The present study examined the possibility that reading books might support declarative memory, and potentially contribute to the cognitive reserve and thereby minimize age-related decline in memory functions. It was a crosssectional study, where data were taken from 566 Betula Study participants, as well as the scores of declarative memory assessment tasks, and book reading reports. The tasks of episodic memory were sentence learning with and without encoding enactment –free and cued recall. The tasks of semantic memory were word fluency, initial letter A, M fivewords, B profession names, and SRB –vocabulary. Three-way analysis of variance was performed for hypothesis testing. The results showed that book reading might support declarative memory. There was a significant relationship between education and book reading. Was not found if book reading might minimize age-related decline. In conclusion, the study showed that book reading and years of education might support declarative memory. / Denna studie undersökte om läsandet av böcker stödjer deklarativt minne, och eventuellt främjar den kognitivareserven, vilket medför en minimerad åldersbaserad reduktion i minnesfunktioner. I denna tvärsnittsstudie ingick datafrån 566 deltagare i Betulaprojektet som testats med avseende på deklarativa minnesfunktioner, samt enlitteraturanalys. Utvärderingarna som baserades på episodiskt minne var; menings-inlärning med och utan 'encodingenactment' -både fri och stödd återgivning. Test av semantiskt minne var ordflöde med första bokstav A, M fem-ord,B yrkesnamn, och SRB-ordförråd. Tre-vägs variansanalyer genomfördes för hypotestestning. Resultaten visade på enkoppling mellan utbildning och läsandet av böcker. Det är dock fortfarande oklart om läsandet av böcker minimeraråldersbaserad minnes-reducering. Sammanfattningsvis, visade studien att läsning och utbildning kan stödja deklarativtminne.

The relationship between social experience and action in the context of recurrent disasters is often thought of in terms of adaptation. This study problematises this assumption from an anthropological perspective by analysing the memoryscape that mediates past experiences of disasters. The inquiry is based on translocal and transtemporal ethnographic fieldwork conducted in 2004-2011 in the flood-prone city of Santa Fe in Argentina. The study examines how past flooding is remembered by flood victims in the middle- and low-income districts and by activists of the protest movement that emerged in the wake of the 2003 flood. It deals with flood memory in the local bureaucracy, in local historiography, myths and popular culture. The analysis reveals that the Santafesinian flood memoryscape is dynamically configured by evocative, reminiscent and commemorative modes of remembering, which are expressed in multiple forms, ranging from memorials and rituals to bureaucratic documents, infrastructure and everyday practices. The study addresses the relationship between memory, morality and social inequality and discusses the implications for questions regarding vulnerability, resilience and adaptation.

Syftet med studien har varit att se vilka funktioner intertextualiteten i Lemony Snickets serie A series of unfortunate events har och vad författaren uppnår med den. Studien studerar seriens intertextualitet på olika nivåer som bär olika funktioner. Med hjälp av Pierre Bourdieus teori om kulturellt kapital, Aleida Assmanns teori om kulturellt minne och Harold Blooms tankar kring den västerländska kanon diskuteras intertextualitetens nivåer och dess betydelser. Av dessa intertexter kan kulturellt kapital läsas samt en tro om den goda litteraturen och den goda läsningen. Studien lyfter fram Snickets verk som en serie som förhåller sig till barnlitterära traditioner i sin form men använder sig av vuxenlitteraturens referenser för att förhöja statusen av serien såväl som barnboken.

Denna uppsats analyserar det litterära temat känslighet i Sigfrid Siwertz’ roman En flanör. Begreppet känslighet definieras i relation till perceptioner och känslor och därefter belyses känslighetens uttrycksformer tematiskt i en närläsning av romanen. Analysen relaterar vidare till andra valda litterära gestaltningar, som kan sättas i sammanhang med verket. Speciellt fokus läggs vid att kontextualisera känsligheten med hjälp av litterära såväl som filosofiska jämförelsepunkter. Uppsatsen argumenterar för att känsligheten fungerar som en central narrativ drivkraft och samtidigt som en funktion som upplöser det ”flanörideal” som inledningsvis gestaltas hos huvudpersonen Torsten Gjörloff. Detta mynnar ut i ett intressant motiv där ”hyperkänslighet” måste överfinnas för att det ska vara möjligt att relatera till och sympatisera med andra människor. För att belysa detta tema på djupet lånar denna uppsats in begrepp från Henri Bergson vars filosofi influerade Siwertz, och genom denna explikation blir känsligheten och överskridandet av den möjlig att begripa på ett nytt sätt. Uppsatsen avslutas med en reflektion över hur känsligheten kan relateras till vår samtid.

Inledning:Dagligen möts organisationer av situationer där de måste ta beslut. Frågan är vad som egentligen avgör vilket alternativ organisationen väljer, vilka beslutskriterier används? Ju bättre insikt den säljande organisationen har om den köpande organisationens beslutsprocess och beslutskriterier, desto bättre kan de påverka inköpsbeslutet. Inom hotellbranschen är säsongvariationen hög och för att övervinna den erbjuder vår uppdragsgivare Björkbacken Karaktärshotellet konferensmöjligheter. De behöver dock skapa förståelse för vilka kriterier potentiella konferensköpare använder sig av när de väljer konferensanläggning för att kunna attrahera fler övernattande konferensgäster. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva organisationers väg till beslut och vad de efterfrågar vid köp av konferenser. Det ska göras genom att utforma en modell för beslutsprocessen och empiriskt testa den. Metod: Vårt syfte har vi angripit med en i grunden positivistisk vetenskapssyn med ett deduktivt angreppssätt. Undersökningen utgörs av tvärsnittsdesign, och kvalitativa semi-strukturerade telefonintervjuer har genomförts med organisationer som har liknande profil som vår uppdragsgivare Björkbacken Karaktärshotellet nämligen; kultur, historier och berättande. Slutsats: Vår modell för organisationers beslutsprocess, Beslutsvägen, kan bekräftas. Den beskriver att beslutsprocessen startar med att organisationen blir medveten om ett behov och därefter identifieras beslutskriterier. Enligt vår studie är följande beslutskriterier viktiga; pris, tillgänglighet, lokalernas funktionalitet, omgivning, mat samt anknytningen till konferensköparens verksamhet. Då organisationer har identifierat sina beslutskriterier väljer de mellan två vägar i Beslutsvägen, Kustvägen och E6:an. Längs båda vägarna är minnen och erfarenheter en betydande del som finns med längs hela processen. Oavsett vilken av vägarna som organisationen färdas på når de till sist sin slutdestination Beslut. / Introduction: Every day organizations face situations where they must make decisions and are forced to choose between different alternatives. The question is, what determines which option the organization chooses, which decision criteria do they use? The better understanding the selling organization has for the buying organization's decision-making process and their decision criteria, the better they can influence the purchase decision. Within the hotel industry the seasonal variety is high and to overcome them our client Björkbacken Karaktärshotellet offers conference facilities. However, they do need to create a better understanding of the potential buyers’ criteria when they are choosing a conference to attract more overnight conference guests. Purpose: The purpose is to describe what organizations demand when they purchase a conference. This will be done by designing a figure of the decision-making process and empirically test the figure. Method: We have approached our purpose with a positivistic view of science and with a deductive approach. The study consists of a cross-sectional design and to collect our empirical data we have used qualitative semi-structured telephone interviews with organizations that have similar profile as our client Björkbacken Karaktärshotellet namely; culture, history and storytelling. Conclusion: Our figure of the organizations' decision-making process, the Road to Decision, can be confirmed. It describes the decision-making process starting with awareness of a need and follows by identification of decision criteria. According to our study the following decision criteria are important; price, availability, functionality, environment, food and good connections to the conference. When organizations have identified their decision criteria they choose between two paths in our figure; the Coastal Road or the freeway E6. Along the entire process memories and experiences are a significant part. No matter which of the roads the organization travels by, their final destination is the decision.

The purpose of this essay has been to explore Alexander the Great from two different perspectives in Greece. The village Proti Serron represents the local area and the national area named Macedonia represents the second perspective. Oral history has been used as a method in addition to literature and trips to museums and archaeological places. As a guideline for the essay and its contents a stereotyped schedule has been created. This schedule is presented below, and it is also possible to read it backwards. The villagers who identify themselves with Alexander the Great from their local area Proti Serron which is a part of the national area named Macedonia. This study proves that the villagers who has been interviewed, identify themselves with the place they live in as well as its history and that they feel that it is their duty to pass this knowledge forward. Alexander the Great is described as intelligent, humble, a man of strength and courage as well as a strategist and sovereign. This picture of the former king is also valid in the national area of Macedonia.

In this essay I trace the historical theme in Djuna Barnes’s Nightwood, stressing the importance of the concept of forgetfulness in the text. Read alongside Nietzsche’s On the Use and Abuse of History for Life as well as his later thoughts on genealogy, the novel can be seen to concern itself with that same dilemma of history that he articulates in his philosophy. That is: how not to be overburdened by historical knowledge to the point where it petrifies life and prevents any real and novel action, and how at the same time, to make oneself conscious of ones own historicity, so as not to be governed to much by the past. I argue that Robin inhabits what Nietzsche would call the unhistorical state, whereas the other characters, in contrast, struggle with their relation to the past. Their stories delineate how history is appropriated and the other made self through the use of masks, costumes, memorabilia, nesting, storytelling and bodily inscription.

<p>The purpose of this essay has been to explore Alexander the Great from two different perspectives in Greece. The village Proti Serron represents the local area and the national area named Macedonia represents the second perspective. Oral history has been used as a method in addition to literature and trips to museums and archaeological places.</p><p>As a guideline for the essay and its contents a stereotyped schedule has been created. This schedule is presented below, and it is also possible to read it backwards.</p><p>The villagers who identify themselves with Alexander the Great from their local area Proti Serron which is a part of the national area named Macedonia.</p><p>This study proves that the villagers who has been interviewed, identify themselves with the place they live in as well as its history and that they feel that it is their duty to pass this knowledge forward. Alexander the Great is described as intelligent, humble, a man of strength and courage as well as a strategist and sovereign. This picture of the former king is also valid in the national area of Macedonia.</p>

By using auditory distraction as a tool, the main focus of the present thesis is to investigate the role of memory systems in human adaptation processes towards changes in the built environment. Report I and Report II focus on the question of whether memory for regularities in the auditory environment is used to form predictions and expectations of future sound events, and if violations of these expectations capture attention. Collectively the results indicate that once a stable neural model of the sound environment is created, violations of the formed expectations can capture attention. Furthermore, the magnitude of attentional capture is a function of the pitch difference between the expected tone and the presented tone. The second part of the thesis is concerned with, (a) the nature (i.e. the specificity) of the neural model formed in an auditory environment and, (b) whether complex cognition in terms of working memory capacity modulates habituation rate. The results in Report III show that the disruptive effect of the deviation effect diminishes with the number of exposures over time, and also as a function of working memory capacity. The aim of Report IV was to investigate the nature (and specificity) of the neural model formed in an auditory environment. If the neural model is fashioned around a specific stimulus then an observable increase of response latency should occur in conjunction with the deviant change. The results in Experiment 1 in Report IV, however, show that the habituation rate remained the same throughout the experiment. To further test the specificity of the neural model the modalityof the deviant event was switched (from auditory to visual and vice versa) in Experiment 3 in Report IV. The collective findings indicate that the formed neural model may be of a more general nature than previously suggested. The aim of Experiment 2 in Report IV was to investigate what properties of the sound environment underpin habituation rate, more specifically if predictability of a deviant trial facilitates the habituation process. The finding that the habituation rate was similar whether there was a fixed temporal interval between the deviant trials or a random interval suggests that the amount of occurrences (i.e. number of deviant trials) determines habituation rate, not the predictability of a deviant trial. / Denna avhandling undersöker vilken roll minnessystem har i anpassningen till förändringar i den byggda miljön. Delrapport I och Delrapport II fokuserar på frågan om regelbundenheter i den auditiva miljön används för att skapa förväntningar och prediktioner gällande framtida händelser, och vidare, om avvikelser från dessa förväntningar fångar uppmärksamheten. Sammantaget tyder resultaten på att uppmärksamheten fångas om nämnda förväntningar inte infrias. Vidare visar resultaten att magnituden av den fångade uppmärksamheten är en funktion av skillnaden mellan den förväntade tonen och den presenterade tonen. Den andra delen av avhandlingen undersöker (a) karaktären (dvs. specificiteten) av den neurala modellen och (b) om komplex kognition i termer av arbetsminneskapacitet påverkar habituation. Resultaten i Delrapport III visar att den störande effekten av den avvikande tonen minskar dels med antalet exponeringar och dels som en funktion av arbetsminneskapacitet. Syftet med Delrapport IV var att undersöka hur specifik den skapade neurala modellen är. Resultaten i Experiment 1 i Delrapport IV visar att habituationstakten förblev densamma under hela experimentet även om den avvikande tonen byttes ut under experimentets gång. Detta tillsammans med resultaten i Experiment 3 i Delrapport IV, där habituation kunde påvisas även om modaliteten av den avvikande händelsen byttes från auditiv till visuell och vice versa, indikerar att den neurala modellen är av en mer allmän karaktär än vad man tidigare trott. Syftet med Experiment 2 i Delrapport IV var att undersöka vilka egenskaper i ljudmiljön som påverkar habituationstakten. Upptäckten att takten var likvärdig oavsett om det fanns ett fast eller ett slumpmässigt intervall mellan de avvikande tonerna tyder på att det är mängden förekomster (dvs. antalet avvikande toner), snarare än predicerbarhet, som avgör habituationstakten.

Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är allvarligt sjuka och behöver specialiserad vård. En del av den vården är ofta ventilatorbehandlingen som kan uppfattas som en mycket mentalt påfrestande upplevelse. Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas i ventilator på en intensivvårdsavdelning. Datamaterialet har utgjorts av kvalitativa studier med ett patientperspektiv, vilka har analyserats kvalitativt. I resultatet framkom två huvudteman; Verkliga upplevelser och Overkliga upplevelser. Subteman som framkom till Verkliga upplevelser var upplevelser av Kommunikation, Självbestämmande och kontroll samt Miljön. Overkliga upplevelser fick subteman om IVA-syndrom och upplevelser av Sedering. Patienterna upplevde ofta en brist på kontroll där den mest dominanta orsaken var svårigheten att kunna kommunicera vilket bidrog till mental ohälsa. Denna mentala ohälsa manifesterades ofta i IVA–syndrom eller liknande tillstånd där en bidragande orsak var en orolig och förvirrande miljö samt påverkan av sedering. Positiva upplevelser beskrevs och då gärna i samband med fysisk kontakt och anhörigas närvaro. Författarna diskuterar om de olika temans faktorer och sätter dessa i samband med hälsa enligt det salutogena synsättet. / Patients in need of intensive care treatment are seriously ill and require specialized care. This includes ventilator support, which can potentially be perceived as a mentally stressful experience. The aim of this literature-based study is to describe patients' experiences of ventilatory care in an intensive care setting. The collected data contains qualitative studies from a patient perspective, which have undergone qualitative analysis. The result revealed two main themes; actual experiences and perceived experiences. Subthemes for actual experiences were; Experiences of communication, Experiences of autonomy and control as well as Experiences of the environment. Subthemes for Perceived experiences were; Experiences of ICU-syndrome and Experiences of sedation. Patients frequently perceived loss of control, which was primarily associated with difficulty to communicate. This contributed to mental ill health, and often manifested as the ICU-syndrome or a similar condition. Contributing factors included the stressful and confusing environment, as well as the effects of sedation. Conversely, the positive experiences described included physical contact and the presence of relatives. The authors discuss the aforementioned categories and their contributors whilst associating these with health according to the salutogenic model.