Språket är människans främsta redskap för att lära och tänka och som lärare har man som uppgift att ge särskilt stöd till elever med svårigheter, samt låta elever uppleva olika uttryck för kunskap (Skolverket 2011). Trots att elever ska få möta olika uttryck för kunskap och trots att forskare såsom Jerome Bruner (1915-2016) och Peter Gärdenfors (född 1949) betonar berättandets betydelse för minne och lärande, dominerar läroboken och den förklarande faktatexten som kunskapsförmedlare i ämnesundervisningen. Denna studie har som syfte att skaffa fördjupad förståelse för berättande och förklarande text i förhållande till minnet, samt elevernas förhållningssätt. I undersökningen deltog fyra klasser i årskurs 6 från två skilda skolor och kommuner. Eleverna fick svara på en enkät, samt läsa fyra texter varav två berättande och två förklarande och med olika innehåll varefter de fick svara på frågor utifrån texterna. Resultatet visar att eleverna är skolade i de dominerande attityder kring lärande och menar att berättande texter är mer lustfyllt att läsa än förklarande men att dessa är viktigare att läsa för att tillägna sig ny kunskap. Majoriteten av eleverna menade sig också föredra förklarande för att tillägna sig ny kunskap. Dock visade resultatet att det inte går att utläsa någon tydlig skillnad mellan att läsa och minnas innehållet i förklarande- respektive berättande text, samt att minnas innehållet en vecka senare. Resultatet visar på att det finns fördelar med att kombinera texttyperna för att ge eleverna en större textvariation och tilltala olika elevers intresse och lärande.

Bakgrund och problemformulering: Vård av kritiskt sjuka patienter på intensivvårdsavdelning (IVA) innefattar smärtbehandling, sedering och mekanisk ventilation. En lättare sedering och god smärtlindring eftersträvas vilket möjliggör tidig mobilisering och optimerar mekanisk ventilatoravvänjning. Merparten av patienter som vårdats på en IVA har någon form av minnen av den vård de erhållit där. Minnen av negativa upplevelser kan leda till Posttraumatic Stress Disorder (PTSD). Genom att identifiera eventuella brister i omvårdnaden av svårt sjuka patienter på IVA kan vårdkvaliteten förbättras och risken för framtida negativa psykologiska konsekvenser minskas. Syfte: Syftet med examensarbetet var att värdera och sammanställa publicerade forskningsresultat som beskriver svårt sjuka patienters upplevelser och erfarenheter av att vårdas på IVA. Metod: En systematisk litteraturöversikt valdes som sammanställer tio nyare publicerade studier inom aktuellt område. Inkluderade artiklar analyserades utifrån tematisk analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier med tillhörande subkategorier: Förlust av autonomi med subkategorier hjälplöshet och fysiskt obehag; Närhet till döden med subkategorierna dödsångest och lättnad att leva; Ökat trygghetsbehov med subkategorierna personalkompetens, beteende och attityd och närstående stöttande/störande, samt förankring i verkligheten med subkategorierna vårdmiljö och förvriden verklighetsuppfattning. Diskussion: Svårt sjuka patienter som vårdas på IVA upplever fortfarande fysiskt och psykiskt lidande, trots en mindre invasiva behandlingsmetoder, förbättrad smärtlindring och lättare sedering. / Background and problem formulation: The main care of critically ill patients at an Intensive Care Unit (ICU) includes pain-relief, sedation, and mechanical ventilation. Lighter sedation regimens and good pain management is strived for, which makes it easier for earlier mobilization and optimizes removal of mechanical ventilation. The majority of patients who have received treatment at an ICU have some kind of memory of the care they received there. Memories of negative experiences can lead to Post-traumatic Stress Disorder (PTSD). By identifying possible flaws in the care of critically ill patients at the ICU the quality of care can be improved and the risk of future psychological consequences can be lessened. Aim: This essay aimed to evaluate and compile published research results that describe the experiences of critically ill patients of being cared for at ICU. Method: A systematic literature review was chosen that summarizes ten recently published studies in the current field. Included articles were analyzed based on a thematic analysis method. Results: The analysis resulted in four categories with associated subcategories: Loss of autonomy with subcategories helplessness and physical discomfort; Proximity to death with the subcategories death anxiety and relief to live; Increased need for security with the subcategories staff competence, behavior and attitude and relatives supportive / disturbing, and Anchoring in reality with the subcategories care environment and distorted perception of reality. Discussion: Critically ill patients who are cared for at ICU still experience physical and mental suffering, despite less invasive treatment methods, improved pain relief and easier sedation.

Detta arbete har skrivits i syfte för att skapa förståelse och öka kunskap kring unga vuxna andra eller första generationens invandrares förhållanden till musik, genom undersökning. Detta avser kommersiell populärmusik och ursprungskulturens musik hos de unga vuxna. Tre frågor har tagits fram för att belysa detta. 1) Hur förhåller sig andra eller första generationens unga vuxna sig till sin ursprungskulturs musik i sitt svenska kultursammanhang? 2) Hur förhåller sig andra eller första generationens unga vuxna till kommersiell populärmusik i förhållande till sin familjekultur/ursprungskultur? 3) Vad upplevs det för konflikter eller spänningar i förhållandet eller mellan de olika sammanhangen? För att besvara frågorna så samlades data in genom empirisk musikvetenskap och kvalitativa intervjuer med semistruktur. Dessa intervjuer utfördes med unga vuxna första och andra generationens invandrare. Datan diskuteras och analyseras med hjälp av tidigare forskning och teorier kring identitetsskapande i samband med musik. Resultatet visar att de unga vuxna någon gång upplevt spänning och konflikt i anknytning till musiken från deras ursprungskulturer. De unga vuxna menar att de känt behov av att anpassa sig till kontexter och sammanhang. Samtidigt visar resultaten att de anser sig själva mer stabila än när de var yngre i sitt musiklyssnande och sin musikaliska identitet. De unga vuxna använder gärna musiken som en identitetsmarkör och som ett hjälpmedel för kulturellt minne.

Internet blir en större del av våra liv för varje dag som går. Vår relation till internet utvecklas mer och mer till symbios där en av effekterna av detta är att vi blir beroende av den tillgängliga information som internet erbjuder. År 2011 studerades första gången Google-effekten som är ett begrepp som beskriver tendensen att glömma bort lättillgänglig information hämtad online, just därför att det finns snabb åtkomst till den. Internets tillgänglighet och människans tendens att glömma lättillgänglig information resulterar i att vi idag minns mindre än förr. Detta är åtminstone Google-effektens tes. I den här studien utforskades huruvida internets lättillgänglighet gör att studenter inom Medieteknik minns googlat studiematerial sämre än motsvarande tryckt material, i kontexten studier inför tentamen. Detta undersöktes genom att elva stycken deltagare delades in i två grupper, där båda grupperna fick besvara tolv stycken frågor. Skillnaden mellan de två grupperna var att ena fick använda Google som hjälpmedel för att besvara frågorna, medan andra gruppen fick ett tilldelat utskrivet fotokompendium, det vill säga tryckt text. Dagen efter testdagen fick deltagarna ytterligare en gång besvara samma frågor, men denna gång utan hjälpmedel. Därefter räknades antalet ihågkomna svar för respektive deltagare från dag ett till dag två, och skillnader mellan de två grupperna analyserades. De erhållna resultaten i studien visade ingen antydan på skiljaktigheter mellan de två grupperna. Det vill säga att denna studie inte kunde påvisa att det finns någon skillnad i inlärning mellan de två olika mediumen, när det kommer till hågkomst. Studien kunde därmed inte påvisa Google-effekten. Resultatet skulle kunna föreslå att man är fri att välja vilket av dessa inlärningsmedel man vill utan rädsla för reducerad hågkomst, men ytterligare forskning krävs på ämnet för att kunna fastslå detta. / The Internet is becoming a bigger part of our lives with each passing day. Our relationship with the internet is developing more and more into symbiosis, where one of the effects of this is that we become dependent on the available information that the internet offers. In 2011, the concept of the Google Effect was first studied, which describes the tendency to forget easily accessible information, simply because there is quick access to it. The result of the availability of the internet and the human tendency to forget easily accessible information, is that we today remember less than before. This is at least what the Google Effect theory proposes. In this study, it was investigated whether the ease of access to the internet means that students in Media Technology remember googled study material less than the corresponding printed material. The context being that of studying before an exam. This was examined by dividing eleven participants into two groups, where both groups had to answer twelve questions. The difference between the two groups was that one group was allowed to use Google as an aid to answer the questions, while the other group was given a printed compendium on the topic. The day after the test day, the participants had to answer the same questions once more, but this time without aid. Then, the number of remembered answers for each participant was counted from day one to day two, and differences between the two groups were analyzed. The results obtained in the study found no indication of differences between the two groups. That is, this study could not demonstrate that there is any difference in learning between the two different mediums when it comes to memory. The study was thus unable to demonstrate the Google effect. This result suggests that it is possible that you are free to choose which of these learning tools you want, without fear of reduced recall. Further research on the subject is however required before this can be confirmed.

Arbetet handlar om hur multimodala verktyg kan bidra till inkluderande undervisning. Fokuset är på bildstöd undervisning där VR (virtuell verklighet) kan vara en möjlighet samt möjliga fördelar det bidrar till undervisningen i grundskolan. Inriktningen är att studera VR-teknikens och bildstöd undervisning för att se effekterna. Syftet med denna undersökning har varit att få reda på huruvida lärande resultaten och utbildningen kan förbättras med hjälp av VR och bilder. Frågeställningen lyder “Hur kan multimodalitet och bildstöd i lärande med VR bidra till en mer inkluderande undervisning?” För att undersöka frågeställningen har det genomförts en vetenskaplig undersökning där 10 olika studier sammanfattades. Tidigare forskning har visat att bilder och VR har stor potential att förbättra undervisningen vilket leder till att resultatet ser en positiv syn till bidragandet av en inkluderande undervisning. Men det är fortfarande en fråga som man ska vidare studera då det inte finns många studier för just mellanstadiet som var arbetets fokus.

Användandet av digital media hos små barn har ökat drastiskt de senaste åren, däribland läsning av e-böcker. Tidigare forskningsfynd är tvetydiga gällande effekterna på inlärning från e-böcker. Därför syftar studiens huvudfrågeställning till att undersöka huruvida det finns en skillnad i inlärning från e-böcker jämfört med traditionella böcker. Utöver studiens huvudfrågeställning ställdes även två bifrågeställningar upp. Den ena syftar till att undersöka huruvida ett samband finns mellan inlärningen från e-bok samt traditionell bok och deklarativt minne. Den andra syftar till att undersöka huruvida ett samband finns mellan inlärningen från e-bok samt traditionell bok och verbal förmåga. För att undersöka huvudfrågeställningen användes en experimentell inomgruppsdesign där vårdnadshavarna tillsammans med barnen fick läsa en e-bok och en traditionell bok med efterföljande frågor kopplat till boken. För att undersöka bifrågeställningarna användes det deklarativa minnestestet FIT-24 och två verbala deltest från Bayley-S. Ingen signifikant skillnad hittades i inlärning från förinspelade, icke-interaktiva e-böcker jämfört med traditionella böcker. Det återfanns heller inget samband mellan deklarativt minne och inlärning från böckerna. Det hittades dock ett signifikant samband mellan verbal förmåga och inlärning från böckerna. Resultatet ger en indikation på att barn kan lära sig från förinspelade, icke-interaktiva e-böcker och traditionella böcker när en vårdnadshavare är delaktig i läsningen.

Val av anteckningsmetod skiljer sig studenter emellan. Vid universitetsutbildningar ar lärandetempot högt vilket gör att valet av anteckningsmetod blir viktigt. Sett till anteckningsmetod och dess inverkan på arbetsminnet, sa påvisar tidigare studier inga signifikanta skillnader nar det kommer till arbetsminnet nar man testar på enbart faktafrågor. Däremot skiljer sig resultaten for anteckningsmetoderna nar det kommer till att förstå ett ämne i stort, där papper och penna visar sig vara den basta metoden i jämförelse med att ta anteckningar på dator. Syftet med den har studien ar att undersöka huruvida arbetsminnet påverkas av anteckningsmetod och for att förstå om det finns en typ av anteckningsmetod som ar bättre lämpad for studenters arbetsminne. Anteckningsmetoderna som undersöktes var anteckningar digitalt på dator med tangentbord respektive analogt med penna på papper. Studien genomfördes med en grupp av 18 civilingenjörsstudenter på programmet Medieteknik på KTH. Studenterna delades in i två grupper. Varje student fick ta del av tre olika ljudklipp som vardera bestod av en lista med 20 ord. Efter varje lista följde ett prov for att se hur manga ord deltagarna kom ihåg. Grupperna fick i olika ordning under uppläsningen av listorna anteckna på dator, på papper for hand samt under en lista enbart lyssna. Resultatet for studien visade att arbetsminnet fungerade bast om studenten enbart lyssnade och inte agnade fokus at att anteckna, vare sig på papper eller på dator. Det visade också att nar studenter antecknade på dator sa fick de ett något bättre resultat jämfört med att anteckna på papper med penna. / Choice of note taking methods differs between students. In university educations the learning pace is high, which makes the choice of how to take study notes important. Examining note taking methods and the short-term memory of students, previous studies show no significant differences in short-term memory when testing different note taking methods solely for factual questions. However, the results differed when testing note taking methods for understanding a topic as a whole, showing that pen and paper is the better method compared to note taking on a computer. The purpose of this study is to look into whether students' working memory is affected by the method of note taking and to examine if there is one note taking method that is better in terms of the short-term memory of students. The form of notes that were examined were study notes taken on a computer with a keyboard and notes taken with a pen on paper. 18 engineering students in the program Media Technology at KTH participated in this study. The students were divided into two groups. Every student took part in listening to three different audio clips. Each audio clip consisted of a list containing 20 words. After each list, a test was conducted to see how many words the participants remembered. The groups were taking notes in different order while listening to the lists, either on computer, on paper by hand or just listening. The results of the study showed that the working memory functioned the best if a student only listened and did not focus on taking notes, either on paper or on a computer. Tt also showed that when students were writing on a computer they received slightly better results compared to writing on paper with a pen.

Previous studies have shown negative effects of noise on cognitive performance. However,these effects on memory have been less examined. This study was set out to investigate theeffect of noise on working memory as well as prospective memory in an adult population.One experiment group comprised of university students approached at the Umeå UniversityCampus volunteered for this study (​N​=30, ​M​=24.26 years of age). A reversed digit spanmemory test and an event-based prospective memory test were used to measure workingmemory and prospective memory under silent and noise condition. Results showed thatparticipants had significantly poorer performance on working memory task in noise conditioncompared to silent condition but not for the prospective memory task. Keywords: working memory, prospective memory, noise / Tidigare studier har visat att buller kan ha negativa effekter på vår kognitiva prestation. Dessa effekter på minnet har dock undersökts i mindre skala. Denna studie hade för avsikt att undersöka effekten av buller på arbetsminnet såväl som prospektiva minnet hos den vuxna populationen. En experimentgrupp bestående av frivilliga universitet studenter frågades att delta från Umeå Universitets Campus i denna studie (N = 30, M = 24.26 år gamla). En reversed digit span test och en event-based prospective memory test användes för att mäta arbetsminne och prospektiva minnet under tyst och buller tillstånd. Resultaten visade att deltagarna hade en signifikant sämre prestanda på arbetsminnestestet i buller tillstånd jämfört med tyst tillstånd men inte på prospektiva testet.

Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Våldet ökar i sin tur risken för posttraumatiskt stressyndrom och med det försämringar i episodiskt minne. Med minnesstödjande förhörstekniker kan man underlätta för våldsutsatta att minnas i en förhörssituation. Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur poliser förhåller sig till minnesaspekten hos brottsutsatta i nära relationsvåld och hur man använder minnesstödjande förhörstekniker för att säkerställa tillförlitliga vittnesmål. Uppsatsens syfte besvarades med hjälp av en mixed methods-design. Tre kvalitativa intervjuer genomfördes samt en kvantitativ enkät som besvarades av tjugofem anställda inom Polismyndigheten med erfarenhet av förhör med målsäganden i våld i nära relation. Resultaten från enkäten visade att PEACE-modellen, som är en minnesstödjande förhörsteknik, användes av majoriteten av de yrkesprofessionella. Det framkom i både intervjuerna och enkäten att en viktig aspekt är att få målsäganden att medverka, vilket man menade kunde påverkas av bland annat rädsla för förövaren och våldets konsekvenser.  Något som framkom i intervjuerna var att när våldet blir vardag är det svårt att sortera ut enskilda händelser ur minnet. Ytterligare en aspekt som ansågs kunna påverka målsägandens utsaga var normaliseringsprocessen som kan göra att målsäganden inte uppfattar våldets allvarhetsgrad och därför inte anser det viktigt att berätta. Uppsatsen visar att det finns specifika svårigheter kopplade till förhörssituationen med personer utsatta för våld i nära relation men att förhörsledare besitter goda tekniker för att underlätta minnesåterkallning. Detta specifika ämnesområde är relativt obeforskat. Framtida studier skulle kunna fokusera på dessa frågeställningar med ett större urval för att bättre representera populationen. / Violence in intimate relationships is a major societal problem. The violence, in turn, increases the risk of post-traumatic stress disorder and, with it, deterioration in episodic memory. Memory-supporting interrogation techniques can make it easier for victims of violence to remember in an interrogation interview. This paper aims to investigate how police officers deal with the memory aspect of intimate partner violence victims and how to use memory-enhancing interrogation techniques to ensure reliable testimony. The essay's purpose was answered using a mixed methods design. Three qualitative interviews were carried out as well as a quantitative survey which was answered by twenty-five employees within the Police Authority with experience in questioning plaintiffs of domestic violence. The results of the survey showed that the PEACE model, which is a memory-supporting questioning technique, was used by the majority of the professionals. It emerged in both the interviews and the survey that an important aspect is getting the plaintiff to participate, which it was believed could be influenced by, among other things, fear of the perpetrator and the consequences of the violence. Something that emerged in the interviews was that when violence becomes an everyday problem, it is difficult to sort out individual events from memory. Another aspect that was considered to be able to influence the claimant's statement was the normalization process, which can mean that the claimant does not perceive the seriousness of the violence and therefore does not consider it important to tell. The essay shows that there are specific difficulties linked to the interrogation situation with people exposed to violence in a close relationship, but that interrogators possess good techniques to facilitate memory recall. This specific subject area is relatively unexplored. Future studies could focus on these issues with a larger sample to better represent the population.

Abstract The relationship between emotion and memory has been the subject of several fascinating investigations for decades now. From a developmental perspective, research has demonstrated that episodic/autobiographical memories improve in typically developing children from an early age through adulthood. This is because of their nature in relation to processing emotional regulation strategies and recollection of traumatic or past experiences. The current systematic literature review sought to further explore the relationship between emotion regulation and episodic/autobiographical memories from a developmental perspective. The relationship was investigated using a systematic literature review in accordance with guidlines from the Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analysis. The quality of included studies was evaluated using the Study Assessment Tool for Observational Cohort and Cross-Sectional studies from the National Institute of Health. The search for empirical peer-reviewed articles yielded n=686 participants from various countries who qualified for inclusion from six databases. Due to the heterogeneity of the studies included a meta-analysis could not be done. In terms of emotion regulation strategies, emotional situation knowledge, and sensitive guidance of parental reminiscing, the results show a significant association between emotion regulation and episodic/autobiographical memories. Children as young as three years demonstrated emotional understanding and were able to recall past events, however, older children (4-older) performed better on all memory tasks, indicating that they have developed their cognition strategies well enough to outperform the younger children. Despite the positive association addressed, this systematic review observed some vaiations in the results which were noted due to the study designs included. Although few studies have advanced our understanding of the relationship between emotion regulation, episodic, and autobiographical memories, and traumatic life events, additional study is still required to better understand how these relationships develop and change over time utilizing longitudinal studies. / Sammanfattning Sambandet mellan känsla och minne har varit föremål för flera fascinerande undersökningar i decennier nu. Ur ett utvecklingsperspektiv har forskning visat att episodiska/självbiografiska minnen förbättras i typiskt utvecklande barn från tidig ålder till vuxen ålder. Detta beror på deras natur i sambandet till bearbetning av emotionella regleringsstrategier och minne av traumatiska eller tidigare upplevelser. Den aktuella systematiska litteraturöversikten försökte ytterligare att utforska sambandet mellan känsloreglering och episodiska/självbiografiska minnen ur ett utvecklingsperspektiv. Sambabdet undersöts med hjälp av en systematisk litteraturöversikt i enlighet med riktlinjerna från Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analysis. Kvaliteten på inkluderade studier utvärderades med hjälp av studiekvalitetsbedömningsverktyget för observationskohort-och tvärsnittsstudier från National Institute of Health. Sökningen efter empiriska peer-reviewed artiklar gav n=686 deltagare från olika länder som kvalificerade sig för inkludering i sex databaser. På grund av de ingående studiernas heterogenitet kunde en metaanalys inte göras. När det gäller strategier för känsloreglering, kunskap om känslöreglering situationer, känslig vägledning av förälders reminiscens, visar resultaten en signifikant samfällighet mellan känsloreglering och episodiska/självbiografiska minnen. Barn så ung som tre år visade känslomässig förståelse och kunde återkalla tidigare händelser., dock äldre barn (4 äldre) presenterade bättre på alla minnesuppgifter, vilket tyder på att de har utvecklat sina kognitivs strategier tillräckligt bra för att överträffa de yngre barnen. Trots den positiva samfällighet som adresserades, observerade denna systematiska översikt några av de flesta variationer i resultaten och noterades på grund av studiedesign som inkluderades. Även om få studier har förbättrat vår förståelse av sambandet mellan känsloreglering, självbiografiska och episodiska minnen och traumatiska livshändelser, krävs ytterligare studierna för att bättre förstå hur dessa relationer utvecklas och förändras övertiden med hjälp av longitudinella studierna.