that they can cover 30 % of the heating needs in a low energy house. With rising energy prices, solar panels are profitable in the long run. Pellet is a processed bio-fuel with a high energy content, as with modern equipment is considered as a climate-smart option for small-scale heating. Solar panels and pellet is a good combination, both environmentally and operationally. During the summer half, the solar panels answers for 90 % of the heating needs, which means that a boiler or stove during this time is not in use. In the winter pellet heating becomes more efficient, resulting in less emissions than in summer. The base in a solar-pellet system is a technique tank at 300-750 litres, with an electric heater as backup. This provides a flexible system, using the free energy from the solar panels at first. Even during spring and autumn, solar panels can give a relative large contribution of heat. Four of VärsåsVillan’s houses were selected to a study. The houses’ energy use with a solar-pellet system and a new exhaust air heat pump, Nibe F750, has been calculated and compared. As new houses usually do not have a boiler room, a water-jacketed stove is a good solution. After loading with pellet, it works fully automatic as a boiler, while creating a pleasant indoor environment. The calculations show that the studied houses will meet the energy requirements (in BBR) with a good margin, when they are heated with a solar-pellet system. If a ventilation heat exchanger also is installed, the need for purchased energy is reduced with 20-30 kWh/m² and year. The conclusion is that a flexible heating system and an efficient ventilation system provides an energy efficient and environmentally friendly total solution, both today and in view of future uncertain energy prices. Solar panels and a water-jacketed stove is together with a ventilation heat exchanger, therefore an interesting solution for low energy houses, especially in rural areas. In urban areas, district heating and solar panels is an equally good alternative. Today, a solar-pellet system cannot compete economically with the exhaust air heat pump. The investment cost is considerably higher, while the operating costs will be equivalent. The exhaust air heat pump is also a more comfortable alternative, which makes it to an attractive choice for heating of newly built one-family houses.