<p>Syftet var att undersöka livsmål hos yngre män och kvinnor (20-30 år) utifrån ett autobiografiskt minnesperspektiv. Mätinstrumentet bestod av en enkät med tio frågor baserade på tidigare forskning. Resultatet visade på få skillnader mellan män och kvinnor gällande mål utifrån ett autobiografiskt perspektiv. Skillnaderna var att kvinnor generade fler mål än män i målkategorierna ekonomi och nära relationer inom tidsperspektivet 1 år framåt i tiden samt i målkategorierna nära relationer och hälsa inom tidsramen 5-10 år framåt i tiden. Inom tidsramen 1 år bakåt genererade kvinnor fler mål än män, i målkategorin socialt liv. Kvinnorna angav återigen fler mål än männen, men i målkategorin hälsa, inom tidsramen 5-10 år bakåt i tiden. Ingen signifikant skillnad fanns mellan könen gällande grad av målinriktning. Respondenternas åsikter (oberoende av kön) angående hur stor kontroll de har över sina mål (1 år framåt respektive 5-10 år framåt) samt hur sannolikt de tror att det är att dessa mål kommer att inträffa, visade på signifikanta skillnader mellan de olika tidsperspektiven samt måltyperna (minst vs. mest sannolikt att de inträffar).</p> / <p>The aim was to investigate the life goals of young men and women (20-30 years) from an autobiographical memory approach. The measuring instrument consisted of a survey of ten questions based on previous research. The results indicated few differences between men’s and women’s goals from an autobiographical perspective. However, women compared to men generated more economy and close relationships related goal in a 1 year forward time perspective, and close relationships and health related goals in a time frame of 5-10 years ahead. In the time frame of 1 year back in time, women generated more social life goals than did men, and in the time frame of 5-10 years back in time women generated more health goals than did men. No significant difference between the sexes was found concerning level of goal-orientation. The views of the respondents (gender-independent) concerning level of goal control (1 year ahead, 5-10 years ahead), and their views of the probability of goal-fulfillment indicated significant differences between the time perspectives and types of goals.</p>

<p>This study aims to examine memory performance in monolingual and bilingual children, and whether novel information (compared to familiar information) is differently recognized by bilingual children compared to monolingual children, and for boys compared to girls. A sample of 49 pupils from Swedish schools (28 bilingual children and 21 monolingual children; and 24 girls and 25 boys) was used in this study. Both bilinguals and monolingual had to remember or make decisions about different lists of words. They also performed two tasks of semantic memory. After that, they had to rate themselves in their proficiency of Swedish knowledge (writing, reading, speaking and understanding) and knowledge in mother tongue (only for bilinguals). In all memory tasks, no differences were found between bilingual and monolingual groups. Also, novel information was recognized similarly to familiar information and none of the groups was different in this regard.</p> / <p>Syftet med denna studie är att undersöka minnesprestationer hos enspråkiga- och tvåspråkiga barn och om ny information känns igen på ett annat sätt än bekant information hos enspråkiga jämfört med tvåspråkiga barn samt hos killar jämfört med tjejer. Ett stickprov på 49 elever från svenska skolor (28 tvåspråkiga och 21 enspråkiga, 24 tjejer och 25 killar) användes i studien. Både enspråkiga- och tvåspråkiga fick i uppgift att komma ihåg och besluta om olika ordlistor. De fick också två test om semantiskt minne. Efteråt fick de bedöma sin förmåga i svenska språket (skriva, läsa, tala och förstå) och tvåspråkiga bedömde även sin förmåga i hemspråket. Inga skillnader fanns mellan grupperna avseende resultaten av minnsestesterna. Vidare upptäcktes inga skillnader i att komma ihåg ny och bekant information hos någon av grupperna.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse upplevelsen har för minnet. Studien behandlar tre problemformuleringar: (1) Vad minns eleverna några månader efter sitt besök på Sörmlands museum? (2) Varför minns eleverna just de sakerna? Här studeras de två aspekterna: Av vilka anledningar anser eleverna själva att de har dessa minnen? Vad säger utomhuspedagogisk forskning om upplevelsernas betydelse för lärandet? (3) Hur väl stämmer elevernas minnen överens med de syften som Sörmlands museums har med sin verksamhet? Studien baseras på en enkätundersökning där sammanlagt 205 elever i årskurs 4 och 5 har deltagit i ett studiebesök på Sörmlands museum under våren 2004. Efter fyra till åtta månader ombeds eleverna utveckla två frågeställningar / påståenden: (1) Detta minns jag… (2) Jag minns det för att… Resultatet visar att eleverna har rika minnen från besöket samt att de allra flesta eleverna upplevde besöket som positivt. Studien av elevernas minnen efter deltagande i programmen på Sörmlands museum visade att 70 procent av eleverna mindes aktiviteter de fått göra själva. 51 procent hade auditiva minnen och 40 procent hade visuella minnen. 37 procent av eleverna hade minnen som var kopplade till en specifik plats på Nyköpingshus. Den orsak de flesta eleverna själva angav till att de kom ihåg dagen var att de hade positiva minnen, 75 % skrev att det var roligt. Många elever upplevde även programmen som spännande, intressanta och unika. Karaktären hos deltagarnas minnen liksom deras egna teorier om varför de minns det de minns stärker den utomhuspedagogiska forskningens syn på inlärning. Egna upplevelser, i synnerhet sådana som involverar många sinnen, rörelse och en plats som förstärker lärandet, ger eleverna något att associera faktakunskaper till. Studien har visat att de studerade programmen utgör en arena för spännande möten mellan samtid och dåtid. Elevernas omfattande och positiva minnen visar att Sörmlands museum lyckas väl med sin föresats att fungera som ett komplement till skolan.

Syftet var att undersöka livsmål hos yngre män och kvinnor (20-30 år) utifrån ett autobiografiskt minnesperspektiv. Mätinstrumentet bestod av en enkät med tio frågor baserade på tidigare forskning. Resultatet visade på få skillnader mellan män och kvinnor gällande mål utifrån ett autobiografiskt perspektiv. Skillnaderna var att kvinnor generade fler mål än män i målkategorierna ekonomi och nära relationer inom tidsperspektivet 1 år framåt i tiden samt i målkategorierna nära relationer och hälsa inom tidsramen 5-10 år framåt i tiden. Inom tidsramen 1 år bakåt genererade kvinnor fler mål än män, i målkategorin socialt liv. Kvinnorna angav återigen fler mål än männen, men i målkategorin hälsa, inom tidsramen 5-10 år bakåt i tiden. Ingen signifikant skillnad fanns mellan könen gällande grad av målinriktning. Respondenternas åsikter (oberoende av kön) angående hur stor kontroll de har över sina mål (1 år framåt respektive 5-10 år framåt) samt hur sannolikt de tror att det är att dessa mål kommer att inträffa, visade på signifikanta skillnader mellan de olika tidsperspektiven samt måltyperna (minst vs. mest sannolikt att de inträffar). / The aim was to investigate the life goals of young men and women (20-30 years) from an autobiographical memory approach. The measuring instrument consisted of a survey of ten questions based on previous research. The results indicated few differences between men’s and women’s goals from an autobiographical perspective. However, women compared to men generated more economy and close relationships related goal in a 1 year forward time perspective, and close relationships and health related goals in a time frame of 5-10 years ahead. In the time frame of 1 year back in time, women generated more social life goals than did men, and in the time frame of 5-10 years back in time women generated more health goals than did men. No significant difference between the sexes was found concerning level of goal-orientation. The views of the respondents (gender-independent) concerning level of goal control (1 year ahead, 5-10 years ahead), and their views of the probability of goal-fulfillment indicated significant differences between the time perspectives and types of goals.

I vårt samhälle har bilden fått en allt större betydelse för att förse oss med information om vår omvärld och det förflutna. I ett modernt samhälle utgör bilder från kameror vår huvudsakliga källa till verkligheten som vi inte har direkt erfarenhet av. Genom de bilder som finns samlade runtom på våra museer skapar vi en föreställning om hur världen såg ut förr. Hur dessa bilder används styr hur vi ser på det förflutna, vilket i sin tur bidrar till samhällets kollektiva minne. Syftet med studien har varit att problematisera fotografiet som kulturarv och visa på dess komplexitet. Genom intervjuer med fem kulturinstitutioner Östergötlands länsmuseum, Bild Linköping, Norrköpings stadsmuseum, Norrköpings stadsbibliotek och Arbetets museum har jag undersökt synen på fotografiet som kulturarv. Bilden som framträder i studien är av ett medium som både attraherar och förför oss. Samtidigt som dess förmåga att passa in i olika kontexter bidrar till en tvetydighet som möjliggör ett ifrågasättande av sanningshalten i fotografier. / In our society photographic images have assumed an ever greater role in providing us with information about the world around us and about our past. In modern society pictures taken by cameras are the main source of real life information distant from personal experience. Through pictures stored in museums we can create an image of the world as it appeared in past times. The way these pictures are used can influence our perception of the past and they affect society’s collective memory. The purpose of this study is to question the use of photography in cultural heritage work and show the complexity of the situation arising from their use. Through interviews with 5 different institutions – Östergötlands länsmuseum, Bild Linköping, Norrköpings stadsmuseum, Norrköpings stadsbibliotek and Arbetets museum – I have examined how the use of photographs is perceived when working with cultural heritage. The results of the study throw light on a medium which both attracts and seduces us. At the same time it also reveals that the capacity of photographs to be used in so many diverse contexts leads to an ambiguity which allows their truth content to be questioned.

This study aims to examine memory performance in monolingual and bilingual children, and whether novel information (compared to familiar information) is differently recognized by bilingual children compared to monolingual children, and for boys compared to girls. A sample of 49 pupils from Swedish schools (28 bilingual children and 21 monolingual children; and 24 girls and 25 boys) was used in this study. Both bilinguals and monolingual had to remember or make decisions about different lists of words. They also performed two tasks of semantic memory. After that, they had to rate themselves in their proficiency of Swedish knowledge (writing, reading, speaking and understanding) and knowledge in mother tongue (only for bilinguals). In all memory tasks, no differences were found between bilingual and monolingual groups. Also, novel information was recognized similarly to familiar information and none of the groups was different in this regard. / Syftet med denna studie är att undersöka minnesprestationer hos enspråkiga- och tvåspråkiga barn och om ny information känns igen på ett annat sätt än bekant information hos enspråkiga jämfört med tvåspråkiga barn samt hos killar jämfört med tjejer. Ett stickprov på 49 elever från svenska skolor (28 tvåspråkiga och 21 enspråkiga, 24 tjejer och 25 killar) användes i studien. Både enspråkiga- och tvåspråkiga fick i uppgift att komma ihåg och besluta om olika ordlistor. De fick också två test om semantiskt minne. Efteråt fick de bedöma sin förmåga i svenska språket (skriva, läsa, tala och förstå) och tvåspråkiga bedömde även sin förmåga i hemspråket. Inga skillnader fanns mellan grupperna avseende resultaten av minnsestesterna. Vidare upptäcktes inga skillnader i att komma ihåg ny och bekant information hos någon av grupperna.

Dag Wellander: Meaning – memory: oblivion. A reading of Birgitta Trotzig’s The mud kings daughter. Master of Arts paper. Written in Swedish. 115 pp. Department of Literature and History of Ideas, Stockholm University, SE – 106 91 Stockholm The purpose of the paper is to treat one question, including the consequences of it’s answer, the question if The mud kings daughter is a text that has meaning. The question is in a first series of steps being approached by the way of scrutinizing the meaning found in the text in accordance with the methodology applied by those four dissertations that are available on the subject, i.e. on The mud kings daughter. These examinations do not find that the alleged forms of meaning stated by the dissertations is being produced by the text. On the contrary striking similarities is being found between these alleged forms of meaning on the one hand, and on the other the unfounded, disambiguated meaning that, according to Shoshana Felman, Freudian and anti-Freudian critics alike, have said is to be found in Henry James’ short novel The Turn of the Screw. In a following series of steps – some of which are being taken on Jacques Derrida’s advice – the rhetorical functioning of the textual ambiguity is observed and often found to be enchanting, whereupon the rhetorical necessity of the textual ambiguity is found to be affliction. This split between the rhetorical functioning of the textual ambiguity as rather enchanting, and the rhetorical necessity of the textual ambiguity being affliction, is then treated as something that hardly could be understood, and, accordingly, as something that might be understood as something that could not be understood. The idea is being put in that this split could be thought of as an inversion of oblivion into a living memory of a forgotten reading impression, an idea that is being inspired by the inversion of oblivion into a living memory in Marcel Proust’s In Search of Lost Time. Keywords: Birgitta Trotzig, Shoshana Felman, Jacques Derrida, Marcel Proust, meaning, ambiguity, memory, oblivion.

”The myth of Palme- a textual analysis of the documentary Palme and its description of the social memory of Olof Palme as a norm or anomaly” by Emma Svanström aims to analyze how the directors of the documentary Palme choose to present Olof Palme to the future generations. Also the goal is to find out if their version presents Palme as a person who followed the norms or was divergent. To this purpose the thesis use textual analysis combined with a quantitative method in search of which persons the directors give the right to form the myth of Palme and which keywords they use to do describe him. To view the film as a social memory in the transformation to a myth the thesis use Jan Assmans theory of social memory and to find out if the documentary describes Palme as following the norms or divergent it uses Mary Douglas theory of anomaly. The results show that it is mainly the narrator and Olof Palme that gets to form the myth of him but also his family, friends, fellow employees and other persons that met him or was affected by his actions. Palme is discribed as special, intelligent, interested in social politics and able to act as he saw fit even if it was against the norms. He is above all described as a complex person with many and sometimes contradicting sides. Some of these actions and characteristics’ are viewed as following the norms while others are shown as anomalies.

En hel del av forskning inom kognitiv neurovetenskap tyder på att effektivare upplägg av repetitionstillfällen förbättrar inlärningsprocessen hos eleverna, eller rättare sagt hos människor i alla åldrar.Uppsatsen handlar om yngre instrumentalelevers inlärningsprocess i relation till hjärnans minnesfunktioner och undersökningen fokuserar fiolundervisning på nybörjarnivå. Jag har utfört ett empiriskt experiment av tajmade repetitionstillfällen via interaktiva onlinebaserade samtal med tre yngre elever.Alla de tre eleverna har under projektens gång åstadkommit förbättringar av de färdigheter som stod i fokus vid de tajmade repetitionerna. Experimentperioden har haft positiv inverkan på elevernas motivation, men deras uppnådda förbättringar bedömer jag vara av icke bestående karaktär. Däremot har projektets genomgång betydligt förbättrat elevernas föräldrastöd i hemmaövningen. / <p>Lärarexamen</p>

Demens är en sjukdom som ökar i samhället till följd av att den äldre populationen ökar. Sjukdomen innebär ofta en försämrad livskvalitet för den drabbade samtidigt som det leder till samhällsekonomiska konsekvenser.  Vanligt förekommande beteendeförändringar är exempelvis oro, aggressivitet samt depression. Läkemedel är en vanlig förekommande åtgärd vid beteendeförändringar, men innebär ofta negativa konsekvenser såsom oönskade bieffekter samt onödiga kostnader. Musik är därför ett alternativt sätt till läkemedel för att lindra beteendeförändringar, då musiken skapar en lugn atmosfär och en meningsfull tillvaro. Syftet med litteraturstudien var därför att beskriva musikens påverkan på personer med demenssjukdom. Resultatet visade en lindring av oro, fysisk- och verbal aggressivitet samt depression efter det att personer med demens lyssnade på musik. Musiken gav även en bättre livskvalitet samt välbefinnande, främjade kommunikationen och förbättrade den sociala interaktionen med andra. Musiken hade även en positiv effekt på personernas rörelseförmåga samt lockade fram deras kreativitet. Musiken hade såväl en direkt som en fördröjd effekt på beteendeförändringarna. / Dementia is a disease which is increasing in the elderly population. Various specific behaviors such as anxiety, aggression and depression are often seen in people with dementia. Medicines are often used to moderate the symptoms but lead to negative consequences such as side effects and unnecessary costs. Music is an alternative to drugs to alleviate negative behaviors. Music can create a tranquil atmosphere and a meaningful life for people suffering of dementia. Therefore the purpose of this literature study was to describe the influence of music on people with dementia. The results showed that listening to music alleviated anxiety, physical- and verbal aggression, and depression in people with dementia. The music also provided a better quality of life and well-being, stimulated communication and improved the social interaction with others. The music also had a positive effect on the person’s ability to move and brought out their creativity. The music was found to have both a direct and a delayed effect on negative behavior patterns.