The present study investigated the impact of certain and uncertain socialinformation on pain perception and memory. We hypothesized that theuncertain feedback group would experience higher pain intensity. Further, thatthe uncertain group would remember fewer pictures than the certain group.Participants were 42 undergraduate students from a medium-sized universityin Sweden who received, depending on group assignment, either certain oruncertain feedback about the pain intensity in the upcoming cold-pressor test.Following feedback, the participants performed two categorization tasksduring which they had to indicate whether the picture showed a living thing oran object. During the second task they also had to perform the cold-pressortest. Thirty minutes after the cold-pressor test participants performed asurprise recall test with regard to the pictures presented during thecategorization tasks. The two groups did not differ in self-reported uncertaintyabout their expectation of pain during the cold-pressor test but the uncertainfeedback group expected the cold-pressor test to be more painful than thecertain feedback group. We found no differences between the groups in eitherperception or recall. Finally, recall was impaired for pictures presentedduring the cold-pressor test, independent of group. In sum, our hypotheseswere not supported. Suggestion for future research is to manipulate thefeedback in another way to make it clearer for the participants. / Den aktuella studien utredde betydelsen av osäker och säker socialinformation för smärtintensitet och minne. Studiens hypotes var att den osäkragruppen skulle uppleva högre smärtintensitet och att den osäkra gruppenskulle komma ihåg mindre bilder än den grupp som fick säker information.Deltagarna var 42 studenter på ett medelstort universitet i Sverige, beroendepå vilken grupp de hamnade i fick de antingen osäker eller säker socialinformation om smärtintensiteten på det kommande kallvattentestet. Efter densociala informationen utfördes två kategoriseringsuppgifter där de skulle angeom en bild föreställde något levande eller ett objekt, både före och underkallvattentestet, med ett överraskande minnestest 30 minuter efterkallvattentestet på de bilder som visades under kategoriseringsuppgiften. Detvar ingen skillnad på grupperna i osäkerheten om deras förväntan avkallvattentestet. Däremot förväntade sig den gruppen som fick osäkerinformation att kallvattentestet skulle vara smärtsammare än de som fick densäkra informationen. Vi hittade ingen skillnad mellan grupperna i varkensmärtupplevelsen eller minnet. Till sist, minnet försämrades för bilderna sompresenterades under kallvattentestet, oberoende av vilken grupptillhörighetdeltagarna hade. För att summera så stöddes ingen av våra hypoteser. Förslagför kommande forskning är att manipulera hur den sociala informationen gesför att göra det mer tydligt för deltagarna.

Denna rapport behandlar ett specifikt område inom IT-forensik och informationssäkerhet. Då en berörd part behöver agera i ett skarpt läge, kan kunskaperna om volatilt minne vara avgörande. I takt med att IT-brott har ökat dramatiskt, har det också bidragit till en enorm utveckling inom de forensiska ramarna. IT-forensikerns handlingar är av avgörande karaktär då minnet förändras kontinuerligt, därför eftersträvas minimala förändringar på systemet. Ett datorsystem är utrustat med ett fysiskt minne vars syfte är att temporärt lagra information då det är aktivt. Detta minne kan vara en rik informationskälla ur ett forensiskt perspektiv. Volatilt minne är uppbyggt av binärkod som går att analysera med hjälp av verktyg. Idag finns det ett stort utbud av verktyg för allmänheten och myndigheter, därför begränsas rapporten med inriktning mot kommersiella metoder. För att effektivisera det praktiska utförandet, tillämpas virtualisering som underlättar påvisning av konsistent datautvinning. Vid experimenterande av volatilt minne erhölls framgångsrika resultat där det gick att fastställa förändringar i minnesallokeringen. Då ett program exekveras, resulterar det i märkbara förändringar som går att urskilja i det fysiska minnet. När verktyget sedan har utfört sina givna instruktioner, går det att tolka den procentuella skillnaden mellan minnes-dumparna. Detta bidrog till de förutbestämda målen. Det fysiska minnet är ett relativt nytt och outforskat tekniskt område. Valmöjligheten för en minnesutvinning kan innefatta allt från hårdvaru- till mjukvarulösningar där tyngden på denna rapport baseras på mjukvarulösning. Alla IT-forensiker bör få upp ögonen för denna informationstillgång som kan vara nyckeln till framgång under live-respons.

Människan minns händelser och rörelser som hon själv genomfört bättre än de hon fått berättade för sig. Minnet för händelser och rörelser behandlas i det episodiska minnet. Multimodal memory theory är en teori om det episodiska minnet vilket bland annat behandlar förkunskapernas och modaliteternas betydelse för minneskapaciteten. Då människan genomför något används den motoriska modaliteten och då hon får höra något berättas används den verbala modaliteten. Det som har undersökts är om minnet och förståelsen för komplexa och tekniska lösningar påverkas av vilket modalitet som används vid inkodningen. Undersökningen visade inte någon skillnad på förståelse eller minneskapacitet för komplexa och tekniska lösningar, beroende av vilket modalitet som används vid inkodningen. En anledning till att undersökningen inte visade någon skillnad kan vara att mätredskapet var för trubbigt. Det är även möjligt att resultatet hade blivit ett annat om utformningen på experimentet hade varit annorlunda.

Att kunna gör en effektiv undersökning av det flyktiga minnet är något som blir viktigare ochviktigare i IT-forensiska utredningar. Dels under Linux och Windows baserade PC installationermen också för mobila enheter i form av Android och enheter baserade andra mobila opperativsy-stem.Android använder sig av en modifierad Linux-kärna var modifikationer är för att anpassa kärnantill de speciella krav som gäller för ett mobilt operativsystem. Dessa modifikationer innefattardels meddelandehantering mellan processer men även ändringar till hur internminnet hanteras ochövervakas.Då dessa två kärnor är så pass nära besläktade kan samma grundläggande principer användas föratt dumpa och undersöka minne. Dumpningen sker via en kärn-modul vilket i den här rapportenutgörs av en programvara vid namn LiME vilken kan hantera bägge kärnorna.Analys av minnet kräver att verktygen som används har en förståelse för minneslayouten i fråga.Beroende på vilken metod verktyget använder så kan det även behövas information om olika sym-boler. Verktyget som används i det här examensarbetet heter Volatility och klarar på papperet avatt extrahera all den information som behövs för att kunna göra en korrekt undersökning.Arbetet avsåg att vidareutveckla existerande metoder för analys av det flyktiga minnet på Linux-baserade maskiner (PC) och inbyggda system(Android). Problem uppstod då undersökning avflyktigt minne på Android och satta mål kunde inte uppnås fullt ut. Det visade sig att minnesanalysriktat emot PC-plattformen är både enklare och smidigare än vad det är mot Android. / The ability to be able to make a efficient investigation of volatile memory is something that getsmore and more important in IT forensic investigations. Partially for Linux and Windows based PCsystems but also for mobile devices in the form of the Android or devices based on other mobileoperative systems.Android uses a modified Linux kernel where the modifications exclusively are to adapt it to thedemands that exists in a operative system targeting mobile devices. These modifications containsmessage passing systems between processes as well as changes to the memory subsystems in theaspect of handling and monitoring.Since these two kernels are so closely related it is possible to use the same basic principles for dum-ping and analysing of the memory. The actual memory dumping is done by a kernel module whichin this report is done by the software called LiME which handles both kernels very well.Tools used to analyse the memory needs to understand the memory layout used on the systemin question, depending on the type of analyse method used it might also need information aboutthe different symbols involved. The tool used in this project is called Volatility which in theory iscapable of extracting all the information needed in order to make a correct investigation.The purpose was to expand on existing methods for analysing volatile memory on Linux-basedsystems, in the form of PC machines as well as embedded systems like Android. Difficulties arisedwhen the analysing of volatile memory for Android could not be completed according to existinggoals. The final result came to show that memory analysis targeting the PC platform is bothsimpler and more straight forward then what it is if Android is involved.

Syftet med studien var att undersöka ämnesbehörighet och specialpedagogisk kompetens hos lärare som undervisar i engelska på mellanstadiet samt att undersöka om, hur och vilket stöd som ges i engelska till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Syftet var också att undersöka vilka undervisningsmetoder/strategier lärare använder för att utveckla elevernas ordförråd. Enkätundersökning i form av webbenkät och sex observationer genomfördes där enkätresultaten behandlades kvantitativt och observationerna kvalitativt.                                                   Undersökningen visar att behörigheten i engelska är mycket god men att den specialpedagogiska kompetensen och upplevelsen av om den är tillräcklig, ligger på en lägre nivå. Stöd gavs från åk 4 på de flesta skolor och olika professioner gav stöd på många olika sätt. Vanligt var anpassad glosläxa och alternativa förhörsformer. Tillgången till alternativa verktyg verkar god på skolorna men användandet skiftar. Stavning, ord- och läsförståelse är de svårigheter som lärare upplever är vanligast hos elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och de flesta lärare kombinerar olika metoder/strategier i engelskundervisningen för att utveckla ordförrådet hos dessa elever.

En studie om medveten memorering av harmonik inom klassiskt pianospel. Arbetet bygger på observationer av en tolv veckors lång instuderingsprocess, sett i relation till ett urval av tidigare litteratur och forskning inom området. Studien har i syfte att ge en djupare bild och förståelse av memoreringens påverkan vid konsertsituationen samt vilka fördelar respektive nackdelar det kan finnas med medveten memorering av harmonik. För att uppnå syftet tar studien utgångspunkt i tre frågeställningar. Frågeställningarna berör medveten memorering av harmonik som metod att instudera ett stycke, vilka fördelar och nackdelar det kan få samt om det kan hjälpa en musicerande att känna sig tryggare på scen. Som blivande lärare hoppas jag att detta dels ska hjälpa mig vid egna uppspel men också att jag ska kunna förmedla en bra memoreringsmetod till de elever som jag kommer att möta under min tid som lärare. / A study about conscious memorization of harmony in classical piano playing. The study is based on observations of a twelve week period and on chosen literature from previous research in this field. The purpose of the study is to get a deeper knowledge and understanding in how memorizing can effect the results at a performance and also what other benefits and disadvantages there could be. The study has as a starting point three questions. These questions are about memorization of harmonics as a method to learn a music piece, the benefits and disadvantages with conscious memorization and also if a pianist can feel safer on stage after consciously memorizing harmony. As a future teacher I hope this study will help me with my own performances and also the pupils that I will teach and meet during my professional work as a musicteacher.

Denna studie undersöker hur minnen av folkmord och brott mot mänskligheten artikuleras, förvaltas och kommer till uttryck. Traumatiska erfarenheter av folkmord och brott mot mänskligheten gör avtryck på en människas minne och minnena traderas och ärvs över generationsgränser. Omfattande studier har gjorts om berättande, folkmord och minne, där flertalet fokuserar på efterdyningarna av Förintelsen och effekterna för överlevande såväl som deras barn. Detta har lämnat ett kunskapsglapp kring minnesprocesser från folkmord och brott mot mänskligheten utanför Europa, vilket osynliggör de som har sådana erfarenheter. Med intervju som metod undersöker denna studie egna och ärva minnen från skilda geografiska och historiska skeenden. Berättelser om minnen från dessa händelser analyseras med hjälp av tidigare minnesforskning samt narrativanalys. Materialet visar på att smärtsamma minnen ärvs tillsammans med strategier för att förvalta dem, att de positioneras i relation till gängse historiografi och binds till andras minnen, samt att minnen kommer till uttryck genom minnesbärarnas identitetsprocesser och vägval. Genom att undersöka detta hoppas författaren ge bredare kunskap om minnesprocesser kring folkmord och brott mot mänskligheten, synliggöra dess förekomst i Sverige samt dess inverkan på människors livsvillkor.

Sammanfattning Vad är en transformation, och vad den kan vara? Hur kan en strategi för hur man kan förhålla sig till transformationsprojekt se ut? Jag har definierat det som att en transformation handlar om att ta en befintlig byggnad och införa ett nytt program som skapar en ny verklighet. Det kan finnas flera anledningar till att göra en transformation istället för att bygga nytt. Den viktigaste anledningen som jag har valt att arbeta med handlar om att fånga upp de värden som finns i en byggnad och få med sig dem och bygga vidare på dem istället för att skapa helt andra värden. Värden är saker som yta, volym, rumshöjd, ljusförhållanden, material och detaljer. Det är saker som de gjutna betongtrapporna och de speciella fönsterpartierna i byggnaden. För mig är det detta som är själva idén och meningen med en transformation. För värdena som bevaras knyter an till historien och bär och bevarar minnen och identiteter. De skapar en kontinuitet i byggnadens berättelse. I en transformation uppkommer en mängd stora konflikter eftersom det nya programmet efterfrågar värden som byggnaden saknar. Hur man väljer att lösa dessa konflikter är det mest kritiska och svåraste i en transformation. Jag gör transformationen i två steg. Det första steget går ut på att definiera så mycket värden som möjligt och försöka få med dem in i det nya programmet samtidigt som jag bortser något från helheten. Boendena fanns där sedan tidigare, för mig handlade det bara om att isolera värdena och föra med dem in i det nya programmet. Jag har behållit så mycket av det befintliga som möjligt för att hålla värdena intakta och bara lagt till väggar för att avgränsa lägenheterna. Det jag då får är väldigt speciella boenden, många har egna ingångar, breder ut sig i två plan och har ljusinsläpp från två håll. Det här är ett säkert och relativt enkelt sätt att bevara värden. När dessa bevarade boenden är definierade uppkommer de svåra konflikterna som också gör transformationen så pass intressant. Ytorna som är kvar efter att jag lagt ut dessa behållna boenden är svåra att skapa bra boenden ifrån. Jag tror att det är viktigt att tilläggen som måste till i en transformation anknyter till byggnaden som var. Annars är risken stor att värdena som fanns förstörs. Anknytning handlar för mig om att det nya tar upp saker som rumsliga koncept, formmässiga, materialmässiga eller strukturella koncept. Innergårdarna som finns där idag används dåligt. Egentligen är innergårdar något fantastiskt. De drar inte bara in solljus utan även skugga, regn, snö, ljud, växtlighet, insekter och fåglar djupt in i en byggnadsvolym. Därför har jag valt att utveckla de innergårdar som redan finns genom att lägga till några fler. I och runt kring skolan finns också flera platsgjutna betongtrappor. För att skapa förbindelser har jag lagt till nya liknande trappor. En bra transformation skapar förutsättningar för ett nytt behov samtidigt som den behåller de viktigaste värdena i en byggnad och bygger vidare på identiteten istället för att förstöra den. Min strategi för transformationer i två steg handlar om att först få med sig vissa speciella värden in i ett nytt program utan att ta hänsyn till byggnaden som helhet. Därefter skapas ett tillägg som relaterar till det befintliga men samtidigt löser de konflikter som alltid uppkommer vid en transformation. Resultatet i det här fallet är boenden som är väldigt speciella jämfört med boenden som normalt byggs idag. Det är inga typlägenheter utan boendena som skapas har ytor, volymer, detaljer och andra egenskaper som nybyggda boenden sällan har. / Abstract What is a transformation, and what could it be? How could a strategy for how to approach a transformation project look? I have defined a transformation as the act of taking an existing building and inserting a new program that creates a new reality. There can be many reasons to do a transformation instead of building something new. The most important reason that I have chosen to work with is about capturing the qualities or values that exists in a building and bring them into the new reality and build on them instead of creating whole different values. Values in this case are things like surface area, volumes, height, light conditions, material and details. It is things like the cast concrete stairs and the very special windows in some parts of the building. To me this is the core idea and purpose of any transformation. Because the values that are kept ties the present to the history, and carries and keeps memories and identities. They create continuity in the story of the building. In a transformation a number of mayor conflicts arise because the new program demands values that the existing building lacks. How you chose to solve these conflicts is the most critical and most difficult aspect of any transformation. My transformation is done two steps. The first step is about identifying as much values as possible and trying to bring them into the new program while overlooking the whole. The dwelling was there already, all I had to do was isolate the values and bring them in to the new program. I have kept as much of the existing material as possible to keep the values intact and only added walls to define the new apartments. The result is very particular dwellings; a lot of them have their own entrances, they are spreading out both horizontally and vertically and have sunlight from two directions. This is a safe and rather easy way of keeping values. When these kept dwellings are defined the more difficult conflicts arises that makes the transformation so interesting. The surface areas that remain after I have laid out these kept dwellings are hard to create good dwellings from. I think it’s important that the additions that has to be made in a transformation relates to the building that used to be. Otherwise there´s a great risk that the existing values are destroyed. Relation for me is about picking up things like spatial concepts and concepts relating to form, material or structure. The courtyards that exist today are rarely in use. Courtyards are actually something amazing. They don’t only retract sunlight but also shadow, rain, snow, sounds, foliage, bugs and birds deep into a building. Therefore I have chosen to develop the courtyards that already exists by adding some more. In and around the school there are also several stairs in cast concrete. To create connections I’ve added new similar stairs.   A good transformation creates the conditions needed for a new demand, while keeping the most important values in a building and adds to the identity instead of destroying it.   My strategy for transformations in two steps is about first bringing certain special values into a new program without considering the building as a whole. Afterwards an addition is created which relates to the existing while solving the conflicts that always arise when doing a transformation. The result in this case is dwellings that are very particular compared to the dwellings which are usually built today. They are not standard flats but dwellings with surface areas, volumes, details and other characteristics that newly built dwellings rarely has.

This thesis focuses on eight Swedish museums, who collected intangible and tangible memories of how everyday life was affected during the first year of the coronavirus pandemic in 2020-2021. These contemporary collecting projects were conducted by Eskilstuna stadsmuseum, Jönköpings läns museum, Klostret i Ystad, Nordiska museet, Skellefteå museum, Stockholms läns museum, Värmlands museum and Västerbottens museum. Through semi-structured qualitative interviews with the museum professionals responsible for the collecting process, the aim was to collect data on how the projects were organised and which collecting methods that were used. Further, the aim was to discuss and analyse the contemporary collecting projects from the theoretical perspectives of cultural memory studies and participatory memory practices. The results of the study show that the museums started the collecting projects in haste when the pandemic broke out and that the main collecting method being used was questionnaires. Other collecting methods, such as interviews, field studies and collecting of photographs, diaries, social media posts and tangible objects, were used as a complement. The museum’s purpose was to reach out as wide as possible with the collecting projects, to collect memories from different social groups in society. In conclusion, the collected materials, the intangible and tangible memories collected from participating individuals, will together take place in cultural memory side by side with documentations of historical events and be of use for future generations. Memories were collected all over Sweden, from people of different age and gender. The projects would not have been possible to conduct without the voluntary participation of people sharing their memories of how everyday life was affected during the coronavirus pandemic. This is a two years master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

Covid-19-pandemin har förändrat och i vissa fall omöjliggjort den verksamhet som bedrivs av studentnationerna i Uppsala, vilket har medfört att nya studenter inte har kunnat lära sig bedriva delar av nationsverksamheten. Studiens syfte är därför att genom en fallstudie över Norrlands nation förklara vad konsekvenserna av detta kan bli samt vilka återhämtningsförutsättningar som finns. Organisatoriska rutiner utgör vanebaserade och repetitiva inslag i en verksamhet. Tillgången till minnen relaterade till vad som ska göras, hur och vem som besitter kunskap om detta bidrar till upprätthållandet av rutinerna, varför empirin analyseras utifrån minnestyperna know-how, know-what och know-who. Studien visar att främst know-how och know-what riskerar att saknas efter pandemin och att tillgången till know-who kan användas för att inhämta erfarenhet från tidigare nationsaktiva och återskapa rutinerna från innan verksamheten tvingades ställa om. Användandet av dokumenterade erfarenheter konstateras vidare ha teoretisk potential att ersätta förlorade minnen, men inte vara praktiskt genomförbart för nationen.