<p>Tidigare forskning har visat att det finns kulturskillnader i det självbiografiska minnets uppbyggnad och att byte av socio-kulturell kontext kan påverka det självbiografiska minnet. Självbiografisk minnesspecificitet har dock inte tidigare studerats i ett kulturellt perspektiv. I denna studie jämfördes självbiografisk minnesspecificitet hos 19 iranier som migrerat till Sverige och 19 iranier i Iran. En variant av Autobiographical Memory Test användes, där hälften av ledorden var relaterade till iransk kultur och hälften var mer allmänna. Hälften av orden i vardera kategorin var positiva och hälften negativa. Resultaten visade att gruppen som var bosatt i Sverige återkallade fler specifika minnen till kulturspecifika negativa ledord än vad gruppen i Iran gjorde. Sverigegruppen återkallade också fler specifika minnen till kulturspecifika negativa ledord än till någon annan ordkategori. Irangruppen återkallade tvärtom fler specifika minnen till positiva kulturspecifika ledord, än till negativa kulturspecifika ledord. Båda grupperna hade fler specifika minnen till kulturspecifika ledord än till icke-kulturspecifika ledord. Det fanns ingen skillnad mellan gruppernas förmåga att plocka fram specifika minnen för alla ledord totalt.</p>

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka ett urval vetenskapliga artiklar om förskolebarns minnesfunktioner när de lär sig språk. Samtliga artiklar är från USA. Metoden är en diskursanalys av tolv vetenskapliga artiklar med förskolebarn som ingår i språkliga aktiviteter. Studien använder sig av en analysmetod som diskursteoretikerna Laclau och Mouffe förespråkar. Denna analysmetod är ekvivalenskedjan som nystar fram navet i de diskurser som finns i de olika artiklarna. Frågeställningen är vilka föreställningar om barns minnesfunktioner som finns i forskning om barns lärande och hur de kan tolkas som olika diskurser? Resultatet utföll i att det exponerades flera olika diskurser i artiklarna, dock med många likheter med varandra. Gemensamt för de olika diskurserna om hur barn minns och lär sig språk blev, att förskolebarns positiva minnesfunktioner främjar barns lärande, då navet för de flesta diskurser som kunde påträffas i det empiriska materialet var positivt laddade begrepp.

I samband med att Wechsler Memory Scales-III översatts och utprovats för svenska och norska förhållanden har deltestet Ansikten analyserats med avseende på fenomen som sedan tidigare är kända kring ansiktsigenkänning. Med hjälp av signaldetektionsteori har den eventuella förekomsten av own race bias och könsskillnader undersökts samt kontrollerats för ålder och utbildning. Slutsatsen är att varken kön eller etnicitet har någon avgörande påverkan på testresultatet och de behöver därför inte särskilt beaktas när personer liknande de som ingår i utprövningsgruppen testas med WMS-III. Förslag ges på fortsatt forskning kring deltestet Ansikten i Sverige.

Abstract This study examines how knowledge transfer works within the student nations of Uppsala. The purpose is to describe and analyze how the knowledge is transferred when the officials are being exchanged within the student nation. Furthermore the purpose is to explore if the student nations work active to preserve the knowledge and how it is done in such case. Eight out of Uppsalas thirteen nations are part of the study and the survey was conducted by qualitative interview. The study mainly assumes from Argotes theories on the organizational memory, Davenport and Prusaks theories on knowledge transfer and Nonaka and Konnos SECI-model.   The study reveals that the student nations work in different ways and more and less active with knowledge transfer. Documentation and shading of representatives have proved to be important while working with preserving knowledge. However the study also reveals that there is an culture among the student nations which accepts failure and encourages asking questions. This also has significance for effective knowledge transfer. / Sammanfattning Denna uppsats undersöker hur kompetensöverföring går till inom studentnationer i Uppsala. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur kunskapsöverföringen ser ut vid skiftet av ämbetsmän på nationer. Syftet är även att studera om studentnationerna arbetar aktivt med att bevara kunskap och på vilket sätt det i så fall görs. Åtta av Uppsalas tretton studentnationer ingår i studien och som metod valdes kvalitativ intervju. På varje nation har en respondent valts ut och de innehar alla en roll som ansvarig inom respektive nations klubbverksamhet. Studien utgår huvudsakligen från Argotes teorier (1999) om det organisatoriskt minne, Davenport och Prusaks (1998) om kunskapsöverföring samt Nonaka och Konnos (1998) SECI-modell om hur tyst kunskap kan göras explicit. I studiens resultat framkommer det att studentnationerna arbetar på olika sätt och mer eller mindre aktivt med kunskapsöverföring. Dokumentation och skuggning har visat sig vara viktiga arbetssätt för att bevara kunskapen. Vidare har det visat sig att det finns en kultur inom studentnationerna där man tillåter misstag och det ges möjlighet att ställa frågor som har visat sig ha betydelse för en fungerande kunskapsöverföringen.

Syftet med det här arbetet var att undersöka vad som gör att vi minns innehållet i en text vi läst och om jag som författare kan använda särskilda tekniker för att öka chansen att läsaren kommer ihåg. Mitt arbete grundar sig främst på tidigare forskning och studier gjorda på människors minne av text. Några av de teorier som har visat sig bli viktiga i mitt arbete är Wolfe och Wodwyk’s (2010) jämförelse av narrativ och förklarande text, Meyer’s (1999) ”structure strategy” och Radvansky och Zwaan’s (1998) teori om ”situation model” och ”textbase model”. För att illustrera det jag kommit fram till i mitt arbete har jag skapat en informationsbroschyr om elavbrott. Broschyren ska fungera som ett stöd och hjälpa Sveriges allmänhet att förbereda sig inför ett elavbrott. Utöver litteraturstudier har jag även gjort ett mer kvalitativt bakgrundsarbete som intervju med Tony Abaji vid Energimyndigheten och kortare samtal med målgruppen av min artefakt. Vidare har jag analyserat ett av Energimyndighetens nuvarande informationsmaterial för att identifiera dess brister. Min slutsats är att en tydligt signalerad genre och tematisk struktur i kombination med ett, för läsaren, meningsfullt innehåll är det mest effektiva för att läsaren ska minnas informationen. Vidare ökar chanserna ytterligare om läsaren kan sätta sig in i situationen och inte enbart memorera texten.

This bachelor´s thesis analyzes the video game Red Dead Redemption and the historical use of the environment and atmosphere in the game. The theory and method used is media research and social memory studies. Two questions were asked: how does Red Dead Redemeption convey and produce the historical environment and the historical atmosphere. Furthermore subqueries/criterias were used to help answer the main questions. The analysis was divided into two parts, the first part we analyze and discuss the games historical environment and the second part analyzes and discusses the historical atmosphere of the game. The conclusion is that both the historical environment and the historical atmosphere is present in the game through picture and sound, the text only works as a guide. The picture and sound live in a symbiotic relationship and depend on each other to fully immerse the player to the game. The social memory is also highly present due to it being inspired by movies such as The good the bad and the ugly and For a fistful of dollars.

The current study sought to examine if post-produced semantic memory cues are a good aid for memory recall. It also focused on remembering units with a meaning, instead of just remembering lists of words. In the current study a factual text was used where the participants were tasked with recalling as much information as possible either with the aid of cues (keywords written by the participants themselfs), computer with Internet or no aids at all. The results showed that keywords are significantly better for memory recall. The results were discussed in regards to modern models describing semantic memory. The study method was thoroughly analyzed because of its novel design.

Syftet med studien var att undersöka skillader mellan förhör via chatt och som förhör ansikte mot ansikte. Evenuella skillnader mellan kvinnor och män undersöktes också. I studien deltog 64 deltagare varav 32 män och 32 kvinnor. Deltagarna var 19 till 32 år (M= 22,89, SD= 2, 92). Deltagarna fick bevittna ett brott via en videosekvens och sedan genomgå ett förhör, antingen ansikte mot ansikte eller via chatt. Förhörsteknikerna gav likvärdiga resultat vad gällde desinformationseffekt och antal korrekta vittnesuppgifter. Kvinnor använde fler ord än män i båda förhörsteknikerna, i övrigt fanns inga könsskillnader. Förhör via chatt gav större andel rätt per ord än förhör ansikte mot ansikte. Slutsatsen är att chattförhör är likvärdigt med, och i vissa aspekter effektivare än, förhör ansikte mot ansikte.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2003. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. : Universität Freiburg im Uechtland : 1972. - Bibliogr. p. 226-227. -