No description available.

Matematiksvårigheter kan ha många olika orsaker. Vissa är kopplade till kognitiva processer som möjliggör inlärning. Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån forskning undersöka vilken inverkan på inlärningen ett laborativt och konkret undervisningssätt med digitala inslag har för elever i matematiksvårigheter kopplade till minne och koncentration. För att besvara detta har en systematisk sökningsprocess utförts där forskning tagits fram som svarar mot studiens syfte och frågeställningar. Forskningen har sedan granskats både gällande kvalité och innehåll. Undervisningen ska, enligt läroplanen, främja inlärningen och en livslång lust att lära oavsett vilka förutsättningar eleverna har. Vidare ska eleverna i matematikundervisningen ges möjlighet att utveckla förmågor så de kan lösa matematiska problem med olika strategier, urskilja samband och variationer samt föra matematiska resonemang. Det framkommer i denna studie att ett laborativt och konkret arbetssätt med digitala inslag kan skapa flera olika fördelar som kan främja matematikinlärningen både för elever generellt men framförallt för elever som hamnat i matematiksvårigheter. Det belyses dock att läraren och dennes kunskap om både elever, material samt förmåga att planera undervisningen på ett bra sätt är avgörande för om positiva förutsättningar skapas eller inte. Tydlig och god struktur är, enligt vad som framkommit, extra viktigt för elever i matematiksvårigheter. / <p>Matematik</p>

Projektet har utvecklats i interdisciplinärt samarbete mellan Jenny Wiklund och KTH, Akademiska Sjukhuset i Uppsala, Uppsala Universitet, Karolinska Institutet, Kungl. Konsthögskolan, Aarhus Arkitektskole, och curator Jan Åman. Projektet har utvecklats skulpturalt vid Kungl. Konsthögskolan. Förstudier har genomförts vid Karolinska Universitetssjukhuset. I finalstudien kombineras studier vid Uppsala Akademiska Sjukhuset, Bild- och Funktionsmedicinskt centrum/Röntgen i tredimensionell visualisering av medicinsk bild med studier i klinisk anatomi vid Uppsala Universitet, för att förenas i skulptural gestaltning och iscensättning. R1 Reaktorhallen iscensätts som ett platsspecifikt monumentalverk. Den fysiska installationen i rummet bildar en temporal kappa om utställningskapitlen i avhandlingsutställningen som handlar om kropp och hjärna. Utställningen berättar om en specifik tidpunkt, utan minne och proprioception. Här finns ingen historia och ingen framtid. Genom utställningen skapas en förståelse för sambanden mellan teoretiskt tänkande och visuell gestaltning. Det är forskning genom konstnärlig och arkitektonisk precision med referenser till konst, arkitektur, medicin och medicinsk teknik. Referenserna är från verkliga objekt i verkliga rum, specifika verk från specifika konstnärer och genom auskultering vid flertalet expertpresentationer, där människor genom närvaro förmedlat sin kunskap. Arkitektur är spatial konstruktion av identitet, här i utställningsform som temporal visuell spatial-estetisk poetik. Formen på framläggningen av avhandlingen är vald efter det huvudsakliga ämnet som utreds, minnet, och dess temporala omskapande av rummet vid varje specifik tidpunkt det framkallas. Det visuella intrycket kommer före alla andra beskrivningar, i logik med den händelse som föregick doktorandprojektets ämne, en minnesförlust, där upplevelsen av rummet kom före språket, kroppen före hjärnan, intränade minnen i form av siffror före en självbiografi. / The project was developed in co-operation between Jenny Wiklund and KTH, Uppsala University Hospital, Uppsala University, Karolinska Institute, Royal Institute of Art, Aarhus School of Architecture, and curator Jan Åman. The project was developed sculpturally at the Royal Institute of Art. Preliminary studies of medicine were made at Karolinska University Hospital. The final study combines studies at Uppsala University Hospital of three-dimensional visualization of medical imaging with studies of clinical anatomy at Uppsala University, to be amalgamated to a sculptural interpretation and production. R1, the Reactor Hall, is staged as a site-specific monumental artistic work. The installation provides a temporary coat around the chapters of the dissertation exhibition, dealing with body and brain. The exhibition tells us about a specific moment, there is no memory, nor proprioception. There is no history, nor future. Through the exhibition an understanding of the connection between theoretical thinking and visual interpretation emerges. It is research by artistic and architectonic precision with references to art, architecture, medicine and medical technique. References come from concrete objects in concrete rooms, from specific artistic work of individual artists and from auscultating a number of expert presentations, where people by presence conveyed their knowledge. Architecture is a spatial construction of identity, here in the form of an exhibition as temporary visual spatial-aesthetic poetic theory. The form of the dissertation was chosen due to the main subject investigated, memory, and its temporary reshaping of the room at each specific point of time it is aroused. The visual impression come before all other descriptions, logical to the event that preceded the subject of the project, a loss of memory, when the experience of the room came before the language, the body before the brain, trained memories in the form of figures before an autobiography. / <p>Avhandlingen består av utställning med tillhörande text. Textdelen publiceras i DiVA samtidigt som utställningen är öppen.</p><p>QC 20170907</p>

Syftet med det här arbetet är att undersöka olika tillvägagångssätt för mig att memorera musik. Jag har arbetat med en klarinettkonsert innehållande tre satser och övat in varje sats med hjälp av olika metoder för att sedan jämföra resultatet. Jag har även gjort en enkätundersökning där jag intervjuar yrkesverksamma musiker som bidragit med tips och insikter om utantillspel. Under arbetets gång reflekterar jag över vilka för- och nackdelar de olika inlärningssätten har och vilka problem jag har stött på i min övning. Stor fokus läggs också på hörselns betydelse för musicerande och inlärning i förhållande till motorikens. Arbetets klingande resultat består i två inspelningar av de tre satserna. Den första inspelningen är gjord i slutskedet av min inlärningsprocess för att dokumentera hur bra jag lyckades lära mig de olika satserna. Den andra inspelningen är gjord efter en fyra veckor lång paus för att kontrollera vilken av satserna jag mindes bäst. Mitt arbete har gjort mig mer medveten om min egen inlärningsprocess. Jag har fått nya verktyg för att öva in musik, både utantill och med noter och fått ökad insikt i hur mitt minne fungerar.

Mental arithmetic problems require cognitive skills such as decoding numbers, working memory and the use of mental computation strategies. Pupils obtain various computation strategies at school, but what kind of strategies do pupils who are high achievers in mathematics choose while solving mental arithmetic problems? This study aimed to investigate what kind of strategies pupils who are high achievers in mathematics used while solving mental arithmetic problems, and if there were any substantial findings in the correlation between those strategies and their audio and visual memory. This was done by using standardised tests for visual and audio memory. Twenty-four high achieving pupils in mathematics were recruited, and data was compiled with regards to age, gender and neurodevelopmental disorders. The following computation strategies were identified; full decomposition, partial decomposition, transformation strategy and arithmetic fact. The results showed that the participants achieved above mean results on visual memory and sequence memory tests. Gender differences were identified in terms of girls achieving higher results than boys on all memory tests, they also differed in their use of computation strategies. No differences between participants with and without neurodevelopmental disorders were identified. Participants using the transformation strategy exhibit the most amount of flexibility in terms of applying computation strategies. Arithmetic fact was required to be able to apply transformation strategy.  Huvudräkning ställer krav på kognitiva förmågor såsom avkodning av siffror, arbetsminne och användning av beräkningsstrategier. Elever tillägnar sig olika beräkningsstrategier i matematikundervisningen, men vilka beräkningsstrategier väljer högpresterande elever i matematik vid huvudräkning? Syftet med denna uppsats var att identifiera vilka beräkningsstrategier som högpresterande elever i matematik använder sig av vid aritmetisk huvudräkning och hur beräkningsstrategierna förhåller sig till arbetsminne. Arbetsminnet undersöktes med tester i visuellt minne, visuellt sekvensminne, och fram- och baklänges sifferrepetition. Till studien rekryterades 24 högpresterande elever i matematik. Resultaten sammanställdes med avseende på ålder, kön och eventuella neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF). Följande beräkningsstrategier identifierades; talsortsvis beräkning, stegvis beräkning, talfakta och transformationsberäkning. Resultaten visade att deltagarna i studien uppnådde ett högre resultat än normalvariationen i visuellt minne och sekvensminne. Det fanns könsskillnader i form av att flickorna fick ett högre resultat än pojkarna på samtliga arbetsminnestester och att de båda könen kombinerade beräkningsstrategierna på olika sätt. Deltagare med NPF skilde sig inte från övriga deltagare gällande testresultat och användning av beräkningsstrategier. De som använde sig av transformationsberäkning uppvisade störst flexibilitet i sin tillämpning av beräkningsstrategier. Slutligen krävdes det talfakta för att transformationsberäkning skulle användas.

Previous studies concerning the study of Curiosity have found the presence of a reward mechanism when Curiosity is satiated. This study aims to investigate whether this reward mechanism might be extrapolated to other cognitive systems, specifically that of long-term memory. The key hypothesis for this study is that correctly recalling distant memories is inherently satisfying. Additionally, the more uncertain an event is represented in memory, the more satisfying it should be to retrieve. A total of 30 participants (male = 8, female = 22, mean age = 29.9, standard deviation = 9.4) were recruited and had complete datasets. A within-subjects longitudinal design was employed. Participants were subjected to 5 sessions over a period of 7 days, performing an encoding and retrieval memory experiment hosted on Pavlovia.org with data handling through Proflic.com. Results were analyzed using advanced statistical methods including mixed-method generalized linear models and linear regression. Results show events encoded closer to the time of recall are more satisfying, a finding contrary to what was expected. A direct link between self-perceived confidence in a cognitive task and satisfaction was also observed. It is concluded that the current reward-driven theory of curiosity may need rethinking and future research should aim address this. / Tidigare studier angående nyfikenhet har funnit närvaron av en belöningsmekanism när nyfikenhet är mätt. Denna studie syftar till en undersökning om denna belöningsmekanism kan extrapoleras till andra kognitiva system, särskilt för långtidsminne. Nyckelhypotesen för denna studie är att korrekt återkalla avlägsna minnen är tillfredsställande i sig. Desto mer osäker händelse som är representativ i minnet, desto mer tillfredsställande bör den vara att hantera. Totalt 30 deltagare (hane = 8, hona = 22, medelålder = 29,9, standardavvikelse = 9,4) rekryterades och hade fullständiga datamängder. En longitudinell design inom individer använde. Deltagarna utsattes för 5 sessioner under en period av 7 dagar och utförde en kodning och hämtningsexperiment som var värd på Pavlovia.org med datahantering via Proflic.com. Resultatanalyser med hjälp av avancerade statistiska metoder inklusive generaliserade linjära modeller med blandad metod och linjär regression. Resultaten visar att händelser som är kodade närmare återkallelsestiden är mer tillfredsställande, ett fynd som strider mot vad som förväntades. En direkt koppling mellan självuppfattning förtroende för en kognitiv uppgift och tillfredsställelse observatörer också. Det dras slutsatsen att den nuvarande belöningsdrivna teorin om nyfikenhet kan behöva omprövas och framtida forskning bör syfta till att lösa detta.

Syftet med studien var att studera effekten av priming vid ordstamskomplettering. Mina frågeställningar var 1) har priming en effekt på kompletteringen av sammansatta ords ordstammar? 2) är en svarstid på fyra sekunder för kort för kompletterandet av en ordstam? 3) kompletteras ordstammarna med det första ordet försökspersonerna kommer på? För att besvara mina frågeställningar utförde jag ett experiment. Den oberoende variabeln var priming eller inte priming av sammansatta ord, och den beroende variabeln var antalet korrekt kompletterade ordstammar. Svarstiden var fyra sekunder och antalet ordstammar var 226. Efteråt ställde jag dem frågor om hur de gått tillväga när de svarat. Antalet korrekt kompletterade ordstammar var signifikant högre för de sammansatta ord som försökspersonerna hade primats på (p&lt;.001), vilket visar att priming har effekt på kompletteringen av sammansatta ords ordstammar, samt att hela ord kan användas som ordstam. En svarstid på fyra sekunder korrelerade inte med ett stort antal missade svar (M = 9, SD = 4), vilket visar att en svarstid på fyra sekunder inte är för kort. Enligt försökspersonerna svarade de, på i snitt 4% av ordstammarna (M = 10, SD = 9), inte med det första ordet de kom på, vilket antyder om att ordstammar nästan uteslutande kompletteras med det första ordet försökspersoner kommer på. / The purpose of the study was to examine if priming has an effect on word stem completion. The questions I wanted to answer was 1) does priming have an effect on the completion of the word stems of compound words? 2) is a response time of four seconds too short for the completion of a word stem? 3) are the word stems completed with the first word that comes to the subject’s minds? To answer my questions, I performed an experiment. The independent variable was priming or not priming of compound words, and the dependent variable was the number of correctly completed word stems. The response time was four seconds and the number of word stems was 226. Afterwards I asked them questions about how they did when they answered. The number of correctly completed word stems was significantly higher for the compound words that the subjects had been primed for (p&lt;.001), which shows that priming has an effect on the completion of the word stems of compound words, and that a whole word can be used as a word stem. A response time of four seconds did not correlate with a big number of missed answers (M= 9, SD = 4), which shows that a response time of four seconds is not too short. According to the subjects they, on an average of 4% of the word stems (M = 10, SD = 9), did not answer with the first word that came to mind, which suggests that word stems almost exclusively are completed with the first word that comes to subject’s minds.

COVID-19-pandemin har haft en påverkan på såväl världsekonomin som svensk industri. Finns det värde i att blicka tillbaka på den globala finanskrisen 2008 för att hämta lärdomar som kan stödja organisationers krishantering? Denna studie undersöker hur organisatorisk lärdom från krishantering lagras och används vid en senare global kris. Baserat på tidigare forskning togs ett ramverk fram för att beskriva processen mellan krishantering, organisatorisk inlärning och organisatoriskt minne. För att undersöka dessa variabler har en fallstudie gjorts på fordonsföretaget Scania, där intervjuer med nyckelpersoner genomfördes och organisationsdokument granskades. Resultaten indikerar att det finns lärdomar från finanskrisen 2008 relaterade till processer och färdigheter som är användbara under COVID-19-krisen. Studien finner även att individer utgör det mest betydelsefulla lagringsutrymmet av det organisatoriska minnet. Studien bidrar praktiskt till insikten att vissa värdefulla lärdomar kan hämtas från tidigare kriser trots skillnader i kontext och bidrar teoretiskt till konsolideringen av krishantering, organisatorisk inlärning och organisatoriskt minne.

Det här är ett examensarbete i textdesign som bygger på ett uppdrag från Energy Evolution Center. Tillsammans med Mälardalens högskola har Energy Evolution Center tagit fram en metodhandbok för mätning och verifiering av energiprestanda som ännu inte är utgiven. Metodhandboken har en lärande funktion som syftar till att skapa förståelse hos läsaren om processer och metoder kring mätning och verifiering. Syftet med detta arbete är att göra metodhandboken mer användarvänlig genom att förenkla texten som i nuläget upplevs som tung och svår även av personer som arbetar med energifrågor. En av orsakerna till svårighetsgraden i texten är den frekventa användningen av akronymer och initialismer (initialförkortningar). Med stöd från teorier om kognition och minne, samt läsbarhet och stilistik använder jag mig av relevanta metoder för att ta reda på om tydligare associationer och textsammanhang kan hjälpa läsaren att förstå och minnas förkortningarna i handboken. Undersökningen sker i form av en utprovning där studiedeltagare får läsa omarbetade textstycken från handboken där bland annat tydligare associationer till förkortningarna adderats ihop med annan textredigering. I enkätsvaren från utprovningen går det att se att associationerna och textsammanhanget hade viss positiv påverkan på minne och förståelse. / This Bachelor in Textdesign is based on an assignment given by Energy Evolution Center. Energy Evolution Center has developed a guidebook, that is yet to be released, of methods for measurement and verification of energy efficiency actions with help from Mälardalens University. The purpose of the guidebook is to create a sense of understanding about the processes and methods behind the measurement and verification activity. The aim of this Bachelor is to increase the guidebooks usability by simplifying the text content which is considered hard even for individuals in the field. One of the reasons is the frequency of Acronyms and Initialisms. Supported by theories of cognition, memory, and readability I turn to relevant methods for determining if associations and context can help the abbreviations to be remembered and comprehended by the reader. The study method is prototype testing and survey. The participants were asked to read edited parts of the guidebook where the abbreviations been combined with associations before answering questions. The result indicates a positive effect in memory and comprehension.

Self-awareness is a complex of abilities where empathy, theory of mind (ToM) and episodic memory are attributed to a higher level. Developed for demonstrating mirror self-recognition (MSR) in chimpanzees, mirror mark test has later been commonly used to demonstrate self-awareness in animals. Self-awareness is vital in issues about animal welfare, therefore examining methods of measurement for self-awareness is relevant for improving our understanding of this welfare. Pigs make suitable candidates by representing a species of great economic importance and because knowledge about how animals experience their life and their welfare has great ethical relevance. Consequently, the aim of this study is to illustrate self-awareness in animals and methods of measurement for this, using pigs as an illustrative example. To accomplish this research was conducted using Web of Science. When mirror mark test was applied on cleaner wrasse it was concluded that it passed the test but its relation to self-awareness and ToM was denied. In Pigs knowledge about the MSR is lacking, however they have showed more complex abilities like episodic-like memory and tactical deception, the latter being related to ToM. Cleaner wrasse here represents a species possessing a morphological disability in the mirror mark test, contributing to interpretation difficulties of its demonstrated behavior. Consequently, using the test as a standardized test for self-awareness is being questioned. A gradual perspective on self-awareness can entail better knowledge about which cognitive abilities are shared among species and possibly contribute to more justifiable assessments concerning the welfare of pigs and other farm animals.