De senaste åren har små barns användning av digitala medier ökat och det finns idag en uppsjö av medieinnehåll riktat till denna målgrupp. Forskning visar dock att små barn har svårt att generalisera lärande från skärmar till verkligheten. Samtittande (co-viewing) med vuxna och verbala ledtrådar har föreslagits kunna underlätta lärandet men forskningen är ännu begränsad. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka huruvida instruerad co-viewing har någon inverkan på deklarativt minne, mätt med fördröjd imitation, hos barn vid två års ålder. För att undersöka detta användes experimentell mellangruppsdesign, där deltagarna (N = 35) tillsammans med sina föräldrar fick se en film på surfplatta där uppgifter ur ett deklarativt minnestest (FIT-24) presenterades. Deltagarna randomiserades till experimentgrupp, där föräldrarna instruerades att beskriva händelseförloppet i filmen för barnen, och kontrollgrupp, där föräldrarna instruerades att titta på filmen tillsammans med barnen såsom de skulle gjort hemma. Efter en fördröjning testades vad barnen lärt sig av minnesuppgifterna. Utöver minnestestet genomfördes screening av utvecklingsnivå (Bayley-S).Resultatet visade ingen signifikant skillnad i deklarativt minne mellan betingelserna. Däremot återfanns positiva signifikanta samband mellan deklarativt minne och generell utveckling samt språklig förmåga. Därtill klarade deltagare i båda grupperna att generalisera kunskap från surfplatta till verklighet, vilket visar att tvååriga barn kan lära sig från digitala medier.

With the increased use of technology in society, there are concerns about how reading is affected by the constant access to an incessantly increasing amount of information. The present study examined how reading strategies and resulting memory and comprehension is affected by the belief that information to be remembered would continue to be available. In a within- participant experiment, twenty-seven participants were instructed to read six texts, and led to believe that they would have access to some of the texts while later answering comprehension questions. The results showed that participants spent significantly longer time reading texts they believed would not be accessible later, compared to those they believed they would have access to (p= .0007, d = 0.47). The participants did achieve slightly higher scores on the comprehension questions for the texts they believed they would not have access to, compared to the other condition, but the effect was not significant. The findings have implications for potential changes to reading strategies in response to increased use of technology as an external memory and information storage. I discuss how these strategies could have affected the raise of Fake News, inasmuch as increased information load from the Internet leads to a less meticulous reading style. / Den ökade teknologianvändningen i samhället medför oro kring hur läsande påverkas av den ständiga tillgången till ständigt växande informationsmängder. Syften med föreliggande studie var att undersöka hur lässtrategier påverkas av förväntan om senare informationstillgång. I ett experiment med inompersonsdesign blev tjugosju deltagare instruerade att läsa sex texter, och ledda till att tro att de skulle ha tillgång till några av texterna när de i ett senare moment skulle svara på läsförståelsefrågor. Resultaten visade att deltagare spenderade signifikant längre tid på att läsa texter de inte trodde att de skulle ha tillgång till senare, jämfört med de som de trodde skulle finnas tillgängliga (p= .0007, d = 0.47). Deltagarna fick även högre poäng på läsförståelsefrågorna som baserades på de texter de trott skulle försvinna jämfört med den andra betingelsen, men effekten var ej signifikant). Att endast en liten trend i skillnad mellan läsförståelseresultat uppmättes tros bero på ett undermåligt mätinstrument. Resultaten har implikationer för potentiella förändringar i lässtrategier baserat på ökad tillgång till teknologiska minneshjälpmedel och informationslagringssystem. Vidare diskussion reflekterar över hur dessa strategier kan ha påverkat den ökade spridningen av Fake News, ifall ökad informationsbelastning från internet leder till en mindre noggrann lässtil.

En simulator ger inte bara möjligheten att efterlikna verkligheten, den kan också förbättra och förstärka viktig information för den som tränar. Inom medicinsk simulatorutveckling är strävan efter att efterlikna verkligheten till fullo mycket stark och de möjligheter tekniken ger har i stort förbisetts. I denna studie lades fokus på de två förbisedda områdena pedagogisk förstärkning och spatial kognition. I en experimentell studie undersöktes effekter av införandet av ett visuellt pedagogiskt verktyg (förstärkande hjälplinjer) under träning i en vr-simulator för ortopedisk kirurgi. De erhållna resultaten sattes också i relation till deltagarnas spatiala förmåga. 24 läkarstudenter genomgick en timmes introduktion och träning följt av eftertest både direkt efter träning och en respektive två veckor efter träning. Resultaten i simulatorn gavs genom en objektiv automatgenererad medicinsk poäng, samt även genom tid, millimeter fel och självskattning av prestation. Studenternas spatial-kognitiva förmågor mättes genom två generella intelligenstest. Resultaten visar på positiva effekter på operationspoäng tack vare hjälplinjerna. De som tränar med hjälplinjer presterar lika bra vid alla tillfällen, medan de som tränar utan hjälplinjer har en signifikant försämring över tid. Sambanden mellan poäng, tid och spatial-kognitiva förmågor är över lag stora. Implikationerna av studien är att det är kan vara tillrådigt att inkludera pedagogiska hjälpmedel för att öka förståelsen och accelerera inlärningen vid träning i en medicinsk simulator, samt att ifrågasätta de metoder där enbart ett eftertest används för kontroll av inlärning. De i studien tydliga sambanden mellan spatial förmåga och inlärningseffekt vid simulatorträning pekar på att detta är ett område relevant för ytterligare forskning.

This thesis is largely about museums and their role and development in and for society. With a field/case study of the District Six Museum in Cape Town, we try to encapsulate a modern function for museums within a context of 1) the current worldwide discussion on museums and their future, and 2) the development of a new democratic nation in South Africa, and museums possible role in that process. Through analysis of interviews made with concerned people within and outside the District Six museum weintend to get a picture of the views on this particular museum and its role and function, for its community and society at large, plus for other museums, as a possible role model. We find that this museum might be close to a type of museum that has been asked for by museologists and others in recent times. / Den här D-uppsatsen behandlar museer och deras roll i den samhälleliga utvecklingen. Genom en fältstudie av District Six Museum i Kapstaden har vi försökt fånga och diskutera hur ett museum av idag kan fungera. Detta har skett utifrån två kontexter; dels den pågående och världsomspännande debatten om museer och deras framtid, dels utvecklingen av en ny demokratisk nation i landet Sydafrika och vilken roll museer har i den processen. Genom analys av intervjuer vi har gjort med aktiva inom och utanför District Six Museum försöker vi få en bild av just detta museums roll och funktion; för sina egna medborgare och samhället runt omkring. Vi diskuterar vidare hur District Six fungerar som förebild för andra museer och hur det faktiskt uppfyller många av de kriterier och önskemål som museologer idag sätter upp för hur ett samtida och aktivt museum bör arbeta.

Syftet med denna uppsats är att diskutera några av de minnespraktiker i efterdiktaturens Argentina som behandlar det kollektiva minnet av det Smutsiga Kriget och de som blev utsatta för tvångsförsvinnande. Praktikerna som studerats är Madres de Plaza de Mayo, minnesplatser upprättade i före detta fångläger och Parque de la Memoria. Uppsatsen anknyter till ett teoretiskt ramverk för kollektivt minne och kollektivt trauma, minnesmuseer och materiell kultur. Studien har utformats som en fallstudie. Materialet består av observationer, intervjuer och fotografier insamlade under fältarbete i Argentina 2017. Madres de Plaza de Mayo analyserades genom att använda teorier om lieux de mémoire framförda av Pierre Nora och minnesceremonier framförda av Paul Connerton. Minnesplatserna studerades utifrån ett minnesmuseumsperspektiv med hjälp av teorier av Paul Williams. Parque de la Memoria studerades utifrån teorier om krigsmonument framförda av Jay Williams. Madres de Plaza de Mayo kan förstås som lieu de mémoire eftersom de i sina artikulationer och aktioner är materiella, symboliska och funktionella. Genom dem bevaras de försvunna vid liv. Minnesplatserna presenterar ett mer ambivalent narrativ som placerar de försvunna i limbo. Parque de la Memoria är en plats för sorg och för att offentligt hedra dem som föll offer under det Smutsiga Kriget. Kontexten som dessa praktiker befinner sig i är komplex och de olika praktikerna uttrycker tre olika narrativ över de försvunna, som sträcker över spektrumet från liv till död. Detta är en tvåårig mastersuppsats i ämnet musei- och kulturarvsvetenskap / The purpose of this thesis is to discuss some of the memory-practices in post-dictatorial Argentina regarding the collective memory of the Dirty War and the people who were objects of forced disappearances. The practices studied are Madres de Plaza de Mayo, sites of memory established in former centres of detention and Parque de la Memoria. The thesis draws upon the theoretical framework of collective memory and collective trauma, memorial museums and material culture. The study was formed as a case study. The materials are observations, interviews and photographs, and were gathered through field work in Argentina in 2017. The Madres de Plaza de Mayo were analysed using theories on lieux de mémoire brought forward by Pierre Nora and commemoration ceremonies brought forward by Paul Connerton. The sites of memory were studied out of the perspective on memorial museums by Paul Williams. Parque de la Memoria was studied with theories on war memorials by Jay Winter. The Madres de Plaza de Mayo can be interpreted as lieu de mémoire due to their material, symbolic and functional dimensions. Through them, the disappeared are alive. The sites of memory present an ambivalent narrative. The narrative of the disappeared is that of a state of limbo. Parque de la Memoria is a park of mourning, placing the disappeared in a narrative of death. The situation of memory-practices in post-dictatorial Argentina is complex and the practices articulates three different narratives of the disappeared, ranging from life to death. This is a two-year master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies

Inledning Hjärnan är det organ som påverkas mest av regelbunden träning. Genom att röra på sig ofta påverkar bland annat koncentrationen, minnet, sömnen och kreativiteten. Att ha en passiv livsstil ökar risken att utveckla många av våra vanliga folksjukdomar som fetma, diabetes, benskörhet och hjärt-och kärlsjukdomar. Metod Examensarbetet är baserat på en översiktlig litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar har lästs, granskats och analyserats. Resultatet är byggt på vetenskapliga artiklar som var peer-reviewed. Resultat Samtliga artiklar bekräftar hypotes om ett samband mellan fysisk aktivitet och positiva effekter. Ett stort antal artiklar vittnar även om ett behov av ytterligare forskning på ämnet för att i sinom tid kunna etablera fysisk aktivitet som skyddsfaktor och alternativ behandling av välfärdssjukdomars symtom. Även för fysiskt och psykiskt välmående med förbättrad inlärning i både skola och på fritid. Diskussion En genomgång av tio vetenskapliga artiklar påvisar ett starkt samband mellan fysisk aktivitet och positiva effekter. I ett längre perspektiv finns det potential för fysisk aktivitet att fungera som en erkänd behandlingsmetod för att lindra symtom som fetma, depression, psykisk ohälsa och nå ett bättre skolresultat. Nyckelord: cognitive ability, physical activity, exercise, learning, memory, accomplishment, creativity samt fysisk aktivitet, inlärning, minne, prestation, kreativitet och motion. / Introduction The brain is what is most affected by regular exercise in the human body. Exercise often affects the concentration, memory, sleep, and creativity. Having a passive lifestyle increases the risk of developing many of our common diseases, such as obesity, diabetes, osteoporosis, and cardiovascular diseases. Method This thesis is based on an overview of literature, where ten scientific articles have been read, examined, and analysed. The result is based on scientific articles that were peer-reviewed. Result All articles confirm the hypothesis of a connection between physical activity and positive effects. A large number of articles also suggest to the need for further research on the subject in order to eventually establish physical activity as a protective factor and alternative treatment for welfare disease symptoms. Also for physical and mental well-being with improved learning abilities in both school and at leisure. Discussion A review of ten scientific articles shows a strong connection between physical activity and positive effects. In a longer perspective there is potential for physical activity to become a recognized treatment method to alleviate symptoms such as obesity, depression, mental health, and to achieve a better average result in school.

I samband med åldrandet ses ofta en försämring av människors kognitiva förmågor, däribland det episodiska minnet, vilket är avgörande för vardagligt fungerande och livskvalitén för äldre. Livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet (FA) och övervikt har tidigare kopplats till hälsosamt åldrande och visat sig påverka graden av försämring. Hur FA och övervikt interagerar på lång sikt för att påverka det episodiska minnet för äldre behöver dock fortfarande utredas. Denna studie undersökte både de enskilda effekterna av FA och övervikt på det episodiska minnet, samt hur dessa faktorer interagerar på lång sikt. Därtill undersöktes skillnader mellan sjuka och friska äldre deltagare. Data från deltagare (n = 5 287) i the English Longitudinal Study on Aging i åldrarna 50 och äldre användes i ett longitudinellt upplägg. Självskattade mått på FA och viktstatus från en tidpunkt användes för att predicera poäng på ett minnestest vid en tidpunkt fyra år senare, med och utan kontrollvariabler. Statistiskt signifikanta effekter av FA på minne kunde ses både med och utan kontrollvariabler, men tydliga effekter av övervikt kunde inte ses. Interaktioner mellan övervikt och FA kunde endast upptäckas i modeller utan kontrollvariabler, och inte alls i modeller med enbart sjuka deltagare. Slutsatser om överviktens påverkan på det episodiska minnet kunde inte dras, men resultatet ger vidare stöd till att FA hjälper till att bevara minnet i åldrandet. Sammantaget förklarades dock mer av variansen i episodiskt minne av kontrollvariabler som ålder och utbildningsnivå. / With aging often comes declining cognitive function, with episodic memory being one of the declining factors crucial for everyday functioning and quality of life among the elderly. Lifestyle factors such as physical activity (PA) and overweight have been associated with healthy aging and the trajectory of the decline. How PA and overweight interact in affecting episodic memory over time among the elderly is, however, still in need of further investigation. The present thesis investigated both the direct effects of PA and overweight on episodic memory, and how the interaction between these factors affect episodic memory. Furthermore, differences in the effects between participants with or without illnesses were examined. Data from participants (n = 5 287) in the English Longitudinal Study on Aging aged 50 and older were used in a longitudinal design. Self-reported measures of PA as well as measures of weight- status from time point 1 was used to predict scores on a memory test at a second time point, four years later, with and without control variables. Statistically significant effects of PA on memory score were detected, both with and without control variables. No statistically significant effects of overweight were detected. Interactions between overweight and PA could only be detected in models without control variables, and not at all among participants with illnesses. Conclusions on the effect of overweight on episodic memory could not be reached, but further support is lent to PA’s role in preserving memory function in aging. In closing more of the variance in episodic memory was attributed to other factors such as increasing age and higher education levels.

Sedan en lång tid tillbaka har människor nyttjat minnespalats för att komma ihåg information med hjälp av spatial struktur och associationer med miljöns framträdande karaktärsdrag. Denna studie undersöker om en narrativ komponent inom dessa minnespalats kan vara förmånlig för informationsinkodning och återkallelse. Resultaten visar, med statistisk signifikans, att en narrativ komponent leder till en ökad minneskapacitet vilket indikerar intressanta utvecklingsmöjligheter för framtidens virtuella minnespalats.

New spaces open up when you lose someone. A disappearance is the beginning of an emergence. This project is about mourning the loss of my nai nai (paternal grandmother in Mandarin) and the spaces that have opened up during the process. Through personal experience and by mapping my psychogeography of the place where I grew up with nai nai, Visättra, this project deals with the meaning of places, memories and objects. I have worked with the translation between immaterial and material things while reflecting on contemporary questions such as: attachment to places and objects, highlighting placeness that is entangled with culture, identity and politics, and situating a subjective experience in a larger narrative. What happens to the places that are attached to the memories of a person after their death? What kind of new places are born out of grief and loss? How are they manifested through different scales—from the personal to the universal and the psychological to the geographical? I have explored my questions intuitively along with theoretical frameworks followed by a process of tracing, collecting, translating and recreating carriers of memories, revealing scenes of a dichotomy between brokenness and wholeness—from then to now and from there to here.

The representation of national identity in museums of the 21st century´s diverse and multicultural societies is a challenging task. It is a task that involves questions of narrative and heritage inclusivity as well as questions of power and ideology. This thesis includes an investigation of the representation of the Turkish national identity in two state owned museums, one private museum and two contested heritage sites in Istanbul. Both contested sites were legally transformed from museums to mosques in 2020. The investigation also involves questions of power and legitimacy in the Turkish heritage sector in the past decade. Qualitative methods including observations, grounded theory initial coding, exhibition spatial syntax analysis and objects´ value analysis are used in the research. The analysis results revealed a fragmentation in the Turkish national identity representation and in the power structure of the Turkish heritage sector where different key actors are involved in national identity production and representation. The History narrative represented is linear and fragmented where each selected museum presents a different historical period with an emphasis on the multicultural nature of the region historically. Ideology and the heritage policy analysis has revealed that the Turkish heritage sector is heading towards an Ottoman based ideology instead of the secular Kemalism ideology that had built the modern Turkish national identity since the establishment of the republic in 1923.  The results show that the challenge of representing inclusive and sustainable heritage and national identities in multicultural societies is complex. However, to achieve that, museums and heritage sectors would have to adopt policies of recognition and civil society involvement. The state would have to take an architect role by funding the museum and heritage sector without interfering in museum´s function. This is a two years master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies. / Representationen av nationella identiteter i museerna av 2000-talets mångkulturella samhälle är en utmanande uppgift. En uppgift som involverar frågor om integration, nationellt kulturarv och narrative inkludering samt frågor om makt och ideologi. Denna uppsats omfattar en undersökning av den turkiska nationella identitetsrepresentationen i två statliga museer och ett privat museum samt två omtvistade kulturarv i Istanbul. De två omtvistade platserna omvandlandes från museer till moskéer år 2020. Undersökningen omfattar också frågor om makt och legitimitet inom den turkiska kulturarvssektorn med fokus på det senaste decenniet. Kvalitativa metoder inklusive observationer, grundad teorins kodning, rumslig syntaxanalys och objekts analys används i forskningen. Analysresultaten avslöjade fragmenteringen av den turkiska nationella identitetsrepresentationen och maktstrukturen i den turkiska kulturarvssektorn där olika nyckelaktörer är involverade i representationen och produktionen av det turkiska nationella identitet. Det historienarrative som är representerat är linjärt och fragmenterad där varje utvalt museum presenterar en specifik historisk period med fokus på regionens mångkulturella historia. Ideologi och kulturarvspolitikanalysen har avslöjat att den turkiska kulturarvssektorn är på väg mot en ottomansk baserad ideologi i stället för den sekulära Kemalism-ideologin som byggde den moderna turkiska nationella identiteten sedan republiken grundades år 1923. Resultaten visar att utmaningen att representera inkluderande och hållbara kulturarv och nationella identiteter i multikulturella samhällen är komplex. För att uppnå detta måste emellertid museer och kulturarvssektorer överväga erkännandepolitik samt civilsamhällets-engagemangspolitik och staten måste ta en arkitektroll genom att finansiera museets och kulturarvssektorn med ett armslängdavstånd. Detta är ett tvåårigt examensarbete i Musei- och kulturarvsvetenskap.