The European Union’s goal for year 2020 aims to reduce the greenhouse gases by 20 % compared to the levels of 1990. This goal can be reached by increasing energy efficiency and renewable energy sources by 20 %. In Sweden housing stands for 40 % of the total energy usage and in apartment buildings district heating is the most used way for heating and hot water. In this degree project two apartment buildings, connected by a garage, have been studied to see which solutions would yield a saving in both money and the environment. The building is heated using district heating and is ventilated through mechanical exhaust ventilation. Analyzing the current energy consumption and ventilation rates, two heat pump manufacturers was contacted to see what their systems could save in terms of energy. By recovering heat from the exhaust air with a heat pump the buildings can save both money and have a reduced impact on the environment. Having a demand-controlled ventilation in the garage would not give a large enough saving in energy to be worth the investment. The already scheduled fans have decreased their energy usage by half. However by having a demand-controlled ventilation in the garage it could reduce the harmful heavy metals that get released when cars drive in and out. By simply lowering the temperature in the garage from 15 °C to 10 °C could save about 12 500 sek/year in heating costs. The conclusion to this study is that using a heat pump to recover energy from exhaust air is an investment that will generate financial savings for the cooperative apartment and have a reduced negative impact on the environment.

Artificiella sötningsmedel används istället för vanligt socker i tandkräm men vanligast är att de används i lättprodukter samt livsmedel utan tillsatt socker som exempelvis läsk. Användandet av sötningsmedel ökar och det beror dels på att det är lämpligt för diabetespatienter och överviktiga men det är även populärt bland den övriga befolkningen då det inte innehåller någon energi. Det första artificiella sötningsmedlet upptäcktes redan 1879 och sedan dess har flera olika artificiella sötningsmedel påfunnits. När sötningsmedlen introducerades på marknaden uppkom misstankar om att de skulle ha cancerogena bieffekter. Nu har det klargjorts vad de har för inverkan på hälsan, och nu ligger fokus på om sötningsmedel påverkar miljön och hur. De sötningsmedel som undersöks i den här studien är acesulfamkalium, aspartam, steviosid samt sukralos. Syftet med studien är att se om dessa sötningsmedel bryts ner av ultraviolett ljus för att få en uppfattning om sötningsmedlen kan ha en negativ verkan på miljön. Laborationen utfördes genom att bestråla prover med UV-ljus, efter bestrålningen undersöktes proverna för att se om mängden substans minskat, genom att använda analysinstrumentet UV-spektrofotometer. Sju mättider valdes ut och för vardera tidpunkt och ämne utfördes i tre replikat. Resultaten analyserades och redovisas med hjälp av diagram och tabeller, resultaten blev inte som jag förväntade mig. Resultaten visade inte på någon nedbrytning av sötningsmedlen då de belystes med UV-ljus i den här studien. Resultat förklaras med hjälp av andra studier på samma område och en sak alla är överens om är att det är ett viktigt område som behöver mera forskning.

I Stockholms skärgård finns det över 30 000 fritidshus som utgör en del av landskapet. Det har tidigare visat sig att fritidsbebyggelse påverkar omkringliggande landskap och natur på flera olika sätt, exempelvis genom att orsaka vattenbrist, habitatförlust och föroreningsutsläpp. Även möjliga positiva aspekter när det kommer till fritishustometers påverkan på artrikedom har identifierats. Detta examensarbete undersöker fritidshusägares relationer till landskapet i Stockholms skärgård i syfte att se bakomliggande orsaker och tydliggöra denna centrala aktörs perspektiv på landskapspåverkan. Genom en kvalitativ intervjustudie konstateras att fritidshusägarna känner en stark koppling till naturlandskapet som är centralt för deras trivsel. Två olika sätt att använda landskapet identifieras, den ena mer estetiskt och betraktande, och den andra mer handgriplig och resursutnyttjande. Fritidshusägarna tycks ha en begränsad kunskap om deras egen påverkan på naturlandskapet, samtidigt som de besitter en önskan om att skydda naturen. Denna hänsyn för naturen tycks komma ifrån en syn på landskapet som en tillgång som höjer fritidsboendets kvalitet, snarare än att de ser ett egenvärde i naturen. / There are over 30 000 second homes, or holiday houses, in the archipelago outside Stockholm and they have become an integrated part of the landscape. Previous research has shown how the holiday houses affect the surrounding landscape i.e. through causing water shortage, loss of biodiversity and pollution. Also some positive aspects on biodiversity have been recorded due to holiday houses in the archipelago. This paper investigates the second home owners’ views towards the landscape in the Stockholm archipelago with the aim of highlighting underlying causes of the owner’s impacts on their surroundings. Through qualitative interviews it can be concluded that the participating respondents experience a strong connection to what they view as nature, and that the natural landscape is important for their comfort and wellbeing. Two different ways of using the surrounding landscape were identified; one more aesthetically and the other one more focused on utilization. The second home owners in the study seem to have a limited knowledge of their own impact, while at the same time possessing a wish to protect the nature. This concern for nature seems to spring from a view of the landscape as a resource that raises the value of the holiday house.

Bakgrund: - År 2012 stod lastbilstransporter för majoriteten av alla transporter internt inom Sverige medan intermodala inlandstransporter endast stod för 2,4 procent. Samtidigt finns det en ambition på både nationell och regional nivå att flytta långväga godstransporter från landsvägen till järnvägen (Eriksson, 2016). Till skillnad från andra delar av samhället har utsläppen från interntransporter, alltså transporter inom Sverige, inte minskat under det senaste decenniet (Intelligent Logistik, 2016). Syfte: - Syftet med studien är att identifiera vilka förutsättningar som finns för intermodala transporter till och från Jönköpings län. Utifrån slutsatsen för frågeställning ett, de förutsättningar som identifierats, ska förbättringsförslag som kan öka andelen intermodala transporterna presenteras samt hur dessa förslag kan bidra med måluppfyllelse inom transportpolitiska och miljömässiga målsättningar för RJL. Metod: - Studien är uppbyggd på en kvalitativ strategi och för att besvara studiens syfte har en fallstudie på Jönköping län gjort. Den empiri som används har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och sekundärdata från rapporter, vetenskapliga artiklar och litteratur. Studiens urval av respondenter har skett genom snöbollsurval. Slutsats: - För att intermodala transporter skall vara ekonomiskt motiverade krävs det långa avstånd vilket är ett problem för Jönköping län. Genom att förutsättningar för intermodala transporter till och från Jönköpings län har identifierats har förslag på vad RJL kan göra för att öka andelen intermodal transporter presenterats. Det innefattar både förslag som RJL direkt kan påverka i form av investering i infrastrukturen och förslag på hur de indirekt kan påverka, som att uppmuntra samarbete mellan terminaler för att skapa samordningsvinster och därmed minska break-even distansen. / Background: - In 2012, lorries transported the bulk of all shipments internally within Sweden while intermodal inland transport only accounted for 2.4 percent. At the same time, there is an ambition at national and county level to move long-distance freight transport by road to the railroad (Eriksson, 2016). Unlike other parts of society, emissions from internal transport, ie transport within Sweden, have not decreased over the past decade (Intelligent Logistics, 2016). Purpose: - The purpose of the study is to identify the conditions for intermodal transport to and from Jönköping County. Based on the conclusion of research question one, the identified conditions, proposals for improvement that can increase the proportion of intermodal transports and how these proposals can contribute to the achievement of objectives in transport policy and environmental objectives for RJL will be presented. Methodology: - The study is based on a qualitative strategy and in order to answer the purpose of the study, a case study on Jönköping County has been made. The empirical use has been collected through semi structured interviews and secondary data from reports, scientific articles and literature. The study's selection of respondents has been through snowball selections. Findings: - In order for intermodal transport to be economically justified, long distance is required, which is a problem for Jönköping County. By recognizing the conditions for intermodal transport to and from Jönköping County, proposals for what RJL can do to increase the proportion of intermodal transport has been presented. It includes both proposals that RJL can directly influence in terms of investment in the infrastructure and suggestions on how they indirectly can affect others parties.

Bakgrund: Idag stiger medeltemperaturen på jorden snabbare än normalt, bland annat på grund av mänsklig aktivitet. På global nivå och nationell nivå finns både mål och lagar inriktade på att minska miljöpåverkan. På företagsnivå används hållbarhetspolicy eller miljöpolicy vilket är en deklaration över företagets ambitioner för miljöarbete som innehåller företagets mål för minskad miljöpåverkan och det kan även innehålla riktlinjer eller övergripande strategi för att minska miljöpåverkan. Transporter står för en stor del av mänskliga utsläpp och det är en av få branscher vars miljöpåverkan inte minskat under de senaste 20–30 åren. På grund av detta är transportföretag intressanta att undersöka. Syfte: Det första syftet med uppsatsen är att identifiera vad som inkluderas i olika transportföretags miljöpolicies. Det andra syftet med uppsatsen är att identifiera hur olika transportföretag implementerar miljöpolicies. Slutliga syftet är att undersöka vilka metoder som företagen använder i praktiken för att minska sin miljöpåverkan. Metod: Studien är av kvalitativ art. Fyra transportföretag har undersökts genom semistrukturerade intervjuer och datainsamling från hemsidor. Studien använder positivistiskt synsätt och deduktivt angreppssätt. Slutsats: Deltagande företag har alla en miljöpolicy men innehållet skiljer sig inom vissa aspekter beroende på företagens storlek och ambitionsnivå. I grunden är företagens policies liknande varandra men implementeringen skiljer sig också enligt ambitionsnivå och storlek. Mätningen är liknande i alla företag men deras motivering kan vara mer ekonomiska, mer på grund av tryck från intressenter eller mer för att nå miljömål. Metoderna som används för att minska miljöpåverkan beror på företagets situation då centraliseringsgraden påverkar hur mycket kontroll företaget har över sin miljöpåverkan och verksamhetsinriktningen påverkar hur leveranserna utförs.

Det svenska bostadsidealet är resursintensivt och trenden mot ett ökat antal singelhushåll innebär att en ökande boyta- och resursförbrukning per person krävs för att tillfredsställa vardagens behov jämfört med hushåll där funktioner och resurser delas. Parallellt med denna trend syns ett ökat intresse för kollektivhus och andra former av bogemenskaper i Sverige. Flertalet studier visar på att kollektivhus som boendeform har potential att minska miljöpåverkan och resursanvändning för de boende. Denna uppsats undersöker vilka hinder och möjligheter som föreligger för att kollektivhus skulle kunna utgöra ett vanligare alternativ på bostadsmarknaden i Malmö. Vidare utforskar uppsatsen huruvida kollektivhusens redan etablerade sociala struktur kan underlätta för förmågan att dela på ytor och resurser, samt vilka belägg som finns för att boendeformen leder till lägre miljöpåverkan än en jämförbar konventionell boendeform. Resultatet av denna studie visar att krav på en ökad byggtakt verkar påverka incitamenten att utforska boendeformen från det kommunala bostadsbolagets sida. Den generella efterfrågan på kollektivhus bedöms som låg i studien samtidigt som informationsbrist och missuppfattningar kan påverka efterfrågan. Kommunen välkomnar i en ny markanvisningspolicy kollektivhus men efterfrågar samtidigt en tydligare efterfrågan underifrån för att det ska vara berättigat att sätta konkreta mål. En låg grad av organisering för kollektivhus i Malmö utgör ett hinder för boendeformen att växa sig större då kollektivhus kräver en organisering underifrån för att bostadsbolag ska vilja satsa på boendeformen. Den här studiens resultat pekar vidare mot att den självorganisering inom boendet som kännetecknar kollektivhus kan få positiva konsekvenser på förmågan att utveckla levnadssätt där delandet av ytor och resurser förekommer i större utsträckning. Studiens ringa omfång gör dock att resultatet inte är generaliserbart och mer forskning behövs för att kunna dra säkra slutsatser. Avsaknaden av kvantitativ forskning gör att det inte går att dra några slutsatser vad gäller kollektivhusens resursförbrukning och miljöpåverkan jämfört med andra boendeformer.

Från den 1 januari 2022 planeras ett krav på klimatdeklaration av nybyggnationer införas. Detta som ett steg i arbetet med att minska miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn i Sverige. Klimatdeklarationen går ut på att byggherren ska redovisa den klimatpåverkan som byggskedet (A1–A5 i en livscykelanalys) bidrar till innan kommunen kan meddela slutbesked. Denna första version av klimatdeklarationen innehåller inga gränsvärden för maximala CO2e-utsläpp. Däremot har IVL (Svenska Miljöinstitutet) tagit fram förslag till framtida gränsvärden (171 kgCO2e/ m2 BTA för småhus), vilket kommer fungera som en måttstock i denna studie. En livscykelanalys (LCA) är en metod för att beräkna klimatpåverkan från en produkt under hela dess livscykel. Syftet med denna studie är att ta fram en LCA på två enfamiljshus, med utgångspunkt från klimatdeklarationen, vilket innebär att studien endast fokuserar påbyggskedet. Utifrån dessa referensbyggnader utfördes sedan en jämförelseanalys för att se ifall förändringar av material i konstruktionen skulle kunna leda till lägre CO2e-utsläpp. Det ena huset i studien är ett 1½-planshus, kallat ”Sjölin”, och det andra ett 1-planshus, kallat ”Tockabjär”. Överlag har de två husen liknande konstruktioner med platta på mark, massiv trästomme, takstolar av konstruktionsvirke samt cellulosaisolering. De frågeställningar som ställs för att uppnå syftet är: Vilken total klimatpåverkan i form av CO2e-utsläpp bidrar materialen i de massiva trähusens klimatskal, bärande konstruktion och innerväggar till under byggskedet? Vilka alternativa materialval i klimatskalen, de bärande konstruktionerna och innerväggarna skulle kunna bidra till ett minskat CO2e-utsläpp under byggskedet utan att påverka husens prestanda i drift? Hur stor blir den totala minskningen av CO2e-utsläpp för de båda massiva trähusen, efter det att alternativa materialval har implementerats i respektive hus? Enligt klimatdeklarationen studerades miljöpåverkan endast att utifrån miljöpåverkanskategorin ”klimatpåverkan”, det vill säga utsläpp av koldioxidekvivalenter (CO2e). Till hjälp för att beräkna klimatpåverkan har Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM 1.0) använts, vilket är en databas med generiska data på en mängd olika byggresurser. Denna generiska data kan kompletteras med specifika data från miljövarudeklarationer (EPD:er) tillhörande olika produkter och tillverkare. Arbetet med att undersöka alternativa material för att minska klimatpåverkan från de båda referensbyggnaderna utfördes genom att granska EPD:er på andra material. De material som studerades som möjliga alternativ behövde ha liknande egenskaper som de ursprungliga, för att undvika att påverka byggnadernas prestanda i drift. Resultaten före och efter materialbyte visade att CO2e-utsläppen per bruttoarea (BTA) blev 131,65 kg/ m2 respektive 118,52 kg/ m2 för Sjölin. För Tockabjär blev motsvarande resultat 132,28 kg/ m2 respektive 130,24 kg/ m2. I förhållande till IVL´s förslag till gränsvärden håller båda referensbyggnaderna goda marginal gällande CO2e-utsläpp. / The purpose of this study was to bring forward a life cycle analysis (LCA) on two single-family houses, starting from the climate declaration. This means that the study only focused on the construction phase. Thereafter alternative materials were investigated with the purpose to try to reduce the impact on the climate. An LCA is a method to calculate the environmental impact from a product during its entire life cycle. The first building was an one and a half storey house, called ”Sjölin”, and the second building was a single-storey house, called “Tockabjär”. According to the climate declaration the environmental impact was only studied from the environmental impact category “climate impact”, which means emissions from carbon dioxide equivalents (CO2e). As an aid to calculate the climate impact the database Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM 1.0) was used. This database contains generic data on a variety of building resources. The generic data found in the program can be supplemented with specific data from EPD:s associated with different products and manufacturers. To examine the possibility of reducing the climate impact from both the reference buildings an investigation was performed by reviewing EPD:s from other materials. The materials chosen as possible alternatives needed to have similar characteristics as the original materials, to prevent an effect on the operating function. The aim for this study was to use as many wood-based materials as possible. The results before and after the material exchange showed a CO2e-emission per gross area (BTA) with 131,65 kg/ m2 in relation to 118,52 kg/ m2 for Sjölin. The results for Tockabjär was 132,28 kg/ m2 in relation to 130,24 kg/ m2. In relation to the proposed limit from IVL (at 171 kg CO2e/ m2 BTA for single-family houses) the two reference buildings maintain a good margin.

För att möjliggöra en minskad miljöpåverkan vid distribution är ett nyttjande av transporters optimala lastutrymme en avgörande faktor. Utan optimering av detta löper klimatet större risk att förändras negativt på grund av ökade utsläpp. Green Furniture Concept är ett företag som tillverkar sittmöbler och arbetar ständigt mot att bidra till ett mer hållbart och miljövänligt samhälle. Möblerna fraktas över hela landet utan att utnyttja lastbilens maximala volym. Genom att skapa ett lösningsförslag som kan effektivisera transporten kan klimatpåverkan från produktens frakt signifikant minskas.  Syftet med arbetet är att hjälpa Green Furniture Concept att optimera dess frakt. Målet är att hitta en lösning som innebär att sittmöbeln går att stapla i fraktutrymmet, vilket i sin tur bidrar till en minskad miljöpåverkan. För att underlätta processen och utveckla ett lyckat arbete tillämpas diverse metoder, såsom design for manufacturing, design for environment, design for assembly och hållfasthetsberäkningar. Arbetet resulterar i en staplingsbar sittbänk med avtagbara ben som fästs med hjälp av en infräst metallbricka med stift och en M8-bult som säkrar konstruktionen.

A significant part of a country's transport is construction transports. This report focuses on how to optimize transport for prefabricated wood-elements. As companies depend on the transport of buildings to get materials to the construction site, reducing the environmental impact is a challenge. There are some measures to optimize transport in the best possible way, and this study presents a model with factors to consider, to improve the environmental and economic efficiency of the transport. The model is derived from a literature study. The results of the study are based on an interview study with interested parties such as construction designers, logistics manager, site manager who were able to answer questions based on the model.  In the discussion, a revision of the model has been carried out and the final model has been presented. The final model was extended with additional details to adapt it more to a construction designer. The two factors “prerequisites on the construction site” and “handling” were not a priority after analyzing the interviews, while “mode of transport”, “maximizing transport”, “type of fuel”, and “return/coshipment” was more prioritized. / En betydande del av landets godstransporter är bygg -och anläggningstransporter. Eftersom företagär beroende av byggtransporter för att få material till byggplats, är det en utmaning att minskamiljöpåverkan, vilket kan göras genom att optimera transporterna. Det finns en del åtgärder för attoptimera transporten på bästa möjliga sätt, och i denna rapport presenteras just dessa faktorer sombör tas hänsyn till i form av en modell som skapats. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som bidrar till att transporten för byggnadsmaterialetträ kan bli mer effektivt ur miljö och- ekonomiskt perspektiv. Målet med arbetet är att identifiera enmodell som går att följa för att kunna ta ett bra beslut och välja den miljömässigt bästa lösningen förtransport av prefabricerade träelement. I ett första steg har en modell som visar optimeringen avtransport skapats genom ett antal faktorer. För att uppnå syftet och målet med rapporten krävdes en fördjupning inom ämnet genom litteratur -och datainsamling samt intervjuer. Studien bygger på en kvalitativ ansats och all data har baserats påvetenskapliga källor, webkällor, intervjustudie samt vår modell. I den teoretiska referensramen hartransport generellt presenterats för att vidare fortsätta med en djupgående beskrivning av faktorerna imodellen. Studiens resultat bygger på en intervjustudie med olika aktörer inom branschen som fick svara påfrågor som grunda sig i modellen, exempelvis vad en konstruktör bör tänka på när hen konstruerar,hur man kan maximera transporten, om man har någon strategi för hur mycket man ska lasta på osv.En sammanfattning har gjorts för dessa intervjuer under rubrikerna hantering, kostnader,planläggning, bränsle, miljö och konstruktörsperspektiv. Genom att dela upp resultatet med data frånintervjuerna under olika rubriker kunde den teoretiska referensramen enklare analyseras för att se hurmodellen kunde förbättras. I diskussionen har en revidering av modellen utförts och i slutsatsen har den slutliga modellenpresenterats. Huvudfaktorerna i modellen är förutsättningar på plats, transportsätt, hantering,maximera transport, returtransport, typ av bränsle. Den slutliga modellen utökades med ytterligaredetaljer för att anpassa den mer till en konstruktör och den slutsats som kunde dras utifrån analysenvar att man bör tänka på alla faktorer som finns i modellen för att kunna optimera transporten förprefabricerade träelement samt att beroende på de olika faktorerna ser slutsatsen olika ut. Faktorernaförutsättningar på plats och hantering var inte prioriterade eller omtalade efter att ha analyseratintervjuerna medan transportsätt, maximera transporten, typ av bränsle ochreturtransport/samtransport var mer omtalade

The Swedish goverment has recently produced a proposition that demands that a developer of a housing project has to produce an climate calculation before finishing the project. The proposition also includes an amendment to the Planning and building act (PBL) which states that the building comitte cannot call to final clearance for the project unless the developer has produced the climate calculation. This law is determined to come into effect 1st of january 2022. Life cycle assessment is a method for calculating a products environmental impact. This study has used life cycle assessment to visualise the environmental impact of the load-bearing concrete base of a building. This study was developed for the purpose to understand the imporance the differerent choices in material and transportation have on the overall environmental impact of the concrete base. In this study three different life cycle assessment method have been used; a climate calculation by hand, a computer simulated calculation with generic data and lastly anoher computer simulated caluculation with environmental product declarations (EPD).    The results of this study found that the transportation only has an impact of maximum 2% on the overall environmental impact for the concrete base. Furthermore it was shown that the concrete and EPS insulation were the two materials with the highest singular environmental impact of all the materials in the concrete base.  With these results one can argue that the most important change one has to do to reduce the environmental impact of a concrete base is to find alternative materials to use in a load-bearing construction base instead of concrete and EPS insulation. The finding that transportation only has a 2% environmental impact seems smalls, although a 2% reduction in environmental impact with the use of more locally produced materials on each new construction projekt will result in a great reduction of the overall environmental impact for the building industry.