Syftet med uppsatsen är att skapa ökad förståelse för hur musik och rörliga bilder som kulturella minnen kan samspela och upplösa gränser mellan dåtid och samtid. De frågeställningar som också utgör kärnan i uppsatsen handlar om hur musik samspelar med rörliga bilder och därmed bidrar till att forma det kulturella minnet runt en tidsepok. Dessutom: huruvida samspelet mellan musiken och bilderna också kan upplösa gränser mellan dåtid och samtid. Undersökningen består av kvalitativa texttolkningar av ett urval scener ur Upp Till Kamp, en svensk tv-serie med långfilmskaraktär som återblickar på sextiotalet i Sverige. I scenerna finns exempel på olika möten mellan populärmusik och rörliga bilder. Musik som växlar mellan att vara välbekant äldre och nyskriven möter rörliga bilder som växlar mellan att vara autentiska och nyskapad fiktion. Det teoretiska ramverket utgörs av en integration av teorier inom de tre olika fälten medier och minne, filmmusik och temporalitet. Populärmusik i film har inte tidigare inrymts i teorier kring medier och minnen i någon nämnvärd utsträckning. Det kan ha att göra med att populärmusiken snarare komplicerar än förstärker kulturella minnen. I uppsatsen framträder att kollektiva kulturella minnesbilder både kan förstärkas och försvagas när filmens bilder samverkar med populärmusik. Populärmusik som spelar i samtakt med filmens rörliga bilder kan bidra till att emotionalisera historien och förstärka de kulturella minnena av sextiotalet. Minnesbilder kan också försvagas i möten med populärmusik, vilket särskilt framträder då musiken innehåller sång och utgör det dominerande ljudet.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Årligen dör ett av fyra cancerdiagnostiserade barn i Sverige. Föräldrarnas liv efter förlusten förändras för alltid och reaktionerna kan variera. Efter förlusten är föräldrarna i stort behov av stöd från sina nätverk. De måste lära sig att leva med förlusten och de får kämpa för att komma tillbaka till vardagen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur föräldrarna upplevde välbefinnande respektive lidande upp till två år efter att deras barn avlidit i cancer. Metod: Studien utgår från fem självbiografier som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att förlora sitt barn skapar många blandade känslor hos föräldrarna, allt från sorg till lättnad. Föräldrarna är i behov av stöd efter den livsomvälvande upplevelsen. Barnen är en del av familjerna då minnena alltid lever kvar. Syskonen är en avgörande faktor för föräldrarnas kamp att fortsätta den nya vardagen. Föräldrarna lär sig att leva med saknaden och sorgen. Slutsats: Att förlora ett barn är en traumatisk händelse som skapar många olika känslor. Att få bra stöd är viktigt för föräldrarna som bearbetar händelsen på olika sätt. Minnena av barnen finns alltid hos föräldrarna så länge de lever och de genomgår förändringar efter att barnen har avlidit.

All my short stories have been written in an intuitive way according to which no outline of characters, intrigue or plot was made in advance. A consequence of this process is that not even myself as the author is aware of the meaning of the texts and therefore I too have to interpret the stories. Because of the character of the text, I use an analysis of archetypes according to C. G. Jung’s analytic psychology. In addition to this I also use concepts from hermeneutical and existential phenomenology, represented here by Viktor Frankl, Emmanuel Lévinas, Martin Heidegger and Paul Ricoeur. The Jungian analysis shows that the content in the short story Sjön (The lake) in a high degree is structured in a way that correlates very well with this method. When it comes to the phenomenological thinkers, several of their concepts are applicable in my short story. In the philosophy of Frankl and Heidegger, the concept of conscience is a warning to the individual to take care of his life, which is a possible interpretation of the anxiety of my main character.  When it comes to his seeking for the significance of an important earlier event in his life the concept of memory in the discourse of Ricoeur also bring some light to the understanding. Finally, the concept of the Other in Lévinas´ philosophy can explain his longing for a reestablishing of a meaning in his life.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättra organisatoriska utvecklingsmöjligheter och den konkurrenskraft som följer av detta. För en organisation med hög personalomsättning är således kunskapshanteringen av största vikt. Misslyckas organisationen att föra över kunskap och motverka de kunskapsglapp som kan uppkomma när individer lämnar organisationen är risken att förlora avgörande kunskapsresurser överhängande. Uppsalas studentnationer utgör ett tydligt exempel på organisationer som brottas med den här problematiken. Studentnationernas ledning byts ut betydligt oftare än vad som är vanligt i näringslivet och problematiken kring kunskapsöverföring vid hög personalomsättning dras på så vis till sin spets.   Syftet med denna uppsats var att skapa förståelse för kuratorer på Uppsalas studentnationers upplevelse av kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. Det är således de enskilda kuratorernas upplevelse av kunskapsöverföring som är i fokus för uppsatsen. Studien genomfördes i form av en kvalitativ intervjustudie bestående av åtta stycken semistrukturerade intervjuer med sittande eller nyligen avgångna kuratorer vi Uppsalas studentnationer.   De resultat som går att utläsa av studien är i mångt och mycket konsekvent med teoribildning på området. Det framgick att respondenterna upplevde tydlig dokumentation och rutiner som en av grundpelarna för att kunskapsöverföringen ska lyckas. Resultatet tyder även på att den utbrändhet många av kuratorerna upplever i slutet av sitt kuratorsår utgör ett stort hot mot effektiv kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. / Knowledge management is becoming progressively more and more important in order to improve and organization’s possibilities for improvement and the competitive advantage that follows. To an organization with high turnover rate, knowledge management is of outmost importance. If an organization fails to transfer the relevant knowledge when an individual leaves, the risk of vital knowledge loss increases dramatically.   The student nations of Uppsala are clear examples of organizations with a high rate of turnover where these complexes of problem occur. The top management is exchanged considerably more often than in the business world and thus the issue of knowledge transfer is very relevant.   The purpose of this essay was to create an understanding of the experience of knowledge transfer of the Curators at Uppsala’s student nation. It is their subjective experiences we are focusing on in this essay. The study was conducted in the form of qualitative interviews consisting of eight semi-structured interviews with current of recent Curators at the student nations in Uppsala.   Our results from this study are consistent with the theory in this field. We could see how the respondents experience clear documentation and routines as important basis for knowledge transfer to succeed. The result also indicates that the exhaustion that many of the Curators experience at the end of their contracted year is a major threat against effective knowledge transfer when exchanging Curators.

No description available.

No description available.

<p>Människan minns händelser och rörelser som hon själv genomfört bättre än de hon fått berättade för sig. Minnet för händelser och rörelser behandlas i det episodiska minnet. Multimodal memory theory är en teori om det episodiska minnet vilket bland annat behandlar förkunskapernas och modaliteternas betydelse för minneskapaciteten. Då människan genomför något används den motoriska modaliteten och då hon får höra något berättas används den verbala modaliteten. Det som har undersökts är om minnet och förståelsen för komplexa och tekniska lösningar påverkas av vilket modalitet som används vid inkodningen. Undersökningen visade inte någon skillnad på förståelse eller minneskapacitet för komplexa och tekniska lösningar, beroende av vilket modalitet som används vid inkodningen. En anledning till att undersökningen inte visade någon skillnad kan vara att mätredskapet var för trubbigt. Det är även möjligt att resultatet hade blivit ett annat om utformningen på experimentet hade varit annorlunda.</p>

No description available.

Zugl.: Zürich, Univ., Diss., 2007

This thesis concerns Malung and the annual music and dance festival Dansbandsveckan. The aim is to study collective identity and memory processes connected to this event among the local residents, and to find how aspects of Dansbandsveckan relates to the local history in Malung. The study is based on interviews and observations and the central theoretical concepts used are memory, identity and community. These concepts highlight process, the evolving structures in negotiating different aspects of Dansbandsveckan among the locals. The result shows that Dansbandsveckan is indeed a central economical and social component for the local residents, although they do not take part in the main feature of the event – the dance. Instead other arenas are claimed by the locals and used to strengthen aspects of the social memory and collective identity of Malung. The way the event is organized and structured connects it to the local history through values and ideals such as entrepreneurship and volunteerism. The fading of the old collective identity, the leather industry, is an ongoing trauma for the community since the symbolically important tannery burned down in 2014. Dansbandsveckan claims a stronger presence in the social memory every year and is slowly becoming a new cornerstone in Malungs collective identity as the leather will either slide further into the forgotten or become institutionalized in the cultural memory.