Arkitekturcentralen var ett sätt för oss tre att undersöka behovet av, och förutsättningarna för, en ny institution för arkitektur i Stockholm, samt utveckla nya former och arenor för hur man kommunicerar arkitektur. Det kommer ur en djupt känd förvirring och frustration över situationen i Stockholm vad gäller det offentliga samtalet om arkitektur och staden, och de rådande förhållandena inom vår bransch, där kortsiktig spekulativ ekonomi får styra alltmer över vad som byggs. Vi undersökte detta genom att starta Arkitekturcentralen, att undersöka genom att vara, och att vara genom att göra. Vi har under perioden för examensarbetet arrangerat en rad aktiviteter på vårt kontor på skolan, gått på väldigt många samtal, intervjuat en mängd personer och berörda aktörer inom serien "Månadens Trauma", där vi genom några specifika fall lyft fram och diskuterat olika typer av förändringar i staden och processerna kring dessa. Vi har även producerat två broschyrer; en karta om var och hur det förs samtal om arkitektur och staden i Stockholm och en plansch som beskriver detaljplaneprocessen, de relevanta men ibland svåra ord som förekommer i den, samt hur och när man som medborgare kan påverka. Det mesta vi gjort finns på vår hemsida www.arkitekturcentralen.se. Terminen avslutades med ett samtal med juryn om vårt arbete, om arkitektens roll och om arkitektur och staden. Arkitekturcentralen är tänkt att leva vidare. / Through Arkitekturcentralen, we have examined the need of and the conditions for a new institution of architecture in Stockholm. We were also interested in developing new forms and forums for communicating architecture. It comes out of a deeply felt confusion and frustration over the situation in Stockholm, the public discourse on architecture and the city and the prevailing conditions in the building industry, where short-term speculative economy more and more decides what is being built and how. We investigated this by starting Arkitekturcenralen - by searching by being and being by doing. During the period of the thesis we organized a series of activities in our office at the school, visited many events such as debates, seminars and talks, interviewed a variety of people and stakeholders within the series "The Trauma of the month", where we highlighted and discussed various types of changes in the city and the processes around them trough some specific cases. We have also produced two brochures; a map of where and how the conversation about architecture and the city in Stockholm is held and a poster describing the zoning process, the relevant but sometimes difficult words that appear in it and how and when the citizens can take part in the process. Most of our work is presented on our website www.arkitekturcentralen.se. The semester ended with a conversation with the jury about our work, about the role of the architect and the architecture and the city.  The work with Arkitekturcentralen will continue after the end of this thesis project.

Projektet utgår från två böcker; Momo-eller kampen om tiden av Michael Ende och Ojämlikhetens nya geografi av David Harvey. De två böckerna har varit motorer för hur en ny cirkushall i Alby för Cirkör utformats. Rummen som Momo rör sig genom i berättelsen har fått stå som förebilder för det givna programmets rum, Harveys bok har sedan bredatt projektet i en mer teoretisk riktning; det är mer än bara den fysiska byggnaden som avgör hur vi förstår byggnaden.

The purpose of this study is to examine whether the returns on the Stockholm Stock Exchange and its different sectors is mean reverting during the period 2003–2019. In addition to the examination of the entire period, the study also examines the periods before, during and after the global financial crisis. Daily, weekly and monthly data is used in combination with three different statistical methods in the form of ADF-tests, KPSS-tests and GPH-tests. The previous research conducted within the area yield different results but the tendency to find support for mean reversion increases during periods of economic uncertainty. The main standpoint used in previous literature and also this study is based on Famas (1970) publication about the efficient market hypothesis (EMH).  The results from the entire period are in line with the EMH where no robust indications for mean reversion is found neither for the specific sectors or the index itself. However, when the different periods are examined, in the period following the global financial crisis the healthcare and real estate sector show signs of mean reversion. In summary, the results show more support for mean reversion when the sectors are examined in relation to the entire Stockholm Stock Exchange. The conclusion based on these results is that an investor, in contrast to the EMH, can use the serial correlation in returns for these sectors as an indicator for when to buy and sell assets during periods as the one following the global financial crisis.

The thesis deals with the interaction of mathematical abilities and the mathematical memory's role in problem-solving. To examine those phenomena, I analyzed the expression of mathematical abilities for high achieving students from upper secondary school. The study shows that the mathematical memory accounts for a relatively small proportion of time of the problem-solving process and that the mathematical memory emerges mainly during the initial phase of the process. Although the mathematical memory accounts for a small percentage of the time of the problem-solving process, the mathematical memory has a decisive role for the choice of problem-solving methods, because the students choose their solution methods in the initial phase of their problem-solving activity. The study shows that the choice of problem-solving method has significant consequences for the students' problem-solving activity; if the chosen methods did not lead to the desired outcome, so the students found it very difficult to change their initially chosen problem-solving methods. The study also shows that students who use general problem-solving methods perform better than students who use numerical methods. / Avhandlingen fokuserar matematiska förmågors interaktion och det matematiska minnets roll vid problemlösning. För att undersöka dessa företeelser, har jag analyserat matematiska förmågors uttryck hos högpresterande gymnasieelever. Eleverna löste nya och utmanande matematiska problem individuellt, under enskilda observationer. Studien visar att det matematiska minnet tar i anspråk en relativt liten andel tid av problemlösningsprocessen och är huvudsakligen närvarande i processens inledande fas. Trots att det matematiska minnet tar i anspråk en liten andel tid, så är det matematiska minnet avgörande för valet av problemlösningsmetoder eftersom eleverna väljer lösningsmetoder i processens inledande fas. Studien visar att valet av problemlösningsmetod har viktiga konsekvenser för elevers problemlösning. Om de valda metoderna inte leder till önskat resultat, så har eleverna mycket svårt för att ändra sina initialt valda lösningsmetoder. Studien visar också att elever som använder allmänna problemlösningsmetoder presterar bättre än elever som använder numeriska metoder.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka potentialen av TAKK (Tecken Som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) i undervisningen av främmande språk i den svenska skolan. Genom en kvasiexperimentell utvärdering tillämpades TAKK under en lektion i spanska där 18 elever skulle lära sig 24 nya ord om mat. Eleverna gick i åk 6 och studerade nybörjarspanska. Orden lärdes ut på ett traditionellt sätt genom att säga och skriva dem men orden 1-12 ackompanjerades dessutom av ett TAKK tecken som eleverna uppmanades att härma. Eleverna förhördes skriftligt vid tre tillfällen på en period av två veckor; glosförhör 1 bestod av 24 ord utan bilder på tecknen, glosförhör 2 bestod av 24 ord och bilder på tecknen för orden 1-12. Glosförhör 3 bestod av endast 12 bilder på tecknen för ord 1-12. Orden skulle översättas till svenska förutom vid tredje tillfället där det skulle skrivas på spanska. I ljuset av Paivios (1971) Dual Coding Theory och The Additivity Hypothesis visade resultatet på glosförhören en positiv inverkan av gesterna/tecknen på inlärningen av orden. Alla elever fick ett högre antal rätt översatta ord vid glosförhör 2. Man kan försiktigt dra slutsatsen att tecknen från TAKK bidrog till en förbättrad memorering av orden då de lagrades i vårt multimodala minne där de lämnade två interrelaterade minnesspår.

Syftet med studien är att undersöka om det finns lämpliga stödåtgärder att införa i svenskundervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i årskurs F-3. Vi vill få en fördjupad kunskap om vilka sorts tidiga tecken det finns på att en elev har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi samt vilka svårigheter som är förknippade med funktionsnedsättningen. För att uppnå ett resultat valdes en kvalitativ forskningsmetod i form av personliga intervjuer med lärare, specialpedagoger samt individer med dyslexi. Den teori som ligger till grund för studien utgår ifrån ett språk- och kunskapsutvecklande synsätt. Teorin har rötter i uppbyggnaden av språksystemet. I resultatet framkom det att lärarna saknar kunskap om vad läs- och skrivsvårigheter/dyslexi innebär. Detta skapar en problematik eftersom de direkt behöver lämna över arbetet till en specialpedagog. Resultatet pekar också på att strukturen i undervisningen, kompensatoriska hjälpmedel och intensivläsning är lämpliga och förebyggande stödåtgärder för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Den slutsats vi drar är att det saknas övergripande och fördjupad kunskap om vilka svårigheter läs- och skrivsvårigheter/dyslexi medför och hur pedagogerna ska hantera detta i undervisningen. Utifrån de fyra intervjupersonerna framkom det liknande förslag på stödåtgärder. Intensivläsningen var den stödåtgärd som var mest påtalad bland intervjupersonerna. Med hjälp av teorin kunde vi dra slutsatsen att intensivläsning kan utvecklas och varieras med hjälp av genrepedagogiken.

Syftet med denna studie är att undersöka vad svensklärares inställning är till Micke Hermanssons metod Grej of the day samt vad som dessa anser vara denna metods styrkor och utmaningar. Studien avgränsas till grundskolans tidigare år i svenska grundskolor. För att besvara syftet så gjorde jag djupintervjuer med grundskollärare i svenska som använder sig av denna metod. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av teoretisk utgångspunkt som utgår ifrån begreppen som minne, inlärning och intresse. Studien beskriver också forskningsläge om lärande och motivation. Det studiens resultat visar är att lärarnas inställning till metoden är välkomnande och positiv. Kollegialt lärande och inspiratörer i skolorna gör att metoden har blivit en del av svensklärarnas undervisning. Lärarna anser att modellens styrkor är enkelheten som ligger i kortheten. Lärarna påpekar att den är enkel att använda, ta till sig samt koppla till olika ämnen och läroplanen. Vidare framhåller lärarna att engagemang och delaktighet ökar markant i klassrummet på grund av ledtråden som ges innan Grej of the day lektionen samt eftersom eleverna återberättar lektionen hemma gör att både eleverna och föräldrarna får en annan syn på skolan samt kunskapen. Utmaningen med metoden är den kan vara svår att genomföra för den oerfarna pedagogen.

Podcast är ett underhållningsformat som växer mer och mer. År 2019 lyssnade 55% av svenskainternetanvändare på podcasts. Då man oftast lyssnar via sin smartphone samtidigt som man görnågot annat kan det vara lätt att zona ut och missa delar av avsnittet. Denna studie syftar till attundersöka hur en informationsgrafik som ligger i den mobilapp man använder för att lyssna påpodcast kan se ut, samt om den kan göra att man minns mer av det man precis har lyssnat på.En inledande studie genomfördes för att undersöka hur olika människors podcastvanor såg ut,hur och var de lyssnade, samt om de tenderar att zona ut kortare stunder. Resultatet bekräftade atten stor mängd personer ofta glömde bort vissa delar av den podcast de lyssnat på, samt attsmartphone var det främst förekommande mediet som användes.För att kunna besvara syftet har, genom en designprocess, tre olika koncept av informationsgrafiktagits fram och testats. Dessa har sedan jämförts med test på om man bara lyssnar på podcasten.Resultaten visar tendenser på att man minns mer om man ser en informationsgrafik samtidigtsom man lyssnar på podcasten, men att det egentligen inte spelar så stor roll hurinformationsgrafiken ser ut. Informationsgrafiken kan vara olika grader av abstrakt beroende vadpodcasten handlar om just då. Det är dock viktigt att informationsgrafiken innehåller text tillillustrationerna och att siffror visas i tydliga diagram. Det är också väldigt uppskattat att ha medinformation om vem som talar i podcasten just då. / Podcast is a form of entertainment that grows increasingly. In 2019, 55% of Swedish internetusers listened to podcasts. As one often listens via one’s smartphone at the same time as doingsomething else it is easy to zone out and miss parts of the episode. This study aims to explore howan infographic inside the application one uses to listen to podcast can look and whether it canmake one remember more of what one just listened to.An initial study was conducted to investigate what different people’s podcast habits looked like,how and when they listened, as well as if they tend to zone out for shorter periods. The resultconfirmed that a large amount of people often forgot some parts of the podcast they listened to. Italso showed that smartphone was the most common medium that was used.Through a design process, three different concepts of infographics have been produced andtested to answer the purpose of this study. These concepts have been compared to a test resultfrom users only listening to the podcast and not viewing the infographic. The result tends toshow that you remember more if viewing an infographic but that it doesn’t matter how it isdesigned. The infographic can be designed in different degrees of abstraction depending on whatthe podcast is about right then. However, it is important that the infographic contain text next tothe illustrations and that figures are shown in clear diagrams. It is also very appreciated to includeinformation about who is speaking in the podcast right then.

Denna undersökning utreder hur och varför Föreningen Gamla Halmstad startade 1923 i Halmstad som en kollektiv historiekulturell minnesgemenskap och bevarande organisation. Undersökningen svarar på vilka aktörer som dominerar vid föreningens tillkomst och vilka förändringar i gemenskapen som kommer till uttryck i dess årsbok fram till dess förste ordförandes död 1941 vad avser frågan om definition av gemenskapens kollektiva minne. Den svarar även på frågan om syftet med gemenskapen och förankrar den med vidare tillhörighet till kulturarv och med fosterlandsvänner. Teoretiskt används Ludwik Flecks kunskapsteori där de tre begreppen tankegrupp, tankestil, riktad perception är centrala liksom Flecks sammanhållning av fack och populärvetenskap. Som kompletteringar till Flecks kunskapsteori används social nätverksteori i den bearbetade Powellska traditionen och Jörn Rüsens historiekulturella teori med Jan Assmanns kompletterande minnesteori. Uppsatsens tillvägagångssätt operationaliserar gemenskapen till en processuell gemenskap där relationen mellan personer undersöks och där en undersökning av den historiska berättelsen ses som en pågående process som kan undersökas utifrån Jörn Rüsens historiekulturella dimensioner och Jan Assmanns minnesteori. Materialet för undersökningen utgörs främst av den årligen återkommande årsboken med för denna uppgift avgränsning till åren 1924 – 1941. Tillvägagångssättet gör det möjligt att i historiekultur inkludera såväl den i gemenskapen aktivt brukade som den lagrade kulturen vilken vid behov kan reaktiveras. Rörligheten mellan den aktiva sociala nivån och den arkiverade kulturella gör det möjligt att synliggöra vilka dimensioner av historiekulturen som under perioden 1923-1941 får företräde i årsboken som dess kulturella minne.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur kulturarv och minne omförhandlas, materialiseras och upplevs i samband med stadsutveckling av ett komplext kulturarv. Undersökningen fokuseras till området Sege park i Kirseberg, som ligger i östra delen av Malmö. Det nya området planeras på samma plats där mentalsjukhuset Malmö Östra sjukhus låg i drygt 60 år innan det slutligen avvecklades 1995. Metoden utgörs av en kvalitativ innehållsanalys av bland annat planeringsdokument och bilder som kompletteras med författarens upplevelse av platsen. Undersökningen visar att det byggda kulturarvet i stor mån värnas i samband med omvandlingen, men att platsens narrativ samtidigt skrivs om för att bättre passa in i utvecklingen av det nya bostadsområdet. I kombination med få direkta referenser till den tidigare användningen som mentalsjukhus som skyltar och dylikt görs minnet av Östra sjukhuset svårtillgängligt för den som inte är informerad om platsens historia.