Syftet med den här studien är att undersöka om det finns ett samband mellan vilka aktiviteter fjärdeklasseleverna gör på rasterna och deras upplevda koncentration och minne i skolan. Metoden som användes var frågeformulär via datorn. Resultatet visade att det finns positiva samband mellan stillasittande och fysiska krävande aktiviteter och elever upplevda koncentration och minne.

I mitt examensarbete inspireras jag av minnen, lokala platser och identitet för att aktivera historiska objekt samt använda historia som lokalt DNA inom möbelformgivning. Projektet har ett genomgående narrativ som undersöker och berättar min och farfars berättelse ur ett nostalgiskt och kritiskt perspektiv relaterat till ämnet hantverk och formgivning. Visionen är att ta vara på arkitektoniska kvalitéer och hantverkstekniker i befintliga objekt tillverkade av min farfar för att kunna utveckla, förstärka och översätta kvalitéerna till nytt formspråk med en avsikt för hållbar gestaltning. Materialitet och minnen kommer vara betydelsefulla för att belysa historia och hantverk. Designförslaget resulterar i en serie möbler som belyser hur man kan ta till vara på lokala material och historiska hantverkstekniker, samt hur formgivningen kan anpassas till materialet. Möblerna är en hommage till min farfar, inspirerade av gotländsk hantverk- och materialhistoria.

Mitt arbete handlar om VR (virtuell verklighet) och vilka möjliga fördelar det bidrar till undervisningen i grundskolan. Jag har inriktat mig på att studera VR-teknikens effekter och syftet med denna undersökning har varit att få reda på huruvida lärande resultat och utbildningen kan förbättras med hjälp av VR samt vilka utvecklingsmöjligheter det finns för undervisningen. Frågeställningen lyder “Kan VR bidra till förbättrade elevresultat i undervisningen?”. För att undersöka frågeställningen har jag genomfört en vetenskaplig undersökning där jag sammanfattat 10 olika studier. Tidigare forskning har visat att VR har stor potential att förbättra undervisningen vilket leder till att resultaten ser en positiv syn på bidragandet av en kvalitativ undersökning. Men det är fortfarande en fråga som man ska vidare studera då det inte finns många studier för just mellanstadiet som var arbetets fokus.

Jag har märkt att mina elever har vissa kunskaper som de inte lärt sig under traditionella läroformer; i skolan eller någon annanstans. Det kan vara att de har en känsla för hur film eller musik är uppbyggd, vad som är en snygg bildkomposition, för hur språket talas eller skrivs, eller hur man ska bete sig i olika situationer. Utan att vi är medvetna om det verkar vi ha en intuition och magkänsla inför vissa företeelser i vår vardag. Vad är det då för typ av lärande som sker när vi inte tänker att vi lär oss och inte heller alltid vet att vi kan vissa saker? Vad vi har att göra med är alltså någon form av omedveten process; ett slags implicit lärande. Syftet med denna uppsatsen är att titta lite närmare på denna process; vad det finns skrivet och tänkt om denna form av lärande tidigare och vilka ytterligare frågor det kan väcka. Utifrån olika teoretiska resonemang görs ett försök att kartlägga ett implicit lärande som sker när vi inte försöker lära oss något; i en icke-intenderad process. Målet är att belysa läroprocessen utifrån a) samspelsprocessen (hur det sociala och kulturella kontexten påverkar vilka implicita schema vi bär på), b) den psykiska och mentala processen som sker vid implicit lärande, c) resultatet av processen/vad bär vi med oss och d) framplockningsprocessen (hur implicita kunskaper kan göras explicita). I ett avslutande stycke förs ett resonemang kring vilken typ av pedagogisk relevans forskning om implicit lärande kan tänkas ha och vilka vinster man eventuellt kunde göra genom mer forskning kring denna process.

Syftet med vårt arbete är att kartlägga och granska om läxor har någon betydelse och meningsfullhet för inlärningen hos elever med särskilt stöd i årskurs 3-6.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om läxors betydelse samt om inlärningsteorier, motivation och hur minnet fungerar.Med hjälp av intervjuer av elever med särskilt stöd och deras pedagoger ville vi utröna huruvida läxor har någon betydelse för inlärningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten på våra undersökningar på att både pedagoger och elever anser att läxor behövs och ingår i skolarbetet.Pedagogerna säger att de anpassar läxorna till eleverna med särskilt stöd, men eleverna säger att de ibland får läxor som är för svåra och för långa. Det är oftast mammorna som hjälper sina barn med läxorna. Pedagogernas syn på varför man ger läxa är att hinna med kursplanen, lära sig att ta ansvar, öva sig inför högre årskurser, förstärka, fördjupa och befästa kunskaper, ge föräldrar insyn i skolarbetet samt i egenskap av en skoltradition. Flera elever säger att de måste ha läxa för att hinna ifatt eftersom de inte kan koncentrera sig på lektionerna.Vi drar slutsatsen att vi i vår undersökning inte fick fram några tydliga resultat över läxornas betydelse för inlärningen hos elever med särskilt stöd. Vår uppfattning är att mycket av det som eleverna skulle ha gjort i skolan behöver de ta hem och göra hemma som läxa med hjälp av sina mammor. / Is there any impact of homework om pupils in need of exta support?

Denna uppsats belyser de svårigheter som kan uppkomma hos personer medMultipel Skleros. Syftet var att beskriva hur MS-patienter påverkas av att levamed MS. Med hjälp av SBU:s sju steg har sju kvalitativa artiklar valts ut. Dessahar granskats och resultatet presenteras i tre huvudkategorier, sjukdomenspåverkan, olika strategier att hantera MS och bemötande från vårdpersonal.Resultatet visade att MS-patienter tappar sina förmågor som minnet,koncentrationen, drabbas av fatigue och försämrat rörelsetempo. Detta gör attvikten av sociala kontakter ökar för att bland annat klara av arbete. Dessa socialakontakter minskar i stället för ökar vilket leder till att många MS-patienterupplever ensamhet. De olika strategierna för att hantera MS-sjukdomens påverkankan vara att planera sitt liv men ändå vara flexibel och skriva ned viktiga saker.Resultatet visar också att personer med MS har behov av individuell information ivårdkontakter för att känna sig väl behandlad av vårdpersonalen / This paper highlights the difficulties that can arise in people with multiplesclerosis. The aim was to describe how patients perceive these difficulties. Withthe help of SBU's seven stages, seven qualitative articles have been selected. Theyhave been examined and results are presented in three main categories: diseaseeffects, different strategies to cope with MS and treatment from healthprofessionals. The results show that MS patients lose abilities as memory,concentration, and operating tempo and have an experience of fatigue. Theseproblems increase the importance of social contacts to cope with work. Whilesocial contacts tend to decrease rather than increase, which means that many MSpatients experience loneliness. Methods for dealing with communication barrierscan be to plan their lives and yet be flexible, write down important things.Individual information from the nursing staff was needed to feel well-treated inhealth care contact.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utvecklingsmöjligheter det finns för skolan och historieundervisningen om man sätter den mänskliga hjärnan i centrum. Berättade som metod i historieundervisningen presenteras närmare och en diskussion om identitet som begrepp och verktyg i undervisningen avslutar undersökningen. Studien syftar till att väva samman neurovetenskapens område med historiedidaktikens fält. Metoden för uppsatsen bygger i första hand på insamlad fakta från olika forskningsområden: neurovetenskaplig forskning, kognitionsvetenskap, psykologi, kognitiv psykologi, filosofi samt studier i historiedidaktik. Resultatet bygger på en diskussion som sammanställer forskningen och ger förslag på hur forskning kring hjärnan kan utnyttjas för att forma en mer enhetlig skolverksamhet.

Differentialekvationer med minne är ett redskap som ofta används inom modellering i olika områden. Vid lösning av differentialekvationer använder man sig ofta av integrering, mer specifikt kan man använda sig av Riemann-Stieltjes integral. Det här arbetet kommer bidra till en förståelse för koppligen mellan differentialekvationer med minne och Riemann-Stieltjes integral, samt olika metoder för att lösa problem där dessa involveras. Detta kommer vi göra genom att presentera relevant teori, beräkna olika exempel och avslutningsvis visa att det är möjligt att med hjälp av en differentialekvation med minne som har en diskret integralkärna kunna approximera lösningen till en differentialekvation med minne som har en kontinuerlig integralkärna.

Syftet med studien har varit att redogöra för och undersöka korrelationen mellan öppenhet för nya erfarenheter och självbiografiskt minne samt att narrativ identitet agerar som en förklaringsmodell. Hypotesen var att det totala värdet av självbiografiskt minne ska korrelera högre med öppenhet än med andra personlighetsvariabler samt att öppenhet ska korrelera högre med självbiografiskt minne än med andra minnesförmågor. Självbiografiskt minne består främst av episodiskt minne och berör mentala representationer (bilder, koncept, principer och idéer) av en individs livshändelser. Studien bestod av en enkät med ett cued-recall-test, ett självbiografiskt minnestest och ett personlighetstest (Mini-IPIP). Det självbiografiska minnestestet mäter den upplevda tydligheten hos självbiografiska minnen och varje deltagare bedömde sina egna minnen genom en självskattningsskala. Totalt var det 255 deltagare, varav 14 av dessa exkluderades från datamaterialet. Resultatet visade på följande: Öppenhet hade en svag icke-signifikant korrelation med det totala värdet av Självbiografiskt minne (r = .149, p = .068). Öppenhet korrelerade signifikant med äldre självbiografiska minnen (r = .204, p = .006) men inte med yngre självbiografiska minnen. Detta samband kvarstod efter allmän minnesförmåga (cued-recall), kön och andra personlighetsvariabler kontrollerades mot öppenhet. Både öppenhet och samvetsgrannhet är signifikanta prediktorer av äldre självbiografiska minnen, vilket beror på att de har unika och oberoende samband med dessa minnen. Samvetsgrannhet var en signifikant prediktor av det totala värdet av självbiografiskt minne. När andra personlighetsvariabler kontrollerats för kvarstod dock bara sambandet för samvetsgrannhet.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur musik kan påverka elevers bildskapande när det kommer till val av färgnyanser, penseldragens rörelser och former. Samt elevers upplevelse och känslor av viljan att skapa något nytt i bildundervisningen. Vad händer med elevers estetiska uttryck när de målar till olika musikgenrer och på vilket sätt påverkar musiken elevers skaparglädje? I denna studie har insamlingsmetoden till empirin haft utgångspunkt från en fenomenologisk infallsvinkel med en kombination av workshop och fokusintervjugrupp med elever från årskurs 9 med inriktning musikklass. Utifrån ett sociomateriellt perspektiv har elevers upplevelser och relation till material och musik varit i fokus. Undersökningens resultat visar hur de olika musikgenrerna påverkade elevernas estetiska uttryck genom färgval, penseldrag och motiv/form på olika sätt. Deras skaparglädje, kreativitet, inspiration och känslor påverkades beroende på vilken relation de hade till musiken som spelades vilket påverkade den emotionella smittan och episodiska minnet. Med en tematisk analys från den transkriberade intervjun av elevernas egna upplevelser av skaparglädje och estetiska uttryck visar studien att den episka och metalcore musiken hade mer gemensamma motiv och former då eleverna använde liknande penseldrag med mycket explosiva och snabba, korta drag. Den episka och klassiska musiken genererade däremot båda till mycket natur- och skogsmotiv. Det målades dock mer motiv under den klassiska musiken med symboler som representerar musik, så som musiktoner och musikinstrument. Den klassiska musiken fick många elever att känna mindre inspiration och motivation då de precis haft prov i wienklassicism. De begränsade sig till fåtal färger med ljusa och dova nyanser, jämfört med den episka och metalcore musiken som hade fler och starka färger. Den episka och metalcore musiken bidrog till mest färgval och inspiration för kreativitet och skaparglädje. Sammanfattningsvis visar resultatet att elevers skaparglädje samt estetiska uttryck påverkas av musik beroende på den emotionella smittan och det episodiska minnet av respektive musikgenre.