Alzheimers sjukdom är en sjukdom där tidiga tecken är försämrat episodiskt minne, närminne och inlärningsförmåga, även exekutiva förmågor, förmåga att planera och utföra, påverkas. Dagens behandling är symptomatisk. Det finns ingen bot eller bromsande behandling. Det finns kunskapsluckor om hur fysisk aktivitet påverkar episodiskt minne och exekutiva förmågor hos personer med Alzheimers sjukdom. Syftet är att beskriva hur episodiska minnet och exekutiva funktioner påverkas av fysisk aktivitet hos personer med Alzheimers sjukdom. En pilotstudie med en kvantitativ design utfördes. Urvalet var ett bekvämlighetsurval, deltagarna i studien (n=20), med Alzheimers sjukdom, slumpades till en försöksgrupp och en kontrollgrupp. En intervention med fysisk aktivitet, cykla i 15 minuter, utfördes med för och eftertest. Episodiskt minne och exekutiva förmågor mättes med specifika test. Inget samband mellan fysisk aktivitet och episodiskt minne eller exekutiv förmåga kunde påvisas i denna pilotstudie. Även om studien inte visade något samband mellan fysisk aktivitet och episodiskt minne eller exekutiva funktioner i det korta perspektivet bör sjuksköterskor inte avstå från att ge råd om fysisk aktivitet för personer med Alzheimers sjukdom. Detta är ett område där mer forskning behövs och flera studier pågår.

USB-minnen är ett portabelt lagringsmedium som går att hitta nästan överallt i dags-läget. Dessa enheter gör det möjligt att lätt spara filer och flytta dem till andra platser. Studien har som syfte att undersöka hur personal på kommunkontor i mindre kom-muner inom Skaraborg använder USB-minnen. Mindre kommuner har det ofta svårtatt anställa kvalificerad personal samt att få ekonomin att gå ihop. Trotts detta för-utsätts att de fortfarande följer samma lagar och utför samma uppgifter som störrekommuner. För att nå ut till kommuner baserades urvalet på medlemskommunernai Skaraborg kommunalförbund, av dessa kommuner uppfyllde tio kommuner kravetpå att vara en mindre kommun.Personalen fick sedan besvara en enkät om USB-minnen. Totalt inkom 30 unika svarfrån 7 olika kommuner.Svaren analyserades sedan och visar på att: Personalen är medvetna vad USB-minnen är och de tillåts använda dessa på kontoren.Enbart en dryg tredjedel hade fått information om hur de skulle hantera USB-minnen.Användningen skiljde sig mellan personalen en dryg tredjedel uppgav att de användeUSB-minnen för att lagra filer, likaså flytta filer. En dryg tredjedel uppgav att de hadetagit med sig USB-minnen utanför arbetsplatsen. Oberoende av användningsområdetär presentationer den vanligaste filtypen på USB-minnet.

Arbetet fokuserar på frågan om reklam lagras i minnet under en van internetanvändares aktivitet på en webbportal, när denne inte uttryckligen söker efter reklam. Rapporten redovisar olika aspekter som kan inverka på användarnas beteende vid deras interaktion med Internet. Med hjälp av ett förtest i enkätform väljs 30 vana internetanvändare ut som försökspersoner. Dessa delas upp i två lika stora grupper och utför sedan en uppgift på en webbportal. Slutligen genomför de ett test som undersöker om de kommer ihåg de fyra reklamannonser som finns på webbportalen. Detta görs med metoderna fri återgivning eller igenkänning. Vid fri återgivning var det endast en person som kom ihåg en korrekt reklamannons. Igenkänningstestet resulterade i sammanlagt 19 korrekt utpekade reklamannonser. Resultatet visar på att försökspersoner som fick göra igenkänningstestet, kunde svara på vilka reklamannonser som fanns på webbsidan i högre grad än de som fick använda sig av testet fri återgivning.

This study shows how the image of Karl XII and his political deed has changed in the public debate during a century. The study has also, with the help of analytical tools on uses of history, examined how the memory of Karl XII and his political deeds has been used by focusing on moral, political, ideological, scientific and existential interests. The focus has been on three anniversary years for the king´s death, 30 November 1918, 1968 and 2018 and the reporting in three national Swedish magazines, which are: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet.  Based on historical cultural perspective, the analysis of the newspapers shows that the attitude has varied greatly over a hundred years. In 1918 the king was a symbol of the true love of Sweden and was depicted as a hero. The king´s memory was used as a nationalist tool. In 1968 the memory of the king came under heavy critisim from moral standpoints. The king was no longer perceived as a hero but as a dictator. In 2018, the public debate was more influenced by scientific and academic perspectives, including discussions on how the memory of the king has been used by right-wing groups. In summary, the anniversary celibrations have shown that the attitude of Karl XII varied depending on how the society valued its history. / Syftet med denna studie är att undersöka hur bilden av Karl XII och hans politiska gärning förändrats i den offentliga debatten under ett sekel. Studien ska därtill med hjälp av historiebrukstypologi undersöka hur historien om Karl XII och hans politiska gärningar har använts genom att fokusera på moraliska, politiska, ideologiska, vetenskapliga och existentiella intressen. Fokus ligger på tre jubileumsår för kungens dödsdag, den 30 november 1918, 1968 och 2018, samt rapporteringen i tre rikstäckande svenska dagstidningar som är: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladetoch Aftonbladet.    Med utgångspunkt i ett historiekulturellt perspektiv visar analysen av materialet att bilden av Karl XII varierat över hundra år. År 1918 betraktades Karl XII som en hjälte och förknippades med fosterlandskärleken. Minnet av kungen blev ett nationalistiskt verktyg. År 1968 blev minnet av kungen än mer politiskt laddat och kom att kritiseras starkt utifrån moraliska uppfattningar. År 2018 är det påtagligt att vetenskapliga och akademiska perspektiv präglar den offentliga diskussionen om kungen, samt uppmärksamhet kring hur högerextrema grupper nyttjar minnet av kungen för politiska syften. Sammanfattningsvis har de studerade jubileumsfirandena visat på att förhållningssättet till Karl XII varierat över tid beroende på samhällets sätt att betrakta det förflutna.

Depression är ett utbrett hälsoproblem som internetbaserad kognitiv beteendeterapi har visats vara en effektiv behandlingsmetod för. Hur prospektivt minne, alltså att minnas att utföra en tidigare utformad intention någon gång i framtiden, används i relation till behandling har dock inte berörts i tidigare forskning. Studiens syfte var att undersöka användandet av prospektivt minne efter psykologisk behandling samt att utveckla ett formulär som mäter behandlingsrelaterat prospektivt minne. Vi använde en mixad metod-design, med en kvantitativ delstudie samt en kvalitativ delstudie. Vi fann ett negativt samband mellan skattningar av behandlingsrelaterat prospektivt minne och BDI-II (r=-.29; p=.016). Vi fann även en positiv korrelation mellan förändring av skattning på BDI-II över tid och skattningar av behandlingsrelaterat prospektivt minne (r=.29; p=.013). Formuläret som togs fram i denna studie består av femton item. I den kvalitativa delstudien genomfördes en tematisk analys som resulterade i fyra teman: Påfrestningar påminner, Lättare när man mår bra, Automatiserad användning samt Tillbakablickande. Resultaten i denna studie påvisar en koppling mellan mående och användandet av prospektivt minne för behandlingsinnehåll samt att det finns en stor variation i hur olika personer använder prospektivt minne för behandlingsinnehåll. Studien har bidragit med en inledande förståelse för behandlingsrelaterat prospektivt minne samt implikationer för framtida forskning.

”Bevara, Bygga om & Bygga till” är ett försök att med andra metoder bygga om en existerande skolbyggnad till bostäder. Det finns någonting fint i att se spår av historia runtomkring oss. Vad innebär det egentligen att riva bort fysiska minnena av en plats? Att ha kvar ett minne behöver inte betyda spara allt- kanske räcker det med att lämna kvar ett träd mitt i byggnaden eller bevara en mur med årtionden av skolklotter på för att införstådda känner igen sig. Att bygga nytt i en stad idag innebär att man måste ta ställning till vad som funnits på och runt platsen tidigare. Historian sätter ett ramverk för vad som kan komma därefter och byggnaden måste relatera till platsens begränsningar Projektet bygger på fasta regler, referenser och problemlösning. Jag har valt ut delar av den existerande skolbyggnaden som blir ramarna för projektet och runt dem bevarat, byggt om och byggt till. Projektet är en blandning av nytt och gammalt där ytor påverkas av väder, vind, människans vardag och tid. Resultatet blev en ”byggkloss” som gjorts möjlig med just de satta ramarna. En byggkloss med flera boenden där planlösningen möjliggör variation. Där hemmalivet sträcker sig även utanför boendets ramar. / "Preserve, Rebuild & Expand" is an attempt to transform an existing school building into housings. There is something special about observing the imprints of history visible all around us. What does it mean when we tear something apart which has left profound impressions on somany, like a school? Preserve isn't necessarily the same thing as conserve - perhaps it is sufficient to leave an old tree in the middle of the building or to maintain an old wall with decades of scribble, in order to preserve a memory? Building somethingnew in a city today means that one must take into consideration what existed on and around the site before. This history may serve as a framework for the future building and surroundings. The building must relate to the sites limitations. This project is based on fixed rules, references and problem solving. I have selected some parts of the existing school building to serve as a framework for the project and the surroundings have been partly preserved, rebuilt and extended. The project is a mix of new and old where most surfaces are affected by weather, wind, people's everyday lives and time. The result is a "building block" constructed after the beforehand set limitations which includes several housings whose construction plans enable variation and potential. A place where people's life extend beyond the accommodations frames.

Stadens urbana landskap består av en komplex sammansättning. Dels utgörs staden av det vi ser omkring oss i form av byggnader, torg och gator, men förankrat i dessa rum och platser finns även mängder av minnen, berättelser och känslor. Undersökande av samspelet mellan den urbana miljön och oss människor utgör grunden för denna uppsats och projekt. Syftet med projekt är således att undersöka hur vi som människor relaterar till plats och objekt i stadens offentliga rum och hur detta har värdeskapande effekter, och vilka aspekter gör en plats värdefull och skapar en atmosfär som vi vill stanna i under en längre tid. Plats, minne och känslor är tätt sammanbundna och detta tar jag fasta vid i projektet. Jag resonerar kring huruvida minnen och berättelser kan bidra till en känsla av inneboende värde i en plats i det offentliga rummet. Därtill vill jag bevisa hur fysisk gestaltning i det offentliga rummet kan verka som viktiga färg- och formbärare, och som därmed har en förmåga att påverka vårt mående och varande. Detta kommer resultera i en plats-specifikt designförslag av en sittplats för offentliga rum som väcker nyfikenhet och förmedlar minnen och historier.   Bakgrunden för projektet vilar dels i min egen kunskap inom ämnet kulturgeografi från tidigare studier inom samhällsplanering, samt en övertygelse om att färg, form och material påverkar våra känslor och tankar.  Det teoretiska ramverket för projektet kommer utgå från relevanta teorier kring platsidentitet, placemaking och space and place. Gestaltningsmässiga referenser och inspirationskällor kommer hämtas från olika håll, men mitt förhållningssätt i min egen praktik är inspirerad av postmodernistisk design och arkitektur. Denna stilbildning och idé präglades av eklektiska ideal samt ett ifrågasättande av föreställningar kring hur något ”bör” se ut och fungera (Kristofferson, 2003). Min förhoppning är att även i detta projekt inspireras idémässigt av denna epoks variation och bredd. I projektet kommer metodkombination att användas i syfte att få en allomfattande uppfattning av platsen samt berika studien med olika perspektiv och infallsvinklar. Genom att kombinera både samhällsvetenskapliga metoder samt designmetoden är förhoppningen att uppnå en kompletterande effekt. Metoder som kommer användas är platsanalyser, observationer och intervjuer. Detta kommer i sin tur att forma gestaltningsförslagets utformning och resultera i en sittplats för offentliga rum.

No description available.

Aktuell studie syftar till att undersöka relationen mellan stress och episodiskt minne, processhastighet, hippocampusvolym och den vita substansens mikrostruktur. Därtill undersöktes huruvida hippocampusvolym och den vita substansens mikrostruktur medierar sambandet mellan stress och kognitiv funktion. Data inhämtades från Betula-projektet från två separata mättillfällen med fem års mellanrum. Data analyserade för 153 deltagare, vilka grupperades baserat på nivå av självskattad stress. Mellangruppsanalys visade att den stressade gruppen hade signifikant mindre hippocampusvolym än den ostressade gruppen, men att grupperna inte skilde sig avseende förändring av hippocampusvolym över fem år. Inomgruppsanalys visade att det inom den ostressade gruppen fanns en signifikant negativ korrelation mellan stressnivå och processhastighet, och att det inom den stressade gruppen förekom en signifikant positiv korrelation mellan stressnivå och integritet av vitsubstansbanor. Mediationsanalyser visade inte några signifikanta resultat. Diskussion förs kring samband mellan stress och hippocampus samt begränsningar i aktuell studie. Därtill diskuteras huruvida ett potentiellt dos-responssamband kan föreligga mellan stressnivå och utfall, baserat på resultat från inomgruppsanalys. Framtida forskning bör undersöka om stress är relaterat till specifika områden av hippocampus samt specifika vitsubstansbanor. Därtill bör framtida forskning överväga att undersöka kliniskt stressade populationer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utvecklingsmöjligheter det finns för skolan och historieundervisningen om man sätter den mänskliga hjärnan i centrum. Berättade som metod i historieundervisningen presenteras närmare och en diskussion om identitet som begrepp och verktyg i undervisningen avslutar undersökningen. Studien syftar till att väva samman neurovetenskapens område med historiedidaktikens fält. Metoden för uppsatsen bygger i första hand på insamlad fakta från olika forskningsområden: neurovetenskaplig forskning, kognitionsvetenskap, psykologi, kognitiv psykologi, filosofi samt studier i historiedidaktik. Resultatet bygger på en diskussion som sammanställer forskningen och ger förslag på hur forskning kring hjärnan kan utnyttjas för att forma en mer enhetlig skolverksamhet.