Varierande styrmedel samt olika politiska mål har gett upphov till varierande i bygginvesteringar. Detta har i sig lett till olika utmaningar inom byggbranschen främst inom bygglogistik. Bygglogistik och dess delar ihop med byggmaterial representerar 61% av byggkostnaden. Under de senaste 10 åren har byggkostnaden bara ökat. År 2010 låg byggkostnaden på drygt 26 000 kr/m2. År 2020 ligger den på drygt 37 000 kr/m2. Sverige har de högsta byggkostnaderna i Europa. 61% av byggkostnaden går åt material och transport. Den största utmaningen är att minska dessa kostnader genom effektivisering av bygglogistik. Syftet med studien är att undersöka de största utmaningar som finns inom bygglogistiken orsakade av svensk ekonomi och miljöpolitik. Målet är att ta fram främsta utmaningar inom bygglogistik samt vilka potentiella åtgärder som kan tillämpas för att minska denna byggkostnad. Första frågeställning är vilka de främsta utmaningar som bygglogistiken har idag orsakade av ekonomi och miljöpolitiken? Andra frågeställningen är vilka åtgärder finns det för dessa utmaningar? För att besvara frågeställningen behöver studien tillämpa en vetenskaplig forskningsmetod för att säkerställa att all data och information är objektiva. Vidare väljer studien en kvantitativ forskningsmetod för att rapporten är endast intresserad av statistik, generaliserbara samt kvantifierbara resultat. Vidare är studien endast intresserad av fakta och inte åsikter. För att uppfylla studien syfte anses kvantitativ metod som lämpligast för att dra lämpliga slutsatser och bilda sig en bättre uppfattning kring verkligheten. Resultatet av erhållen information och grafer/figurer tyder på att bränslepriser har ökat och detta innebär högre logistik-priser för byggbranschen. Detta kombineras med strängare krav av staten i form av reduktion-plikter samt nettonollutsläpp 2045 har skapat svårare miljö att anpassa sig efter. Allt detta kombineras med Covid-19 men även Rysslands invasion av Ukraina har skapat ännu svårare miljö. Möjliga åtgärder är att tillämpa LCC och LCA för att tackla miljöpolitiska utmaningar, för ekonomiska utmaningar behövs VSM tillämpas för att garantera stabilare ekonomi för byggbranschen: En annan åtgärd som kombinerar både miljöpolitiska men även ekonomiska aspekter är tillämpning av BIM. Sverige är i stort behov av nya bostäder och infrastrukturrenoveringar. Men hänsyn till de nya miljöpolitiska lagar samt ekonomiska hinder blir uppfyllningen av behovet svårare. Att ta ner bygglogistik-priser speciellt inom transport är en växande utmaning då staten har varit tydliga med att bränslepriser kommer vara någorlunda samma i framtiden. aktuell situation tyder på att majoriteten av alla utmaningar skulle inte finnas från första början. Slarvighet i form av igen spårning för avgifter, traditionella arbetssätt, minimalt intresse för innovation har varit karakteristik drag för byggbranschen under längre period. Vidare har alla dessa “inte så stora problem” byggts upp och haft “snowball effect” på själva branschen men även Sverige generellt. Trots detta finns det fortfarande alternativ för att åtminstone förebygga för framtida generationer. / Carrying instruments and different political goals have given rise to variation of the construction investments. This has led to various challenges regarding construction but mainly in construction logistics. Furthermore, construction logistics and its inner part together with building materials represent 61% of the construction cost. In 2010 construction per square meter was approximately 26 000 kr. In 2020, the cost is at 37 000 SEK/m2. Sweden also has the highest construction costs in Europe. Therefore, the biggest challenge is to reduce the cost by streamlining construction logistics. The purpose of this study is to investigate the biggest challenges that exist in construction logistics caused mainly by the Swedish economy and environmental policies. The goal is to identify the main challenges in construction logistics and what the potential measure can be applied to further reduce construction costs. The first question is what are the main challenges that construction logistics has today caused by economics and environmental policy? The second question is what measures there for these challenges are. To answer the questions, the study needs to apply a scientific research method to ensure that all data and information collected is objective. Furthermore, the study chooses a quantitative research method due to interests in statistics, generalizable and quantifiable results. In order to fulfill the purpose of the study, the quantitative method is considered the most suitable for drawing appropriate conclusions and forming better perception of reality. The results of the information obtained, and graphs/ figures indicate that fuel prices have increased, and this means higher logistical costs for the construction industry. This, in combination with stricter requirements by the state, the form of reduction obligations and net zero emissions by 2045 has created a more difficult environment to adapt to. Combination of Covid-19 and Russia's invasion of Ukraine has created an even more difficult environment. Possible measures are applying LCC and LCA to tackle the environmental policies. Economically, the suitable measure is to apply VSM to guarantee a more stable economy for the construction industry. Another measure that combines both environmental but also economic aspects is the application of BIM. Sweden is in great need of new housing and infrastructure renovations. However, taking into account the new environmental policies and economic obstacles, meeting the needs becomes more difficult. Reducing construction logistics prices, especially in transport, is a growing challenge as the state has been clear that fuel prices will most likely be the same in the future. Current situation suggests that the majority of all challenges would actually not exist from the outset. Carelessness in the form of re-tracking fees, traditional working methods, and minimal interest in innovation have been the characteristics of the construction industry for a long period. Furthermore, all these “not so big problems” have been built up and caused a “snowball effect” on the industry itself and also Sweden in general. Despite this, there are still options for at least prevention for future generations. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Risker har i alla tider präglat människan och människan har i alla tider försökt hantera dessa.Klimatrelaterade risker är nutidens mest avgörande utmaning, både ekonomiskt, socialt och etiskt.Sätten på vilka samhälleliga och miljömässiga system kan mildra och anpassa sig tillklimatförändringarna kommer direkt påverka omfattningen av effekterna. Samtidigt har globalaklimatförändringar blivit ett allt mer synligt ämne i den offentliga diskussionen under de senastedecennierna och kommer sannolikt att dominera miljömässiga, politiska och sociala agendor ävenframöver. För att förstå situationen för klimatrelaterad riskhantering måste det skapas en förståelse förprioriteringarna i det bredare politiska sammanhanget.Utrymmet för tolkning skapar utmaningar när kommunal politik och styrningsstrategi hanterarbetydande och komplexa offentliga utmaningar. Klimatrelaterad riskreducering ur ett politisktperspektiv måste överensstämma med den stadspolitiska agendan för att bygga den attraktiva stadenoch för att stärka dess konkurrenskraft i en globaliserad ekonomi. Även om medborgare i allt högregrad ser klimatförändring som en risk saknas det ofta angelägenhet för ett snabbt ingripande av politiker.Detta för att det ofta ges utrymme för tolkning när miljöpolitik ska möta verklighet.Utrymmet för tolkning skapar utmaningar när kommunalpolitik och styrningsstrategi hanterarbetydande och komplexa offentliga utmaningar. Det är ofta fokus på en målorienterad handlingsplanom hur kommunen ska styras och utvecklas. Inte sällan återfinns visioner och målbilder ikommunpolitiska agendor men desto mer sällan återfinns formulering och planering för måluppfyllelseoch implementering.Studien syftar till att undersöka hur lokalpolitiska beslut kan vara bidragande till skapandet avsamhällsrisker genom att ekonomiska intressen främjas framför de ekologiska aspekterna av hållbarhet.Ytterligare syftar studien till att undersöka vilken möjlighet medborgare har att motsätta sig politiskabeslut som inte är i enighet med de politiskt satta miljömålen. För att ge svar på studiens syfte har enfallstudie genomförts. Data har samlats in genom dokument som återspeglar fallet och detmedborgerliga engagemanget som fallet präglas av.Studiens kvalitativa innehållsanalys visar att i det exemplifierande fallet återfinns ett gap mellanpolitiska miljömål och implementering av dessa. I miljömålen återfinns löften om hur kommunpolitikerska driva kommunens hållbarhetsarbete vilket i fallet som studeras skiljer sig från politikernas faktiskabeslut. Hållbarhet är ett begrepp som genom politikerna motiveras av ekonomisk tillväxt och utvecklingpå bekostnad av faktiskt handlingskraft för miljö och klimat.Vidare visar studien att medborgares möjlighet att påverka lokalpolitiska beslut också innefattar ett gapmellan vision och verkligen. I det exemplifierande fallet har medborgarengagemanget varit stort ochmedborgare har på flera sätt försökt visa sitt missnöje till politiker. Detta har inte varit påverkande ibeslutsfattningen utan resultatet visar att politiker har haft en nedvärderande syn på medborgaresengagemang. Därför visar fallet på en låg förmåga att påverka riskreducerande lokalpolitik förmedborgare. / Risks have always characterized man and man has always tried to deal with them. Climate-related risksare today's most crucial challenge, both economically, socially and ethically. The ways in which socialand environmental systems can mitigate and adapt to climate change will directly affect the extent ofthe effects. At the same time, global climate change has become an increasingly visible topic in publicdebate in recent decades and is likely to dominate environmental, political and social agendas also inthe future. To understand the situation for climate-related risk management, an understanding of thepriorities in the broader political context must be created.The space for interpretation creates challenges when municipal policy and governance strategy dealwith significant and complex public challenges. Climate-related risk reduction from a politicalperspective must be in line with the urban policy agenda to build the attractive city in order to strengthenits competitiveness in a globalized economy. Although citizens increasingly see climate change as arisk, there is often a lack of concern for the rapid intervention of politicians. This is because there isoften room for interpretation when environmental policy is to meet reality.The space for interpretation creates challenges when municipal policy and governance strategy dealwith significant and complex public challenges. There is often a focus on a goal-oriented action plan onhow the municipality should be governed and developed. Visions and goal images are not infrequentlyfound in municipal political agendas, but the wording and planning for goal fulfillment are all the morerare.The study aims to investigate how local policy decisions can contribute to the creation of societal risksby putting economic interests ahead of the ecological aspects of sustainability. Furthermore, the studyaims to examine what opportunity citizens have to oppose political decisions that are not in line withthe politically set environmental goals. To provide an answer to the purpose of the study, a case studyhas been conducted. Data has been collected through documents that reflect the case and civicengagement.The study's qualitative content analysis shows that in the exemplary case there is a gap between politicalenvironmental goals where promises about how municipal politicians should drive the municipality'ssustainability work and actual decisions. Sustainability is a concept that is motivated by economicgrowth and development at the expense of actual action for the environment and climate.Furthermore, the study shows that citizens' ability to influence local policy decisions is alsocharacterized by a gap between vision and reality. In the exemplary case, citizen involvement has beengreat and citizens have in several ways tried to show their dissatisfaction with politicians. This has notbeen influential in decision-making, but the results show that politicians have had a derogatory view ofcitizens' involvement. Therefore, the case shows a low ability to influence risk-reducing local policyfor citizens.

The concept of sustainable development is a challenge that demands cooperation from all levels of society for it to be successful. The focus for this thesis is how politicians within the local councils understand the concept of sustainable development and how they implement it in political decision-making. The basis for the study is a questionnaire that was distributed to 303 local politicians in three municipalities of varying size in Southern Sweden. The study concentrates on departments within the local councils that are directly connected to the Swedish environmental law and the Swedish planning and construction law. One of the primary goals with the aforementioned laws is the achievement of sustainable development within one generation. The outcome of the study was that over half of the local politicians could correctly define sustainable development according to the World Commission on Environment and Development’s (WCED) definition. Two thirds of them prioritised the concept and were motivated to take it into serious consideration when making political decisions. With regard to the local councils documentation for decision-making, the respondents were not in agreement as to whether clear associations to sustainable development and the Swedish environmental objectives were present. The study also revealed both statistical differences and correlations in relation to several statements regarding aspects of sustainable development. Further education within sustainable development and clearly defined connections to documentation from the local councils can conceivably increase its acceptance and integration amongst local politicians. / Begreppet hållbar utveckling är en utmaning som kräver samarbete från alla nivåer i samhället för att det ska lyckas. Det innebär tre olika dimensioner som ska samstämmigt och ömsesidigt stödja varandra. Hänsyn måste tas till ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensioner för att främja en hållbar utveckling. Många av de slutgiltigt offentliga besluten gällande verksamheter som påverkar medborgarnas vardag ligger hos kommunerna. Dessa kommuner styrs av politiker vars påverkan, genom sina beslut, på samhället är mycket omfattande. Fokus på denna uppsats ligger på hur de kommunala politikerna uppfattar begreppet hållbar utveckling och hur de integrerar begreppet hållbar utveckling i sitt politiska beslutsfattande. Utgångspunkten för studien är en enkät som delades ut till 303 lokala politiker i tre kommuner av varierande storlek i södra Sverige. Studien koncentrerar sig på avdelningar inom kommuner som är direkt kopplade till Miljöbalken (SFS 1998:808) och Plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Ett av de primära målen med de ovan nämnda lagar är att uppnå en hållbar utveckling inom en generation. Resultatet av studien visade att över hälften av de undersökta förtroendevalda kunde definiera hållbar utveckling på ett korrekt sätt och enligt världskommissionen för miljö och utvecklings (WCED) definition. Två tredjedels av respondenterna prioriterade begreppet högt och integrerade det i sitt beslutsfattande. När det gäller beslutsunderlagen, framtagna av kommunala tjänstemän, ansåg större delen av respondenterna att tydliga kopplingar till hållbar utveckling eller de nationella miljömålen inte fanns. Vidare visade det sig även att en signifikant statistisk skillnad förekom i hur de olika åldersgrupperna upplevde kopplingar till de ovannämnda aspekterna. Ytterligare statistiskt säkerställda skillnader och samband uppkom i förhållande till påståenden gällande olika dimensioner av hållbar utveckling. Vidareutbildning inom hållbar utveckling och tydligt definierade kopplingar till hållbar utveckling, de nationella miljömålen och kommunala handlingsplaner kan möjligtvis öka begreppens integration och uppfattning bland de förtroendevalda.

Den svenska miljöpolitiken drivs huvudsakligen genom ett system med 16 så kallade nationella miljökvalitetsmål och övergripande så kallade generationsmål. Dessa målsätter ramarna för miljöarbetet i Sverige på nationell, regional och lokal nivå. Utgångsläget för Sveriges miljöpolitik är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämnaöver ett välmående samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Nyckelpersoner från Kalmar, Jönköping och Skåne länsstyrelser har intervjuats, såvälsom nyckelpersoner från utvalda kommuner i respektive län. Resultatet av intervjuerna tyder på att arbetet med miljömål kräver kommunikation och samverkan både horisontellt och vertikalt och att länsstyrelsen har en central och viktigroll.Syftet med denna studie är att den ska vara till hjälp för Länsstyrelsen i Kalmar imiljömålsarbetet. / The Swedish environmental policy is dictated through a system of 16 so called national environmental quality objectives, and broad so called generational objectives. These set the frames of the environmental work done in Sweden at a national, regional and local level.The overall goal of the environmental work done in Sweden is to hand over aprosperous, healthy society to the next generation, where the major environmental challenges has been overcome, no later than the year 2020. Key persons at the county administrations of Kalmar, Jönköping and Skåne have been interviewed, as well as persons from selected municipalities in each county.The results of these interviews show the importance of the county administration in the environmental work of the municipalities and that this work requires extensive communication, both vertical and horizontal.The results of this paper is meant to help the county administration of Kalmar in the environmental work.

This Bachelor's thesis in Environmental Science studies the quality of an index of performance measurement of Swedish municipalities' sustainability governance offered by the environmental magazine Miljöaktuellt. Executed for six consecutive years, this evaluation is arguably the most comprehensive and widely spread local sustainability assessment in Sweden. Contextualizing this quantitative measurement tool in the paradigm of New Public Management, the research questions posed are: 'to what extent does the index employed by Miljöaktuellt correspond to the requirements of a set of quality criteria for sustainability assessment?' and 'is the index appropriate as a measure of, or a goal for, Swedish municipalities' internal sustainability efforts?' Through the perspective of evaluation theory, Miljöaktuellt's index is seen as a performance evaluation, thus categorizing this study as a meta-evaluation. Through a qualitative thematic approach, the index is analyzed using the 8 BellagioSTAMP-principles that were developed as tools for assessing quality of sustainability assessments as themes for the analysis. The results found by Miljöaktuellt are clearly and effectively communicated, but the index in itself is shown to be inadequate in methodological rigour in its handling of indicator data, lacking analytical power as ecological indicators are given disproportionate attention compared to economic and social indicators, and insufficient in transparency due to unexplained theoretical considerations, rendering the index inappropriate as a basis for policy guidance in Swedish municipalities. / Denna kandidatuppsats i miljövetenskap syftar till att undersöka kvaliteten hos tidningen Miljöaktuellts utvärderingssystem av svenska kommuners hållbarhetsarbete som de har granskat och rankat årligen i sex år. Detta index är antagligen den mest genomgripande utvärderingen av kommunalt hållbarhetsarbete i Sverige. Miljöaktuellts kommunrankning sätts in i New Public Management-paradigmet och utvärderingssamhällets kontext för att besvara frågeställningarna som lyder: ”Hur väl överensstämmer Miljöaktuellts kommunrankning med en uppsättning kvalitetskriterier för utvärdering av hållbar utveckling?" och ”Är kommunrankningen lämplig att använda som mått på, eller mål för kommuners interna hållbarhetsarbete?" Från ett utvärderingsteoretiskt perspektiv betraktas kommunrankningen som en kvalitetsutvärdering; denna studie kategoriseras därmed som en metautvärdering. Indexet analyseras som en tematisk innehållsanalys med utgångspunkt i de 8 BellagioSTAMP-principerna som utvecklats som ett mätverktyg av utvärderingar av hållbar utveckling. Även om Miljöaktuellt kommunicerar sina resultat väl bedöms tidningens index sakna metodologisk tyngd i behandlingen av dess indikatorer, brista i analytisk kapacitet då ekologiska indikatorer ges oproportionerlig tyngd på bekostnad av ekonomiska och sociala indikatorer, samt sakna nödvändig transparens då teoretiska överväganden inte uttrycks och motiveras. Dessa brister gör indexet olämpligt som underlag för politiska beslut inom svenska kommuners hållbarhetsarbete.

I den här uppsatsen görs en jämförelse mellan tre aktörer i svensk miljöpolitik, den svenska staten, miljöorganisationen Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och intresseorganisationen Svenskt Näringsliv (SN). Syftet med jämförelsen är att undersöka hur de skiljer sig åt eller om de i huvudsak har samma syn på hanteringen av miljöfrågan och speciellt i synen på om det finns en konflikt mellan tillväxt och miljö. Som teoretisk ram används ekologisk modernisering, en teori som karaktäriseras av att konflikten mellan tillväxt och miljö ses som upphävd och den anses vara en lovande strategi för att hantera miljöproblemen. Metoden, som har använts i uppsatsen är diskursanalys av olika texter som producerats av aktörerna i nutid. Hos varje aktör har både dokument rörande klimatfrågan som representerar globala hållbarhetsfrågor och dokument rörande allmän, nationell miljövård valts ut, för att även skillnaden mellan olika frågor ska kunna studeras. Den kritik som framförts mot ekologisk modernisering rör just att de globala frågorna förbises och att de dessutom är svårhanterliga inom ramen för teorin. Slutsatserna är att det råder en ganska liknande syn i miljöfrågan och dess hantering mellan de tre aktörerna vad gäller allmän, nationell miljöpolitik. Den strategin sammanfaller väl med ekologisk modernisering som strategi, vilket innebär att förändringarna kan ske inom vårt nuvarande samhälles ramar och genom en förening av tillväxt och miljö. Inom diskursen råder det dock större osäkerhet angående hur klimatfrågan ska hanteras. Speciellt staten och SNF har svårt att se konflikten mellan tillväxt och miljö som upplöst. SN:s strategi sammanfaller dock i den frågan väl med ekologisk modernisering. Det kan tolkas som att ekologisk modernisering är en strategi som passar näringslivet väl och som förstärker deras inflytande i att definiera miljöfrågan.

Sweden has through its membership of the EU, an obligation to strive that the wolf population should be both long and short time viability. The signed Convention on Biological Diversity means that the wolf population must meet a favorable conservation status, which has required a great need for scientific facts about what a sustainable status is. The relationship between science and decision making can be difficult, especially in complex environmental problems with many uncertainties. The purpose of this study is to examine the various scientific uncertainties and find out how they influence decision-making within the Swedish wolf policy. The focus is on the impact of the scientific advice for decision-makers. The study is a case study in which the results are based on five interviews with experts in the field as well as a deeper text analysis of the reports and regulations used in the decision-making process. In conclusion, the study indicates that research and scientific findings have had a major role in the decision-makers in wolf management. To some extent, it has also complicated the issue because of the lack of consensus among researchers. The attitude around Sweden's wolves extends far back in time and the conflict today is a contentious question that seems to act much about values ​​and not just scientific contradictions. / Sverige har genom sitt medlemskap i EU en skyldighet att sträva efter att vargens population ska vara både kortsiktigt och långsiktigt livskraftig. Den undertecknade konventionen om biologisk mångfald medför att vargstammen måste uppfylla en gynnsam bevarandestatus, vilket har krävt ett stort behov av vetenskapliga fakta kring vad en hållbar status är. Sambandet mellan vetenskap och beslutsfattande kan vara svår, särskilt i komplicerade miljöproblem med många osäkerhetsfaktorer. Syftet med studien är att granska de olika vetenskapliga osäkerheterna och ta reda på hur de påverkar beslutsprocessen inom svensk vargpolitik. Fokus ligger på den inverkan de vetenskapliga råden har för beslutsfattarna. Studien är en fallstudie där resultatet bygger på fem intervjuer med experter inom området, samt en djupare textanalys av de rapporter och förordningar som använts i beslutsprocessen. Sammanfattningsvis tyder studiens resultat på att forskning och vetenskapliga resultat har haft en stor roll för beslutsfattarna inom vargförvaltningen. Till viss del har den också försvårat frågan på grund av avsaknaden av konsensus bland forskarna. Attityden kring Sveriges vargar sträcker sig långt bak i tiden och konflikten är idag en laddad fråga som inte bara handlar om vetenskapliga motsättningar, utan även om värderingar.

Denna uppsats undersöker hur olika aktörer inom politik och juridik ser på landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden, som syftar till att bidra till landsbygdskommuners ekonomiska och demografiska utveckling i strandnära områden. Det empiriska materialet består uteslutande av domstolsreferat från Mark- och miljööverdomstolen samt riksdagsdebattprotokoll mellan åren 2012–2019 som analyserats kvalitativt. Sammanfattningsvis verkar naturvärden spela en liten roll vid juridiska överväganden om strandskyddsdispenser i strandnära lägen. Däremot används naturen och landskapet som argument för politiska ståndpunkter för eller emot ett förändrat strandskydd. En annan slutsats som kan dras från analysen är att länsstyrelserna i många fall hamnar i kläm mellan juridik och politik när man överprövar strandskyddsdispenser i landsbygdskommuner. Slutligen förefaller den allmänna politiska viljeriktningen i riksdagen idag gå mot att kommunerna delegeras mer makt till självbestämmande kring byggande i strandnära lägen och att strandskyddet kommer att bli alltmer selektivt i framtiden. / This essay explores how various actors within politics and law look upon rural development at waterfront locations, the so-called LIS-areas, which aims at contributing to the rural municipalities’ financial and demographic development in riparian areas. The empirical material is exclusively based on court reports from the Land and Environment High Court in Sweden and debate records from the Swedish Parliament between 2012-2019 which have been analysed qualitatively. In summary, nature seems to play a small role in court decisions about exemptions from the riparian law. However, nature and scenic landscapes are being used as political arguments for or against exemptions from the riparian law. Another conclusion from the analysis is that the Swedish County Boards are pushed into a tight corner between law and politics when they retry exemptions from the riparian law in rural municipalities. Finally, there is a common political direction of will, in the Swedish Parliament today, towards delegating more power to the municipalities for deciding on building in riparian areas and that beach protection will become more selective in the future.

This thesis explores how the topic of sustainable consumption has been discussed in Swedish policy-making between 1992–2022 by analysing policy documents including government official reports, government bills and government communications. The aim of the thesis is to understand how consumption has been discussed and problematised from a sustainability perspective in Sweden over time. The analysis is conducted through a qualitative policy analysis drawing from Carol Lee Bacchi’s approach ‘What’s the Problem Represented to be?’ to scrutinise how problems of consumption are represented in Swedish policy. The result shows that the sustainability aspect of consumption has moved from focusing exclusively on environmental issues in the 1990’s to include all three dimensions of sustainability (economic, environmental and social) in the 2010’s. There is no unanimous and clear definition of sustainable consumption in the documents. Rather, the definition of the term can best be interpreted through what areas and measures that are discussed, which vary over time. The proposed measures show a varying degree of state involvement in changing consumption patterns, however, there are no coercive measures which leaves it to the individual consumer to choose whether to consume sustainably or not. The main conclusion of this study is that Swedish sustainable consumption policy has been based on the assumption of growth as a prerequisite for welfare, and of consumption as a prerequisite for growth, which has resulted in a maintenance of the growth paradigm and an avoidance of questioning the scale of consumption and the consumer society itself.

Det globala matsystemet står inför enorma miljö- och hälsoutmaningar för attnå hållbar utveckling. Forskning på området visar att för att matsystemet skakunna rymmas inom de planetära gränserna krävs förändringar inom såvälproduktion, minskat matsvinn och kostvanor (Willet et al. 2019). Enligt Rööset al. (2020) finns det inte något som tyder på att detta kommer att ske spontantutan det behövs politiskt beslutade styrmedel (Röös et al. 2020).Forskningsplattformen SLU Future Food presenterade i augusti 2020 rapportenStyrmedel för hållbar matkonsumtion – en kunskapsöversikt och vägar framåt.Den kartlägger kunskapsläget inom hållbar matkonsumtion och beskriver 17möjliga statliga styrmedel inom området. De 17 styrmedlen är uppdelade i trekategorier utifrån vilka mekanismer staten kan använda sig av. Rapportenbeskriver att arbetet i offentlig sektor behöver intensifieras, att det behövsnationella mål för en hållbar matkonsumtion samt att det bör utvecklas ochinföras effektiva och attraktiva styrmedelspaket (Röös et al. 2020).Syftet med denna studie är att fastställa hur Sveriges åtta riksdagspartierförhåller sig till de fakta och behov av framtida åtgärder som SLU:s rapportvisar. Dels undersöker jag om partierna vill verka för införandet av mål för enhållbar matkonsumtion i linje med redan beslutade klimat- och miljömål, delshur partierna förhåller sig till införandet av de 17 styrmedel som föreslås avSLU Future Food. För detta ändamål har en kvalitativ och kvantitativ enkätanvänts. Underlaget till enkätdesignen är rapporten från SLU Future Food.Respondenterna för respektive parti är ledamöter inom Miljö- ochjordbruksutskottet då de arbetar med miljö- och klimatpolitik i Sverige ochförbereder Riksdagens beslut i miljömålsarbetet (Sveriges Riksdag 2021).Undersökningens resultat visar att styrmedel i kategorin Kunskap och stödgenerellt sett är mer accepterat bland partierna än styrmedel inom kategorinFörändrade relativpriser och Reglering och krav. Vidare står det klart att ingetav Sveriges åtta riksdagspartier kommer, inför sin kommande mandatperiod2022–2026, verka för införandet av styrmedelspaketet i sin helhet. Slutsatsen äratt det finns en tydlig diskrepans mellan de uppsatta nationella ochinternationella miljö- och klimatmålen och de politiska partiernas intentionergentemot konsumenten i frågan, samt att den politiska viljan att minska dennadiskrepans generellt är begränsad till enbart vissa styrmedel med låg/långsamgenomslagskraft. / The global food system is facing enormous environmental and healthchallenges to achieve sustainable development. Research in the field showsthat in order for the food system to be contained within the planetaryboundaries, changes are required in production, reduced food waste and dietaryhabits (Willet et al. 2019). According to Röös et al. (2020) there is noindication that this will happen spontaneously, but politically decidedinstruments are needed (Röös et al. 2020).In August 2020, the research platform SLU Future Food presented the reportInstruments for Sustainable Food Consumption - an Overview of Knowledgeand Ways Forward. The report is a survey of the level of knowledge insustainable food consumption and describes 17 possible instruments in thearea. The 17 instruments are divided into three categories based on whichmechanisms the state can use. The report shows that work in the public sectorneeds to be intensified, that national goals are needed for sustainable foodconsumption and that effective and attractive policy packages should bedeveloped and implemented (Röös et al. 2020).The purpose of this study is to examine how Sweden's eight parliamentaryparties relate to the facts and necessary future measures shown in the SLUreport. This is done by investigating whether the parties are willing to adoptgoals for sustainable food consumption that are in line with already decidedclimate and environmental goals and how the parties relate to theimplementation of the 17 instruments proposed by SLU Future Food. For thispurpose, a qualitative and quantitative questionnaire was used. The basis forthe survey design is the report from SLU Future Food. The respondents fromeach party are members of the Committee for the Environment and Agricultureas they are working with environmental and climate policies in Sweden andprepare the Swedish Parliament’s decisions relating to environmental goals(Swedish Parliament 2021).The results of the investigation show that instruments in the categoryKnowledge and Support are generally more accepted among the parties thaninstruments in the categories Changed Relative Prices and Regulation andRequirements. Further, it is clear that none of Sweden's eight parliamentaryparties will, before their forthcoming term of office 2022–2026, promote theimplementation of the policy package in its entirety. The conclusion is thatthere is an evident discrepancy between the national and internationalenvironmental and climate goals and the political parties’ intentions towardsthe consumer in this matter, and political willingness to decrease thisdiscrepancy is generally limited to measures with low/slow impact. / <p>2021-06-04</p>