I föreliggande studie har gymnasieelevers uppfattning om sin egen koncentrationsförmåga undersökts liksom vilka faktorer de upplever främjar/hämmar denna förmåga. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i den neurovetenskapliga forskningen och undersöker om elevernas uppfattningar har några möjliga förklaringar och överensstämmelser med denna relativt nya forskning. Eleverna gavs även möjlighet till metakognitiv reflektion kring huruvida de anser att den neurovetenskapliga forskningen skulle kunna stötta deras koncentration. En kvalitativ studie i form av en enkät och tre gruppintervjuer genomfördes i årskurs tre på ett studieförbe-redande program varpå resultaten analyserades fenomenografiskt och de tydligaste resultaten lyftes fram. Resultaten av studien visar på att det finns flertalet uppfattningar hos eleverna som skulle kunna förklaras med stöd av den neurovetenskapliga forskningen. Exempel på sådana uppfattningar är att avskärmning och lagom svåra uppgifter främjar koncentrationen medan sömnbrist och försök till att använda sociala medier på mobiltelefonen samtidigt som man studerar hämmar elevernas förmåga. Resultaten visar även att eleverna ser på koncentra-tion som en central förmåga som möjliggör lärande men även att de sällan funderar på vad som skulle kunna förbättra denna förmåga. De är därför även relativt främmande till ett meta-kognitivt angreppssätt på den neurovetenskapliga forskningen vilken enligt forskarna skulle kunna underlätta för elevernas styrning av sin koncentration genom att medvetandegöra dem.

Jag har skapat ett verktyg för att kunna synliggöra mina egna tysta kunskaper. Under 120 timmar blåste jag en och samma form och sparade allt i en kronologisk ordning. Formen eller glaset blev ett verktyg genom vilket jag sedan kunde studera min kroppsliga inlärning utifrån. Jag ser mitt verk som en processberättande dagbok. Ett utsnitt av ett arbete ur vilket jag sedan kan betrakta min kroppsliga inlärning ur ett nytt perspektiv; genom glaset.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever upplever matematikundervisning utomhus samt vilket lektionsinnehåll eleverna kommer ihåg efter genomförd lektion. Studien utgörs av intervjuer med tolv elever i årskurs 5. Grunden för studien är en lektion som genomförts några veckor innan intervjuerna där utomhusmatematik använts som undervisningsmetod. Intervjuerna har bestått av frågor kring denna lektion och elevernas uppfattningar av den. Intervjuerna har genomförts i grupper om tre. Resultaten har redovisats i diagram och jämförts med tidigare forskning inom området. Resultatet antyder att utomhusmatematik har många fördelar, som exempelvis att abstrakt matematik kan konkretiseras, och att eleverna överlag har en positiv uppfattning om utomhusmatematik. En av de negativa aspekterna som eleverna kan se med utomhusmatematik är att det kan bli oordning och brist på fokus bland eleverna. Vi ser att detta problem skulle kunna bero på val av plats för att genomföra undervisningen. Elevernas tidigare associationer till en plats kan påverka ordning och fokus i gruppen.

Förekomsten av stressrelaterad ohälsa har ökat de senaste åren. Långvarig stress utan möjligheter till behandling och rehabilitering kan få allvarliga konsekvenser med kognitiva symtom som försämrad minnesfunktion som följd. Episodisk minnesprestation vid stressrelaterad ohälsa har undersökts i en handfull studie och syftet i föreliggande uppsats har varit att undersöka verbal episodisk minnesprestation hos patienter med utmattningssyndrom (UMS). Genom att använda Buschkes selektiva påminnelseprocedur jämfördes en patientgrupp (n = 121) med en frisk kontrollgrupp (n = 60) för att undersöka mått på fri återgivning (RC), långtidsminne (LTR, LL) samt korttidsminne (STR). Resultatet analyserades med mixad ANOVA och visade att patientgruppen presterade marginellt signifikant sämre på ett av måtten för långtidsminne (LTR). På de övriga måtten återfanns inga signifikanta skillnader. Resultatet går i linje med tidigare forskning som också indikerar små eller inga skillnader på verbal episodisk minnesprestation hos patienter med UMS. För klinisk praktik innebär det att de minnesnedsättningar som patienter med UMS upplever inte alltid speglas i kognitiva test. / The incidence of stress-related illness has increased in recent years. Prolonged stress without opportunities for treatment and rehabilitation can result in serious consequences with cognitive symtoms such as impaired memory. Episodic memory performance in stress-related illness has been examined in a handful studies and the aim of the present thesis was to study verbal episodic memory performance in patients with exhaustion disorder (ED). By using Buschke selective reminding procedure a patient group (n = 121) was compared with a healthy control group (n = 60) to examine measures for free recall (RC), long-term memory (LTR, LL) and short-term memory (STR). The result was analyzed with mixed ANOVA and showed that the patient group performed marginally significantly worse in one of the measures for long-term memory (LTR). In the remaining measures no significant differences were found. The result is in line with previous research that also indicates small or no differences in verbal episodic memory performance for patients with ED. In clinical practice this implies that the memory impairments that patients with ED experience not always are reflected in cognitive tests.

De problem som relaterar till navigering i komplexa miljöer kan alla på ett eller annat sättknytas till den information som finns tillgänglig i miljön. Den information som finns i komplexa miljöer måste vara anpassad till många olika behov vilket innebär att mängden information ofta blir stor. Detta ställer höga krav på människans kognitiva förmågor vilket innebär att det ofta går åt mycket tid och energi för att lösa problem som relaterar till navigering. För att komma till rätta med dessa problem är det nödvändigt att information utformas och presenteras på ett sätt som tar hänsyn till människans kognition och dess begränsningar. Detta examensarbete kommer presentera ett antal riktlinjer som är tänkta att användas för att utforma information rörande navigering i komplexa miljöer. Dessa riktlinjer är anpassade till den specifika kontext som råder på Danderyds sjukhus och bygger på teorier som relaterar till människans kognitiva förmågor och begreppet wayfinding som kommer ha en central betydelse i detta arbete.

<p>Multisensorisk stimulering innebär att fler modaliteter aktiveras samtidigt. Detta sker kontinuerligt och de kan vara osynkroniserade utan att det är märkbart. Hur väl människor minns synkroniserat och osynkroniserat stimuli är idag relativt outforskat. Syfte med föreliggande studie var att undersöka hur audiovisuell information organiseras i episodiskt minne. Detta undersöktes i två faser. Först presenterades 80 stycken 6 sekunders långa filmklipp vilka deltagarna ombads memorera. Därefter presenterades 96 stycken 3 sekunders långa filmklipp där 48 stycken var manipulerade i tre fasförskjutningar, 16 var helt nya samt för 32 stycken hade bilden eller ljudet manipulerats. Resultatet visade att deltagarna mindes sämre samt att det tog längre tid att minnas då filmklippen var fasförskjutna, vilket tyder på att deltagarna behöver längre tid på sig för att ”matcha” osynkroniserade filmklipp med synkroniserade i minnet. Detta antyder att ljud och bild lagras integrerat i minnet vid inkodning och att det finns en multimodal interaktionseffekt för episodiska minnen.</p>

<p>Split-screen innebär att filmduken är uppdelad i flera delar. Uppsatsen behandlar</p><p>filmer där subjektiva upplevelser beskrivs med hjälp av split-screen. Det är ett berättande utifrån en karaktär. En subjektiv upplevelse kan vara en dröm, en hallinucation, ett minne, eller förnimmelse. Split-screen har funnits sen filmens begynnelse och haft sina glansdagar på bland annat 1910-talet och 1970-talet. I och med datorerna är det lättare att skapa split-screeneffekter Vi som publik är också mer vana vid flera datorfönster och bildrutor samtidigt. Split-screen har kommit in i en ny glansdager era. Det finns ett flertal filmer som använder sig av split-screen för att skildra subjektiva upplevelser. Uppsatsens metod är att lyfta fram exempel då det fungerar med split-screen och subjektiva upplevelser.</p>

<p>I den här studien undersöks om det är bristande tidsuppfattning som orsakar sämre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar även till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och exekutiva funktioner.</p><p>Studien har genomförts genom att två grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mått på prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har även deltagit i en intervju.</p><p>Resultaten visar att det inte finns någon skillnad i prestation på den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sämre strategi än barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sämre än andra på tidsuppfattningsuppgiften, däremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation på exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det går inte med uppgifterna i den här studien att visa på några direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne.</p> / <p>This study examines whether a lacking sense of time causes a negative effect on prospective memory in children with ADHD. In addition, the study investigates how prospective memory is related to working memory and executive functions.</p><p>The study explores two groups of children. One group consists of children diagnosed with ADHD and the other one is a control group. The two groups carried out tasks aimed at measuring prospective memory, sense of time, working memory, and executive functions. The children with ADHD also were interviewed.</p><p>The results yielded no difference between the groups in regards of the prospective memory assignment. However, the children in the ADHD group used a poorer strategy to solve the assigned task. The results further demonstrate that the children with ADHD presented a poorer outcome in the concept of time assignment. In contrast, there was no clear distinction between the groups in terms of executive functions and working memory. The study found no direct relationship between the examined functions and prospective memory.</p>

<p>This study examines whether a lacking sense of time causes a negative effect on prospective memory in children with ADHD. In addition, the study investigates how prospective memory is related to working memory and executive functions.</p><p>The study explores two groups of children. One group consists of children diagnosed with ADHD and the other one is a control group. The two groups carried out tasks aimed at measuring prospective memory, sense of time, working memory, and executive functions. The children with ADHD also were interviewed.</p><p>The results yielded no difference between the groups in regards of the prospective memory assignment. However, the children in the ADHD group used a poorer strategy to solve the assigned task. The results further demonstrate that the children with ADHD presented a poorer outcome in the concept of time assignment. In contrast, there was no clear distinction between the groups in terms of executive functions and working memory. The study found no direct relationship between the examined functions and prospective memory.</p> / <p>I den här studien undersöks om det är bristande tidsuppfattning som orsakar sämre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar även till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och exekutiva funktioner.</p><p>Studien har genomförts genom att två grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mått på prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har även deltagit i en intervju.</p><p>Resultaten visar att det inte finns någon skillnad i prestation på den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sämre strategi än barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sämre än andra på tidsuppfattningsuppgiften, däremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation på exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det går inte med uppgifterna i den här studien att visa på några direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne.</p>

<p>The purpose of this paper is to examine how teachers comprehend LUS as a development program, but also how they think about one of the points in the program. The study is based on interviews with five teachers working with ages between preschool to ninth grade.</p><p>The results show that the development program is splendid, it doesn’t come with a lot of paperwork and it has a humanistic approach. When it comes to point 18a which is the main examination, the teachers mainly agree with each other. They all talk about preunderstanding, reading speed and the amount of literature as the main characteristics to be placed at point 18a. Some of the teachers would never place a student at point 18a even if they had these three characteristics, just because they haven’t got the right age.</p>