Eyvind Johnson publicerade romanen Molnen över Metapontion 1957. Romanen är en komposition av sammanvävda berättelser, där minnen och erfarenheter från olika tider - Antiken och 1900-talet - försöker gestalta vad det innebär att vara människa. Men hur fångar man både sina egna erfarenheter och sin samtids utmaningar genom att skriva en historisk roman? Nobelpristagaren Eyvind Johnson är en författare som i det historiska berättandet kom att se möjligheter - möjligheter att, genom den narrativa operationen, både bearbeta och gestalta sina egna och sin samtids upplevelser och minnen. Hur kom då Eyvind Johnson fram till sin komplexa tidsgestaltning i romanen Molnen över Metapontion där han sammanför historiska och samtida minnen? Det försöker denna uppsats söka svar på genom att studera ett urval av Eyvind Johnsons egna brev och dagböcker, för att undersöka vad som där framträder från Johnson själv om hans författarskap. På samma sätt som Eyvind Johnson ägnat minnen - sina egna och historiens - stort utrymme, så har den franske filosofen, Paul Ricoeur, ägnat en stor del av sitt liv åt att försöka ringa in berättandets möjligheter att gestalta människans historiska minnen. I sina djuplodande analyser av texter från den västerländska civilisationens olika tidsepoker visar Ricoeur mångfalden av aspekter kring fenomen som berättande och temporalitet, vilket hänger samman med begrepp som minne och glömska. Ricoeurs studie av minnet som fenomen utgör teoretiskt underlag för en del av uppsatsens analys.

The study investigated aspects of self-rated autobiographical memory between young and middle-aged adults, as well as examined sex differences. A Swedish version of a self-rating questionnaire was used online to assess autobiographical memory. The Survey of autobiographical memory assesses autobiographical memory abilities in episodic, semantic, spatial, and future domains. Forty-one healthy volunteers were included. The youngest group (Mage=26), had 70% women and middle-aged adults (Mage=44) had 50 % percent women. The mean age for women was (M= 30, range = 30) and the mean age for men was (M=34, range= 30). Univariate General Linear Model was performed to determine whether there is a significant mean difference between the age-groups and sex, while a repeated-measures multivariate analysis of variance assessed the interaction between age group and memory type. It was hypothesized that there would be no difference between young and middle-aged adults in semantic autobiographical memory, but that episodic autobiographical memory would be rated lower by the middle-aged adults. The two dependent variables were semantic and episodic scores. No significant effects were found for age-group or sex on the total, episodic, and semantic scores. The age-group by memory-type interaction showed that semantic and episodic memories were not rated differently by the two age-groups. One reason for these non-significant outcomes could be the overall small sample sizes. Further elaboration is needed to assess the aspects of self-rated AM changes from young to middle adulthood, including sex differences in the self-assessment since not many studies have addressed such questions. / Studien undersökte aspekter avsjälvskattat självbiografiskt minne mellan unga vuxna och individer i medelåldern samt även könsskillnader. En svensk version av ett självsskattningsfrågeformulär användes online för att undersöka självbiografiskt minne. Frågeformuläret bedömer autobiografiska minnesförmågor inom episodiska, semantiska, rumsliga och framtida domäner. Fyrtio friska deltagare medverkade i undersökningen. Den yngsta gruppen (M ålder=26), hade 70% kvinnor, medan medelålders vuxna (M ålder =44), hade 50% kvinnor. Medelåldern för kvinnor var (M = 30, intervall = 30) och mäns var (M = 34, intervall = 30). Univariata allmänna linjär modeller utfördes för att bestämma om det finns en signifikant genomsnittlig skillnad mellan åldersgrupperna och kön, medan en multivariat variansanalys med upprepade mätningar bedömde interaktionen mellan åldersgrupp ochminnestyp. Det antogs att det inte skulle finnas någon skillnad mellan unga och i det semantiska självbiografiska minnet, men att episodiskt självbiografiskt minne skulle skattas lägre efter medelåldern. De två beroende variablerna var semantiska och episodiska poäng. Inga signifikanta effekter hittades för åldersgrupp eller kön på den totala, episodiska och semantiska poängen. Interaktionen mellan åldersgrupp och minnestyp visade att semantiska och episodiska minnen inte bedömdes annorlunda av de två åldersgrupperna.

This work deals with objects suppressed by individual people after the 1973 coup in Chile, due to the repression exerted by the installed civic-military dictatorship. It collects the memories of those who had to get rid of compromising objects to save their lives, pointing out the strategies chosen for this purpose, as well as the places to carry them out. It shows that the strategies varied and depended on different cicumstances. This work is also about the values given to objects and the way in which the function of objects change according to political circumstances. It highlights the memory created in contrast to the discourses of official history and to forced oblivion. / Detta arbete handlar om de föremål som förtrycktes av enskilda människor efter statskuppen i Chile 1973, på grund av förtrycket som den installerade civil-militära diktaturen utövade. Det samlar in minnen av dem som var tvungna att göra sig av med kompromissande föremål för att rädda sina liv, och pekar ut de strategier som valdes för detta ändamål, såväl som platserna för att utföra dem. Det visar att strategierna varierade och berodde på olika omständigheter. Det här arbetet handlar även om de värderingar som ges till föremål och hur föremålens funktioner förändras beroende på politiska omständigheter. Det lyfter fram minnet som skapats i kontrast till den officiella historiens diskurser och till påtvingad glömska.

At the time of this study the war in Ukraine has been going on for one year and three months. Russia invaded Ukraine on the 24th of February 2022 with the purpose of erasing the Ukrainian state and its national identity. The purpose of this study is to investigate how Ukrainian citizens view their national identity during an ongoing invasion of their country, and the war that followed that invasion. In addition to that, this study investigates if and how Ukrainian refugees in Sweden have acted to maintain their Ukrainian identity during the time they are staying in Sweden. The study is based on previous research about national identity, nationalism and identity. The study uses two main theoretical approaches: national identity as an imagined community and national identity in relation to ethno-symbolism. The study is a qualitative study that has used eight semi-structured interviews which were performed during a period of three weeks in April to May of 2023.After a thematical analysis of the collected information from the participants this study points to that the perceived national identity with Ukrainian refugees in Sweden is strong, and the participants feel that it has grown stronger since the Russian invasion of Ukraine. The participants also describe a strengthened unity between Ukrainians, both in their physical context in Sweden but also with Ukrainians who are spread out in the rest of the world. According to the participants in this study this unity will continue after the war has ended, and this will have a positive effect on Ukrainians within Ukraine. In contrast to what has happened after earlier conflicts between Ukraine and Russia, the result of this study indicates that the positive changes that has happened regarding the Ukrainian national identity and community since the invasion will be maintained after the war, and this thanks to the collective memory with Ukrainians.According to the participants of this study Ukraine as a nation and Ukrainians as a people will evolve and free themselves from the Russian propaganda that has, both internally and externally, shaped the Ukrainian national identity. This will be done by the Ukrainian people, joining to tell, spread and preserve Ukrainian history, culture and tradition as well as the Ukrainian language.

Embedded systems are omnipresent and contribute to our lives in many ways by instantiating functionality in larger systems. To operate, embedded systems require well-functioning software, hardware as well as an interface in-between these. The hardware and software of these systems is under constant change as new technologies arise. An actual change these systems are undergoing are the experimenting with different memory management techniques for RAM as novel non-volatile RAM(NVRAM) technologies have been invented. These NVRAM technologies often come with asymmetrical read and write latencies and thus motivate designing memory consisting of multiple NVRAMs. As a consequence of these properties and memory designs there is a need for memory management that minimizes latencies.This thesis addresses the problem of memory allocation on heterogeneous memory by conducting an empirical study. The first part of the study examines free list, bitmap and buddy system based allocation techniques. The free list allocation technique is then concluded to be superior. Thereafter, multi-bank memory architectures are designed and memory bank selection strategies are established. These strategies are based on size thresholds as well as memory bank occupancies. The evaluation of these strategies did not result in any major conclusions but showed that some strategies were more appropriate for someapplication behaviors. / Inbyggda system existerar allestädes och bidrar till våran livsstandard på flertalet avseenden genom att skapa funktionalitet i större system. För att vara verksamma kräver inbyggda system en välfungerande hård- och mjukvara samt gränssnitt mellan dessa. Dessa tre måste ständigt omarbetas i takt med utvecklingen av nya användbara teknologier för inbyggda system. En förändring dessa system genomgår i nuläget är experimentering med nya minneshanteringstekniker för RAM-minnen då nya icke-flyktiga RAM-minnen utvecklats. Dessa minnen uppvisar ofta asymmetriska läs och skriv fördröjningar vilket motiverar en minnesdesign baserad på flera olika icke-flyktiga RAM. Som en konsekvens av dessa egenskaper och minnesdesigner finns ett behov av att hitta minnesallokeringstekniker som minimerar de fördröjningar som skapas. Detta dokument adresserar problemet med minnesallokering på heterogena minnen genom en empirisk studie. I den första delen av studien studerades allokeringstekniker baserade på en länkad lista, bitmapp och ett kompissystem. Med detta som grund drogs slutsatsen att den länkade listan var överlägsen alternativen. Därefter utarbetades minnesarkitekturer med flera minnesbanker samtidigt som framtagandet av flera strategier för val av minnesbank utfördes. Dessa strategier baserades på storleksbaserade tröskelvärden och nyttjandegrad hos olika minnesbanker. Utvärderingen av dessa strategier resulterade ej i några större slutsatser men visade att olika strategier var olika lämpade för olika beteenden hos applikationer.

Studiepark: Södermalm Rätten till utbildning är en av våra mest värdefulla och bör vara en självklarhet, oberoende av vilket skede i livet man befinner sig i. Statusen på vuxenutbildningar tenderar dock att vara låg i förhållande till andra utbildningsformer och de lokaler där undervisning sker är ofta eftersatta eller förpassade gamla kontorslokaler. Studiepark: Södermalm är ett förslag på en ny byggnad tillägnad vuxenutbildning med målsättning att bli en viktig symbol för vuxenutbildningen och att höja statusen på undervisningsformen. Studiepark: Södermalm är belägen i Fatbursparken på Södermalm i Stockholm där den tillsammans med Oscar I:s minne utgör en del i ett nytt kunskapscentrum. Här hålls dags- och kvällskurser såväl som seminarier i de många lektions- och föreläsningssalarna av varierande storlek. En öppenhet präglar byggnaden, och de rymliga kommunikationsytorna fyller även  funktionen som självstudiesalar för universitets- och högskolestudenter i staden. Att ta en offentlig yta i anspråk medför ett stort ansvar. Med ambition att ge något tillbaka till de människor som redan vistas på platsen, görs de lägre våningarna offentliga med tillgång till bland annat utställningshall, teaterverksamhet, resturang, studievägledning, konferenssalar, grupprum, datorsal och projektionssal. Delar av byggnaden kan anpassas till mässhall vid eventuella evenemang. Öppna och tillgängliga studiesalar försäkrar att byggnaden är kontinuerligt aktiv och skapar liv och rörelse på platsen. / Study Park: Södermalm The right to education is one of our most valuable and should be seen as such regardless of a person’s age. However, the status of adult education in Sweden tends to be lower than that of other forms of education. Venues where the teaching takes place are often outdated and ill-fitted for their purpose. Study Park: Södermalm is a proposal for a new study building dedicated to adult education with the aim of becoming an important symbol for adult education and raising the status of the study form. Study Park: Södermalm is located in Fatbursparken in Södermalm, Stockholm, where it together with the building Oscar I:s Minne forms a new knowledge centre. Courses and seminars will be held both daytime and evenings in the Study Park's many lecture halls of varying sizes. An openness characterizes the building and the spacious communication areas also fill the function of self-study rooms for university and college students in the city. Placing oneself in a public area entails a major responsibility. With the ambition to give something back to the people already on the site, the lower floors are made public with access to an exhibition hall, theatre activities, a restaurant, study guidance, conference rooms, group rooms, computer rooms and a projection room. Parts of the building can be adapted to expo halls at major events. Open and available study rooms ensure that the building is continuously active and bring life and movement on the site.

Grundtanken med detta arbete är att se om utomhuspedagogik möjligtvis främjar lärandet och om det går att finna stöd inom neurologisk forskning för att ta reda på om lärandet stimuleras vid användandet av utomhusundervisning. Undersökningar har genomförts för att se om lärare och elevers syn på utomhusundervisning sammanfaller. Arbetet bygger på litteraturstudier, intervjuer, en observationsstudie, samt enkätundersökningar för att besvara forskningsfrågorna. I denna studie har det framkommit att utomhusundervisning främjar lärandet, främst beroende på de multipla sinnesintryck som utomhusvistelsen skapar. Denna iakttagelse stöds även av neurologisk och pedagogisk forskning. Det har även framkommit att lärare och elever tycker att utomhusundervisning är ett viktigt och positivt inslag i undervisningen.

Jag tror att människan har ett behov av att omge sig av saker. Vi har en längtan efter att få ta hand om, att få vara omvårdande och bry oss om. Under våra liv utspelar sig en evig nestingprocess, ett oupphörligt skapande av ett bo och en trygghet. Ett ändlöst ackumulerande av saker. Jag vill undersöka och visualisera vårdandet, ägandet, samlandet och blicken. För mig är människans relation till föremål uråldrig, den härstammar från begynnelsen och är en primitiv drift. Jag ser tillbaka på stenåldersmänniskan, barnet och djuret och lånar deras blickar för att kunna förstå och nysta i relationen. / I believe that us humans has a need to sorround ourselves by objects and things. We share a desire to care and be caring. During our lives an endless nesting process unfolds, an infinite creation of safety. In this paper I want to explore and visualise care, ownership, collecting and gaze.

Developmental dyslexia is a specific reading and spelling disability with several explanatory proposals. Previous research has shown that there is a strong relation between developmental dyslexia and difficulties in phonological processing, which has resulted in the theory that the cause of developmental dyslexia is a specific weakness in phonological awareness. However, such a specific weakness does not explain the non-linguistic difficulties that are also common in developmental dyslexia. According to the Procedural Deficit Hypothesis (PDH), several (both linguistic and non-linguistic) difficulties that are observed in developmental dyslexia can be explained by abnormal development of the procedural memory system. Moreover, this hypothesis implies that the declarative memory system remains intact and may have a compensatory role for the reading disabilities in developmental dyslexia. In this study, the aspect of declarative memory that is visual recognition memory after incidental encoding was examined. 10 children with diagnosed developmental dyslexia and 10 typically developed children participated in the study. The results indicated an intact declarative memory in children with developmental dyslexia. However, no significant correlation between declarative memory and reading ability was found. Thus, the prediction that declarative memory can serve a compensatory role in developmental dyslexia was not supported. / Dyslexi är en specifik läs- och skrivsvårighet med flera förklaringsmodeller. Tidigare forskning har visat på ett starkt samband mellan dyslexi och svårigheter med fonologiskt processande, vilket har lett fram till hypotesen att orsaken till dyslexi är en specifik svaghet i fonologisk medvetenhet. En sådan specifik nedsättning kan dock inte förklara de icke-språkliga svårigheter som också är vanligt förekommande vid dyslexi. Enligt the procedural deficit hypothesis (PDH) kan många (både språkliga och icke-språkliga) svårigheter vid dyslexi förklaras av en nedsättning i det procedurella minnet. Vidare innebär hypotesen att det deklarativa minnet är intakt och kan fungera som kompensation för svårigheterna vid dyslexi. I denna studie undersöktes det deklarativa minnet i form av visuellt igenkänningsminne efter oavsiktlig inkodning. I studien deltog 10 barn med dyslexi och 10 barn utan dyslexi. Resultatet indikerade att det deklarativa minnet var intakt hos barnen med dyslexi. Däremot kunde inget signifikant samband mellan deklarativt minne och läsförmåga ses. Antagandet att deklarativt minne kan fungera som kompensation vid dyslexi kunde därför inte stödjas.

Uppsatsen undersöker konstverket Yolocaust som retoriskt projekt i formandet av det kollektiva minnet som omger Förintelsen. Det provokativa konstverket aktualiserar kulturella förhållningssätt till Förintelsemonumentet i Berlin och minnesplatser i allmänhet, exempelvis vilka beteenden som är gångbara och hur man framställer sig själv. Bland annat diskuteras ämnen som selfiekultur, självframställning och heliga minnen. Begrepp som används för att tolka konstverket är skammande, sakralisering, heterotopi, intertextualitet, parodi, remediering och hypermediacy.