Minnet av minoritetspolitiken i Sverige under 1800-talet och en stor del av 1900-talet harpåverkat den tornedalska identiteten och lämnat efter sig en känsla av utanförskap ochtudelning hos befolkningen. Populärkulturen spelar en betydande roll i att förmedla minnenoch skildra den representerade gruppens identitet och i att påverka identitetsskapandet hosåskådaren. Detta sker i representationens gestaltning samt omfattning, och filmenPopulärmusik från Vittula (Reza Bagher, 2004) är en av få spelfilmer som utspelar sig iTornedalen. Den här studien undersöker representationen av befolkning, miljö och språk iTornedalen samt relationen mellan nationell och regional identitet i filmen och på vilka sättintern orientalism och postkolonialism framträder i materialet. Filmens bildspråk och handlinganalyseras utifrån kritisk diskursanalys, semiotisk bildanalys, filmpoetisk analys samt KristinaBoréus analysfrågor som formats efter denna studies syfte och frågeställningar. Utifrån teorierkring representation, stereotyper och normer, identitet och minne, postkolonialism, internorientalism samt konceptet sårbarhet studeras gestaltningen av identitet i filmen och hur ettkulturellt minne skapas och förmedlas. Analysen visar att filmens narrativ, stil, framställning av karaktärer, val av inspelningsplatsoch språkbruk bidrar till att förmedla en splittring i identiteten hos den tornedalskabefolkningen som kommit till av tvåspråkigheten, känslan av att vara både finsk och svenskoch en paradoxal inställning till den egna kulturen. Gestaltningen av utanförskap, skam ochtraumatiska sårbara minnen i filmen blir en tydlig identitetsskapande effekt. En mobiliseringav konceptet sårbarhet bidrar till identifikation med karaktärerna och därmed Tornedalenskollektiva minne och identitet. De tema som filmen berör, som exempelvis identitetsförlust,utanförskap, diskriminering, exploatering och våld, bidrar till en stärkt individuell ochkollektiv identitet och som genom att delas i filmen blir ett kulturellt minne som förmedlas tillgruppen som representeras, samt till övriga grupper.

Personalomsättningen på Sveriges skolor är högre än i övriga OECD-länder. Detta ger upphov till störningar för kontinuiteten, som i denna uppsats anses vara fortlöpande arbete. Trots att kontinuitet anses vara en kritisk faktor för skolframgång brister huvudmännen i sitt arbete för att främja kontinuitet enligt en rapport från Skolverket (2019). Uppsatsen syftar därmed att undersöka hur grundskolor i Stockholms stad arbetar inom organisationen för att skapa kontinuitet, även i en situation då de tvingas hantera hög personalomsättning. En kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med skolledare på sju skolor genomfördes. Därefter analyserades skolornas interna arbete med kontinuitet via ett teoretiskt ramverk kring organisatoriskt minne, uppdelat i hur kunskap förvaras och överförs. Resultatet visar att skolorna till viss del arbetar med processer som kan bidra till kontinuitet bland annat genom dokumentation, individer och teknologi, däremot med varierande omfång. Resultatet visar även brister i integreringen av metoderna som kan främja kontinuitet.

The aim of this study is to investigate how oral sources can be documented in a better way, through a more conscious use of interview methods in archaeological contexts. By analysing and comparing three case studies, namely the excavation of The Overstone Miners’ Cottages in Northumberland, Great Britain, the excavation of Ramnässkärsparken near Uddevalla, Sweden and the excavation of The Mott Farm, Rhode Island, USA, different ways of using interview methods in relation to the archaeological material have been shown. One conclusion is that the use of the material world in the interviews gives them an archaeological focus. Therefor it is valuable that the archaeologist is the one performing the artefact-centred or spatial interview. Other conclusions are that memories from finds are dependent on recognition. A reference collection can be used to support reminiscence. The interview situation should be open and striving for different perspectives rather than facts. Lastly, archaeologists should apply ethical considerations in their research. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur muntligt källmaterial kan dokumenteras på ett bättre sätt, genom en mer medveten användning av intervjumetod i arkeologiska kontexter. Genom att analysera och jämföra tre fallstudier, nämligen utgrävningen av The Overstone Miners’ Cottages i Northumberland, Storbritannien, utgrävningen av festplatsen Ramnässkärsparken utanför Uddevalla, Sverige och utgrävningen av The Mott Farm, Rhode Island, USA, har olika sätt att använda intervjumetod i relation till ett arkeologiskt material framträtt. En slutsats från undersökningen är att användningen av det materiella i intervjuer ger dem ett arkeologiskt fokus. Därför är det värdefullt att just arkeologen håller i den föremålsbaserade eller rumsliga intervjun. Andra slutsatser är att minnen utifrån fynd är beroende av igenkänning. Referensexemplar kan användas för att stötta hågkomstprocessen. Intervjusituationen bör vara öppen och sträva efter att fånga olika perspektiv snarare än fakta. Slutligen bör arkeologer applicera etiska hänsynstaganden i sin forskning.

Introduction This thesis deals with the potential similarities between cemeteries and archives and the potential similarities between gravestones and documents. To give context, a background on the evolution of Swedish cemeteries is provided. The potential similarities are then explored from a practical and an operational perspective, respectively, based on, e.g., the historical development of archives as discussed in Terry Cook’s four paradigms. In addition, abstract and metaphorical perspectives are explored with respect to Michel Foucault’s and Jacques Derrida’s theories of the archive. Method The method consists of qualitative observations from selected cemeteries in Stockholm combined with image analyses of photographs of gravestones taken during the observations. The observations and image analyses are based on the search for possible denotations and connotations. The method section assumes a hermeneutic approach.  Analysis Four observations made at Katarina kyrkogård, Maria Magdalena kyrkogård, Skogskyrkogården and Norra begravningsplatsen are presented. Fourteen image analyses of photographs of gravestones taken at these cemeteries are reported. Results  The results show similarities between cemeteries and archives as well as similarities between gravestones and documents. Conclusion Several similarities can be established by applying different archive-theoretical perspectives to cemeteries and gravestones. On an operational plane, the evolution of cemeteries follows the historical development of archives in several aspects. Abstract and metaphorical similarities are presented, mainly from a power perspective. A discussion on how these similarities provide the possibility of using an archival approach, partly in future research and partly in the preserving work of cemeteries, gravestones and the ecclesiastical activities is provided. This is a two years master's thesis in Archival science.

Tänk, en plats, ett palats för kunskap. En byggnad gjord för lärande, förståelse och insikt: Kunskapspalatset! Kunskapspalatset är först och främst ett vuxengymnasium där man läser in kurser från grundskolan eller gymnasiet. Parallellt är det en byggnad för konferenser, mässor, möten, föreläsningar och annan kunskapsspridning. Jag tog utgångspunkt i Rafaels Skolan i Aten som inspiration, där kunskapen finns som i luften. Kunskapspalatset är ett försök på att i nutiden skapa en realitet av den bilden. Byggnaden ger plats åt och släpper in parken utanför, och är inspirerad av en kombination av antik arkitektur och postmodernism. För att anknyta till det antika har jag också haft i åtanke Vitruvius grundelement för arkitektur: firmitas (kvalitet/hållbarhet), utilitas (användbarhet/funktion) och venustas (det vackra/skönhet), som tillsammans skapar en välfungerande helhet. Av olika arkitektoniska stilar är det den antika, med de klassiska kolonnerna, som kanske mest associeras med värdighet och stolthet, något som vuxenutbildning förtjänar mer av. Genom att leka med arkitektoniska traditioner med ett eftertänksamt förhållande till platsen skapas en byggnad som både sticker fram näsan och ger utrymme, och kombinationen av det antika och klassiska med det postmoderna och nyskapande blir en självklarhet. Folkflödet längs det centrala stråket genom parken mellan de två noderna Medborgarplatsen i öst och Södra Station i väst hälsas nu av Kunskapspalatsets front av vad jag har kallat för ”inverterade pelare”. Byggnaden är avlång, ren, helgjuten, utan utstickande delar. En byggnad som triggar tänkande. Vuxenutbildningen står där med stolthet och dignitet i hjärtat av Södermalm. Tänk om man kunde stiga in i Kunskapspalatset ... / Imagine, a place, a palace, made for knowledge. A building made for learning, understanding and insight. A Palace of Knowledge! The Palace of Knowledge is a building for adult education, for grown-ups taking up courses from ordinary school. It is at the same time a building for conferences, trade fairs, events, meetings, lectures and other means of the growth of knowledge. As an outset for the project I took inspiration from Rafael’s School of Athens, where knowledge is to be felt in the air. The Palace of Knowledge is an attempt to, in present time, make it a reality. The building lets the park outside in while at the same time giving it room. It is inspired by a combination of antique architecture and postmodernism. In order to link to the antique, I have had in mind Vitruvius’ elements of architecture: firmitas (strength) utilitas (utility) venustas (beauty), that together form a unified whole. Among the variety of architectural styles, it is the antique, with its classical columns, that perhaps is most readily associated with dignity and pride—something that adult education deserves more of. Through a playfulness with architectural traditions and a thoughtful relationship with its context, a building is formed that makes a bold mark while simultaneously giving room, and the combination of the antique and classical with the postmodern and original is thereby given. The constant flow of people along the central path through the park between the two nodes Medborgarplatsen in the east and Södra Station in the west is now greeted by the Palace of Knowledge and its front with what I have termed “inverted pillars”. The building is clean, as if cast in one piece, without protruding parts. A building that triggers thinking. Adult education is now standing with pride and dignity in the heart of Södermalm. If only one could step inside the Palace of Knowledge ...

Dagens allt mer komplexa utvecklingsmiljöer gör att det blir viktigare att användaren hartillgång till rätt information vid rätt tillfälle. Ett stort problem med dagens utvecklingsmiljöersom används vid utveckling av ärendehanteringssystem är att de ej är integrerade vilket medföratt användaren måste flytta information mellan system manuellt. Den här studien undersöker hur en integrerad utvecklingsmiljö kan designas för att minskamängden information som användaren måste hålla i minnet och där med främjaanvändarupplevelsen. Studien följer metoden design science research methodology. Enförstudie genomförs för att få en tydlig problembild och med resultatet som grund sätts mål uppför en lösning. Arbetet går igenom tre iterationer för att slutligen finna nio designprinciper. Slutsatsen av studien är de nio identifierade designprinciperna. Tre av principerna anses kunnaappliceras i alla typer av system. De andra sex principerna anses endast vara applicerbara ikontexten av en integrerad utvecklingsmiljö. Designprinciperna främjar användarupplevelsengenom att minska mängden information som användaren manuellt behöver hantera.

Digital självadministrerande mätning av kognitiv förmåga gör det möjligt att snabbt och smidigt upptäcka kognitiv nedsättning associerad med psykisk ohälsa. Studien ämnade att undersöka samband mellan självskattning av depression, ångest och stress med prestation på Mindmores digitala självadministrerande testbatteri. Med ett bekvämlighetsurval rekryterades totalt 10 (6 kvinnor, 1 annat) deltagare som studerade vid Umeå universitet. Deltagarnas medelålder var 29 år (SD 8 år) och hade en eftergymnasial utbildning med ett medelvärde på 5.7 år (SD 4 år). Självskattningsformulär som bedömer depression, stress och ångest fylldes i för hand och Mindmores självadministrerande testbatteri utfördes på en surfplatta. Vid datainsamlingen satt deltagarna enskilt i ett eget rum. Vid korrelationer med Spearmans Rho framkom det signifikanta resultat mellan självskattning av depression och RAVLT som bedömer minne och verbal inlärning. Hög skattning av depression resulterade i nedsatt kognitiv prestation vid RAVLT, vilket var i linje med tidigare litteratur. Det framkom inga signifikanta samband mellan stress, ångest och det kognitiva testbatteriet. / Digital cognitive screening is a fast and effective way to measure cognitive impairments related to mental health problems. The aim of the study was to explore correlation between self-assessment of depression, stress and anxiety and the performance on Mindmore self-administrative digitized cognitive screening battery. The participants were recruited by convenience sampling. A total of 10 (6 females, 1 other) students at Umeå university participated in the study. Their mean age was 29 years (SD 8 years) and had a post-secondary education with a mean of 5.7 years (SD 4 years). The self-assessment forms were done by hand and Mindmore self-administrative digitized screening battery was done on a tablet. The correlations were done with Spearman's Rho. Significant results were found between ratings of depression and the RAVLT that evaluates verbal learning and memory. The correlation was negative for all the parts of the RAVLT. Higher ratings of depression resulted in lower performance of RAVLT, which was in line with previous studies. No significant correlations were found between anxiety and stress and the cognitive screening battery.

Developing Deep Learning models capable of learning to reason and store memories are some of the most important current challenges in AI research. Finding out which network architectures are best suited for tackling this problem can guide research toward the most promising approaches. The bAbI challenge is a popular benchmark dataset composed of different Question Answering tasks each designed to test specific memory and reasoning abilities fundamental for text comprehension. A model well adapted to learning reasoning should be able to efficiently extract relevant knowledge from small amount of training data and generalise from it to achieve good performance, referred to as the model being data efficient. Memory-augmented networks are one of the most successful kinds of neural network architecture at the bAbI challenge and the SAM-based Two-memory (STM) model uses this architectural approach. This thesis compares STM model performance on the version of the bAbI challenge with little training data (bAbI 1k) to the best performing memory-augmented model on this challenge, the MemN2N model. The aim is to find out which memory-augmented architecture approach is more data efficient at bAbI. STM model performance is compared to two variants of the MemN2N model: MemN2N basic and its enhanced version MemN2N LS-RN. STM and MemN2N basic are found to have similar overall performance while the MemN2N LS-RN model is found to outperform them both, meaning it is more data efficient at bAbI. Differences in performance between models on several individual bAbI tasks are found, with a few being significant. STM is found to perform significantly worse at tasks involving temporal relation and time dependency reasoning than both MemN2N models. MemN2N LS-RN is also found to vastly outperform both STM and MemN2N basic at basic induction. Lastly, all models are found to perform poorly at complex spatial reasoning tasks. / En av de viktigaste aktuella utmaningarna inom AI-forskning är att utveckla och studera Djupinlärning-modeller som kan lära sig att resonera och lagra minnen. Att ta reda på vilka nätverksarkitekturer är bäst lämpade för att hantera detta problem kan leda forskningen fram mot de mest lovande lösningarna. bAbI-utmaningen är en populär benchmark-datauppsättning sammansatt av olika fråga och svarsuppgifter, var och designad för att testa specifika minnes- och resonemangsförmågor grundläggande för textförståelse. En modell väl anpassad för att lära sig resonemang bör kunna effektivt utvinna relevant kunskap från små mängder träningsdata och generalisera från det för att uppnå bra prestanda. En sådan modell kallas dataeffektiv. Minnesförstärkta nätverk är en av de mest framgångsrika typerna av neurala nätverksarkitektur er vid bAbI-utmaningen och den SAM-baserade Tvåminnesmodellen (STM) använder denna arkitektoniska lösning. Denna avhandling jämför STM-modellens prestanda på versionen av bAbI-utmaningen med liten mängd träningsdata (bAbI 1k) med den bäst presterande minnesförstärkta modellen på denna utmaning, MemN2N-modellen. Syftet är att ta reda på vilken minnesförstärkt arkitektur är mer dataeffektiv för bAbI. STM-modellens prestanda jämförs med två varianter av MemN2N-modellen: MemN2N basic och dess förbättrade version MemN2N LS-RN. STM och MemN2N basic har visat sig ha liknande övergripande prestanda, medan MemN2N LS-RN modellen visar sig överträffa dem båda, vilket betyder att den är mer dataeffektiv vid bAbI. Skillnader i prestanda mellan modeller på flera individuella bAbI uppgifter finns, och några få av dem är betydande. STM visar sig prestera betydligt sämre vid uppgifter som involverar tidsrelativa och tidsberoende resonemang än båda MemN2N modeller. MemN2N LS-RN visar sig också överträffa både STM och MemN2N basic vid grundläggande induktion. Slutligen har alla modeller visat sig prestera dåligt vid komplexa spatiala resonemangsuppgifter.

With a postmodern archival perspective and Cooks four archival paradigms in mind, the purpose of this case study is to examine the Jewish Congregation in Stockholm’s needs and use of their own archives and what their thoughts are about preservation. The purpose is also to examine the content of the archive deposited by the congregation at the National Archives, and how the content can relate to the concepts of power, memory and identity. The source material consists of interviews and two writings relating to the archival investigation Härifrån till evigheten carried out in 2019. The source material also consists of the archival inventory list and its descriptions of the content in the deposited archive. The methods used in this study are a qualitative interview method and a qualitative content analysis.  The findings show that the congregation archives, both the deposited and the local archive, are used by the congregation to carry out tasks within the congregation´s various work areas. A problem and an area of needed development related to the use of the archives is the need for digitization of archival materials. A problem that is also addressed in the archival investigation. Concerning thoughts of preservation, the result shows that the congregation need more resources to ensure the preservation of the future memories that the archives represent. There is however a will and awareness among those who work within the congregation that the archives that the congregation is now creating through their work should be preserved in the right way.  The analysis of the content in the deposited archive shows that the historic memories that the scientists produce by using the archive in their scientific work, can be affected by the values of the congregation since they are controlling the access to the archive. Furthermore, the content of the archive contains memories created from the work of the congregation and the memories created by Jewish private individuals and organizations. Together they form the archive's collective memory which can be used as part of establishing group identity and ethnic identity.

Eyewitnesses are important for the outcome of many criminal cases. Sometimes other evidence is lacking and the testimony then becomes decisive, but it is difficult to know how reliable the eyewitness’ memories are. This study aimed to investigate speech rate as an indicator of memory accuracy. The hypothesis was that correct memories would be presented with a faster speech rate than incorrect memories. The participants (n = 10) were students who were part of a previous study by Lindholm et al. (2018). The students watched a film sequence and were interviewed afterwards about what they had seen. Their answers were recorded and the voice was analyzed digitally. A t-test for dependent samples showed that correct statements had significantly faster speech rate than incorrect ones. The results support the hypothesis and are in line with previous research on making asserted statements faster. Should future research show similar results, the method of digital voice analysis could be used as a complement in the judiciary to evaluate testimony. Understanding what acoustic indicators are on correct or incorrect memories could be helpful in assessing testimonies for judges, jurors, legal representatives and the police force. / Ögonvittnen är viktiga för utgången i många brottmål. Ibland saknas övrig bevisning och vittnesmålet blir då avgörande men det är svårt att veta hur pålitliga ögonvittnens minnen är. Denna studie syftade till att undersöka talhastighet som en indikator på korrekthet i minnen genom användning av digital röstanalys. Hypotesen var att talhastigheten vid korrekta minnen skulle vara snabbare än vid inkorrekta. Deltagarna (n = 10) var studenter som ingick i en tidigare experimentell studie av Lindholm et al. (2018). Studenterna fick se en film och intervjuades efteråt om vad de sett. Deras svar spelades in och rösten analyserades digitalt. Ett t-test för beroende mätningar visade att talhastigheten vid korrekta påståenden var signifikant snabbare än vid inkorrekta. Resultatet stödjer hypotesen samt ligger i linje med tidigare forskning kring att säkra påståenden sker snabbare. Skulle framtida forskning visa på liknande resultat skulle metoden med digital röstanalys kunna användas som ett komplement inom rättsväsendet som stöd vid vittnesmål. Förståelse för vilka akustiska indikatorer som finns på korrekta eller inkorrekta minnen skulle kunna vara hjälpsamma i vittnesförhör, både hos domare, nämndemän, juridiska ombud och hos polisen.