• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 266
  • 43
  • 8
  • 5
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 324
  • 113
  • 47
  • 42
  • 37
  • 27
  • 27
  • 26
  • 25
  • 25
  • 23
  • 21
  • 19
  • 18
  • 18
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
61

Priming vid ordstamskomplettering

Abdullahi, Hassan January 2020 (has links)
Priming är ett sätt att studera hur det implicita minnet fungerar och påverkar oss. I den här studien undersöktes priming vid ordstamskomplettering och hur presenterat ord respektive icke presenterat ord påverkar priming. Syftet med studien var att undersöka och analysera priming vid ordstamskomplettering. Frågeställningen i studien har varit: Vilken inverkan har ett presenterat respektive icke presenterat ord vid priming? Hypotesen var att deltagarna skulle komplettera fler ord från den lista som de har sett än från den lista som de inte har sett. Tolv deltagare var med i studien mellan åldrarna 21 och 28 år. Resultatet från experimentet stödjer hypotesen. SPSS paired samples analysis visade att resultatet var signifikant, vilket stödjer hypotesen att det uppstår priming vid ordstamskomplettering.
62

Mistlurar, tyfoner och minnet av ett ljud : Hur och varför jag byggde en mistlursorgel

Hocine Engström, Amina Eleonore January 2022 (has links)
Mistluren/tyfonen skapar ett ljud jag har en personlig och emotionell koppling till, och till vilket jag ständigt återvänder, refererar och försöker återskapa. Det är också ett ljud som väldigt många människor utsätts för på regelbunden basis men som inte finns tillgängligt för oss att röra eller spela själva. För att ta kontroll över detta så har jag byggt ett instrument jag kallar mistlursorgel. Med hjälp av mistlursorgeln har jag fått fullständig kontroll över ett ljud jag annars inte har direkt tillgång till.
63

Minne som rörelse, lika formbar som vatten

Krüssenberg, Olga January 2023 (has links)
No description available.
64

Kan du försöka ännu mer att träffa rätt knappar? : En undersökning av deklarativ och procedurell inlärnings- och minnesförmåga hos barn mellan 10 och 12 år.

Moritz, Elin, Jerremalm, Helena January 2009 (has links)
<p>Enligt den deklarativa/procedurella modellen av språket (DP-modellen), utvecklad av M. T. Ullman, antas de neurala system som underligger det deklarativa minnet också understödja det mentala lexikonet, medan de neurala system som underligger det procedurella minnet antas understödja den mentala grammatiken. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att skapa referensdata för två datorbaserade test som avsåg att pröva icke-språklig deklarativ och procedurell inlärnings- och minnesförmåga. Ytterligare ett syfte var att undersöka huruvida könsskillnader i testresultat kunde påvisas, eftersom tidigare forskning har funnit att kvinnor tenderar att ha en fördel när det gäller deklarativt minne. Studien ämnade även utforska om stöd för DP-modellen kunde erhållas, genom att undersöka om resultaten på två språkliga test som prövade passivt ordförråd och grammatisk förståelse korrelerade med resultaten på det icke-språkliga deklarativa respektive procedurella testet. I studien deltog 31 barn som var mellan tio och tolv år gamla. Resultaten från båda de datorbaserade testen indikerade att inlärning skett. Däremot kunde inga signifikanta skillnader i resultat mellan flickor och pojkar påvisas. Inte heller erhölls några signifikanta resultat som kunde ge stöd för DP-modellen. Flera av resultaten gick dock i förväntad riktning, och i framtida studier med fler deltagare och ett reviderat upplägg, är det möjligt att signifikanta resultat skulle kunna påvisas.</p>
65

Kan du försöka ännu mer att träffa rätt knappar? : En undersökning av deklarativ och procedurell inlärnings- och minnesförmåga hos barn mellan 10 och 12 år.

Moritz, Elin, Jerremalm, Helena January 2009 (has links)
Enligt den deklarativa/procedurella modellen av språket (DP-modellen), utvecklad av M. T. Ullman, antas de neurala system som underligger det deklarativa minnet också understödja det mentala lexikonet, medan de neurala system som underligger det procedurella minnet antas understödja den mentala grammatiken. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att skapa referensdata för två datorbaserade test som avsåg att pröva icke-språklig deklarativ och procedurell inlärnings- och minnesförmåga. Ytterligare ett syfte var att undersöka huruvida könsskillnader i testresultat kunde påvisas, eftersom tidigare forskning har funnit att kvinnor tenderar att ha en fördel när det gäller deklarativt minne. Studien ämnade även utforska om stöd för DP-modellen kunde erhållas, genom att undersöka om resultaten på två språkliga test som prövade passivt ordförråd och grammatisk förståelse korrelerade med resultaten på det icke-språkliga deklarativa respektive procedurella testet. I studien deltog 31 barn som var mellan tio och tolv år gamla. Resultaten från båda de datorbaserade testen indikerade att inlärning skett. Däremot kunde inga signifikanta skillnader i resultat mellan flickor och pojkar påvisas. Inte heller erhölls några signifikanta resultat som kunde ge stöd för DP-modellen. Flera av resultaten gick dock i förväntad riktning, och i framtida studier med fler deltagare och ett reviderat upplägg, är det möjligt att signifikanta resultat skulle kunna påvisas.
66

Nyckeln till arkiven : En kritisk diskursanalytisk studie om interoperabilitet och kollektivt minne

Engvall, Tove January 2014 (has links)
In the democratic process, of discussion and decision making, there is a need of reliable and authentic information. Archives are authentic and reliable information and also provides long term accessibility. But the public archives potential isn´t utilized enough at a societal level. The public archives are organized in a decentralised manner, and there are no common accesspoint at a national level. In the thesis this issue of accessibility and use at a societal level, is discussed in terms of collective memory. In a digital environment, these organizational limits could probably be overcome, but there is a need for new goals, perspectives and frameworks for the management of public archives. In an e-government context, interoperability is often mentioned in the discussion of accessibility. Interoperability could be understood as the ability of diverse organizations to interact together towards common goals, and include technological, semantic, organizational, legal and political aspects. The hypothesis like assumption of the thesis is that interoperability could contribute to making the archives a more significant part of the collective memory.The thesis uses a case study methodology, and a critical discourse textual analyses. Records Continuum Model and archival perspective about collective memory, particularly Jimersons distinction of collective memory from other types of memory, is used as a theoretical frame for the analyses. The case is the project e-archives and e-diarium, which is a Swedish E-delegation project, driven by the National Archives. Central documents from the project is analysed, as is important documents for the work on e-government for the contextual understanding.The results indicate that interoperability may contribute to making the archives a more significant part of the collective memory, practically and discursively. Practically, it provides conditions to share information and remove barriers for interaction. Discursively, it contributes to an overall perspective of public administration, and switch the view from each single organization to the citizens and the society as a whole where the information is seen as a common societal resource. Interoperability is also an important factor in the development of a common information architecture for the whole of the public administration. This change in perspective could make the archives, when included in the e-government, change perspective from the archives creators to the end users and society at large, and give more effort in making the archives accessible in the collective dimension.
67

Kunskapen om den egna minnesprestationen : En explorativ studie om personers självuppskattade arbetsminne, prospektiva minne och retrospektiva minne gentemot deras prestationsnivå.

Hellgren, Charlotte January 2010 (has links)
I vår vardag använder vi oss av vårt minne för att komma ihåg saker vi ska göra och saker vi har gjort. Saker som att närvara på ett möte klockan tio eller köpa mjölk när vi är och handlar, att minnas att komma ihåg är vad det prospektiva minnet handlar om. Att sedan komma ihåg vad vi ska göra hjälper det retrospektiva minnet till med. Att hålla många saker i minnet samtidigt samt överföra det från korttidsminnet till långtidsminnet är vad arbetsminnet hjälper oss med. Syftet med denna studie var att se hur personer i åldern 18-54 år skattar sitt eget minne och jämföra detta mot hur de presterar i olika minnestest. Att se hur medvetna de är om sina egna kunskaper samt vilken minnesprocess som de är mest medvetna om sin egen prestation. För att genomföra detta har deltagarna fått spela ett spel för att testa sitt prospektiva minne samt retrospektiva minne. Spelet är utvecklat för att användas av personer med kognitiva funktionshinder. Andra minnestester har utförts för att testa deras arbetsminne. Försöksdeltagarna har även svarat på enkäter för att utvärdera sitt eget minne. Resultatet visar att de flesta försöksdeltagarna presterade väldigt bra, vilket kan bero på att spelet är utformat för personer med ett kognitivt funktionshinder, och försöksdeltagarna hade svårare att skatta sitt eget minne än att prestera bra på testerna. Ingen skattade exakt som de presterade och en majoritet underskattade sitt eget minne, med undantag för vissa som överskattade vissa delar av sitt minne. Det går dock inte att säga hur mycket bättre eller sämre de presterar än de skattar. De flesta försöksdeltagare skattade sitt prospektiva minne sämre än det retrospektiva, men de presterade i många fall bättre på de prospektiva uppgifterna. Utförda signifikanstest visar att det enda formulär med hög signifikans, som möjligen mäter det som det är tänkt att mäta, är arbetsminnesformuläret. När det gäller det prospektiva minnet eller det retrospektiva minnet så skattar och presterar man inte på samma nivå. Det är svårt att dra några slutsatser från resultaten eftersom minnestesterna och skattningarna inte korrelerade med varandra. Det man kan se dock är att försöksdeltagarna i de flesta fallen underskattar sig själva och att de presterar bra på de flesta minnestesten. Det är därför svårt att avgöra om de har dålig kännedom om sitt eget minne eller om de utförda testen inte matchar skattningsformulären.
68

Sambandet mellan aktivering av olika minnessystem och datering av händelser

Taube, Ulrika January 2000 (has links)
Hur daterar människor händelser? Ett grundantagande gjordes att människor daterar på olika sätt beroende på vilket minnessystem de använder. Det antagandet gav upphov till två delantaganden. Det första är att vi med hjälp av det episodiska minnet daterar händelser som går att visualisera, det vill säga göra sig en bild av det inträffade. Visualiseringshypotesen ställdes om sambandet mellan visualisering och datering i närheten av nuet, med andra ord uppskattning av tiden som gått. Det andra antagandet som gjordes var att vi med hjälp av det semantiska minnet daterar händelser som innehåller faktakunskaper, det vill säga detaljer som går att uttrycka verbalt. Detaljhypotesen behandlar sambandet mellan detaljkunskap och det absoluta felet i tidsdateringen. Hypotesen om detaljkunskap fick stöd av korrelationsberäkningarna, men inte visualiseringshypotesen. Det visar att antagandet om att vi daterar händelser på olika sätt beroende på vilket minnessystem som används inte går att styrka. Fortsatta fördjupade studier behövs.
69

Det bländande eviga : Minnets roll och tänkandet som teknik hos Erik Johan Stagnelius

Virkkula, Casper January 2020 (has links)
No description available.
70

Cannabis påverkan på kognitiva funktioner : – en litteraturstudie

Tinnerholm Vikström, Alexander January 2014 (has links)
The purpose of this study was to investigate whether cannabis use can affect cognitive functions. The method that was chosen to answer the purpose of the study was a general literature review. Article search occurred in the databases PsycINFO and PubMed. Nine articles were selected based on the study’s inclusion criteria. These studies was then analysed to see that they matched the criterias that were selected in the study regarding study quality. The results show that cannabis use can affect cognitive functions. Though it is not certainly established that the use of cannabis always leads to a negative impact on cognitive functions, two of the nine included studies showed that this was not the case. It was possible to see that cannabis use can lead to a change in activity in regions of the brain that are associated with cognitive function. Seven out of nine studies showed that cannabis use leads to a negative impact on cognitive functions, particularly in the form of memory impairment.

Page generated in 0.0216 seconds