Detta är en studie av åldrande och minne i Sigrid Combüchens trilogi Värme, Korta och långa kapitel samt En simtur i sundet. Det övergripande syftet med avhandlingen är att visa hur skönlitteratur kan bidra till forskningen om åldrande, och hur litteraturanalys som metod kan utveckla det forskningsfält som i huvudsak har ägnat sig åt frågeställningar om åldrande utifrån ett skönlitterärt material, det vill säga litteraturgerontologi. Syftet är även att problematisera hur man gör litteraturstudier om åldrande och synliggöra antaganden om åldrande i skönlitteratur. Litteraturgerontologer har i stor utsträckning intresserat sig för två företeelser i skönlitteratur: det ena är gestaltningar av äldre huvudpersoner och det andra är gestaltningar av ett liv i olika faser, vilka ofta har analyserats som antingen en positiv eller en negativ utveckling. Forskningsinriktningen har drivits så långt att det finns anledning att fråga sig om det finns ett slags ”kronologisk mall” för gestaltningar av åldrande. Den kronologiska mallen gör sig gällande på tre olika sätt. För det första har huvudpersonens ålder fått stor betydelse för om en roman ska komma ifråga i en litteraturanalys om åldrande. För det andra ska romanens struktur ge illusionen av att huvudpersonen ser tillbaka på sitt liv för att erfarenheter av att åldras ska synliggöras. Och till sist, gestaltningen av huvudperson och tidsmönster ska följa en utvecklingsordning som leder fram till resultatet åldrande. Analysen av huvudpersonen i Sigrid Combüchens romaner visar att denne inte kan göras till föremål för en viss tidsmässig mall. Gestaltningarna av Göran Sager-Larsson syftar inte till att framställa en individ vars liv liknar en verklig människas, utan Göran Sager-Larsson är framför allt ett tidsexempel som återkommer i tre romaner. Gestaltningarna av Göran Sager-Larsson i trilogin synliggör olika samtider och tidsuppfattningar, bland andra åldrande och minne. Analysen av Göran Sager-Larsson visar att analyser av åldrande inte nödvändigtvis måste kopplas till en viss ålder eller en viss fas i livet, utan är något som kan analyseras i skönlitteratur med huvudpersoner i olika åldrar. / This is a study of ageing and memory in Sigrid Combüchen’s trilogy Värme, Korta och långa kapitel and En simtur i sundet. The overarching aim of this dissertation is to show how the literary arts can contribute to the study of ageing, and how literary analysis as a method can contribute to the development of a field that primarily uses literary material to shed light on issues of ageing – that is to say, literary gerontology. A further aim is to problematize the process of literary study and make visible the assumptions about ageing that are present in literary works. The direction of the research has led to a point where it has become necessary to ask the question of whether there is a chronological pattern for the representation of ageing. This pattern is emergent in three ways: Firstly, the old age of the main character has become an important criterion for a novel to be considered for the study of ageing. Secondly, it is taken that the structure of the novel should present an illusion of reminiscence, in order to make the experience of ageing visible. Lastly, the representation of the main character and the presentation of time should appear cumulative and leads to a result we recognize as ageing. The analysis of the trilogy shows that the function of the main character, Göran Sager-Larsson, is a temporal one. The narration of Göran Sager-Larsson is not an attempt to imitate a flesh-and-blood individual. Rather, he is a temporal example, or to be precise, three such examples in the trilogy. As such, the different narrations of Göran Sager-Larsson make it possible for us to notice other understandings of time and the present, among others ageing and memory. Furthermore, the analysis of ageing need not be tied to specific ages or a specific life stage. The analysis of Göran Sager-Larsson shows that ageing in literature can be analyzed using protagonists of all ages.

The ability to imagine negative or positive future events is associated with psychological well-being. The present thesis deals with depressed individual’s ability to imagine negative or positive future events. It consists of three quantitative studies (I-III) and one qualitative study (IV). Participants in studies I-III were assessed in connection with a randomized controlled trial of two ways to deliver Internet-based treatment for major depressive disorder (MDD). Their ages ranged between 19-65 years. In addition to receiving treatment participants completed the Controlled Word Association Test; the Autobiographical Memory test (AMT) and the Future Thinking Task (FTT). Participants in study IV were recruited from a psychiatric clinic in Sweden. The sample sizes varied between study I (N=40), II (N=88), III (N=47) and IV (N=15). The aim of the first study was to compare positive and negative future thinking in a group of depressed individuals (n=20) who were compared with a matched group of non-depressed persons (n=20). The results showed that depressed persons report lower scores regarding anticipated future positive events, but that they do not differ in terms of future negative events. The aim of the second study was to examine the association between FTT and AMT in a depressed sample. The results showed that positive future thinking was significantly correlated with retrieval of specific positive autobiographical memories (r = 0.23). The results only gave weak support for an association between FTT and AMT. The aim of the third study was to investigate if scores on the FTT would change following two forms of Internet-delivered cognitive behaviour therapy for major depression (guided self-help and e-mail therapy). A second aim was to study if changes in depression scores as measured by the Beck Depression Inventory would correlate with changes in future thinking. The results showed that FTT index scores for negative events were reduced after treatment. There was no increase for the positive events. Change scores for the FTT negative events and depression symptoms were significantly correlated. The aim of the fourth study was to investigate representations of the future in depressed individuals by using open-ended methodology inspired by grounded theory. The results showed that depressed individuals experienced a state of “ambivalence”. Ambivalence and its negative emotional and cognitive effects were substantially reduced in strength when participants were asked about their distant future. The conclusions drawn from these studies are that depressed persons report lower scores regarding anticipated future positive events (Study I). There is some support for a positive association between FTT and AMT, but the association is weak and only concern positive FTT and positive AMT (Study II). Negative future thinking may be reduced after Internet-delivered treatment, and changes in depressive symptoms correlate to some extent with reductions in negative future thinking (Study III). The concept of ambivalence may be an important feature of depression which deserves more attention from both a theoretical and clinical perspective (Study VI). / Förmågan att föreställa sig negativa eller positiva framtida händelser är förknippad med vårt psykiska välbefinnande. Denna avhandling fokuserar deprimerade individers förmåga att föreställa sig negativa eller positiva framtida händelser. Den består av tre kvantitativa studier (I-III) och en kvalitativ studie (IV). Deltagare i studie I-III rekryterades i samband med en randomiserad kontrollerad studie av två sätt att ge Internet-baserad behandling för egentlig depression (vägledd självhjälp och e-postterapi) . Deltagarnas ålder varierade mellan 19-65 år. Förutom att gå igenom behandling fick deltagarna genomföra olika tester ( Controlled Word Association Test (COWAT), Autobiographical Memory test (AMT) och Future Thinking Task (FTT)). Deltagarna i studie IV rekryterades från en vuxenpsykiatrisk klinik i Sverige. Sampelstorleken varierade mellan studie I (n = 40), II (n = 88), III (n = 47) och IV (n = 15). Syftet med den första studien var att undersöka positiva och negativa framtidstankar hos deprimerade individer (n = 20) vilka jämfördes med en matchad grupp av icke-deprimerade individer (n = 20). Resultaten visade att deprimerade individer rapporterade färre förväntade framtida positiva händelser, men att de inte skiljer sig åt vad gäller framtida negativa händelser. Syftet med den andra studien var att undersöka sambandet mellan FTT och AMT hos deprimerade individer. Resultaten visade att positivt framtidstänkande var signifikant korrelerat med specifika positiva självbiografiska minnen (r = 0.23). Dock visade resultaten enbart ett svagt stöd för ett statistiskt signifikant samband mellan FTT och AMT. Syftet med den tredje studien var att undersöka om poäng på FTT ändrades som en följd av två former av Internetbaserad kognitiv beteendeterapi hos deprimerade individer. Ett andra syfte var att studera om förändringar i depressionspoäng mätt med Beck Depression Inventory skulle korrelera med förändringar i FTT. Resultaten visade att FTT indexpoäng för negativa händelser minskade efter behandling. Det fanns ingen ökning gällande positiva händelser. Ändrade poäng för FTT negativa händelser och depressionssymtom var signifikant korrelerade. Syftet med den fjärde studien var att undersöka representationer av framtiden hos deprimerade individer genom att använda en ”open-ended” metodik inspirerad av grundad teori. Resultaten visade att deprimerade individer upplevde ett tillstånd av "ambivalens". Ambivalensen och dess negativa emotionella och kognitiva effekter minskade betydligt i styrka när de tillfrågades om en mer avlägsen framtid. Slutsatserna från dessa studier är att deprimerade individer rapporter färre förväntade framtida positiva händelser, men att de inte skiljer sig från en kontrollgrupp avseende antal negativa framtida händelser (Studie I). Det finns visst stöd för ett positivt samband mellan FTT och AMT, men sambandet är svag och avser endast positiva FTT och positiva AMT (Studie II). Negativt framtidstänkande kan reduceras efter Internetbaserad behandling, och förändringar i depressionssymtom korrelerar till viss del med minskning av negativt framtidstänkande (studie III). Koncepten ambivalens vid depression kan vara ett viktigt inslag av depression som förtjänar mer uppmärksamhet från både ett teoretiskt och kliniskt perspektiv (Studie VI).

Dyslexi är en form av läs- och skrivsvårighet som inte kan förklaras av t.ex. bristfällig undervisning, låg begåvning eller synproblem. Orsaken till dyslexi anses vanligen vara nedsatt förmåga av fonologiskt processande. Flera studier har dock visat att dyslexi även är förknippat med språkliga, kognitiva och motoriska svårigheter som inte kan förklaras av nedsatt förmåga av fonologiskt processande. Det procedurella minnessystemet engageras vid inlärning, processande och konsolidering av kognitiva och motoriska färdigheter. Enligt the procedural deficit hypothesis (PDH) orsakas de svårigheter förekommande vid dyslexi av en nedsättning i detta minnessystem. Forskningen inom området är inte entydig då det har rapporterats om både intakt och nedsatt procedurellt minne hos personer med dyslexi. Föreliggande studie var den första att undersöka procedurellt minne hos svenska universitetsstuderande med dyslexi. Syftet var att testa PDH med hjälp av alternating serial reaction time task (ASRT), samt att undersöka relationen mellan procedurellt minne, närmare bestämt implicit sekvensinlärning, och läsförmåga samt aspekter av språklig/fonologisk förmåga. I studien deltog totalt 37 universitetsstuderande, 11 med dyslexi och 26 utan dyslexi. Resultatet indikerade att förmågan till inlärning och konsolidering i det procedurella minnet inte skilde sig åt mellan grupperna. Resultatet ger således inte stöd åt PDH. Vidare kunde inga signifikanta korrelationer påvisas, vilket tyder på att det inte föreligger något samband mellan procedurellt minne och respektive läsförmåga, fonologisk medvetenhet och snabb benämning (rapid automatized naming, RAN). / Developmental dyslexia is characterized by reading and writing difficulties that do not derive from poor education, low intelligence or visual impairment. The disorder is commonly explained as a result of an underlying phonological deficit. However, studies have shown that dyslexia is also associated with linguistic, cognitive, and motor impairments that can not be explained by a specific phonological deficit. The procedural memory underlies learning, processing and consolidation of motor and cognitive skills. The procedural deficit hypothesis (PDH) suggests that an impairment of procedural memory is the underlying cause of developmental dyslexia. Previous research has yielded inconsistent results as studies have reported intact as well as impaired procedural memory in dyslexics. This study was the first to examine procedural memory in Swedish university students. The aim was to test the PDH, by using an alternating serial reaction time task (ASRT), and to examine the correlation between procedural memory and reading ability as well as aspects of linguistic/phonological ability. In this study there was a total of 37 university students, 11 dyslexics and 26 nondyslexics. The result showed learning and consolidation of the procedural memory in both groups and there was no significant difference between the groups. Thus, the results do not support the PDH. No significant correlations were found, which indicates that there is no association between procedural memory and reading ability, phonological awareness or rapid automatized naming (RAN).

Scandinavian prehistory has hitherto received little attention in the field of history didactics. In Swedish schools, it is taught in the lower grades in accordance with traditional periodization: the Stone Age, Bronze Age, Iron Age and the Viking Age. The aim of the present thesis is to provide an overview of Scandinavian prehistory as presented by 20th- and early 21st-century history textbooks and to trace its development and revisions. These revisions are situated in relation to contemporary society and concurrent developments in archaeological research. This study attempts to demonstrate the extent to which history textbooks and archaeological research correspond. In a long-term perspective, the textbooks form a developmental chain in which the gradual revision of historical culture is made manifest. As presented in the textbooks, prehistoric history expresses a historical culture valid in the context of a particular era. The concept of cultural memory, a memory that extends so far back in history that it can only be mediated by someone with expert knowledge (e.g. teachers, journalists or scholars), is applied in order to observe changes in its description. Cultural memory reveals how some stories constantly recur, while others are neglected or forgotten. The textbooks have been compared to standard archaeological works and their development and revisions have been examined from dual perspectives - "story" as cultural memory and gender. The present thesis reveals that most of the stories have been remembered and repeated for more than a century, though interpretations sometimes change along with changes in society and progress in research. A gender perspective elucidates the chores and activities ascribed to prehistoric men and women, respectively, and the changes they have undergone. Although archaeological findings have been influenced by gender research, this study indicates that society itself has had the greatest impact on the treatment of gender in the textbooks. Perceptions of "male" and "female" have changed and women have been become visible after previously being as good as ignored. Both history textbooks and archaeological research are clearly affected by general trends in society and the textbooks under investigation have evolved from focusing on nationalistic aspects and the predominance of men to assigning equal value to people of all cultures and to the sexes.

Personer med kognitiva nedsättningar tillhör en av de största grupperna av funktionsnedsatta personer. Premium Comai är ett hjälpmedel för att hjälpa personer med kognitiva nedsättningar att bli mer självständiga i deras vardag. Denna målgrupp har framförallt svårigheter med de exekutiva funktionerna så till exempel att minnas saker de ska genomföra eller att uppfatta hur lång tid aktiviteter tar. Denna studie undersöker hur användandet av en digital kalender som hjälpmedel för personer med kognitiva nedsättningar ser ut och hur användare av upplever hjälpmedlet, om de upplever att det hjälper dem planera sin tid och att komma ihåg. För att undersöka detta intervjuades användare av Premium Comai, där intervjutekniken var semistrukturerade intervjuer. Användare upplever att hjälpmedlet är enkelt att använda och att det hjälper dem planera sin tid. Premium Comai skapar trygghet. / People with cognitive impairments belong to one of the largest groups of disabled persons. Premium Comai is a tool to help people with cognitive impairments to become more independent in their daily lives. These peoples have particular difficulties with the executive functions such as remembering things or to perceive the time an activity will take. This study examines how the use of a digital calendar that is accessible for people with cognitive impairments, how users perceive the means, if they feel it helps them manage their time and to remember. To examine this, users of Premium Comai were interviewed, using semi-structured interviews. Users perceive that the device is easy to use and it helps them to plan their time. Premium Comai makes users feel safe.

This study examines intersectionality and identity in rapper Jermaine Lamarr Cole’s studio album 4 Your Eyez Only. Through discourse analysis, the essay studies the representation of aspects of identity in the album, with a focus on gender, race, class and sexuality. The study also examines prosthetic memory in the album, with the intention of finding correlating narratives that create a general concensus of how society is viewed from marginalised groups in the US. The findings conclude that gender, race and class are expressed as the main buildingblocks for a characters identity in the album. It is telling that sexuality remains untouched in this regard. The reader is exclusively exposed to the normative heterosexual perspective, completely ignoring any notion of varied sexual orientations. Furthermore the findings conclude that J. Cole showcases a generally negative view on the govornment, as it is percieved as one of many instances keeping marginalised groups at the bottom of a societal foodchain

This study is a qualitative interview study that examines antagonism, identity and collective memory among second generation immigrants from Bosnia & Herzegovina. The study is based on an existential history use-perspective and social constructivist socialization theory. The study shows that the Bosniak identity is seldom defined by their history and the Yugoslavian wars but rather by language and traditions. In addition, the results indicate that the Bosniak identity has been assimilated to a large extent into the Swedish majority culture. The results also show that antagonism against other ethnic groups in the Balkans mainly occurs among first-generation immigrants while the descendants do not relate to a large extent to the war crimes and atrocities that occurred against Bosnian Muslims. Instead, they express empathy and sympathy for their parents’ experiences of these traumas. The respondents also experienced a nonchalance towards their background in Swedish history teaching where their history was neglected in favor of other wars and genocides. While the respondents suspected a fear of conflict among teachers to account for the area, they also told examples when teachers failed in the relational pedagogy and homogenized the individuals by letting them represent an entire conflict and ethnic group. Overall, the study shows that the use of history is not a recurring phenomenon among second-generation Bosniak immigrants, and their attitude focuses on individuals rather than groups. In the didactic part of the study, the results emphasize that history teachers might need to self-educate based on the students' background to create a meaningful education and create a history awareness among students.

A desktop virtual reality environment of a campus area (called Silcton) was used to examine how instructing participants on performing exploration in an unfamiliar environment impacts the acquired spatial knowledge. Participants explored the Silcton virtual environment, after having received differing instructions on what to do. Two instruction conditions were tested: (i) the participant was provided with instructions to freely explore the Silcton virtual environment for at least 10 minutes (ii) the individual explored the environment while being instructed to pay specific attention to the environment’s layout. By providing different types of instructions before exploring an unfamiliar environment, we can learn more about how the instructions' wording impacts the acquired spatial knowledge, especially when aiming for a particular behavior or memory effects. We also tested for participants’ spatial abilities and observed differences between genders and based on individual differences. The present study shows no statistically significant differences in pointing and model-building scores between any of the tested groups, namely, the different instruction groups, gender, and groups with 'low' and 'high' spatial abilities. Time spent in the environment and pointing error showed a significant negative correlation, which indicates that as experience with the environment increases, participants become better at pointing to targets in the environment. The lack of significant results might be attributed to the overall small sample sizes and/or the distribution of men and women in the two instruction groups. Therefore, for future research a close monitoring of the experimental process and a larger retainment of participants are required to provide solid evidence and draw any general conclusion. / En stationär virtuell verklighetsmiljö på ett campusområde, kallad Silcton, användes för att undersöka hur instruktioner för deltagare relaterat till att utforska okänd miljö påverkar den förvärvade rumsliga kunskapen. Deltagarna utforskade Silctons virtuella miljö, efter att ha fått olika instruktioner om vad de ska göra. Två instruktionsförhållanden testades: (i) deltagaren fick instruktionen att fritt utforska Silctons virtuella miljö i minst 10 minuter (ii) deltagaren fick instruktionen att utforska miljön samtidigt som han skulle ägna särskild uppmärksamhet åt miljöns design. Genom att tillhandahålla olika typer av instruktioner innan vi utforskar en okänd miljö kan vi lära oss mer om hur instruktionernas formulering påverkar den förvärvade rumsliga kunskapen, särskilt när man siktar på ett visst beteende eller visa minneseffekter. Vi testade också för deltagarnas rumsliga förmågor och observerade skillnader mellan könen och individuella skillnader. Resultatet för studien visar inga statistiskt signifikanta skillnader i pek- och modellbyggande poäng mellan någon av de testade grupperna, nämligen de olika instruktionsgrupperna, kön och grupper med "låga" och "höga" rumsliga förmågor. Tid i miljön och pekfel visade en signifikant negativ korrelation, vilket indikerar att när erfarenheten med miljön ökar blir deltagarna bättre på att peka på mål i miljön. Bristen på signifikanta resultat kan hänföras till de övergripande små urvalsstorlekarna och/eller fördelningen av män och kvinnor i de två instruktionsgrupperna. Därför krävs för framtida forskning en noggrann övervakning av den experimentella processen och ett större antal deltagare för att tillhandahålla solida bevis och dra några allmänna slutsatser.

Det finns olika variationer av vägledningshjälpmedel som hjälper spelaren att navigera sig i en 3D-omgivning. I denna kvalitativa studie kommer det undersökas hur spår, ljud och markeringar som vägledningshjälpmedel kan stödja en spelare i en 3D-labyrint. Genom att undersöka de tre vägledningshjälpmedlen skapades en prototyp där de tre vägledningshjälpmedlen separerades i tre olika labyrinter. Respondenterna som deltog i studien spelade igenom de tre labyrinterna med och utan vägledningshjälpmedel för att kunna undersöka hur de stödjer respondenterna under spelsessionen. Data samlades in med hjälp av stimulated recall metoden och semi-strukturerade intervjuer. Insamlad data analyserades med hjälp av Empirisk fenomenologisk psykologi (EPP) metoden. Resultatet som uppstod från analysen presenterade respondenternas individuella upplevelse samt de fyra övergripande teman som sammanställdes från data. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att spåret var den optimalaste vägledningshjälpmedlet, däremot delade både ljud och markeringar samma egenskaper som vägledningsshjälpmedel. Dessutom bildade respondenterna spatialt minne med hjälp av unika landmärken, samt utgick respondenterna från egna vägledningsstrategier när de tre hjälpmedlen inte var tillgängliga. / There are different types of wayfinding aids that help the player navigate through a 3D environment. This qualitative study investigates how breadcrumb trails, sounds, and markers as wayfinding aids can support a player in a 3D maze. First, the researchers created a prototype to examine the three wayfinding aids and placed them into three different mazes. Then, the respondents who participated in the study played through those three mazes with and without wayfinding aids to investigate how they supported the respondents during the game session. Next, data were collected using the stimulated recall method and semi-structured interviews. Finally, the collected data were analyzed using the Empirical phenomenological psychology (EPP) method. The results that occurred from the analysis showed the respondent's individual experiences and the four overall themes that emerged from the data. In summary, the results indicated that breadcrumb trails were the most optimal wayfinding aid. However, both sound and markers shared the same characteristics as wayfinding aids. In addition, the respondents developed spatial memory with the help of unique landmarks and used other wayfinding strategies when the wayfinding aids were unavailable.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka om det finns något samband mellanfysisk aktivitet och kognitiv aktivitet kopplat till den kognitiva förmågan i åldersgruppen 65+.Det har studerats om det finns något samband mellan olika mängd på fysisk aktivitet (mycketansträngande, måttligt ansträngande, promenader) samt stillasittande och den kognitivaförmågan (exekutiva funktioner, analytiskt tänkande, bearbetningshastighet). Totalt deltog 30personer, varav 63% kvinnor, i åldrarna 65 till 84 år (M = 73,93, SD = 5.85) som rekryteradesvia offentliga mötesplatser för åldersgruppen samt via personliga kontakter. Deltagarnabesvarade frågeformulär med bakgrundsfrågor (kön, ålder, utbildningsnivå) samt ettsjälvskattningsformulär om fysiska aktivitetsvanor (International Physical ActivitiesQuestionnaire, IPAQ) och ett självskattningsformulär om kognitiva aktivitetsvanor (FloridaCognitive Activities Scale, FCAS). Efter detta fick deltagarna genomföra de fyrakognitionstesterna; Trail Making Test A (TMT A), Symbol Digit Modalities Test (SDMT)som mäter bearbetningshastigheten, Trail Making Test B (TMT B) som mäter exekutivfunktion samt Cognitive Reflection Test (CRT) som mäter analytiskt tänkande.Resultatet visade på signifikant samband mellan ålder och bearbetningshastighet samtexekutiv funktion. Signifikant samband fanns även mellan kognitiv aktivitet ochbearbetningshastighet samt exekutiv funktion. Signifikant samband kunde även identifierasmellan promenader och analytiskt tänkande. Inga signifikanta resultat kunde hittas förresterande variabler och kognitiv förmåga.Resultatet från aktuell studie tyder på att högre grad av kognitiv aktivitet har ettsamband med bearbetningshastighet och exekutiva funktioner. Resultatet visar även attpromenader är relaterat till analytiskt tänkande. Ålder visade sig signifikant ha ett sambandmed bearbetningshastighet och exekutiva funktioner. / The purpose of the current study was to investigate whether there is any relationshipbetween physical activity and cognitive activity linked to cognitive ability in the age group65+. The study investigated whether there is any relationship between different amounts ofphysical activity (very strenuous, moderately strenuous, walking) as well as sedentary timeand cognitive ability (executive functions, analytical thinking, processing speed). A total of 30people participated, of which 63% were women, aged between 65 to 84 years (M = 73.93, SD= 5.85), who were recruited via public meeting places for the age group as well as viapersonal contacts. The participants answered questionnaires with background questions(gender, age, level of education) as well as a self-assessment questionnaire on physicalactivity habits (International Physical Activities Questionnaire, IPAQ) and a self-assessmentquestionnaire on cognitive activity habits (Florida Cognitive Activities Scale, FCAS). Afterthis, the participants had to complete the four cognitive tests; Trail Making Test A (TMT A),Symbol Digit Modalities Test (SDMT) which measures processing speed, Trail Making TestB (TMT B) which measures executive function and the Cognitive Reflection Test (CRT)which measures analytical thinking.The results showed a significant relationship between age and processing speed aswell as executive function. There was also a significant relationship between cognitiveactivity and processing speed as well as executive function. A significant relationship couldalso be identified between walking and analytical thinking. No significant results could befound for the remaining variables and cognitive ability.The results from the current study indicate that a higher degree of cognitive activityhas a relationship with processing speed and executive functions. The result also shows thatwalking is related to analytical thinking. Age was found to be significantly related toprocessing speed and executive functions.