The issues of climate change continue to haunt planet earth as well as the human race. As humans we are aware of the problem, but are not yet ready to make the sacrifices needed for a conversion. There are several solutions for different environmental issues, where each and one of us humans share a responsibility to make a difference. Everyone on planet earth will be affected and will be left with shared or differentiated experiances. Women have shown to be more impacted by the consequences of climate change, and because of their experience they might be more fit for climate leadership. The aim of the survey is to determine whether the gender of the environmental minister is an explanatory variable for national environmental policy ambition. This is made through a quantitative research design, first in a bivariate regression and then a multiple regression. The multiple regression included variables consisting of economic growth, carbon dioxide emissions, proportion of women in parliament and corruption. The results from the bivariate regression showed a positive relation between female environmental ministers and environmental policy ambition. The results from the multiple regression presents that there are indicators of a positive relation between the environmental minister's gender and environmental ambition. However the variables that showed to have the most impact on environmental ambition is economic growth and corruption. The results of this paper contribute to a field of political science which has not been studied before and therefore might make a difference for future environmental politics.

<p>In metropolitan areas where the exploitation pressure increases, also the importance to point out nature areas grows, both for the sake of outdoor life and for biodiversity conservation. Since nature conservancy and spatial planning constitute two different parts of the municipalities land use control, a case study has been carried out in two municipalities in the Stockholm region, Huddinge and Järfälla. Both these municipalities have protected about one third of their land and today there are plans to repeal parts of the reserves to enable exploitation. This thesis shows – from the theoretical concept of sustainable development – officials, politicians and non-governmental organizations perspectives on questions concerning land use together with the work with nature reserves and repeals. The study focuses on how different basic attitudes and paradigms emphasizes different aspects of sustainable development and how this in turn affects the work to repeal nature reserves. Interviews with stakeholders in the municipalities and documents concerning land use and nature reserves demonstrates that there is distinct differences between the planning-paradigm, based on spatial planning, and the environmental-paradigm, based on nature conservation. From the planning-paradigm it is considered that nature reserves had to big impact on the munici­pality's land use and that valuable nature more frequently should be protected by the Swedish planning and building act. From the environmental-paradigms view the nature conservancy is – and should also in the future be – an important tool in the long-term prevention to stop valuable nature from being exploited. The thesis also stresses the importance to in the work with repeals take all effects that this kind of decision can lead to into account – not just in the repealed area but also for the future work with nature reserves on the whole.</p> / <p>I storstadsregioner där exploateringstrycket blir allt större, ökar också vikten av att peka ut naturområden, både för det rörliga friluftslivet samt för bevarande av den biologiska mångfalden. Utifrån det att naturskydd samt fysisk planering utgör varsin del av kommuners styrning av mark­användningen har en fallstudie genomförts i två kommuner i Stockholmsregionen, Huddinge och Järfälla. Båda dessa kommuner har skyddat ungefär en tredjedel av kommunens mark och idag finns planer på att upphäva delar av reservaten för att där möjliggöra exploatering. Uppsatsen visar – utifrån det teoretiska begreppet hållbar utveckling – hur tjänstemän, politiker och intresse­organisationer ser på markanvändningsfrågor samt arbetet med naturreservat och upphävande. Studien fokuserar på hur olika grundinställningar och paradigm lyfter fram olika aspekter av hållbar utveckling samt hur detta i sin tur påverkar arbetet med att upphäva naturreservat. Intervjuer med kommunala aktörer samt dokument rörande markanvändning och naturreservat visar att det finns tydliga skillnader mellan planparadigmet, med grund i den fysiska planeringen, och miljö­paradigmet, med grund i naturvården. Utifrån planparadigmet anser man att naturreservaten har fått för stor inverkan på kommunens markanvändning och att värdefull natur oftare borde skyddas med hjälp av plan- och bygglagens verktyg. Från miljöparadigmets vinkel är naturskyddet – och bör även i fortsättningen vara – ett viktigt verktyg för att långsiktigt förhindra att värdefull natur exploateras. Uppsatsen framhåller också vikten av att man vid upphävande av naturreservat tar hänsyn till alla effekter som ett sådant beslut kan leda till – inte bara i det upphävda området utan även för det fortsatta arbetet med naturreservat i stort.</p>

Kemikalier utgör en grundläggande beståndsdel av det senindustriella samhället, och en omfattande produktion av kemikalier brukar allmänt anses som en nödvändig förutsättning för teknisk utveckling och ekonomisk tillväxt. I Sverige ledde miljölarmen om DDT, PCB och kvicksilver på 1960- och 1970-talet till inrättandet av ett system för kemikaliekontroll som brukar framhållas som ett av världens främsta. Avhandlingen undersöker detta kontrollsystem och dess logik. Detta görs genom textanalys av propositioner, statliga utredningar, rapporter från Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, samt genom intervjuer med anställda på sistnämnda myndigheter. Analysen identifierar kemikaliekontroll i Sverige som ett system genomsyrat av motsättningar, vilka bottnar i en epistemologisk paradox som innebär att ju mer kunskap som ackumuleras om kemikalier, desto mer ökar osäkerheten. Den konstanta ökningen av världens kemikalieproduktion, i kombination med kemikaliers epistemologiska komplexitet, placerar kontrollmyndigheterna i en omöjlig sits. Samtidigt visar avhandlingen att myndigheterna är delaktiga i att upprätthålla detta kontrollsystem som till stor del är ett system av simulerad kontroll. Dels förmedlar kontrollsystemet genom sin blotta existens intrycket av kontroll, och dels fungerar vissa centrala regulatoriska begrepp som signaler om kontroll, trots att de visar sig vara ihåliga. På så vis blir osäkerhet inom kontrollsystemet alltid ett undantag, trots att den är så utbredd. / Chemical substances have become an inextricable feature of the late-industrial society, deemed necessary for the welfare, technological development and economic growth that large parts of the world have come to expect. In Sweden, the identification in the 1960s and 1970s of DDT, PCB and mercury as serious environmental threats led to the establishment of a system of chemicals control which is widely held to be one of the most advanced in the world. The thesisexamines this control system, its possibilities, its problems and its logic, through text analysis of state reports, governmental propositions, the reports of the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) and the Swedish Chemicals Agency (SCA), and interviews with employees at these agencies. The analysis shows chemicals control in Sweden to be a system pervaded with contradictions, which may be explained by an epistemological paradox at its core: that the accumulation of knowledge only serve to increase uncertainty. The constant increase of chemicals production, in combination with the highly unpredictable character of chemicals in the environment, puts the monitoring agencies in an impossible situation, always working against the tide. The thesis also shows, however, that the agencies are themselves an important part of maintaining a system of control that is to a large extent simulated. This in the sense that the system, by its very existence as well as by the circulation of regulatory concepts and principles within it which are in fact without much substance, always signals control, and constitute uncertainty as the exception.

The number of political goals set, and decisions taken, in respect of environmental matters at both the international and the Swedish national, regional and municipal levels is constantly increasing. The overall goal in the Swedish context is to become a sustainable society. The municipalities are expected to hold a key role in this transition, specifically through their spatial planning and their responsibilities for environmental and health issues. The aim of this thesis is to increase our empirical understanding of the day-to-day planning practice and environmental work. One important assumption here is that changing conditions, for example in relation to changes in legislation or bureaucratic re-organisations, do not always have an impact on every-day professional practice. In focus are therefore the day-to-day work and the professional perspectives as the professionals themselves articulate them. Interaction between occupational groups, the role of occupational culture and perspective and the articulation of knowledge is highlighted. The methods used for empirical data gathering are qualitative interviews and focus group sessions. The theories applied concern mainly professions, organisational culture and planning theory. It is apparent in the studies that the professional groups often have simplified, stereotypical images of one another, even though each group without exception has respect for the other professional groups. However, there are difficulties in the translation between officials of knowledge and evaluation of facts of the different groups. There is often low understanding of the fact that other groups act based on their professional knowledge and experience. The thesis show that national regulations and legislation alone cannot guarantee that environmental management will be prioritised at the local level – a gap between national policy and local practice here is clearly demonstrated. It should however be noted that the level of environmental competence in the local public administration is adequate and increasing. / QC 20100617

In metropolitan areas where the exploitation pressure increases, also the importance to point out nature areas grows, both for the sake of outdoor life and for biodiversity conservation. Since nature conservancy and spatial planning constitute two different parts of the municipalities land use control, a case study has been carried out in two municipalities in the Stockholm region, Huddinge and Järfälla. Both these municipalities have protected about one third of their land and today there are plans to repeal parts of the reserves to enable exploitation. This thesis shows – from the theoretical concept of sustainable development – officials, politicians and non-governmental organizations perspectives on questions concerning land use together with the work with nature reserves and repeals. The study focuses on how different basic attitudes and paradigms emphasizes different aspects of sustainable development and how this in turn affects the work to repeal nature reserves. Interviews with stakeholders in the municipalities and documents concerning land use and nature reserves demonstrates that there is distinct differences between the planning-paradigm, based on spatial planning, and the environmental-paradigm, based on nature conservation. From the planning-paradigm it is considered that nature reserves had to big impact on the munici­pality's land use and that valuable nature more frequently should be protected by the Swedish planning and building act. From the environmental-paradigms view the nature conservancy is – and should also in the future be – an important tool in the long-term prevention to stop valuable nature from being exploited. The thesis also stresses the importance to in the work with repeals take all effects that this kind of decision can lead to into account – not just in the repealed area but also for the future work with nature reserves on the whole. / I storstadsregioner där exploateringstrycket blir allt större, ökar också vikten av att peka ut naturområden, både för det rörliga friluftslivet samt för bevarande av den biologiska mångfalden. Utifrån det att naturskydd samt fysisk planering utgör varsin del av kommuners styrning av mark­användningen har en fallstudie genomförts i två kommuner i Stockholmsregionen, Huddinge och Järfälla. Båda dessa kommuner har skyddat ungefär en tredjedel av kommunens mark och idag finns planer på att upphäva delar av reservaten för att där möjliggöra exploatering. Uppsatsen visar – utifrån det teoretiska begreppet hållbar utveckling – hur tjänstemän, politiker och intresse­organisationer ser på markanvändningsfrågor samt arbetet med naturreservat och upphävande. Studien fokuserar på hur olika grundinställningar och paradigm lyfter fram olika aspekter av hållbar utveckling samt hur detta i sin tur påverkar arbetet med att upphäva naturreservat. Intervjuer med kommunala aktörer samt dokument rörande markanvändning och naturreservat visar att det finns tydliga skillnader mellan planparadigmet, med grund i den fysiska planeringen, och miljö­paradigmet, med grund i naturvården. Utifrån planparadigmet anser man att naturreservaten har fått för stor inverkan på kommunens markanvändning och att värdefull natur oftare borde skyddas med hjälp av plan- och bygglagens verktyg. Från miljöparadigmets vinkel är naturskyddet – och bör även i fortsättningen vara – ett viktigt verktyg för att långsiktigt förhindra att värdefull natur exploateras. Uppsatsen framhåller också vikten av att man vid upphävande av naturreservat tar hänsyn till alla effekter som ett sådant beslut kan leda till – inte bara i det upphävda området utan även för det fortsatta arbetet med naturreservat i stort.

This thesis consists of three essays within the field of applied environmental economics, with the common basic aim of analyzing effects of Swedish environmental policy. Starting out from Swedish environmental goals, the thesis assesses a range of policy-related questions. The objective is to quantify policy outcomes by constructing and applying numerical models especially designed for environmental policy analysis. Static and dynamic multi-sectoral computable general equilibrium models are developed in order to analyze the following issues. The costs and benefits of a domestic carbon dioxide (CO2) tax reform. Special attention is given to how these costs and benefits depend on the structure of the tax system and, furthermore, how they depend on policy-induced changes in "secondary" pollutants. The effects of allowing for emission permit trading through time when the domestic long-term domestic environmental goal is specified in CO2stock terms. The effects on long-term projected economic growth and welfare that are due to damages from emission flow and accumulation of "local" pollutants (nitrogen oxides and sulfur dioxide), as well as the outcome of environmental policy when costs and benefits are considered in an integrated environmental-economic framework. / Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2001

Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Miljömålsarbetet kan ses som en del av de insatser som krävs för att vi ska skapa en hållbar utveckling, vilken är en målsättning som ska genomsyra hela vårt samhälle. Myndigheter har tilldelats ansvaret för att de nationella miljömålen implementeras, men att målen nås är hela samhällets ansvar. I denna avhandling analyseras de kommunikativa villkoren i det svenska miljömålsarbetet. Studien bygger till stor del på erfarenheter som kommit till uttryck i de fokusgruppsintervjuer som genomförts med miljömålsansvariga tjänstemän på centrala, regionala samt kommunala myndigheter. Såväl politiska dokument som myndighetsrapportering har analyserats och satts i relation till tjänstemännens erfarenheter. Utifrån teorier om målstyrning, implementeringsprocesser och kommunikation i sociala system analyseras sedan kommunikativa barriärer och broar, hur de visar sig och kan förklaras. Avhandlingen visar att det finns kommunikationsbarriärer men också broar i miljömålsarbetet. När nya mål och beslut ska omsättas i etablerade organisationer uppstår kommunikationsbarriärer både inom myndigheter och i kommunikationen med andra aktörer i samhället. Att implementera beslut om ett nytt målstyrningssystem i en komplex omvärld med dess ekologiska såväl som sociala system är ingen friktionsfri process. Olika systemkoder som är i bruk kan förklara en del av problematiken, men även otydlighet i målsystem och bristande resurstilldelning. En utmaning inför framtiden blir att skapa information som ger resonans och skapar mening i olika sociala system och därigenom bidrar till möjligheterna att nå de nationella miljökvalitetsmålen. / In 1999, the Swedish Parliament introduced a new management by objectives (MBO) approach to sustainable development politics with the adoption of 15 national environmental quality objectives, ambitious objectives that are to be achieved within 20 years. Overall responsibility for implementing and evaluating the environmental objectives at the national level is assigned to central agencies but also for business and the public. This dissertation analyses the communicative conditions within the environmental objectives implementation process. The analysis in this study has a social system theoretical approach. The system with National Environmental Quality Objectives has both pros and cons. The National Environmental Quality Objectives has been difficult to communicate in established organisations as well as different sector agencies and departments. A challenge for the future is to adjust information and communication to a differentiated society on purpose to get resonance and understanding about the efforts needed to fulfil the National Environmental Objective’s achievement.

This study is a qualitative investigation, the study is focused on the Swedish political party the Left Party and the party’s environmental politics. Previous research has shown that former traditional socialist parties have been greening over time, a phenomenon called greening of the left. Socialist parties are emphasising a strict and radical environmental politics such as deep ecological politics to stop climate change and overthrow capitalism. At the same time, traditional right-left politics seem to belong in the 20th century, and the new politics is now identified as the GAL-TAN scale. The purpose of this study is to analyse the Swedish Left Party using idea and ideology analysis to see what kind of environmental politics the Left Party is currently implementing, and whether there has been a change over time. The results of the study is that the Left Party has implemented a deep ecology type of environmental politics, and that there has been a change over time where the Left Party first implemented ecologism, and have slowly over the past 30 years moved towards deep ecology. Thus, the conclusion of this study is that the Swedish Left Party is yet another example of greening of the left. / Denna studie behandlar Vänsterpartiet och Vänsterpartiets förhållande till miljöpolitik. Tidigare forskning inom vänsterpartiers förhållande till miljöpolitik visar att vänsterpartier tenderar att bedriva en djupekologisk miljöpolitik. Tidigare forskning visar även att vänsterpartier över tid har rört sig mot den djupekologiska politiken, ett fenomen som kallas greening of the left. Tidigare forskning visar även att traditionell höger-vänster politik inte alltid är applicerbart, och den nya metoden att kategorisera politiska partier är GAL-TAN skalan. Syftet med denna studie är att besvara två forskningsfrågor rörande vilken typ av miljöpolitik Vänsterpartiet bedriver, och huruvida det finns ett skifte över tid. Metoden som använts för studien är idé och ideologianalys. Resultatet för studien visar att Vänsterpartiet i dagsläget bedriver en djupekologisk miljöpolitik, och att det har förekommit ett skifte över tid. Vänsterpartiet bedrev från början en miljöpolitik som liknar ekologism, och har de senaste 30 åren gått mot djupekologi. Slutsatsen är således att Vänsterpartiet går i samklang med den internationella forskningen, och kan därför ses som ett bidrag till nuvarande forskning.

The objective of the thesis is to explore if the European Union membership has changed the Swedish Green Party’s use of parlance, ideology and political content. To explore this, a quantitative content analysis has been done on election manifestos during a 30-year period on national parliamentary manifestos as well as European Parliament manifestos. A framework of green ideology as well as previous research of the Swedish Green’s is used to further the findings from the manifestos. The thesis has found that the European Union membership has affected the Swedish Greens which is seen in the change of how they use language, their transformation of ideas throughout the years as well as their views on political areas and how that has expanded. Further research is recommended to additionally explore the subject, a suggestion is to increase the material because that was an issue in this essay.

The aim of this thesis is to examine the emissions from the Swedish truck fleet between 2007- 2014. By descriptive analysis the emissions of NOx, PM, HC and CO are found to decrease at the truck level, the firm level and municipal level. A difference-in-difference analysis is performed to Stockholm municipality where a low emissions zone (LEZ) is located. Heavy trucks in the transportation sector are examined. Emissions are found to decrease more outside of the LEZ than within. This contrasts to other studies on LEZs and to the political goal of the zone. These results indicate that a green transition is occurring in the Swedish truck fleet. Moreover, the adjustment to the LEZ appears to mainly force the firms with dirty trucks located outside of Stockholm municipality to switch to cleaner vehicles / Målet med denna uppsats är att undersöka utsläpp från den svenska lastbilsflottan mellan 2007- 2014. Med hjälp av deskriptiv analys, visas att utsläppen av NOx, PM, HC och CO minskar på lastbils, företags, och kommunnivå. En difference-in-differences analys görs på Stockholms kommun där en miljözon (LEZ) finns. Tunga lastbilar i transportsektorn är undersökta. Utsläpp minskar mer utanför miljözonen än inuti. Detta står i kontrast till andra studier, samt till det politiska målet med miljözonen. Dessa resultat indikerar att en grön övergång sker i den svenska lastbilssektorn. Dessutom är anpassningen till miljözonen verkar främst påverka företag med smutsiga lastbilar som är lokaliserade utanför Stockholms kommun att byta till renare fordon.