I den här uppsatsen undersöker jag trädgårdar som platser för människors nära interaktioner med lokala ekosystem och samvaro med andra arter. Med utgångspunkt i teoribildning kring ekologiska nostalgier, som föreslår att klimatförändringar och miljömässig degradering kan generera längtan till ett ekologiskt förflutet, undersöker jag minnets roll i trädgårdsskapande mot bakgrund av drastiska klimat- och miljöförändringar. Ytterligare teoretiska insikter hämtas från den spektrala geografin samt Bruno Latours beskrivning av modernitetens dikotomier förflutenhet–nutid och natur–kultur. Metoden utgörs av semi-strukturerade intervjuer och promenadintervjuer med trädgårdsodlare i Sverige. Många av de intervjuade hade djupa minnesladdade anknytningar till odling och till särskilda växter – anknytningar som kunde förstärkas av en medvetenhet om pågående klimat- och miljöförändringar. Genom att utarbeta strategier och anpassa sig efter nya villkor positioneras odlarna tillsammans med naturen och som delaktiga i ett positivt platsskapande, vilket överbryggar uppdelningen i natur och kultur. Flera informanter uttryckte viljan om att bidra till positiv förändring, även om det skedde i liten skala. De ekologiska omsorgerna kunde också vara ett sätt att försöka göra nuet eller framtiden mer i kontinuitet med det förflutna. Minnet är alltigenom centralt och jag visar hur det förflutna frammanas och samexisterar med nuet i tider av kris.

This thesis explores different ways of navigation in virtual environments. It also investigates how virtual environments can support human memory. Tests are done using a self made virtual model of Orkanen Library, Malmö högskolas school library. Among the different navigation tests that were done, a visual guidance in form of a line on the ground leading to the goal is showed superior when navigating a virtual environment but that people prefer legible landmarks instead. Tests were also done which show that a 3D-model of a real location supports context based memory. People were asked to try and submit words found in the model, to memory. Remembrance then occurred both in the real Orkanen Library and at another location. Results show that people had an easier task in remembering the words when they were in the real Orkanen Library. These results indicate that an environment and a virtual model of that environment belong to the same context.

I uppsatsen behandlas elevers medvetenhet om ordinlärning och användning av inlärningsstrategier vid inlärning i ett andraspråk. Även andra faktorer som kan påverka allt från elevernas syn på ordkunnande till minneskapacitet i hågkomst av ord behandlas. För att komma fram till detta valdes det ut två klasser som studerar spanska i årskurs 8 och 9. Undersökningen skedde under fem veckors tid där eleverna både fick genomgå förberedda och oförberedda läxförhör, fylla i enkäter om ordinlärning och inlärningsstrategier, bli undervisade och bli medvetna om sin ordinlärning såväl som att prova på olika strategier. Detta efterföljdes av ytterliggare en enkät för att utvärdera metoder och material. Enligt skolverket ska elever ha förmågan att kunna reflektera över sin inlärning såväl som att vara medvetna om inlärningsprocessen och arbetssätt som främjar den. Dock visar mycket forskning på att fallet inte är så. Min studie visar att eleverna i allmänhet uppvisade stor brist på medvetenhet om ordkunnande. De flesta studerade in nya ord på ett icke betydelsefullt sätt. I klasserna var det endast ett fåtal som använde sig av funktionella och medvetna inlärningsstrategier. De allra flesta utgick från gloslistor och studerade glosor på både ett massivt och ytligt sätt. Elevernas resultat på läxförhören visade stor skillnad i form av hågkomst av ord före och efter deras övande på stratergianvändning. Slutsatsen blev att inlärningsstrategier i allmänhet hjälpte de flesta elevernas inkodningsprocess av nya ord och därmed hågkommandet av de inlärda orden.Nyckelord:ordinlärning, inlärningsstilar, inlärningsstrategier, spanska, grundskolan / The paper includes students' awareness of vocabulary learning and use of learning strategies when they learn a second language and the various factors that could affect everything from students' views on knowing a word to actually memorizing words. To reach this result, two classes that study Spanish in secondary school were chosen to participate in the study that took place during five weeks in which students were asked to undergo both prepared and unprepared word tests, fill in questionnaires about vocabulary learning and learning strategies, to be taught, to be aware of their vocabulary as well as to try different strategies. This was followed by a further survey to assess methods and materials.According to the Education Administration, students should have the ability to reflect on their learning as well as to be aware of the learning process and working methods. However, much research indicates that the case is not so. My study also showed that students in general showed a great lack of awareness and most of the students in the class studied new words in a non-significant way. In the classes, only a few used the functional and conscious learning strategies. Most of them studies new words through word lists and studies words in both a solid and superficial way. The students' performance on the word tests showed great difference in the form of remembrance of words before and after practicing strategy use. Conclusions showed that learning strategies in general helped most students with the encoding process of new words and therefore they could remember the new words better.Keywords: Word acquisition, learning styles, learning strategies, Spanish, compulsory school

Avhandlingen handlar om prospektivt minne (PM) hos personer med utvecklingsstörning. PM syftar på att formulera intentioner och genomföra dessa någon gång i framtiden, antingen inom en definierad tidsram eller i samband med en specifik händelse. Frågeställningar: 1. Finns det en kvalitativ och kvantitativ skillnad mellan prospektivt minne hos personer med utvecklingsstörning och en kontrollgrupp? (Artikel I – II) 2. Hur ser sambandet mellan prospektivt minne, arbetsminne och episodiskt minne ut hos personer med utvecklingsstörning och, skiljer sig detta åt jämfört med kontrollgruppen? (Artikel II) 3. Vilka förutsättningar vid inkodning och hågkomst är kompatibla? (Artikel III) 4. På vilket sätt kan svag association mellan olika delar av information bidra till prospektiva minnesfel? (Artikel IV) 5. Går det att särskilja en hög- respektive lågpresterande grupp personer med utvecklingsstörning med avseende på prospektiv minnesprestation? (Artikel II) Personer med utvecklingsstörning begår fler prospektiva minnesfel än personer i kontrollgruppen. Motsvarande gruppskillnad finns inte för självskattat minne. Prospektiv minnesprestation är bättre med bilder jämfört med ord som prospektiva ledtrådar, mest tydligt för personer med utvecklingsstörning. Arbetsminneskapacitet visade ett samband med både prospektivt minne och antalet falska minnen i kognitivt krävande situationer, till exempel, situationer med flera parallella prospektiva minnesuppgifter. Falska minnen och prospektivt minne hade ett samband hos personer med utvecklingsstörning. Att felaktigt känna igen bilder med bara delvis bekanta delar och att känna igen prospektiva ledtrådar utan att komma ihåg själva intentionen hade ett samband hos personer med utvecklingsstörning. Personer med utvecklingsstörning var också sämre än kontrollgruppen på att upprepa tidsintervall. Detta kan till exempel bero på bristande episodiskt minne och begränsade strategier för att lösa den här typen av uppgifter. Resultaten diskuteras i relation till träning av prospektivt minne och val av hjälpmedel. / This thesis deals with prospective memory (PM) in individuals with intellectual disability. The term refers to planning and executing actions that cannot be performed immediately and have to be stored in memory and retrieved either within a specified timeframe or to be associated with a specific event. Following research questions were explored: 1. Does prospective memory performance in the intellectual disability group differ quantitatively and qualitatively compared to a control group of individuals without intellectual disability? (Paper I – II) 2. What are the relations between prospective memory, working memory and episodic memory in individuals with intellectual disability, and how are these relations different from the relations found in individuals without intellectual disability? (Paper II) 3. What conditions constitute compatibility between encoding and retrieval of prospective memory tasks? (Paper III) 4. In what way might weak binding contribute to PM failure? (Paper IV) 5. Is it possible to identify high and low PM-performing groups of individuals with intellectual disability? (Paper II) The results of the studies demonstrated that individuals with intellectual disability commit more PM errors than individuals in the control group, despite similarities in self-rated memory. Pictures as PM cues improved PM performance in comparison to words in both groups. This may be important primarily for recognition of the PM cue, particularly in the intellectual disability group. As to working memory capacity, it also shows a relation to both PM performance and binding performance in cognitively demanding situations (e.g., tasks with multiple parallel PM tasks). Furthermore, it was found that binding is related to PM performance in the intellectual disability group as there is a relationship between feature errors and recognition of cues, though not retrieving the correct intention. Finally, time reproduction was found to be weak in the intellectual disability group compared to the control group. This may be due to, for example, weak episodic memory and limited strategies for solving this type of task. These findings are discussed in relation to PM training and PM aids.

Att spela ett stycke utan noter är en viktig aspekt i musicerandet, men trots detta finns få konkreta riktlinjer för hur memoreringsprocessen optimeras, och musiker hittar ofta sin egen väg. Syftet med denna studie var därmed att, ur ett designteoretiskt perspektiv, undersöka vilka resurser som ligger till grund för effektiv memorering. För att undersöka detta testades två memoreringsmetoder, konstruerade i linje med tidigare litteratur och forskning, på två Intermezzo av Brahms. Metod ett baserades på mekanisk inlärning utan analys, och metod två baserades på harmonikanalys. Videoobservation och loggbok användes för att dokumentera arbetet för varje metod, och effektiviteten mättes genom antal använda timmar. Resultatet visade att metod två i större utsträckning utnyttjade konceptuellt ramverk jämfört med metod ett, men att metoderna i övrigt liknade varandra i använda resurser. Metod två (5 timmar 15 minuter) var dessutom mer tidseffektiv jämfört med metod ett (14 timmar 20 minuter). I tillägg till den förbättrade effektiviteten bidrog dessutom metod två till större medvetenhet i musicerandet, vilket i sin tur ledde till ökad motivation för memorering. I diskussionen undersöks studiens resultat i relation till tidigare litteratur och forskning. / Playing a piece by heart is an important aspect of being a musician, despite this there are few concrete guidelines for how the memorization process is optimized, and musicians often find their own way. The purpose of this study was therefore to, from a design theory perspective, investigate which resources underlie effective memorization. To investigate this, two memorization methods, constructed in line with previous literature and research, were tested on two Intermezzo by Brahms. Method one was based on mechanical learning without analysis, method two was based on harmonics analysis. Video observation and logbook were used to document the process, efficiency was measured by utilized hours. Results showed that method two depended more on conceptual framework compared to method one, the methods were however similar in other used resources. Method two (5 hours 15 minutes) was more time-efficient than method one (14 hours 20 minutes). In addition to the improved efficiency, method two contributed to greater awareness in the memorization process, which in turn led to increased motivation for memorization. The discussion examines the study's results in relation to previous literature and research.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar det subjektiva och objektiva minnet hos personer i åldrarna 65–75, samt om det finns någon relation mellan det upplevda subjektiva minnet och den objektiva minnesprestationen i relation till mängden fysisk aktivitet hos deltagarna. Urvalet bestod av 121 deltagare i åldrarna 65–75. Fysisk aktivitet mättes med Saltin-Grimby Physical Activity Level Scale (SGPALS). Det subjektiva minnet mättes genom att deltagarna fick självskatta sitt minne på en skala, samt svara på hur de jämförde sitt minne med personer i deras ålder och om personer i deras omgivning tycker att de har dåligt minne. De exekutiva funktionerna inhibering och shifting mättes med testerna Flanker, Simon, Local Global och Number Letter. Antalet korrekta svar på testen användes som utfallsvariabel. Resultatet visade på ett signifikant samband mellan fysisk aktivitet och självskattat subjektivt minne, fysisk aktivitet förklarade 8.9% av variansen. Det var dock ingen signifikant relation mellan fysisk aktivitet och objektiva minnesprestationer. Interventioner som syftar till att öka äldre individers nivå av fysisk aktivitet kan vara fördelaktigt för att minska risken att drabbas av subjektiv minnesnedsättning. / The aim of this study was to investigate how physical activity affects the subjective and objective memory of people aged 65-75, and whether there is any relationship between the perceived subjective memory and the objective memory performance in relation to the amount of physical activity in the participants. The sample consisted of 121 participants aged 65-75. Physical activity was measured with the Saltin-Grimby Physical Activity Level Scale (SGPALS). The subjective memory was measured by the participants having to self-estimate their memory on a scale, as well as responding to how they compared their memory to people their age and whether people around them think they have poor memory. The executive functions inhibition and shifting were measured with the Flanker, Simon, Local Global and Number Letter tasks. The outcome variable was the total amount of correct answers. The results showed a significant relationship between physical activity and self-rated subjective memory, physical activity explained 8.9% of variance. Furthermore, there was no significant correlation between physical activity and objective memory performance. Interventions aimed at increasing the level of physical activity of older individuals may be beneficial in reducing the risk of subjective memory impairment.

Time Perspective (TP) describes the attitude individuals have towards the past, present, and future. This study investigated the associations between TP and self-reported everyday prospective and retrospective memory problems, controlling for stress. Ninety-five participants (18-60 years) completed an online survey which included the Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory (S-ZTPI), the Prospective Retrospective Memory Questionnaire, and the 10-item Perceived Stress Scale. Bivariate correlation analysis revealed that Past Negative, Present Fatalistic, and Future Negative views were associated with more self-reported prospective and retrospective memory problems. Moreover, a Future Positive view was associated with better prospective memory scores. TP biases were assessed using the Deviations From a Balanced Time Perspective measure (DBTP). Hierarchal regression analyses revealed that DBTP accounted for almost 30% of the variance in prospective memory scores and for 25% of the variance in retrospective memory scores, beyond stress. Taken together, the results show a significant link between TP and self-reported everyday memory problems. Future studies should take other variables such as depression, anxiety, mood, and personality into account to shed further light on the association between TP and everyday memory problems. Regarding practical implications, interventions that are aimed at promoting a balanced TP might be used to enhance everyday memory ability. / Tidsperspektiv (TP) beskriver attityden individer har till det förflutna, nuet och framtiden. Denna studie undersökte sambanden mellan TP och självrapporterade vardagliga prospektiva och retrospektiva minnesproblem, som kontrollerat för stress. Nittiofem deltagare (18-60 år) fyllde i en onlineenkät som inkluderade Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory (S-ZTPI), Prospective Retrospective Memory Questionnaire och 10-item Perceived Stress Scale. Bivariat korrelationsanalys avslöjade att tidigare negativa, nuvarande fatalistiska och framtida negativa åsikter var associerade med mer självrapporterade prospektivt och retrospektivt minnesproblem. Dessutom var en framtidspositiv syn förknippad med bättre prospektivt minnespoäng. TP-biaser utvärderades med hjälp av måttet Deviations From a Balanced Time Perspective (DBTP). Hierarkiska regressionsanalyser visade att DBTP stod för nästan 30 % av variansen i prospektiva minnespoäng och för 25 % av variansen i retrospektiva minnespoäng, bortom stress. Sammantaget visar resultaten ett signifikant samband mellan TP och självrapporterade vardagsminnesproblem. Framtida studier bör ta hänsyn till andra variabler som depression, ångest, humör och personlighet för att ytterligare belysa sambandet mellan TP och vardagsminnesproblem. När det gäller praktiska implikationer kan interventioner som syftar till att främja en balanserad TP användas för att förbättra vardagsminnesförmågan.

Grundsyftet med denna experimentella minnesstudie var att jämföra två minnesteknikers effektivitet på associativt minne hos en studentpopulation. Vidare undersöktes hur minnesteknikerna i kombination med divergent tänkande eller genereringseffekten påverkar associativt minne. 32 psykologstudenter genomförde hela testet där de först utförde alternate uses task för att mäta individuella skillnader i divergent tänkande. Testpersonerna studerade sedan 89 ordpar antingen genom tekniken enhetskapande där ett enhetligt objekt gjordes av ordparet (ex. fruktlampa) eller satsbyggande där orden sattes in separat i en mening tillsammans med ett opassande verb (ex. frukten skrek åt lampan). Oavsett minnesteknik manipulerades ordparsinkodningen genom att vartannat ordpar bearbetades aktivt av testpersonen (självgenerering) och vartannat ordpar bearbetades passivt (externt generering).   Resultaten i fri återgivning pekade på att enhetsskapande var effektivare än satsbyggande. Samma utfall kunde ses i stödd återgivning dock endast för de ordpar som testpersonerna aktivt kodade in. Resultaten diskuteras bl.a. utifrån neuropsykologiska teorier om minnesbearbetning och utifrån strukturerna i de mediala temporala loberna. Framtida replikerande studie bör t.ex. utöka deltagarantalet, testa på annan målgrupp inom icke-klinisk population samt finna en god kontrollmetod för minnestekniksutförande. Flera studier behöver göras för att styrka resultaten från detta experiment.

This essay takes its starting point in Legenda Aurea, a hagiographical compendium written in the thirteenth century by an Italian catholic friar, Jacobus de Voragine. The essay aims to find out how the Roman history in the third century is shown in Legenda Aurea, a Christian book written about a thousand years later. The purpose of this essay is to show how a part of the history of the Roman Empire is understood and remembered during the Christian hegemony that was during the thirteenth century. The main results of this essay show that the history of the Roman Empire during the reign of named emperors is remembered as a violent, brutal and authoritarian history, but also that Christianity seems to have been widespread within the Roman Empire during this time.

Minne, stress och sömn är tre faktorer som påverkar en individs välbefinnande, hälsa och prestation. Sömn- och stressproblematik har under de senaste åren ökat såväl hos vuxna som hos universitetsstudenter. Sömnbesvär och stress är en negativ bidragande faktor till studenters studieresultat. Retrospektiva minnen (RM) är en typ av bakåtriktade minnen medan prospektiva minnen (PM) är en typ av framåtriktade minnen. Det finns tidigare forskning som visar att vuxna tenderar att ha större minnesproblem kopplat till PM än till RM. En anledning till detta kan vara att de använder sig av olika perceptuella och kognitiva processer. Samtidigt finns det forskning som visar att stress påverkar både RM och PM negativt. Studier har visat att sömnproblem har ökat hos studenter under de senaste åren. Studenter utsätts för höga krav i form av föreläsningar, lektioner och examinationer under deras studietid som i sin tur kan leda till ökad stress. Ökad stress kan därmed leda till ökade sömnsvårigheter och försämrade resultat vid minnestester. Föreliggande studie hade som syfte att undersöka sambandet mellan prospektivt minne, retrospektivt minne, stress och sömn hos 90  universitetsstudenter. Den ämnade också undersöka om det fanns några skillnader mellan RM och PM och om dessa skillnader kunde bero på stress och sömn. Samtliga faktorer i studien var baserade på självskattade enkätsvar. Det fanns ett medelstark samband mellan stress och minnessvårigheter samt mellan sömnbesvär och stress. Studenterna upplevde sig ha något sämre PM än RM. Stress och sömn låg inte bakom skillnaden mellan PM och RM. / Memory, stress, and mind are three factors affecting an individual's well-being, health, and performance. In recent years, problems related to sleep and stress have increased both for adults and for university students. Problems related to sleep and stress are a negative contributing factor to a students' study results. Retrospective memories (RM) are a type of backward memories while prospective memories (PM) are a type of forward memories. There is previous research showing that adults tend to have greater memory problems linked to PM rather than to RM. One reason for this may be that they use different perceptual and cognitive processes. On the other hand, there is research showing that stress affects both RM and PM negatively. There are studies showing increased sleeping problems for students in recent years. Students are exposed to high demands because of lectures, lessons, and examinations during their studies, which in turn can lead to increased stress. Increased stress can thus lead to increased sleep difficulties and impaired results in memory tests. The aim of this study was to investigate the relationship between prospective memory, retrospective memory, stress, and sleep in 90 university students. It also aimed to investigate whether there were any differences between RM and PM and whether these differences could be due to stress and sleep. All factors in the study were based on self-reported questionnaire responses. There was a medium-strong relationship between stress and memory difficulties and between sleep problems and stress. The students felt that they had slightly worse PM than RM. Stress and sleep were not a reason behind the difference between PM and RM.