Studien har utförts med en strategisk urvalsmetod, semistrukturerade intervjuer samt en kvalitativ innehållsanalys om sjöfarten i Furusundsleden. På så sätt kunna se att sjöfartstrafiken skapar erosionsskador på strandzonen. Med teorin "willingness to pay” utreds om sjöfarten är ekonomiskt motiverbart kontra de miljöskador som uppstår av sjöfartstrafiken. Slutsatsen är att Furusundsleden inte brukas på ett hållbart sätt av sjötrafiken gentemot de skador som orsakas av erosion i den strandnära miljön, men kan ses som motiverbart ur ett ekonomiskt perspektiv då den gynnar Stockholms stad. Den sociala och ekologiska hållbarheten blir lidande då det är den enskilda fastighetsägarna längst Furusundsleden som blir påverkade genom att erosionsskadorna minskar deras fastigheter och den akvatiska miljön försämras. / The study has been conducted using a strategic selection method, semi-structured interviews, and a qualitative content analysis on the marine traffic in Furusundsleden. Using these methods, it was possible to observe that marine traffic causes erosion damage to the beach zone. Using the theory “willingness to pay” investigates whether shipping is financially defensible versus the environmental damage caused by shipping traffic. The conclusion is that the marine traffic through Furusundsleden is not sustainable due to it causing erosion damage to the marine and waterfront environment. It may be justifiable though through the economical view of the municipality of Stockholm. The social and ecological sustainability suffers as it is the individual property owners along Furusundsleden who are affected by the erosion damage and the deteriorating aquatic environment.

For the past year’s climate change has been a hot topic for the world leaders and organizations, with discussions regarding how to reduce the environmental impact. The construction- and real estate sector are responsible for majority of the greenhouse emissions and other pollutants that affects the global climate. The energy consumption from operational phase has long been the main cause to the environmental impact but lately studies and research has brought increasedattention to the fact that the construction phase may have a greater significant to a building’sclimate impact.The purpose of this study is to investigate and identify the key factors and building parts that contributes the most to greenhouse emissions for the residential building during the construction phase. The results that are presented is based on life cycle analysis data (LCA) and calculated with a LCA tool called Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM 1.0) from IVL.The conclusions this paper presents is that the product phase stands for most of the environmental impact during the construction phase with material as the key contributor. It shows that the choice of materials and products plays a crucial role for a buildings total impact. Transport and construction production have a minor impact compared with the product phase.

Byggsektorn är en stor bidragande faktor till den globala miljöpåverkan. Hur stor miljöpåverkan ett byggprojekt orsakar baseras utifrån hela livscykeln. En del av livscykeln är material då materialval är ett kritiskt skede i byggprocessen. Genom att välja ett material med en miljöcertifiering som är grundad utifrån ett livscykelperspektiv kan miljöpåverkan begränsas. Till exempel Svanen är en svensk miljöcertifiering som baserar sina kriterier utifrån ett livscykelperspektiv. I många situationer är det ekonomin som styr materialvalet. I den här undersökningen kommer ekonomiskt begränsade materialval att jämföras med miljövänliga material. Kan miljövänliga material hålla samma budget eller hur stor blir annars prisskillnaden? Definitionen av miljövänligt kommer i den här rapporten att grundas på Svanens kriterier.

De nyttor som människan får direkt och indirekt från ekosystemen kallas ekosystemtjänster. Mänsklighetens påverkan på ekosystemen idag leder till degradering av tjänsterna och då mänskligheten ytterst är beroende av vad de tillför, är bevarandet av dessa tjänster viktig. Livscykelanalys, LCA, är ett väletablerat verktyg som används för att fastställa miljöpåverkan från olika produktprocesser men få ekosystemtjänster beaktas i LCA. Det finns därför ett behov av att vidare undersöka och utveckla möjligheterna att med livscykelbaserade metoder analysera påverkan på ekosystemtjänster. Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka om det är möjligt att integrera ekosystemtjänstbegreppet i LCA-metodik. Detta har kartlagts med hjälp av en fallstudie på pelletsproduktion, som bl.a. identifierat berörda ekosystemtjänster och möjligheten att kvantifiera dem, vilka ekosystemtjänster som går att studera med LCA idag samt möjliga sätt att analysera påverkan på ekosystemtjänster med LCA. Ett delmål har varit att grundligt beskriva både ekosystemtjänster och LCA samt aspekter som kan koppla ihop dessa områden. En omfattande litteraturstudie och en LCA modellering rörande pelletsproduktion utgjorde grund för arbetet. I dagsläget är det inte möjligt att integrera ekosystemtjänstbegreppet i LCA-metodiken med undantag för de fåtal ekosystemtjänster som i LCA-metodiken redan beaktas i viss utsträckning. Det stora hindret är att det inte finns någon fullständig och enhetlig metodik för kartläggning, klassificering och kvantifiering av ekosystemtjänsterna, vilket anses nödvändigt för att kunna analysera påverkan på dem. Ett stort antal ekosystemtjänster såsom klimatreglering, näringsflöden, biodiversitet och rekreation kan kopplas till pelletsproduktion men påverkan på dem är inte möjlig att fullt ut analysera med LCA. Detta illustreras av LCA-modelleringen av pelletsproduktion där endast påverkan på tjänsterna förnybara energikällor och vattenanvändning ingår. Då kunskapen rörande olika ekosystemtjänster skiljer sig mycket åt varierar förutsättningarna för att inkludera dem i LCA-metodiken. Befintliga tillvägagångssätt för att försöka analysera påverkan på ekosystemtjänster med hjälp av LCA föreslår nya miljöpåverkanskategorier och samlandet av tjänsterna i gemensamma enheter såsom exergi och solekvivalenter. Metoderna är dock begränsade och täcker inte in ekosystemtjänsterna på ett fullgott sätt. Mer forskning behövs för att bättre utveckla tillvägagångsätten för analys av påverkan på ekosystemtjänster genom LCA. / The profits humankind obtains directly and indirectly from ecosystems are called ecosystem services. The impact human activities have on ecosystems lead to degradation of the ecosystem services and since humankind fully depends on what the ecosystems provide, the preservation of these services is crucial. Lifecycle assessment, LCA, is a well-established tool used to assess environmental impacts from different product processes but few ecosystem services are considered. Thus, there is a need to study and develop the possibilities to analyze ecosystem services through LCA based methods. The project aimed to determine whether it is possible to integrate the ecosystem-service concept into LCA-methodology. A case study on pellet production was carried out to identify relevant ecosystem services and the possibilities to quantify them, which ecosystem services that could be analyzed in LCA today and also available approaches to study impacts on ecosystem services with LCA. An intermediate goal was to present a comprehensive description of both ecosystem services and LCA and to map common aspects that connect the two fields. The analysis was based on a comprehensive literature study, and a specific LCA-modeling of pellet production. At present, it is not possible to integrate the ecosystem-service concept into LCA-methodology, except for the few ecosystem services that to some extent already are covered in the methodology. The main obstacle is the lack of coherent approaches to map, classify, and foremost quantify ecosystem services, which is considered crucial for analyzing the impact on them. A large number of ecosystem services such as climate regulation, nutrient cycling, biodiversity and recreation can be influenced by pellet production but it is not possible to fully analyze these impacts with LCA. This is illustrated by the LCA-modeling on pellet production where only impacts on the services renewable resources and water use could be included. The possibilities to analyze ecosystem services within LCA vary due to the variation in knowledge about certain services. The present approaches for analyzing more services with LCA propose new environmental impact categories an aggregation of services into common units such as exergy and solar equivalents. The methods are limited due to the fact that they are not able to cover the diversity of the services. More research is needed to develop the approaches for analyzing impacts on ecosystem services through LCA.

Logisektorn står för en betydande del av resurskonsumtionen och den miljömässiga påverkan från turistindustrin. Idag finns ett växande antal miljömärkningar för att hjälpa logianläggningar att bli mer hållbara - en av de ledande internationella miljömärkningarna är Green Key. Logianläggningar kan ha olika motiv till att ansluta sig till en miljömärkning förutom ett internt miljöengagemang; kostnadsbesparingar, konkurrensfördelar, fler gäster och ökad lönsamhet. Den här studien har undersökt skillnader kring Green Keys effekter på anläggningar smiljöprestanda beroende på typ av anläggning, samt om antalet uppfyllda poängkriterier påverkar miljöprestandan. Syftet var framförallt att ta reda på om Green Key minskar logianläggningars miljöpåverkan över tid, och om märkningen leder till ett ökat antal gäster beroende på vilken typ av gäster anläggningarna hade främst. En kvantitativ metod valdes och longitudinell data över Green Key-anslutna hotell och vandrarhems årliga vatten-, el- och energiförbrukning samlades in. Även data över antal gästnätter per år, typ av gäster och total inomhusyta sammanställdes. Statistiska tester genomfördes och de visade att det inte fanns ett samband mellan antal uppfyllda poängkriterier och miljöpåverkan. Logianläggningarnas resursförbrukning skiljde sig endast åt gällande elförbrukning, där hotell hade en signifikant högre elförbrukning/m2 än vandrarhem. Resultatet visade att det fanns en effekt av Green Key på anläggningarnas resursförbrukning över tid. Effekten slog något olika, men majoriteten av anläggningarna hade minskat förbrukningen över tid. Det fanns en signifikant skillnad i vattenförbrukning/gästnatt från startåret med Green Key i jämförelse med 2015. Det fanns ingen skillnad i ökning av antalet gäster beroende på typ av gäster, men antalet gästnätter totalt var dock fler efter en miljömärkning med Green Key än före. Det är emellertid svårt att påvisa om effekten beror på Green Key eller andra faktorer. / The accommodation sector accounts for a significant proportion of resource consumption and environmental impact of the tourism industry. Today, there are a growing number of ecolabels in the accommodation sector to help establishments become more sustainable. One of them is the international eco-label Green Key. Lodging establishments have different motives for joining an eco-label in addition to an internal commitment to the environment; cost savings, competitive advantages, more guests and increased profitability. This study investigated if there is any difference when it comes to the effects of Green Key depending on the type of facility, and if the number of ‘scoring criteria’ affect environmental performance. The purpose was mainly to find out whether Green Key reduces the environmental impact over time, and if the label leads to an increased number of guests, depending on the type of guests. A quantitative method was chosen and longitudinal data over Green Key hotel and hostel's annual water, electricity and energy consumption was collected. Data on the number of guest nights per year, type of guests and total indoor area was also collected. Statistical tests were conducted and they showed that there was no correlation between the number of ‘scoring criteria’ and environmental impact. Only hotel and hostel's electricity consumption differed - hotels had a significantly higher electricity consumption/m2 than hostels. The results showed that there was an effect of Green Key on the establishments' resource consumption over time, although the effect differed. However, the majority of the establishments had reduced their resource consumption over time. The results also showed that there was a significant difference in water consumption per guest night from the starting year with Green Key in comparison with 2015. There was no difference in the increase of guest nights, depending on the type of guests. Although, the number of guest nights in total had significantly increased after the establishments had been rewarded with Green Key. However, it is difficult to demonstrate that the effect depends on Green Key.

Global climate change is one of the most important tasks that scientists are trying to solve today. With the help of a Lifecycle Analysis (LCA) method, the impact that many materials and services have on the environment and humans, have been determined.  As a task given by Gävleborg County Administrative Board, this work examines which of the material, glulam or steel, is most suitable as load-bearing material for agricultural buildings (barns). The goal of this study is to perform a LCA (Life Cycle Assessment) of the two materials during production, use, transportation and reuse. The steel's advantage is to be reused again without losing its properties and the wood's benefits to be used as an energy source during combustion, is only one of the steps involved in a life cycle analysis.  The information that an LCA study requires can be infinite and complex and therefore needs limitations in resources and time. A system boundary makes a basis on which phases and influences are the vital parts of a study. The system boundary also includes geographical areas. The study examines only local agricultural buildings in Gävleborg, Sweden, with floor areas of approximately 1300 m2 and their global environmental impact.  Environmental impact of a product is usually allocated in several different environmental impact categories, in which the study examines only three of these: global warming, acidification and eutrophication.  The results show a great difference in emissions depending on how the materials are produced and how they are handled after use. It proves that glulam has significant fewer emissions than steel when it used as an energy source instead of being deposited. With help of the weighting method the result show that iron ore produced steel have 1.2 times greater emission then glulam with landfill and 5.2 times greater when it is used in energy recovery. The weight also shows that scrap produced steel have 0.5 less emission than glulam with landfill and 2.4 greater than glulam with energy recovery. / Problematiken kring den globala klimatförändringen är ett av de problem som forskare försöker lösa idag. Med hjälp av metoden livscykelanalys har många material och tjänster utretts gällande dessas påverkan på miljön och människan. På uppdrag från Länsstyrelsen Gävleborg granskas vilket av materialen, trä eller stål, som är lämpligast som stomme i stallbyggnader ur miljösynpunkt. Målet med denna studie är att utföra en LCA (livscykelanalys) av de två materialen vid produktion, användning, transport och återanvändning. Stålets möjligtvis största fördel innebär att det kan återanvändas om och om igen utan att förlora sina egenskaper och trädets möjligheter till återvinning som energi vid förbränning är endast två av de stegen som ingår i en livscykelanalys. Informationen som en LCA studie består av kan vara oändlig och komplex och kräver därför tydliga avgränsningar gällande resurs och tid. En bestämd systemgräns utgör därför ett underlag på vilka faser och påverkningar som är vitala delar för undersökningen. Systemgränsen innefattar också vilka geografiska områden som undersöks. Studien granskar därför lokala lantbruksbyggnader i Gävleborg med golvarea på cirka 1300 m2 och deras globala miljöpåverkan. Olika typer av miljöpåverkan som uppstår från en produkt kategoriseras i miljöeffektkategorier där studien undersöker tre av dessa: den globala uppvärmning, försurning och övergödning. Resultatet visar en stor skillnad i utsläpp beroende på hur materialen producerats och även hur de hanteras efter användning. Det visar sig att limträ har betydligt mindre utsläpp än stål om den kan energiåtervinnas. Med hjälp av viktningsmetoden visar det sig att järnmalm släpper ut 1,2 gånger mer utsläpp från de sammanlagda miljöeffektkategorierna än limträ som deponeras och 5,2 gånger mer om den energiutvinns. Vid viktningen av skrot blir utsläppet 0,5 gånger mindre än limträ med deponi och 2,4 mer än limträ med energiutvinning.

Ökat växthusutsläpp i atmosfären är en av flera bakomliggande orsaker till klimatförändring, där påföljder är olika naturkatastrofer i olika delar av världen. Byggnaders energianvändning har varit en av flera mänskliga verksamheter som är grunden till ökande växthusgaser. Däremot visar senaste studier att miljöpåverkan från materialutvinning, tillverkning samt produktion är större än under en byggnads driftstid (referensstudietid på 50 år). Detta för att användning av förnybara energikällor för byggnadsuppvärmning har ökat men också för ökat byggmaterialförbrukning. Av denna anledning är det väldigt viktigt att välja ett byggnadsmaterial som har lägre miljöbelastning. Samtidigt är det också viktigt att beakta ett ekonomiskt perspektiv, då valet av materialet kan avgöras exempelvis av projektets ekonomi. Dessutom är det viktigt att beakta sociala aspekter vid val av byggnadsmaterial, detta för att kunna uppnå en hållbar utveckling. Studiens syfte är att undersöka vilket byggnadsmaterial, fibercementskiva eller brandimpregnerad träpanel till fasadbeklädnad som är mest fördelaktigt ur hållbarhetssynpunkter. En förenklad livscykelanalys och kostnadsanalys samt arbetsmiljö vid montage som social aspekt utförs i detta arbete. Livscykelanalys (LCA) är en teknikvärderings metod för att kunna bedöma en produkts miljöpåverkan under dess livslängd. Resultat visar att brandimpregnerad träpanel är bättre än fibercementskiva ur ett miljömässigt perspektiv. Däremot har fibercementskivan lägre kostnader, detta på grund av att träpanel har större underhållsbehov. När det gäller arbetsmiljösynpunkter vid installation av fasadbeklädnader är trämaterialet bättre, enligt industriarbetarna. Deras argument är materialets vikt samt dess möjlighet för finjustering.

Internetbaserade lösningar och tjänster kan kännas bortkopplade från den växande miljöfrågan. I verkligheten så har informations- och kommunikationsbranschen en betydligt större miljöpåverkan än vad många kan ana, och den kommer att fortsätta växa med tiden. Den största boven är streaming av video, eftersom det kräver enorma mängder energi. Konsumenterna av dessa tjänster saknar dock information och kunskap kring branschens miljöpåverkan och hållbarhetsarbete. Syftet med denna undersökning är att kartlägga förändringen i dessa konsumenters attityd till företagen samt deras intention till konsumtion av tjänsterna efter att de fått ny kunskap om företagens miljöpåverkan. För att identifiera detta har ett experiment utförts på tre fokusgrupper för att se om en förändrad kognition leder till förändrad attityd samt intention av företaget och dess tjänster, när det kommer till informations- och kommunikationsföretag. Undersökningen har visat att attityder kan förändras vid förändrad kognition men att denna attitydförändring inte leder till en förändrad intention till att konsumera information- och kommunikationsföretagens tjänster.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>En uppföljning av betydande miljöpåverkan ska genomföras för miljöbedömda planer och program. Forskning visar att uppföljningen är eftersatt, både praktiskt och teoretiskt. Denna studie bidrar med erfarenheter och bygger upp kunskap om miljöuppföljning av de kommunala planerna, översiktsplan och detaljplan. Uppföljning är viktigt för en erfarenhets-återföring och miljöhänsyn i den kommunala planprocessen. Utifrån undersökningens mål ställdes fyra frågeställningar upp som behandlar: förekomsten av uppföljningar av miljöbedömda planer i kommuner (1), hur organisations- och ansvarsfrågor är fördelat (2) hur väl lämpade kommuners miljöövervakning är för uppföljning (3), samt vad som är centralt vid genomförande av uppföljning (4). Inom ramen för undersökningen har olika aktörer intervjuats, där kommuner utgjorde den största källan. Studien kom fram till att uppföljningsarbetet fortfarande bara är i sin linda i undersökta kommuner samt att vissa justeringar av befintliga miljöövervakningssystem behövs för att använda dessa för uppföljning av planer. Befintliga problem utgörs främst av oklarhet i fråga om ansvar inom kommun och/eller mellan kommunen och exploatörer samt att det råder brist på uppföljningsmetoder. Viktiga förutsättningar är därför att klargöra ansvarsfördelning och bestämma avstämningstillfällen där uppföljningen ska behandlas. Ett annat verktyg är utvecklandet av ett uppföljningsprogram. Ett sådant program föreslås också kunna omfatta miljöåtgärder och tillsynsaktiviteter i byggskedet. Ett gemensamt miljö- och uppföljningsprogram kan ge möjlighet att säkerställa en enhetlig hantering av miljöhänsyn i det kommunala planarbetet.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p>A follow-up of the significant environmental impacts is required for plans and programs, which are affected by SEA-regulations. Research shows that follow-up is neglected, both practically and theoretically. This study aims to compile experience and knowledge to build understanding of follow-up of municipal plans, specifically land use plans (översiktsplan, detaljplan). Follow-up is important as feedback and to integrate environmental concerns into the municipal planning process. Based on the aim, four questions were raised concerning: the occurrence of follow-up of plans in municipalities (1), organizational and responsibility issues (2) how well suited the existing environmental monitoring in the municipalities is for follow-up (3), and what is important when working with follow-up in a municipality (4). Various stakeholders were interviewed, in which municipalities were the main source. The study shows that follow-up work is still only in its infancy in the surveyed municipalities, and that adjustments to the existing environmental monitoring systems are needed for use in follow-up of plans. Existing problems are uncertainties in responsibility questions and lack of methods to follow-up. Key conditions are to clarify responsibilities within municipalities and with landowner/developer and decide occasions where follow-up is handled. Another tool is the development of a follow-up program. Such program is also proposed to include environmental measures and other activities in the building phase. A common program could ensure a comprehensive management of environmental concerns in the municipal planning process.</p>

<p>I dagens läge behöver organisationer ha bättre uppsikt över sin miljöpåverkan. I dag saknas en metod för att se upphandlingens miljöpåverkan för en organisation. Med upphandling menas i denna studie alla varor/tjänster som köps in till en organisation. Miljöpåverkan för varor/tjänster syftar på de emissioner som uppstår från upptag av råvara, förädling och transporter av varor/tjänster framtill att de köps in till organisationen. Det finns en metod som testats en gång, denna studie utgår ifrån den. </p><p>Syftet med studien är att utifrån den tidigare studien om indirekt miljöpåverkan vid upphandling, testa metoden miljöexpanderad input-outputanalys. Syftet är att testa och utveckla metoden, för att se om det går att använda metoden för att se miljöpåverkan vid upphandling för en hel organisation. Samtidigt utförs en metodstudie, för att se vilka svårigheterna är med metoden. Metoden testas praktiskt på Linköping Universitets miljöpåverkan vid upphandling. </p><p>Input-outputanalysen (IOA) skapades av Wassily Leontief i slutet på 1930-talet. IOA har därefter tillämpats på en uppsjö av ekonomiska problem. Enligt Leontief finns det ett samband mellan alla branscher, genom det ekonomiska systemet tydliggör han det sambandet. Miljöexpanderad input-outputanalys (MIOA) lägger på den miljöpåverkan som sker i samband med de ekonomiska aktiviteterna. Om en vara köps in har den i tidigare led miljöpåverkan genom de utsläpp som sker vid utvinning, förädling osv. MIOA samlar upp alla de leden/sambanden och lägger på miljöpåverkan som sker framtill att varan/tjänsten köps in av en organisation. </p><p>Slutsaten är den att det går att tillämpa MIOA för att se upphandlingens miljöpåverkan för en hel organisation. Det finns några svagheter med verktyget idag, men de kommer att lösas i framtiden. </p><p>Linköpings Universitet har en betydande miljöpåverkan via upphandlingen. Speciellt de konsulttjänster som köps in är miljöpåverkande.</p>